Academic literature on the topic 'Förtjänster'

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera, analysera och sammanställa vetenskaplig litteratur kopplat till det laborativa arbetets betydelse för skolans naturvetenskapliga ämnen. Det laborativa arbetet står inskrivet i skolans styrdokument varför det är intressant att undersöka vad forskningen säger som rättfärdigar dess förekomst. Likaså ställs ibland frågan om det laborativa arbetet kan vara lösningen till sjunkande kunskapsnivåer och attityder mot naturvetenskap bland Sveriges skolelever. Frågeställningarna som denna studie grundar sig på handlar om att studera vad tidigare forskning säger att laborativt arbete kan ha för förtjänster samt betydelsen av det laborativa arbetets upplägg för uppfyllelsen av dessa förtjänster. Denna litteraturstudie är ämnad att följa riktlinjerna kring en systematisk litteraturstudie och de inkluderade artiklarna har analyserats utifrån en kvalitativ ansats där en innehållsanalys genomförts. Resultatet av denna litteraturstudie visar att laborativt arbete kan bidra till naturvetenskapliga kunskaper, labbvana, naturvetenskapliga arbetssätt och metoder, ökad förståelse för NOS, förbättrat intresse och engagemang samt kunskaper som inte är direkt kopplade till naturvetenskap så som riskhantering och samarbetsförmåga. De olika upplägg av laborativt arbete som litteraturen behandlar är bland annat öppna och undersökande laborationer, fjärrstyrda och digitala laborationer samt praktiska laborationer. Analysen av litteraturen visar att olika upplägg har varierad potential att bidra till olika komponenter av lärande. Litteraturen visar att alla undersökta upplägg kan bidra till naturvetenskapliga kunskaper. De upplägg som litteraturen visar har störst potential att bidra till flest komponenter för lärande är de öppna och undersökande samt de praktiska laborationerna. Studien avslutas med en diskussion kring analysen och de sammanställande figurer som analysen resulterat i. En slutsats som denna litteraturstudie drar är att laborationernas upplägg bör anpassas efter den laborativa aktivitetens syfte och mål. Litteraturen visar att laborativt arbete kan bidra till både kunskaper och förbättrade attityder varför det kan ses som en möjlig lösning till sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. En annan slutsats som studien kommer fram till är att det saknas nationell forskning på området och att det behövs för att säkerhetsställa den nationella kompetensen och i förlängningen även kunskapsnivåerna i svensk skola.

Överraskning utgör enligt gängse sjökrigsteori ett existentiellt hot mot sjöstridsförband. Det ligger i överraskningens natur att fenomenet inte kan förutses och således inte förhindras. Förmågan till återhämtning från överraskning blir därför avgörande för att inte förlora i sjökrigföringen. Trots problemets implikationer föreligger ett bristande forskningsläge. Hur kan en återhämtningsförmåga uppnås?  Studiens syftar till att skapa förståelse för hur återhämtningen i en sjökrigskontext kan åstadkommas. Problemet angrips genom att undersöka om en vedertagen markfokuserad återhämtningsteori finner förklaringskraft i ett fall där sjöstridsförband utsatts för överraskning och uppnått återhämtning. Den teori som prövas är skapad av Meir Finkel och benämns ”Flexibilitet”. Fallet utgörs av U.S. Navy’s kampanj runt Salomonöarna 1942-1943. En teoriprövande processpårning nyttjas som analysmetod för att på djupet undersöka om och hur organisatoriska mekanismer associerade med teorin närvarat i fallet.  Resultat påvisar att flertalet av de eftersökta mekanismerna närvarat i studerad återhämtningsprocess. Däremot skiljer sig empirin från det teoretiska ramverket rörande vilken form av organisatoriska mekanismer som bedöms ha störst påverkan på återhämtningsförmågan. Diskrepans återfinns rörande värdet av balanserad doktrin, decentraliserad ledning och uppdragstaktik för att uppnå återhämtning.  Studien bidrar till ökad förståelse för vilka organisatoriska mekanismer som bör existera i ett sjöstridsförband för att återhämtning från överraskning ska kunna uppnås. Studien åskådliggör också flexibilitetsteorins förtjänster och tillkortakommanden i en marin kontext samt problematiserar den svenska doktrinära inställningen rörande flexibilitet vilken postulerar att ” […] flexibilitet är svaret på överraskning”

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur några verksamma lärare upplever att lärarutbildningen rustat dem inför lärararbetet. Den metod jag använt i min undersökning är kvalitativa intervjuer som är av en ostrukturerad karaktär. Intervjuerna har således varit något av öppna samtal som utgått från ett antal huvudfrågor.

Det resultat som framkommit visar att kritiken mot lärarutbildningen hos de intervjuade riktar sig mot hanteringen av den verksamhetsförlagda utbildningen, bristen på aktuell forskning samt förenandet av teori och praktik på olika sätt. Flera av de intervjuade påpekar även att kraven på lärarstudenterna måste höjas då det till synes är lätt att ta sig genom utbildningen utan att lägga ner tid på den. Det framkommer också i studien att samtliga intervjuade anser att det sociala mötet med eleverna är något som de sällan övat praktiskt på under utbildningen. De förtjänster som finns i utbildningen visade sig vara den didaktik som lästs i samband med ämnesstudier. Förmågan att se komplexiteten i yrket är också något som lyfts fram. Även färdighet i att tolka och konkretisera kursplaner är något de intervjuade berömmer lärarutbildningen för.

The purpose of this paper is to examine how a few teachers who recently finished their teacher education consider the education has helped them in their first meeting with their new job. The study is based on interviews with four teachers.

The results show that the critics against the teacher education according to the interviewed teachers are mainly about the practical training, the lack of current research results and the connection between theory and practical training. Several of the teachers stress that the education must demand more of the students. Finally the interviewed teachers say that the meeting with pupils is something they seldom have been training before they started to work. The interviewed teachers believe that the good side of the education is the didactics. The complexity of the profession is something the teacher education can help the students understand, so is also the skill to read and understand the syllabus for different subjects.

Den svenska skolans styrdokument ålägger skolan och lärare att anpassa undervisningen till varje elevs enskild. Varje skola löser frågan på egen hand, där nivågruppering är en av många lösningar. Denna studie undersöker hur vanligt förekommande det är att grundlärare väljer att nivågruppera sina elever inom matematikundervisningen. Studien undersöker också vilka förtjänster för med sig, enligt lärarna själva. En surveyundersökning med tillhörande webbenkät har genomförts i en kommun i norra Stockholm, där matematikundervisande lärare från grundskolans samtliga årskurser inkluderades. Syftet med studien var inte att generalisera resultatet på en större population, då studien är av småskalig karaktär. Syftet var att belysa i vilken omfattning skolor och lärare i en kommun använder metoden samt vilka förtjänster lärarna upplever med metoden. Resultatet visar att flera av de lärare som använder nivågruppering inom matematikundervisningen också gör det frekvent. Många av lärarna anser att nivågrupperingen underlättar både planeringen och anpassningen av undervisningen. Utifrån analyserade data kan konstateras att den nivågruppering som förekommer i denna studie brottas med samma problem som internationell forskning lyfter fram. Det handlar om negativa påverkansfaktorer på elevernas lärande, orsakade av en kombination av organisatoriska och didaktiska frågor.

matematik

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare upplever samverkan dels inom socialtjänsten, och dels med andra myndigheter och organisationer inom och utanför kommunen. Fokus i denna studie var specifikt att titta på samverkansarbetet med kvinnor och barn som upplever eller har upplevt våld i nära relation. Metoden för denna studie är av kvalitativ karaktär och resultatet grundar sig på sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från två svenska kommuner. Fem av de sex socialsekreterare som intervjuades arbetar aktivt i samverkan kring frågor gällande våld i nära relation. Slutsatser som framkommer i studien är att socialsekreterarna har varierade upplevelser av hur samverkan fungerar inom den egna organisationen, samt inom och utom kommunen. Brister, förtjänster samt förbättringsområden framkommer inom vardera arena. Bostadsbrist upplevs som ett huvudproblem som påverkar samverkan utanför den egna kommunen. Samtliga intervjupersoner är eniga om att det finns ett behov av en fungerande samverkan. De befintliga och relativt nystartade samverkansgrupperna inom socialtjänsten och inom kommunen upplevs som positiva och inger förhoppningar om en bättre samverkan hos socialsekreterarna.

Diskussionen om serviceinsatser inom socialtjänsten har länge pågått och det finns stora variationer kommuner emellan till följd av de diffusa riktlinjer som anges för insatsen. Ämnet aktualiseras i och med den rättsprocess som behandlat serviceinsatsers utformning och omfattning. Denna studie är ett bidrag till debatten om serviceinsatser och den fortsatta utvecklingen av socialt arbete. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och förtjänster serviceinsatser medför, samt vilken betydelse organisationsstrukturen har för socialarbetarens handlingsutrymme. Resultatet bygger på intervjuer med fem socialarbetare som tillämpar serviceinsatser till barn och familj. De begrepp och teorier som används för att analysera det insamlade materialet är individualism, gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och empowerment. Det framgick att socialarbetarna uppfattar riktlinjerna för serviceinsatsen som diffusa och ospecificerade, vilket vidgar socialarbetarnas handlingsutrymme. Kunskap och erfarenhet visar sig vara viktiga redskap för att hantera handlingsutrymmet och forma serviceinsatsen efter den hjälpsökandes behov. De förtjänster som framhålls är tillgänglighet, mobilitet, den hjälpsökandes delaktighet, motivation och frivillighet. Vidare belystes avsaknaden av dokumentation som positiv då socialarbetarna menade att de får mer tid för den hjälpsökande. Resultatet indikerade även att dessa faktorer var av betydelse för relationen. Det framgick att det skett en relationell maktförskjutning mellan socialarbetare och hjälpsökande, där den hjälpsökande ålagds det yttersta ansvaret. Socialtjänstens rykte visade sig vara ett hinder för att nå målgruppen. Vidare påträffades svårigheter att informera om serviceinsatser och socialarbetarna upplevde att människor trots marknadsföring inte var medvetna om att hjälpen fanns att söka. Det framkom även att det kunde vara problematiskt att inte göra uppföljning eller utvärdering av serviceinsatsen.

Studiens syfte är att undersöka hur implementeringen av en modell i allmänhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bör uppnås genom att besvara frågeställningen; Hur väl har implementeringen lyckats i organisationen, vilka förtjänster och hinder kan man se? Den valda metoden är kvalitativ och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien är dessutom uppbyggd utifrån en induktiv infallsvinkel. Därmed ligger utgångspunkten i insamlad data som vidare har jämförts med funnen teori. Flera faktorer belyser att respondenterna använder sig av mindset i sitt dagliga arbete trots att reflektionen och medvetenheten kring det inte är så tydlig. Exempelvis framstår öppen kommunikation och goda relationer som förtjänster till att kunna arbeta utefter mindset. Framträdande faktorer som kan upplevas som hinder är tidsbrist och kulturkrockar. Resultatet visar på att mindset lever i organisationen och att implementeringen därmed är lyckad.

This dissertation examines how creativity can be of benefit for the school. It discusses if there is a need or demand for it and how the present situation is in Swedish schools. Defining creativity accurately is difficult but it is relevant to look at the environments that use creativity. There is a vast amount of literature that uses creativity and it varies to some extent. Creativity originates from meetings and combinations, both within and outside of the individual. The essay will show psychologists and pedagogs view on encouragement for creativity and it will especially study the art subjects in relation to the other ones in order to se what gains collaborations between them may bring . More thorough collaborations may be a good cross disciplinary structure in “projektarbete” (cross-cultural communication) which stimulates creativity in both education and within the school. Just as creativity is found in various environments the school benefits from studying the parts of society that uses creativity, to see what the expectations may be on the students in the future.

I denna uppsats undersöks hur kreativitet kan vara till nytta för skolan. Det kommer att diskuteras om det finns ett behov och en efterfrågan av kreativitet och hur det förhåller sig i nuläget med denna inom skolan i Sverige. Att exakt definiera kreativitet är svårt och därför kan det bli mer fruktbart att utforska kreativitetens användningsområden och funktioner. Det finns en mängd litteratur från skilda områden och den varierar en hel del. Kreativitet uppkommer ur möten och kombinationer, både inom individen och utanför denne. I uppsatsen nämns också ett antal psykologers och pedagogers syn på uppmuntran till kreativitet. Särskilt diskuteras de estetiska ämnena i relation till de övriga för att se vilka förtjänster ett samarbete kan ge. Vidare visar sig samarbeten genom exempelvis projektarbete vara en bra tvärvetenskaplig företeelse som kan stimulera kreativitet i undervisningen och i skolan. Liksom kreativitet återfinns i skilda områden så kan skolan ha nytta av att se hur olika delar av samhället använder sig av kreativitet, och för att se vilka förväntningar som kan komma att ställas på eleverna i framtiden.

Syftet med denna studie är att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strävan efter att bidra med ny forskning för området utbildning för hållbar utveckling inom förskolan, då det är ett tunt utforskat område. Resultatet av studien är att den antropocentriska natursynen dominerat i båda filmerna, men att de samtidigt ifrågasätts mellan raderna. Slutsatsen av studien är att innehållet i filmerna går att använda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner.