Academic literature on the topic 'Fotbollsplanen'

Studien ämnar synliggöra jämställdhetsarbetet på fritidshemmet med ett fokus på hur fritidslärare identifierar och motverkar maskulina normer. Detta åstadkoms genom de tre forskningsfrågorna: Hur framträder maskulina normer på fritidshemmet? Var och när framträder maskulina normer? Hur arbetar fritidslärarna för att motverka maskulina normer? Ansatsen till studien är kvalitativ och använder sig av semistukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där fyra utbildade informanter intervjuades. Studiens teoretiska ramverk utgår från en hegemonisk maskulinitet samt en jämställdhetsteori. Studiens resultat visar på en rådande våldskultur på fritidshemmet där fotbollsplanen är arenan där maskulina normer framträder tydligast och där pojkars status formas. I resultatet framhävs även hur fritidslärarna genom olika motverkande försöker bryta den traditionella maskulina normen. Dessa brytande sker i form av praktiska ingripande som nolltolerans mot våldslekar och verbala markeringar och styrningar. I bemötandet med pojkarna framgår vikten för läraren att vara en god förebild för pojkarna och genom detta reproducera en positiv maskulinitet.

Syftet med detta utvecklingsinriktade arbete är att ur ett genusperspektiv eftersträva jämställdhet på fotbollsplanen. Ambitionen med arbetet är att få fler tjejer att använda fotbollsplanen. Detta kan genomföras genom att erbjuda olika lekar/aktiviteter på fotbollsplanen bara för tjejerna. Jag använde aktionsmodellen när jag planerade, agerade, observerade och reflekterade enligt Rönneman (2012). Under fem veckor genomförde jag 10 olika aktiviteter för tjejer och killar, under aktiviteterna dokumenterades det genom observationer och jag fokuserade mina observationer på tjejerna. På grund av covid-19 genomfördes bara en aktivitet med bara tjejerna. I arbetet ingick även intervjuer med tjejerna och killarna. I reflektionen reflekterar jag om tjejernas utveckling under de 10 aktiviteterna. Resultatet visar att tjejerna blommade ut och vågade ta för sig mer och att tjejerna hjälpte och stöttade varandra.

Syftet med uppsatsen Den ”bråkiga” skolfotbollsplanen är att synliggöra och skapa kunskap om skolans fotbollsplan som plats och vilken roll den har i det sociala livet på skolgården. Uppsatsen visar att fotbollsplanen kan förstås som en pluralistisk och föränderlig plats. Vid olika tider möjliggörs eller begränsas konflikt, exkludering, hierarkier och identiteter bland barnen. Skola, pedagoger och barn är medskapare till vad planen ges för mening, där den mest framträdande uppfattningen är att den är bråkig. När platsen används som att den har en singulär fixerad mening är den som mest konfliktfylld och exkluderande. I kontrast kan olika aktiviteter pågå parallellt utan konflikt under perioder då fotbollsplanen ”stängs” och omskapas till ett mellanrum. Identiteter bland barnen förhandlas, skapas och omskapas i relation till fotbollsplanen och de sociala relationer och förväntningar som omger den. Genom hur fotbollsplanen organiseras av skolan regleras utrymme och umgänge på skolgården, vilket skapar säsonger i barnens sociala geografier.

Fotbollens gemensamma språk kan framstå som en kliché och som något påhittat. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur svensk fotbollsverksamhet arbetar med inkludering och olika faktorer som berör svensk integration med fokus på språkinlärning. Studien är kvalitativ och undersöker hur två professionella fotbollsspelare ser på sin integrationsprocess och hur de ser på sin egen språkinlärning rörande det svenska språket samt språkets betydelse för integration, delaktighet och gemenskap. En representant från Stockholmsidrotten applicerar dessutom ytterligare perspektiv på hur fotbolls- föreningar i Stockholmsområdet arbetar med integrationsfrågor. Studien tar sitt avstamp utifrån begreppen integration, inkludering, delaktighet och gemenskap samt språk, som även är centrala begrepp inom idrottsverksamhet och delger utifrån ett bredare pedagogiskt perspektiv hur den idrottsliga föreningsverksamheten inom Stockholmsområdet arbetar med integration av nyanlända till Sverige. Studiens metodologiska utgångspunkt bygger på en hermeneutisk tradition inom vilken studiens deltagare intervjuats semistrukturerat och ostrukturerat. Deltagarnas berättelser har sedan tolkats, översatts och analyserats utifrån delvis samtalsanalys och delvis narrativ analys. Resultatet av studien visar att fotbollsföreningar idag utför ett tungt arbete gällande integration av individer med utländsk bakgrund. Det finns i dagsläget ytterst få initiativ som bygger på språkinlärning som inkluderande metod. Däremot finns ett stort utrymme för fotbollsverksamhet, skola och samhälle att samarbeta och tillsammans inrätta denna sorts verksamhet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever som studerar Nationell idrottsutbildning (NIU) upplever och hanterar kombinationen av studier och utövande av elitidrott. Detta genom att besvara frågeställningen, innehållandes två frågor: Hur upplever eleverna kombinationen av studier och elitidrott?; Vilka inre respektive yttre resurser har eller saknar eleverna för att hantera kombinationen av skola och elitidrott? Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning som metod för tolkning av data. Som metod för insamling av data används semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval har gjorts genom att sex stycken elever, tre killar och tre tjejer, från två gymnasieskolor i Stockholms kranskommuner, har rekryterats genom personliga kontakter med deras tränare på gymnasieskolorna. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM)-teori samt Lazarus transaktionsmodell. Resultat: Elever upplever att balansen mellan studier och elitidrott har ökat från gymnasiets årskurs 1 till årskurs 3. Elever upplever att idrotten påverkar studierna negativt, även om det klarar av att hantera situationen. Detta tar sig uttryck i form av att elever ruminerar, det vill säga, skjuter upp skolarbete eller väljer att hoppa av kurser till följd av att de upplever tidsbrist. Särskilt tidsaspekten, tillsammans med oförstående lärare, lyfts fram som en framträdande stressfaktor och en bristande resurs hos eleverna. Vänner och familj framträder däremot som motsvarande positiva resurser hos eleverna. Slutsats: Majoriteten av eleverna upplever att de klarar av att hantera kombinationen av studier och elitidrott. Eleverna upplever samtidigt att det finns stressfaktorer och efterfrågar mer resurser för att bättre kunna hantera kombinationen av studier och elitidrott. De uttrycker dock en positiv attityd, höga ambitioner, och känner i slutändan att de har tillräckliga resurser för att hantera situationen.
Purpose and aims: The aim of with this study is to investigate how students in upper secondary school experience and cope with the combination of studies and participation in elite sports. This by answering the two following questions: How do the students experience the combination of studies and elite sports?; What inner respective outer resources do the students have or lack in relation to be able to manage the combination of studies and elite sports? Method: This is a qualitative study with a phenomenological interpretation of the collected data. Semi structured interviews are used as method for collecting the data. A strategic sampling has been made that included in total sex students, three boys and three girls. The participants where students from two upper secondary schools in the outer municipalities of Stockholm. The students have been recruited through personal contacts with their teachers. The theoretical framework in the study are based on the KASAM theory of Antonovsky and the transactional model of Lazarus. Results: Students experience that the balance between studies and participation in elite sports has gradually improved from the first to the third grade of upper secondary school. Students experience that participation in elite sports affect the curricular studies negative, even though they are able to manage the situation. This by postponing school work or having dropped of from courses following the lack of time to study. The aspect of time, together with uncomprehending teachers, are factors of stress and also a lacking resource that are prominent among the students. Friends and family though are equally prominent as positive resources. Conclusions: The majority of the students do experience that they are able to manage the combination of studies and elite sports. At the same time, the students experience factors of stress and inquire for more resources to be able to better cope with the combination of studies and elite sports. The students though have a positive attitude, high ambitions, and in the end feels that they have enough resources to be able to cope with the situation.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka de normer och föreställningar kring kön som finns i en fotbollsförening och som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning. De frågeställningar som använts har varit: vilka antaganden om flickor och pojkar kommer till uttryck i föreningen? Vem är ”fotbollsspelaren” i föreningen? Vilka i föreningen tillhandahåller mest resurser? Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en fotbollsförening i en förort till Stockholm. Tillvägagångssättet har inneburit intervjuer med fyra vuxna representanter från föreningen. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få svar på frågeställningarna. Resultaten har analyserats med hjälp av historikern Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. I resultatdiskussionen ingår en jämförelse av resultatet med de antaganden om kön som finns i grundskolan läroplan, LGR11. Resultat Resultatet visar att det i föreningen finns antaganden om att flickor är sämre fotsbollsspelare än pojkar, att de inte skulle tåla lika hård träning som pojkar samt att de inte vill vara med när det blir prestationsinriktat. Dessa antaganden iscensätts bland annat genom att flickorna återfinns i rollen som åskådare och bara undantagsvis som spelare på planen eller tränare samt att tränarna inte ställer lika hårda krav på flickorna som på pojkarna. Resurserna i föreningen går i princip bara till pojkar. Normen för en fotbollsspelare är att vara en pojke som är kontrollerad, motiverad, kämpar, tål att trilla och uttrycker rätt slags känslor. Slutsats Fotbollsföreningen har föreställningar om flickors respektive pojkars kroppar, deras fysiska kapacitet, förmåga till hård träning, fotbollsmässiga kvalitéer samt deras roller på fotbollsplanen. Det finns normer om hur flickor respektive pojkar ska vara som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning, vilka på flera sätt går stick i stäv med de antaganden om kön som finns i grundskolans värdegrund.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012

Syftet med detta arbete är att genom en etnografisk undersökning i samband med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv granska om det finns en koppling mellan elevers motoriska förmåga och deras sociala status. Motivationen bakom detta är att vinna större kunskap om motorikens eventuella inverkan på social status inom det fritidspedagogiska fältet. I studien har vi endast betraktat eleverna och inte tagit hänsyn till pedagogernas värderingar kring sammanhanget. Vi har observerat två olika elevgruppers lek på fotbollsplanen under den tid de vistas på fritidshemmet. I samband med dessa observationer dokumenterade vi leken med hjälp av videoupptagning samt fältanteckningar. I analysen av den insamlade empirin kunde vi utläsa att den motoriska förmågan påverkar status i gruppen, men även att det finns andra faktorer som påverkar status. Utöver den motoriska förmågan fann vi att både ålder och intresse var av betydelse för elevernas statusbyggande på fotbollsplanen. Det visade sig att det fanns ett komplext samband mellan dessa tre faktorer som gjorde att det inte gick att rangordna dem inbördes. En faktor måste åtföljas av en annan för att skapa status. Motorisk förmåga utan intresse eller ålder utan motorisk förmåga var i sig inte statusskapande. Motorisk förmåga och ett stort intresse som dessutom åtföljdes av en i sammanhanget hög ålder var det som genererade högst status i de observerade grupperna.

Sports in general and football in particular have often been considered a good arena for integration, all of which should be of equal value and not discriminated because of, for example, their ethnicity or skin color. In this study, I have tried to look at the phenomenon stacking, disproportionate division of positions, existing in Allsvenskan during the 2017 edition, thus revealing whether there is discrimination in this elite race. It was found that stacking still occurred in Allsvenskan in 2017 but since the essay has been made in comparison with a similar study from 2012, it has turned out that stacking has now become a lesser issue in Swedish football. Why stacking has diminished may be due in part to the struggle of various non-profit organizations and the Swedish Football Association for increased integration.

Studien har använt sig av nätverksanalyser med teorier av space syntax för att undersöka närhet och tillgänglighet till fotbollsplaner i Nacka kommun, Stockholms län. Även har teorier om effekterna av närhet till idrottsplatser använts för att belysa relationen mellan tillgänglighet och hälsa.   Studien vill i huvudsak utreda tillgängligheten till befintliga fotbollsplaner för barn och ungdomar i åldrarna 7 till 20 år i Nacka kommun. Detta har gjorts genom analyser av gång- och cykelnät samt kollektivtrafik. Resultaten har använts för att diskutera framtida placeringar av fotbollsplaner.   Studien har identifierat områden som är av mer behov än andra platser i kommunen med avseende på närhet- och tillgänglighetsaspekter samt belastning av planerna. Genom analyserna går det att se att vissa kommunala riktlinjer och värderingar är i linje med analysens resultat samtidigt som vissa områden har ett större behov av fotbollsplaner än vad kommuner ger antydan för.  Resultatet antyder att Älta och Sicklaön har det största behovet av fotbollsplaner med avseende på hur många barn och ungdomar som har nära till befintliga fotbollsplaner. Områden har pekats ut som potentiella fokusområden, men exakt lokalisering saknas. Sicklaön tenderar att ha ett störst behov av mer tillgängliga fotbollsplaner då störst expansion av bostäder kommer ske i området. Främst på västra Sicklaön. Studien visar att Saltsjöbaden-Fisksätra har minst behov i förhållande till kapacitet och området visar även på många goda värden på tillgänglighet på övergripande nivåer. Saltsjö-Boo visar på att de har en relativt god kapacitet men dålig tillgänglighet i de norra delarna. Kommunens planerade fotbollsplaner i Saltsjö-Boo kan resultera i att områdets närhetsbehov täcks, men placeringen får inte stöd baserat på kapacitetsbehov, då området redan har näst minst behov av en fotbollsplan. Visserligen ska det noteras två saker. För det första, i denna studie har ”bollplaner” (som inte är bokningsbara) uteslutits ur analyserna. Dessa är högst relevanta ur en spontanidrottssynpunkt och motion för unga. Dessa blir speciellt intressanta när nu diskussioner startat om att göra bollplaner som inte är bokningsbar möjliga att boka för organiserad fotboll. För det andra, denna typ av analys går att göra för mängder av olika funktioner i staden och inte nödvändigtvis bara fotbollsplaner.
The study aims in examining closeness and accessibility of football pitches in the municipality of Nacka, in Stockholm Sweden, with the basis of network analysis and space syntax. The relations between accessibility and health are a key standpoints and related theories and previous studies in the matter has been discussed. The study focusses on existing football pitches in the municipality and how close and accessible these are for youths in the age of 7 to 20 years. The pedestrian and bicycling networks as well as public transportation road networks are there for examined. As a result, the study has provided suggestions for future locations of new football pitches. These locations have been analyzed from closeness and accessibility aspects as well as the capacity of the football pitches. The results have similarities to previous researches by the municipality, but does also show that some municipal areas are of greater need than previous investigations have shown.  Finally, two aspects must be noted. Firstly, in this study, "ball pitches" (football pitches which are not bookable for organized sport) have been excluded from the analyzes. These are highly relevant for “spontaneous sport activities” as well as daily exercise for young people. This notion becomes relevant though the municipality are discussing to make these non-bookable pitches possible to schedule for organized football. Secondly, this type of analysis can be done for a variety of different functions in the city and not necessarily just football pitches.

As the football industry develops into a highly competitive commercialized industry, football clubs must step up and improve their business strategy. This study focuses on the famous Italian club AC Milan, a club with many international titles but with declining revenues. The purpose of this thesis is to study how AC Milan can generate higher revenues by comparing its marketing and business strategy with the most profitable clubs in the world, the benchmarking partners Real Madrid and Manchester United. By using a benchmarking model, following the five steps of this process, conducting observation studies, an interview and examining secondhand information, gaps between the clubs were evaluated and analyzed. These evaluations became together with chosen theoretical references, the basis for the improvement suggestions and conclusions shown by the authors. The outcome of the benchmarking study shows that AC Milan has good possibilities to improve its match day revenues and its commercial revenues, through renovating and using its arena more efficiently and expanding its brand to unexplored markets, such as Asia. AC Milan will as a result base their business on more balanced and proportionate revenue channels.