Academic literature on the topic 'Förtrogenhet'

I detta arbete har jag undersökt om begreppet arbetsminnet har förankrat sig hos matematiklärare samt om och hur de arbetar med minnesträning för kunskapsutveckling hos elever. I den empiriska studien har jag intervjuat sex lärare, från runt om i Sverige, som arbetar med matematik i de lägre årskurserna. Dessa lärare har i sin tur olika examensår och olika utbildning från olika universitet och högskolor. I litteraturgenomgången framgår det att arbetsminnet inte bara är viktigt för elevers matematiska förmåga utan för deras skolframgång som helhet. Arbetsminnets olika komponenter samarbetar således inte bara för att koncentration och uppmärksamhet ska riktas åt rätt håll utan även för att kunskap ska kunna lagras i långtidsminnet. I litteraturgenomgången visar det sig också att det finns metoder som kan användas i undervisningen för att underlätta trycket på arbetsminnet. Några av dessa kan vara rytmik, sång och ramsor. I undersökningens resultat framkommer det att matematiklärare har ett varierat omfång av kunskaper kring begreppet arbetsminne och att de har kommit i kontakt med begreppet på olika sätt. Gemensamt för majoriteten av dem är att de inte kom i kontakt med begreppet genom lärarutbildningen utan för många av dem skedde denna kontakt under tiden de jobbat som verksam lärare. Det har även framkommit att dessa matematiklärare använder någon form av minnesträning för kunskapsutveckling, dessa kan exempelvis vara repetition, musik, rytmik och ramsor samt laborativt material. Som slutsats har det visat sig finnas brister i kunskaper kring arbetsminnets komponenter och vilka minnesträningsmetoder som tränar vilken komponent i arbetsminnet.

Kan svenska gymnasieeleverna använda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som måste göras utifrån en given komplex situation där vägen fram till svaret inte alls är uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslära. Här fick de visa ifall de förvärvat sådan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen på ett sätt som är lämpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsåg utröna i vilken utsträckning som elever kan ”översätta” en given form av funktionsbegreppet till någon annan representationsform.    Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har färdigheten att utföra beräkningar i enstegsuppgifter (lösa, på förhand, uppställda ekvationer) sådana som de tränat på under större delen av matematiken i skolan.

Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena. Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer. Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det. Att de interaktiva skrivtavlorna möjliggör projektorfunktion och internetuppkoppling på ett snabbt och smidigt sätt är en av de största fördelarna som lärarna i denna studie ger uttryck för. Däremot framkommer även svårigheter med verktyget, och flera av dem är sådana hinder att användningen på ett eller annat sätt begränsas. De hinder som tydligast framträder är tekniska svårigheter, både vad gäller support, mjuk- och hårdvara, fortbildning samt tid. Att lärarna i studien önskar stöttning i sitt arbete med att bekanta sig med verktyget och involvera det i undervisningen är tydligt. Utifrån lärarnas berättelser föreslår studien att ge ökade möjligheter till tid och fortbildning, utveckla den tekniska supporten och öka lärarnas möjligheter till kollegiala samtal för att minska dessa svårigheter och den känsla av oro som de skapar för att utöka användningen och verktygets effekter. Lokala strategier, och deras förankring i verksamheten, har också visats ha en mycket betydande roll i detta, då de kan verka stöttande och styrande i och med ett uttalat syfte, mål och tillvägagångssätt. Att skolornas användning av IKT-verktyg behöver stöttas har även påpekats utifrån av bland annat Skolverket, och det senaste förslaget är att Sverige utarbetar en nationell IT-strategi. Studiens resultat visar på att detta förslag har potential att ge goda effekter på undervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare arbetar med utvecklingen av ämnesspråk. Studien baseras på fyra olika intervjuer utförda på fyra olika skolor med sex olika lärare, som alla undervisar i de samhällsorienterande ämnena, årskurserna 4-6. Materialet transkriberades för att kunna ligga till grund för den analys som återfinns i arbetet. Tidigare forskning på området ämnesspråk och språkinriktad undervisning belyser att skolspråket ofta är mer abstrakt och för att elever ska kunna gå från ett vardagsspråk till ämnesspråk måste de vara förtrogna med begreppen.Vi undersöker vad verksamma lärare har för erfarenheter av undervisning i ämnesspråk samt vilken problematik de möter i klassrummet. Vidare undersöker vi även vilka metoder som är gynnsamma samt hur de arbetar kring den problematik som finns.Vårt resultat visar att lärares erfarenheter påminner om varandras, att ämnesspråk är något alla elever ofta upplever som svårt. Resultatet visar även att utvecklingen av ämnesspråk är starkt sammankopplat med en elevs vardagsspråk samt att problematik grundar sig även till viss del i hur utvecklat språket är. Det framkommer även att de fyra olika ämnenas språk är mer eller mindre svåra beroende på elevernas erfarenheter. Lärarna uttryckte även att eleverna behöver arbeta med begrepp på olika sätt och behöver möta dem i olika sammanhang för att kunna bli förtrogna med dem. Hur de olika lärarna arbetar med ämnesspråk och begrepp skiljer sig åt men de lyfter att de måste anpassa sin undervisning helt och hållet till de olika nivåerna eleverna befinner sig på.

Persson, Lotta (2007). Lärarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng heltid/distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lärare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frågor om lärares syn på kunskap och hur resonemangen förhåller sig till läroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.Arbetet ger en översikt om läroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter på kunskap som är relevanta för studien. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med två gruppintervjuer i två olika lärlag ville jag se vilka tankar och aspekter lärare i grundskolans senare del har på skolans kunskapsbegrepp.Resultatet av undersökningen pekar på att lärarnas kunskapssyn har ungefär samma aspekter som läroplanen, men de använder inte terminologin i form av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det tycks dessutom finnas viss form av obalans i värderingen av de fyra aspekterna, där faktakunskap är dominerande som en bas och förutsättning för övriga kunskapsformer men att den däremot inte premieras med höga betyg. Resultaten visar också att hierarkin i kunskapsbegreppet blir tydligast i resonemangen kring praktisk kunskap, färdighetsaspekten. Ytterligare ett resultat är samsynen på att den viktigaste kunskapen eleverna måste ha med sig från skolan är förmågan att hantera och värdera all information som finns tillgänglig i samhället och göra rimliga och välgrundade ställningstaganden.

This degree project deals with the concept of creativity and the creative output based on howSwedish upper-secondary design teachers within the Technical Engineering Programexperience this from a student's perspective. The project discusses how the concept creativityis interpreted and how the creative output is regarded by educationalists and professionaldesigners and how this then can be related to literature on the subject and in the steeringdocuments. The purpose of this degree project is to visualize the interviewees' viewpoint oncreativity and the significance of experience, skills, and environment for the creative outputand within the field of design. This in order to, in the pedagogic and didactic situation, enablethe improvement of teaching so that creativity and its output come to show. Moreover, theproject aims to create a ground for discussion of the view of the importance of these skills inthe pedagogic/didactic situation.In order to reach this aim, I have read literature on creativity from several perspectives andcarried out eight qualitative structured interviews: both with three educationalists withoutexperience within the design profession, and with two educationalists who are or have beenactive within the design profession, as well as with three professional designers. Therespondents work in different parts of the country, have different backgrounds, as well aswork experience within their respective fields. What they all have in common is that they usethe same concepts, methods, and creative processes in their daily work. My principalquestions have been:– What do the respondents read into the concept “creativity”?– In what ways does creativity express itself according to the respondents?– What significance do the respondents believe knowledge, skills, and experience oftools and methods have for “creativity”?– What significance do respondents believe that the environment (physical as well aspsychosocial) has for “creativity”?The outcome of my project is confined to the views by the respondents and illustrates the factthat the creativity concept is superficially interpreted, and is often confined to creativeactivity. Additionally, some kind of an output is needed in order to enable creativity to beinterpreted as creative. The degree project also shows that this output demands experienceand skills of how tools and methods are used, but also the need for a well functioning andsuitable, albeit adaptable, both physically and psycho-socially, as well as creativeenvironment.

Syftet med denna uppsats är att undersöka företags kommunikation på Facebook och deras förtroende hos allmänheten, och hur detta påverkar spridning och engagemang på Facebook (i form av gillamarkeringar, delningar och kommentarer). Den ska också undersöka om det finns skillnader i publiceringshastighet hos olika företag, och om detta har någon betydelse för allmänhetens förtroende. Det har inte varit möjligt att hitta tidigare forskning gällande sambanden mellan kommunikation och allmänhetens förtroende. Det finns liknande forskning om statliga institutioner, men det har inte gått att finna likande forskning gällande enskilda företag. Därför finns en lucka i forskningen att täcka in, vilket gör det mer intressant att undersöka detta samband. Följande frågeställningar kommer användas för att kunna besvara uppsatsens syfte: • Finns det skillnader gällande hur företag med olika högt förtroende hos allmänheten kommunicerar via Facebook, och hur ser dessa olikheter i så fall ut? • Finns det samband mellan företagets förtroende hos allmänheten och följarnas engagemang samt spridning av Facebookinlägg (i form av gillamarkeringar, kommentarer och delningar)? • Finns det samband mellan företags förtroende hos allmänheten och publiceringshastighet av Facebookinlägg? I denna uppsats kommer åtta företag att analyseras med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys. Fyra företag som har ett högt förtroende och fyra företag som har ett lågt förtroende hos allmänheten valdes ut baserat på Förtroendebarometern 2017 och en undersökning utförd av Reputation Institute kallad Sweden RepTrak. Företagen som har ett högt förtroende är IKEA, Volvo, ICA och SAS. Företagen som har ett lågt förtroende är H&M, SJ, Tele2 och Nordea. Alla utvalda företag har grundats i Sverige. Resultatet visade att företagen som har ett högt förtroende hos allmänheten oftare gör reklam för sina egna produkter och svarar även mer på kommentarer. Företag som har ett lågt förtroende hos allmänheten använder sig mer av videoklipp och gifs i sina inlägg. Resultatet visade även att företag som har ett högt förtroende får fler gillamarkeringar i högre antal, samt fler gillamarkeringar totalt sätt. Många av de företag som har lågt förtroende får inga delningar alls på sina inlägg, till skillnad från de företag som har ett högt förtroende. Det finns en koppling mellan förtroende och publiceringshastigheten av Facebookinlägg. De företag som har ett högt förtroende publicerar sina inlägg tolv procent snabbare jämfört med de företag som har ett lågt förtroende. Sammanfattningsvis finns det en koppling mellan företags kommunikation på Facebook och förtroende. Det är inte allmänhetens förtroende som påverkar hur företag kommunicerar, det är kommunikationen som påverkar hur stort förtroende som ett företag har.
The purpose of this study is to analyze the relationship between corporate communication on Facebook and public trust, and how this affects the spread of content and involvement (likes, shares and comments) on Facebook. It has not been possible to find any previous research about the relationship between communication and the spread of content on Facebook. The aim of this study is to find a link between these factors and the amount of public trust. There is similar research on government institutions, but there is no such research that focuses on companies. There is therefore a research gap to adress, which makes it interesting to analyze whether there is any connection inbetween these factors. This essay addresses the following questions: • Are there any differences regarding how companies with a different amount of public trust communicate through Facebook, and in that case what does these differences look like? • Is there a connection between the amount of public trust, the followers' involvement, and the spread of Facebook posts (in the form of likes, comments and shares)? • Is there a connection between the amount of public trust and publishing speed of Facebook posts? This essay is a quantitative study, which is limited to eight companies. Four companies with a high amount of trust and four companies with a low amount of trust were selected. These companies were chosen based on the list Förtroendebarometern 2017 and the Reputation Institute's survey Sweden RepTrak 2017. The companies with a high level of trust were IKEA, Volvo, ICA and SAS. The companies with a low level of trust were H&M, SJ, Tele2 and Nordea. All selected companies originate in Sweden. The results showed that companies with a high level of trust advertise their own products and brands more often, they publish more pictures and reply more often to comments. Companies with a low level of trust use videos or gifs more often in their posts. The results also showed that companies with low trust get posts with fewer likes, while those with a high level of trust get more likes in total, and more posts with higher numbers of likes. Companies with a high level of trust also receive more comments on their posts, and they respond to comments more often. The companies with low trust have a large number of posts that have never been shared, in contrast to the companies with a high level of trust. There is also a link between trust and publishing speed of Facebook posts. Companies with a high level of trust publish their posts twelve percent faster than those with low trust. In conclusion, it can be stated that there is a clear connection between corporate communication on Facebook and the amount of public trust. It is not public trust that affects how companies communicate, it is communication that affects the level of trust.