Academic literature on the topic 'Framgångsfaktorer och hinder för samverkan'

Hållbar utveckling ska vara en naturlig del av verksamheten vid universitet och högskolor. För lärosätena gäller att de förutsättningar som följer av traditioner och verksamhetens inriktning ser olika ut. För utveckling av den hållbara högskolan fordras stor insikt om det egna lärosätets historik och särskilda förutsättningar samt den egna verksamhetens styrkor och svagheter, risker och möjligheter. Vi menar att alla lärosäten, som på allvar vill integrera hållbar utveckling i verksamheten, möter en uppsättning dilemman i detta arbete. I artikeln behandlas sju dilemman. Det handlar bland annat om att balansera eldsjälars engagemang mot vikten av systematik, att skapa förutsättningar för förnyelse genom avveckling av program och kurser som inte längre är relevanta i förhållande till samhälls- och kunskapsutvecklingen och att utveckla verklig tvärvetenskap, parallellt med att en hög nivå på klassiska ämnen upprätthålls. För att etablera hållbara lärosäten behövs också riktade satsningar som stödjer utvecklingen och en ökad samverkan mellan lärosäten för att säkra resurser och kompetens.

Utgångspunkt för artikeln är resultat från sådan forskning som problematiserar förhållandet mellan forskningen och dess användare, samt teorier om vilka former för att informera och samarbeta som är gynnsamma för forskningsanvändning. På basis av sådan forskning presenteras en analytisk modell som syftar till att systematisera förståelsen av hinder och möjligheter i samarbete och samverkan mellan forskningen och användarna. Modellen redogörs för genom att åskådliggöra potentiella kontroverser mellan användare och forskning med anknytning till regionala FoU-verksamheter inriktade på socialt arbete.

Studien handlar om olika myndigheters samverkan kring frågor om barn som far illa eller riskerar att fara illa. I undersökningen studeras hur samverkan fungerar och vad målet med samverkan är. Dessutom identifieras framgångsfaktorer och hinder för samverkan. Studien görs utifrån PSSgruppens perspektiv, PSS-gruppen är en mindre samverkansgrupp mellan polis, skola och socialtjänst i Haparanda kommun. Studien är genomförd med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från respektive yrkesgrupp som i dagsläget deltar i PSS-gruppen. Det förebyggande arbetet är en orsak till att kommunen började samverka enligt samverkansmodellen. Studien visar att samverkan upplevs vara fungerande men att det i dagsläget behövs nya tag för att effektivisera det förebyggande arbetet. Samverkan har tidigare varit beroende av särskilt engagerade personer, så kallade eldsjälar, vars frånvaro i dagsläget påverkat samverkansgruppen negativt. Det framkommer både av intervjuerna som från tidigare forskning att ett väl strukturerat arbete med tydlig ledningsfunktion, planering och struktur skapar förutsättningar för en framgångsrik samverkan.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera en del av de framgångsfaktorer och hinder som existerar i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning. För att kunna undersöka detta ställdes två frågor, Vilka framgångsfaktorer finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning?  samt Vilka hinder finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning? Genom att genomföra en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC, ERC, SwePub, Google scholar och Diva-portal fann vi de artiklar som denna kunskapsöversikt bygger på. I processen har boolesk söklogik i kombination med trunkering och specifika sökord använts för att få ett så precist resultat som möjligt. Även kedjesökningar har genomförts. Totalt valdes 19 artiklar ut för granskning.  För att möjliggöra en tydlig presentation har resultatet delats in i fyra delar:  inkludering i relation till elever med stor tillgång till matematik, inkludering i relation till elever i matematiksvårigheter, framgångsfaktorer för inkluderande matematikundervisning samt hinder för inkluderande matematikundervisning. Resultatet speglar både hinder och framgångsfaktorer i arbete mot en inkluderande matematikundervisning. Framgångsfaktorer som identifierats är bland annat CRA-metoden (Concrete, representational, abstract) vilket innebär att eleverna arbetar med konkret material för att nå det abstrakta tänkandet, differentierad undervisning och kooperativt lärande. De hinder som identifierats och som påverkar möjligheten till inkludering på ett negativt sätt är tid för att planera och ta vara på kunskaperna som finns inom skolorganisationen samt kunskap om hur lärarna ska möta alla elevers olikheter i klassrummet.  Forskning kring inkludering i relation till skolämnet matematik visar på att den mest betydande framgångsfaktorn för inkludering är differentierad undervisning. Av resultatet går det att utläsa att den gemensamma nämnaren för de allra flesta hinder i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning är tid för samplanering och kunskapsutbyte.   Nyckelord: Differentierad matematikundervisning, framgångsfaktorer och hinder för inkludering, grundskolans tidiga år och kooperativt lärande.

Strategier är viktiga för företag i dag. Det är viktigt i en föränderlig värld där omvärldsfaktorer förändras och där det är viktigt att ett förtag har kompetens att analysera och utforma aktiviteter att faktiskt ta sig dit de har tänkt. Det är många företag som kämpar med att få igenom sin strategi efter att strategin är formad. Långt ifrån alla lyckas med implementeringen av sin strategi. Hur kommer det sig att så få strategier implementeras? Syftet med denna studie är att titta på hinder och framgångsfaktorer vid strategiimplementering. Hur gör de som faktiskt lyckas genomföra sin strategi. Hur ser framgångsfaktorerna ut och vilka hinder kan uppkomma samt hur kan jag undanröja dessa. Teorin säger att det är viktigt med bra kvalitet på strategin. Strategiformeringen och strategiimplementeringen går inte alltid att skilja processerna från varandra. Under tiden man implementerar är det viktigt att man kontinuerligt utvärderar påverkande faktorer och vid behov uppdaterar och omvärderar beslut och initiativ i själva strategin. Det är viktigt att strategin översätts till konkreta aktiviteter och att det finns en bred förankring och förståelse för de aktiviteter som ska göras. Det är också viktigt med en övergripande strategisk förståelse i företaget. När man kommunicerar sin strategi är det viktigt att man skapar mening med strategin för dem som ska genomföra den. När man kommer till stadiet att implementera är det viktigt med en strategi för hur detta ska gå till. Kommunikation och ledarskap är också två viktiga faktorer som spelar stor roll i implementeringen. Kommunikationen är viktig ur flera aspekter, både att skapa mening, men också att kontinuerligt informera om framdriften i strategin lika väl som eventuella uppdateringar och prioriteringar. Ledarskapet behöver bygga upp ett förtroende där trygghet för de berörda finns med. Det är viktigt att ansvaret för aktiviteter ligger hos ledningen. I denna kvantitativa studie tittar jag på vilka hinder och framgångsfaktorer som har påverkat att ett träföretag i har kommit dit man har gjort i sin strategi. Jag har intervjuat ett antal personer vid deras sågverk. De befinner sig i slutet av sin andra fas utav tre. De har hittat framgångsfaktorer i att ha en bred förankring redan i strategiformeringen för att underlätta förståelse för prioriteringar och hur aktiviteter hänger samman med den övergripande affären. En annan framgångsfaktor är att de valt att kommunicera enkelt och transparent vilket har skapat förtroende i organisationen. Identifierade hinder är egentligen inom samma områden som framgångsfaktorerna. Ett hinder är att den breda förankringen som är gjord på mellanchefsnivå saknas på kollektivanställdas nivå. Ett annat hinder är att tvåvägskommunikation saknas. Detta får konsekvenser för verksamheten men kan också vändas till framgångsfaktorer om de adresseras med aktiviteter. Slutsatserna i denna studie bekräftar mycket det som teorin presenterat. Det som varit en lärdom är att det som är en framgångsfaktor även kan vara ett hinder i en annan del i organisationen eller utifrån ett annat perspektiv.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi. Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland. Metoden som använts i undersökningen är semi-strukturerad enkät med ett fåtal öppna frågor som ger utrymme för respondenterna att uttrycka sina upplevelser. Respondenternas svar har kategoriserats utifrån en analysmodell som belyser inre och yttre möjligheter och hinder för samverkan. Tidigare forskning rörande studieobjektet visar att samverkan har blivit en nödvändighet inom offentlig sektor idag i takt med att verksamheter renodlats och organisatoriskt gått från en centraliserad styrmodell till en decentraliserad. Samtidigt saknas en helhetssyn inom offentlig sektor som gör att individer i behov av hjälp ofta slussas mellan olika myndigheter i takt med att de utfört sitt eget specifika uppdrag. En fungerande samverkan är beroende av en mängd möjligheter och hinder kopplade dels till individer och dels till organisationen och dess struktur. Undersökningen visar att en majoritet av respondenterna besitter inre möjligheter för samverkan, i form av en vilja att samverka och en upplevelse av att samverkan är något positivt som främjar arbetet och gynnar resultatet. En majoritet av respondenterna upplever att de begränsas av yttre hinder kopplade till organisationen, främst faktorer som tid, ledarskap, förankring och strukturer för samverkan.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska bilda oss en uppfattning kring vilka framgångsfaktorer och hinder det finns för elever i mångkulturella skolor i Malmö. Vi vill även ta reda på hur lärare och rektorer resonerar kring detta ämne, och hur de arbetar för en ökad måluppfyllelse bland dessa elever. Vi har genomfört kvalitativa samtalsintervjuer med fyra lärare och två rektorer som är verksamma i mångkulturella skolor. Enligt Bourdieu tränger sig samhällets struktur och maktförhållande igenom individens vardagliga liv vilket påverkar skapandet av individens mentala bild utifrån hur individen själv uppfattar, förstår och värderar världen hen lever i. I ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling blir kommunikativa processer helt centrala. Framgångsfaktorer för elever i mångkulturella skolor enligt de intervjuade rektorerna och lärarna är god föräldrasamverkan, föräldrars höga utbildningsbakgrund, studiehandledning och olika språkutvecklande arbetssätt för ökad måluppfyllelse. Hinder som försvårar måluppfyllelsen för elever kan vara bristande föräldrasamverkan, föräldrarnas svaga utbildningsbakgrund, den socioekonomiska indelningen samt elever språksvårigheter och bakgrund.

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen. (Rohrbeck & Heinrich 2006) I detta arbete studeras samverkan mellan högskola och näringsliv genom en kvalitativ studie. Skapandet och utvecklandet av framgångsrika relationer kräver förtroende och engagemang, vilket har gjort att vi i detta arbetetar upp teorier inom relationsmarknadsföring och samverkan.Med Högskolan Väst som fallstudie vill vi skapa förståelse för hur näringslivet ser på samarbetssituationen, vilket leder oss fram till vår forskningsfråga: Vad ser näringslivet för motiv och hinder vid samverkan med högskolor/ universitet? För att söka svaret på denna frågahar vi valt att fokusera på KMV modellen (KeyMediatingVariable). Denna modell tar upp de ingående faktorerna som påverkar en relation varav vi väljer att fokusera på tre av dem; kommunikation, förtroende och engagemang. Ytterligare teorier om uppbyggnaden av relationer, värdeskapande utbyten, lojalitet samt motiv och hinder för samverkan mellan högskola och näringsliv ligger till grund för vårt arbete. Samarbetet mellan Högskolan Väst och dess samarbetspartners ses ur näringslivets perspektiv fungera relativt väl. Värdet av samverkan är stort och det arbete som läggs ner anses betydelsefullt. Noterbart är att samtliga informanter anser att förbättringar rörande samarbetet kan göras och många av dem tror att det finns naturliga spänningar i luften då verksamheter från två skilda världar (akademi och praktik) samverkar. Hinder som uppstår beroende på att det råder bristande kunskap om varandra tros enligt informanterna kunna avhjälpas genom bättre organisation ochledning. Övriga hinder som språk och olika tidshorisonter var framhävande under intervjuerna. Motiven till att samverka med högskolan var ur näringslivet perspektiv främst student- och forskningsprojekt, kompetensutveckling för företaget, underlätta rekrytering samt hjälpa till i förbättring av högskolans konkurrenskraft, rykte och status. Genom att analysera KMV modellen om kommunikation, förtroende och engagemang har vi dragit slutsatsen att förtroende inte är direkt kopplat till engagemang som teorin konstaterar. I vårt arbete är snarare kommunikation direkt kopplat till engagemang vilket gör att vi bortser från förtroendets roll i KMV modellen. Alla informanter hade förtroende för Högskolan Väst samtidigt som de ansåg kommunikationen och engagemanget vara bristfälligt. Detta säger emot vår teori som hävdar att bra kommunikation bidrar till förtroende vilket i sin tur resulterar i ett starkt engagemang.

Sammanfattning

Denna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag – samhälle – universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagsläget finns inom de olika sfärerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nätverk, inbädd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundärdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansområdena.

De olika aktörerna har skilda huvudmål i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan på olika plan med målet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket ställer krav på att utvecklas till en åretruntverksamhet. För att få en sådan till stånd krävs samverkan med högre utbildning och med samhällsfunktioner. Hindren ligger främst i de geografiska avstånden, låg grad av förtroende aktörerna emellan, de olika organisationskulturerna och i kommunikationssvårigheter.

I denna rapport konstateras att förutsättningar för att uppnå en hög dimension av trip-pelhelix inom bil- och komponentverksamheten i Norrbotten finns, men att industrins specifika beskaffenheter gör att graden av social inbäddning och skapandet av ömsesidi-ga sekretess- och äganderättsavtal är kritiska för detta.

Tack till

Författarna vill tacka sina handledare Caroline Wigren och Jens Hultman för deras handledning. Ett tack riktas även till Visanu för stipendiet, vilket finansierat insamlingen av vårt empiriska material. Slutligen, den viktigaste gruppen för rapportens trovärdighet: våra informanter inom bil- och komponenttestregionen, för era inspirerande berättelser. Våra familjer och vänner som stöttat i rapportskapandets mot- och medgångar, tack. Slutligen tackar vi varandra.

Abstract

This report has as purpose to identify driving forces and obstacles for collaboration within and in between industry- society- university in the car- and component test industry in the County of Norrbotten. The aim of the study is reached by describing the different initiatives for collaboration that exist today. Theoretical framework as trippel-helix, network, embeddedness, and challenges in regional collaboration are used to analyse secondary data and the qualitative interviews are made with key actors in the differ-ent collaboration areas.

The different actors have different main goals with their businesses, but have created common initiatives to collaborate in different levels with the goal to develop the test industry and the region. The main driving forces have been identified as the local inhabi-tants’ and the entrepreneurs’ desire to live in a thinly settled region, which puts demand on developing the industry into a yearly basis. To be able to realize that, collaboration with higher education and society is of critical importance. The obstacles lay in the geo-graphical distances, low levels of trust among the actors, the different organization cultures and communication difficulties.

In this report it is stated that prerequisites for reaching a higher level of triple helix within the car- and component test industry in the County of Norrbotten do exist, but the particular character of the industry makes the extent of social embeddedness and the establishment of shared security and owner contracts critical factors for the success.

Thanks to

The authors wish to thank their tutors Caroline Wigren and Jens Hultman for their guidance. Credit is also given to Visanu for the scholarship, which financed the collec-tion of the empirical primary data. Finally, the most important group for creating the report validity is our informants within the car- and component test-industry, for shar-ing your inspiring stories with us. Our families and friends who supported us in the creation of the report, thanks. Finally we thank each other.

Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.