Academic literature on the topic 'FPS-spel'

Denna text undersöker om unga datorspelare uppfattar perifera dynamiska specialeffekter i virtuella spelmiljöer av FPS-spel. Texten går igenom tidigare forskning om perception och hur partikeleffekter i spel har utvecklats de senaste 20 åren. I undersökningen har det tillverkats en spelprototyp som använts för att testa hur spelaren spelat spelet. Därefter har spelaren svarat på en enkät som analyserats tillsammans med gjorda fältobservationer. Resultaten från undersökningen visar att spelare uppfattat specialeffekter i spel. Beroende på hur effekterna är utformade så påverkar dessa spelare olika. Sedan tas det upp hur framtida forskning kan göras med hjälp av eye-tracker, samt hur det i närliggande fält kan göras forskning.

Gränssnitt finns inte bara i själva spelet utan också som inställningsmeny i First Person Shooter spel och massa andra spelgenrer. Det är viktigt att inställningsmenyn fungerar bra då inställningsmeny styr många element för hur ett spel kan spelas. Det är väldigt vanligt att heuristiker används för att skapa ett gränssnitt, heuristikregler har då applicerat på en inställningsmeny i ett FPS-spel för att se hur spelare påverkas av det. Detta arbete jämför två olika gränssnitt med varandra där ena gränssnittet är konstruerad med hjälp av heuristikregler och den andra gränssnittet är konstruerad med försök att inte använda sig av heuristikregler. Genom att jämföra dem två gränssnitten med varandra i en undersökning konstateras det att gränssnittet konstruerad med heuristikregler upplevdes som bättre än gränssnittet utan heuristikregler. Framtida arbeten behövs för att se om detta stämmer för spelare i alla åldrar och kön då arbetet bara har behandlat manliga spelare i åldern 21-26.

Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

Undersökningen som genomförts har avsett besvara om man med hjälp av ljudambienser kan uppmuntra spelare till att byta mellan och ändra spelstil i first person shooter-spel, beroende på vilken typ av ambiens som hörs. För att utföra studien har en spelbar prototyp skapats vilken innefattar tre olika ambienser förankrade i forskning kopplad till hur ljud påverkar människor. Studien som genomförts innefattade en kvalitativ metod, och nio personer deltog i den huvudsakliga studien. Både observationer såväl som intervjuer genomfördes. Resultaten pekar på att testpersonerna kan ha uppmuntrats till specifika spelstilar, men inte nödvändigtvis agerat på uppmuntran. Detta kan ha berott på att testpersonerna, vilka är vana datorspelare, har identiteter i sitt spelande som inte frångås. Hade arbetet fortsatt under en kortare tid hade prototypen förbättrats och fler studiesessioner utförts. På längre sikt hade den själva spelbara prototypen gjorts om och grundats i forskning.

Jag har med denna litteraturstudie närmare undersökt begreppet immersion och dess koppling tillgränssnitt i digitala spel inom FPS-genren (First-Person Shooter). I studien presenteras först tidigare forskning som skett inom områdena för immersion, användargränssnitt samt digitala spel. Utifrån detta lyfts det sedan upp tre saker i problemformuleringen: att immersion kan påverka människor, att gränssnitt är en viktig länk mellan spelet och spelaren samt att genren även har en betydelse vid utformandet av gränssnitt. Syftet med studien har varit att undersöka aktuell teori vilket har ökat min förståelse för immersion, användargränssnitt samt digitala spel. En kvalitativ inriktad forskning med hermeneutiken som metod har använts vid utförandet avstudien. Jag presenterar i resultatkapitlet exempel på tre stycken spel i FPS-genren där det framkommer att två av dessa spelen har gränssnitt som stödjer immersion varav det tredje spelet har ett gränssnitt som bryter immersionen. Från resultatet har sedan fyra stycken riktlinjer extraherats med syftet att ge gränssnittsdesigners tydliga instruktioner om vad som gäller vid utvecklingen av gränssnitt som stödjer immersion i FPS-genren. Slutsatsen har med studien blivit att gränssnitt kan påverka immersion i både en positiv och negativ mening.
I have with this literature study closer studied the term immersion and it's connection to user interfaces within video games in the FPS-genre (First-Person Shooter). The study first presents previous research that has occurred in the fields of immersion, user interfaces and video games. Three things are then, from this, later lifted up in the problem specification, those three are, that immersion can affect people, that user interfaces are critical links between the gamer and the game and that the genre is significant in the development of a user interface. The purpose of the study has been to a research current theory which has expanded my knowledge in the fields of immersion, user interfaces and video games. A qualitative oriented research with hermeneutics as the methodology has been applied in the execution of the study. I then present, in the results chapter, three examples of games in the FPS-genre where it is found that two of these games have a user interface that supports immersion with the third game having a user interface that breaks immersion. The results have then been extracted into four guidelines with the purpose to give user interface designers clear instructions about what applies in the development of user interfaces that supports immersion in the FPS-genre. The conclusion of the study has then been that user interfaces can affect immersion in both a positive and in a negative way.

Denna studie ämnar besvara frågan hur spelare upplever skillnader i vapenljuds intensitet i relation till skada, d.v.s om ett vapenljud med högre ljudintensitet uppfattas göra mer skada än ett ljud med lägre intensitet. Bakgrunden diskuterar ljudperception, immersion och upplevelser, ljuddesign i spel samt ljuds påverkan på uppfattning, där bl.a intensitet definieras och audiella termer fastställs. Vidare diskuteras utvecklingen av artefakten, ett FPS-spel med högt tempo där vapenljudens intensitet ändras över spelets gång, vars mål var att besvara frågeställningen och samtidigt vara engagerande. På grund av att förändringarna i intensitet inte medvetet uppmärksammades visade inte resultatet på ett konkret och omfattande svar. En faktor i detta tolkades vara det engagemang i spelmekaniken som är nödvändigt i ett FPS-spel med högt tempo. Det som datan antyder är att förändringar i ljud som uppfattas undermedvetet inte leder till en medveten förändring i uppfattningen av spelmekaniken.

Användarupplevelse anses vara en viktig aspekt inom dagens spel och utgör en betydande roll för framgång inom branschen. Flertal funktioner bör beaktas vid utvecklingen av optimal upplevelse och eftersom spelindustrin ständigt utvecklas måste även människans kunskap om komponenterna som skapar den optimala upplevelsen utvecklas. För avhandlingen undersöks flow och immersion som komponenter av optimal upplevelse i syfte att skapa förståelse för aktiviteters potential att inducera optimala spelupplevelser inom FPS-spel. Samtidigt undersöks möjligheten att kombinera flow och immersion inom en teori, för att uppnå bättre förståelse för deras relation till varandra inom en spelmiljö. Teorin som presenteras är flow theory, vilken staterar att specifika sinnestillstånd kan observeras när användare utför uppgifter som hen har olika kompetensnivåer inom och som motsätter sig olika utmaningsnivåer. Upplevelsen av flow faller inom de sinnestillstånd som kan observeras, medan immersion ej observeras. Dock överlappar immersion och flow inom flertal av de aspekter som möjliggör flows plats inom teorin, således finns möjlighet för immersion att potentiellt identifieras inom den. För att undersöka detta används både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökningar och intervjuer med spelare av FPS-spel. Resultaten visar att ingen specifik aktivitet inom dessa spel kan identifieras med högre nivåer av vare sig flow eller immersion och ingen ytterligare forskning inom ämnet genomfördes. Resultaten påvisade att potentiell immersion kan uppstå inom flertal sinnestillstånd inom flowteorin, dock varierade nivåerna av potentiell immersion mellan dem. Vänners närvaro ökar potentialen att uppleva immersion.
User experience is an important aspect of modern gameplay and plays an important role throughout the various parts that gaming has to offer. There are many features to regard in the development of the optimal gaming experience and as the industry continues to advance, our knowledge about the components of the optimal experience must advance with it. In this thesis flow and immersion as components of optimal user experience will be researched to gain an understanding for which activities within FPS-games show the most potential to induce these optimal gaming experiences. Whilst also attempting to combine them under one theory to achieve a better understanding of their relation to one another in a game setting. The theory presented is flow theory, which states that specific states of mind can be observed when users perform tasks in which they possess varying levels of competence and that oppose varying levels of challenge. The experience of flow is an observable state of mind within the theory, whilst immersion is not. However, immersion overlaps with multiple aspects of the flow experience that enables it to be part of this theory, thus enabling immersion's potential to be identified within it. To investigate this both quantitative and qualitative methods are used, consisting of surveys and interviews with gamers of FPS-style games. The results show that no specific activity within these games can be identified with higher levels of neither flow nor immersion and no further research on the subject was conducted. The results regarding immersion within the flow theory gave positive results. The potential to experience immersion was observed within multiple parts of the theory, even though the levels of potential immersion varied between the different areas. The results also showed that the presence of friends increased the potential to experience immersion.

Detta arbete syftar till att undersöka hur binauralt ljud upplevs i avseende till spelares förmåga att lokalisera ljudkällor i olika våningsplan i digitala spel i jämförelse med stereoljud. Arbetet kopplas till tidigare forskning inom ljudteknik i digitala spel. För att undersöka frågeställningen har en artefakt skapats i form av en digital miljö där målet är att lokalisera ljudkällor i olika våningsplan. Artefakten är skapad i två versioner, där den ena versionen använder binauralt ljud och den andra använder stereoljud. Arbetet har använt kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet av dessa analyseras och jämförs för att utröna vilken teknik som lämpas bäst för ljudlokalisering i digitala spel.

Studier kring spel har under de senaste tio år fått stort genomslag i den akademiska världen. Datorspels påverkan på människans kognitiva förmågor har visat sig vara signifikant, även om övriga effekter av datorspel ännu diskuteras av forskare. Studier kring spel har gjorts, främst inom Massive Multiplayer Online (MMO) genren, men även några First Person Shooter- spel (FPS) även om fokus då varit professionella spelare. Undersökningens fokus var att studera hur samarbete uppstår i spel då icke professionella datorspelare spelar spel, men även studera vilken roll samarbete har i publika spel. Olika datainsamlingsmetoder användes för att stärka eventuella resultat. Resultaten indikerade att flera faktorer i spel kunde ha inverkan på spelares förmåga att samarbeta trots att den viktigaste faktorn vid skapande av samarbete handlar om att göra varje enskild spelare till en viktig komponent för att laget som helhet ska uppnå ett givet mål, något som olika spel gör i olika grad.

Frågeställningen som undersökningen ämnade ge svar på var huruvida aggressiv musik påverkar unga människors offensiva beteenden i FPS-spel. Med avstamp i forskning kring dataspel och musik som påverkningsfaktor i samhället samt som motivation i krig genomfördes research och en artefakt skapades. Undersökningen utfördes på ett tjugotal personer mellan 15-30 år vid olika tillfällen där varje informant ombads spela igenom ett FPS-spel lyssnandes till dels en heavy metallåt och dels ett stycke ljudeffekter. Den kvantitativa datan som mättes var antal skott, träffade fiender och puls vilket kompletterades av en enkät beträffande personliga uppgifter följt av en muntlig intervju. Med en klar majoritet som tenderade att avfyra fler skott, ha högre puls och som motiverade en mer inlevelsefull upplevelse till musiken drogs slutsatsen att aggressiv musik har en påtaglig påverkan i FPS-spel ur både fysiska och psykiska aspekter. Vid eventuell vidareutveckling av arbetet hade mätning på flertalet musik- och spelgenrer varit av intresse.

Allteftersom forskningen inom Human Computer interaction (HCI) fortskrider konstrueras det allt fler innovativa sätt att interagera med spelkonsoller. Då fler sätt att interagera med spelkonsoller utvecklas förbättras även förutsättningarna för spelbranschen att öka interaktionen i spelen. Den senaste generationen av spelkonsoller har kommit fram med egna lösningar och innovativa sätt att öka spelupplevelsen och interaktionen. Nintendo Wii har t.ex. en rörelsesensor som reagerar på rörelserna av handkontrollen, och Xbox Kinect reagerar med hjälp av en kamera som läser av kroppens rörelser och Playstation Move reagerar på en kombination av en kamera och en kontroll med sensorer. Handkontrollens design har inte förändrats mycket under de senaste konsol-generationerna om man bortser från Nintendo Wii som formade sin kontroll som en stav. Kontrollen har haft en bumerangform, som med tiden har fått fler knappar och i senare generationer analoga spakar. Kontrollen ligger bra i handen och designen ger en bra spelupplevelse i vissa genrer av spel. I vissa spel ökas interaktionen med tillbehör, som t.ex. musikinstrument för karaokespel som underlättar för spelaren. Undantaget är FPS-genren, där precisionen kompenseras med hjälp av mjukvara. Frågeställningen i denna avhandling är om man med hjälp av en ny handkontrollsdesign i formen av en sfär kan öka precisionen i FPS-spel. Designen avviker från den traditionella, och i kontrollen används modern teknologi för att kunna registrera lutningar av handkontrollen. Med hjälp av intervjuer kan jag utvisa huruvida kontrollen förbättrar precisionen och spelkänslan, och vilka områden som behövs förbättras. Slutsatsen blev att testerna inte var tillräckliga för att rättvist kunna säga om det misslyckades eller lyckades då respondenterna som var missnöjda med känsligheten trots allt gillade styrningen.