Dissertations / Theses: 'Framgångsfaktorer och hinder för samverkan'

1

Huhtakangas, Satu, and Maria Pohjanen. "En Eldsjäl Med Drivkraft Och Vilja Att Samverka : En studie om PSS-gruppens samverkan i frågor om barn som far illa eller riskerar att fara illa." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134330.

Full text

Abstract:

Studien handlar om olika myndigheters samverkan kring frågor om barn som far illa eller riskerar att fara illa. I undersökningen studeras hur samverkan fungerar och vad målet med samverkan är. Dessutom identifieras framgångsfaktorer och hinder för samverkan. Studien görs utifrån PSSgruppens perspektiv, PSS-gruppen är en mindre samverkansgrupp mellan polis, skola och socialtjänst i Haparanda kommun. Studien är genomförd med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från respektive yrkesgrupp som i dagsläget deltar i PSS-gruppen. Det förebyggande arbetet är en orsak till att kommunen började samverka enligt samverkansmodellen. Studien visar att samverkan upplevs vara fungerande men att det i dagsläget behövs nya tag för att effektivisera det förebyggande arbetet. Samverkan har tidigare varit beroende av särskilt engagerade personer, så kallade eldsjälar, vars frånvaro i dagsläget påverkat samverkansgruppen negativt. Det framkommer både av intervjuerna som från tidigare forskning att ett väl strukturerat arbete med tydlig ledningsfunktion, planering och struktur skapar förutsättningar för en framgångsrik samverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Rosberg, Emma, and Sophie Bengtsson. "Framgångsfaktorer och hinder för en inkluderande matematikundervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41237.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera en del av de framgångsfaktorer och hinder som existerar i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning. För att kunna undersöka detta ställdes två frågor, Vilka framgångsfaktorer finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning? samt Vilka hinder finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning? Genom att genomföra en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC, ERC, SwePub, Google scholar och Diva-portal fann vi de artiklar som denna kunskapsöversikt bygger på. I processen har boolesk söklogik i kombination med trunkering och specifika sökord använts för att få ett så precist resultat som möjligt. Även kedjesökningar har genomförts. Totalt valdes 19 artiklar ut för granskning. För att möjliggöra en tydlig presentation har resultatet delats in i fyra delar: inkludering i relation till elever med stor tillgång till matematik, inkludering i relation till elever i matematiksvårigheter, framgångsfaktorer för inkluderande matematikundervisning samt hinder för inkluderande matematikundervisning. Resultatet speglar både hinder och framgångsfaktorer i arbete mot en inkluderande matematikundervisning. Framgångsfaktorer som identifierats är bland annat CRA-metoden (Concrete, representational, abstract) vilket innebär att eleverna arbetar med konkret material för att nå det abstrakta tänkandet, differentierad undervisning och kooperativt lärande. De hinder som identifierats och som påverkar möjligheten till inkludering på ett negativt sätt är tid för att planera och ta vara på kunskaperna som finns inom skolorganisationen samt kunskap om hur lärarna ska möta alla elevers olikheter i klassrummet. Forskning kring inkludering i relation till skolämnet matematik visar på att den mest betydande framgångsfaktorn för inkludering är differentierad undervisning. Av resultatet går det att utläsa att den gemensamma nämnaren för de allra flesta hinder i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning är tid för samplanering och kunskapsutbyte. Nyckelord: Differentierad matematikundervisning, framgångsfaktorer och hinder för inkludering, grundskolans tidiga år och kooperativt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ramström, Ann-Charlotte. "Strategiimplementering : -hinder och framgångsfaktorer för en lyckad implementering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-92154.

Full text

Abstract:

Strategier är viktiga för företag i dag. Det är viktigt i en föränderlig värld där omvärldsfaktorer förändras och där det är viktigt att ett förtag har kompetens att analysera och utforma aktiviteter att faktiskt ta sig dit de har tänkt. Det är många företag som kämpar med att få igenom sin strategi efter att strategin är formad. Långt ifrån alla lyckas med implementeringen av sin strategi. Hur kommer det sig att så få strategier implementeras? Syftet med denna studie är att titta på hinder och framgångsfaktorer vid strategiimplementering. Hur gör de som faktiskt lyckas genomföra sin strategi. Hur ser framgångsfaktorerna ut och vilka hinder kan uppkomma samt hur kan jag undanröja dessa. Teorin säger att det är viktigt med bra kvalitet på strategin. Strategiformeringen och strategiimplementeringen går inte alltid att skilja processerna från varandra. Under tiden man implementerar är det viktigt att man kontinuerligt utvärderar påverkande faktorer och vid behov uppdaterar och omvärderar beslut och initiativ i själva strategin. Det är viktigt att strategin översätts till konkreta aktiviteter och att det finns en bred förankring och förståelse för de aktiviteter som ska göras. Det är också viktigt med en övergripande strategisk förståelse i företaget. När man kommunicerar sin strategi är det viktigt att man skapar mening med strategin för dem som ska genomföra den. När man kommer till stadiet att implementera är det viktigt med en strategi för hur detta ska gå till. Kommunikation och ledarskap är också två viktiga faktorer som spelar stor roll i implementeringen. Kommunikationen är viktig ur flera aspekter, både att skapa mening, men också att kontinuerligt informera om framdriften i strategin lika väl som eventuella uppdateringar och prioriteringar. Ledarskapet behöver bygga upp ett förtroende där trygghet för de berörda finns med. Det är viktigt att ansvaret för aktiviteter ligger hos ledningen. I denna kvantitativa studie tittar jag på vilka hinder och framgångsfaktorer som har påverkat att ett träföretag i har kommit dit man har gjort i sin strategi. Jag har intervjuat ett antal personer vid deras sågverk. De befinner sig i slutet av sin andra fas utav tre. De har hittat framgångsfaktorer i att ha en bred förankring redan i strategiformeringen för att underlätta förståelse för prioriteringar och hur aktiviteter hänger samman med den övergripande affären. En annan framgångsfaktor är att de valt att kommunicera enkelt och transparent vilket har skapat förtroende i organisationen. Identifierade hinder är egentligen inom samma områden som framgångsfaktorerna. Ett hinder är att den breda förankringen som är gjord på mellanchefsnivå saknas på kollektivanställdas nivå. Ett annat hinder är att tvåvägskommunikation saknas. Detta får konsekvenser för verksamheten men kan också vändas till framgångsfaktorer om de adresseras med aktiviteter. Slutsatserna i denna studie bekräftar mycket det som teorin presenterat. Det som varit en lärdom är att det som är en framgångsfaktor även kan vara ett hinder i en annan del i organisationen eller utifrån ett annat perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Vest, Henrik. "Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12008.

Full text

Abstract:

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi. Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland. Metoden som använts i undersökningen är semi-strukturerad enkät med ett fåtal öppna frågor som ger utrymme för respondenterna att uttrycka sina upplevelser. Respondenternas svar har kategoriserats utifrån en analysmodell som belyser inre och yttre möjligheter och hinder för samverkan. Tidigare forskning rörande studieobjektet visar att samverkan har blivit en nödvändighet inom offentlig sektor idag i takt med att verksamheter renodlats och organisatoriskt gått från en centraliserad styrmodell till en decentraliserad. Samtidigt saknas en helhetssyn inom offentlig sektor som gör att individer i behov av hjälp ofta slussas mellan olika myndigheter i takt med att de utfört sitt eget specifika uppdrag. En fungerande samverkan är beroende av en mängd möjligheter och hinder kopplade dels till individer och dels till organisationen och dess struktur. Undersökningen visar att en majoritet av respondenterna besitter inre möjligheter för samverkan, i form av en vilja att samverka och en upplevelse av att samverkan är något positivt som främjar arbetet och gynnar resultatet. En majoritet av respondenterna upplever att de begränsas av yttre hinder kopplade till organisationen, främst faktorer som tid, ledarskap, förankring och strukturer för samverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Yousef, Batoul, and Dura Tabatabai. "Framgångsfaktorer och hinder för elever i mångkulturella skolor i Malmö." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30510.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska bilda oss en uppfattning kring vilka framgångsfaktorer och hinder det finns för elever i mångkulturella skolor i Malmö. Vi vill även ta reda på hur lärare och rektorer resonerar kring detta ämne, och hur de arbetar för en ökad måluppfyllelse bland dessa elever. Vi har genomfört kvalitativa samtalsintervjuer med fyra lärare och två rektorer som är verksamma i mångkulturella skolor. Enligt Bourdieu tränger sig samhällets struktur och maktförhållande igenom individens vardagliga liv vilket påverkar skapandet av individens mentala bild utifrån hur individen själv uppfattar, förstår och värderar världen hen lever i. I ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling blir kommunikativa processer helt centrala. Framgångsfaktorer för elever i mångkulturella skolor enligt de intervjuade rektorerna och lärarna är god föräldrasamverkan, föräldrars höga utbildningsbakgrund, studiehandledning och olika språkutvecklande arbetssätt för ökad måluppfyllelse. Hinder som försvårar måluppfyllelsen för elever kan vara bristande föräldrasamverkan, föräldrarnas svaga utbildningsbakgrund, den socioekonomiska indelningen samt elever språksvårigheter och bakgrund.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Nilsson, Therese. "Livslångt lärande i teori och praktik : - identifiering av framgångsfaktorer och hinder." Thesis, Mälardalen University, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6132.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Nilsson, Lis-Marie, and Hanna Thun. "Gymnasieskolans stöd för unga mammor : Förutsättningar och hinder." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58808.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Johansson, Sanna, and Jennie Säverhag. "Motiv och hinder för samarbete mellan näringsliv och högskola." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3428.

Full text

Abstract:

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen. (Rohrbeck & Heinrich 2006) I detta arbete studeras samverkan mellan högskola och näringsliv genom en kvalitativ studie. Skapandet och utvecklandet av framgångsrika relationer kräver förtroende och engagemang, vilket har gjort att vi i detta arbetetar upp teorier inom relationsmarknadsföring och samverkan.Med Högskolan Väst som fallstudie vill vi skapa förståelse för hur näringslivet ser på samarbetssituationen, vilket leder oss fram till vår forskningsfråga: Vad ser näringslivet för motiv och hinder vid samverkan med högskolor/ universitet? För att söka svaret på denna frågahar vi valt att fokusera på KMV modellen (KeyMediatingVariable). Denna modell tar upp de ingående faktorerna som påverkar en relation varav vi väljer att fokusera på tre av dem; kommunikation, förtroende och engagemang. Ytterligare teorier om uppbyggnaden av relationer, värdeskapande utbyten, lojalitet samt motiv och hinder för samverkan mellan högskola och näringsliv ligger till grund för vårt arbete. Samarbetet mellan Högskolan Väst och dess samarbetspartners ses ur näringslivets perspektiv fungera relativt väl. Värdet av samverkan är stort och det arbete som läggs ner anses betydelsefullt. Noterbart är att samtliga informanter anser att förbättringar rörande samarbetet kan göras och många av dem tror att det finns naturliga spänningar i luften då verksamheter från två skilda världar (akademi och praktik) samverkar. Hinder som uppstår beroende på att det råder bristande kunskap om varandra tros enligt informanterna kunna avhjälpas genom bättre organisation ochledning. Övriga hinder som språk och olika tidshorisonter var framhävande under intervjuerna. Motiven till att samverka med högskolan var ur näringslivet perspektiv främst student- och forskningsprojekt, kompetensutveckling för företaget, underlätta rekrytering samt hjälpa till i förbättring av högskolans konkurrenskraft, rykte och status. Genom att analysera KMV modellen om kommunikation, förtroende och engagemang har vi dragit slutsatsen att förtroende inte är direkt kopplat till engagemang som teorin konstaterar. I vårt arbete är snarare kommunikation direkt kopplat till engagemang vilket gör att vi bortser från förtroendets roll i KMV modellen. Alla informanter hade förtroende för Högskolan Väst samtidigt som de ansåg kommunikationen och engagemanget vara bristfälligt. Detta säger emot vår teori som hävdar att bra kommunikation bidrar till förtroende vilket i sin tur resulterar i ett starkt engagemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ringström, Helena. "Engagerade deltagare har betydelse för samverkan : "Vård- och omsorgscollege- ett utbildningsnätverk mellan arbetsgivare och utbildare"." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14152.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Åkerlund, Katarina, and Lisa Bäckvall. "Drivkrafter och hinder för samverkan : En studie inom bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten." Thesis, Jönköping University, JIBS, Business Administration, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-301.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Denna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag – samhälle – universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagsläget finns inom de olika sfärerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nätverk, inbädd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundärdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansområdena.

De olika aktörerna har skilda huvudmål i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan på olika plan med målet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket ställer krav på att utvecklas till en åretruntverksamhet. För att få en sådan till stånd krävs samverkan med högre utbildning och med samhällsfunktioner. Hindren ligger främst i de geografiska avstånden, låg grad av förtroende aktörerna emellan, de olika organisationskulturerna och i kommunikationssvårigheter.

I denna rapport konstateras att förutsättningar för att uppnå en hög dimension av trip-pelhelix inom bil- och komponentverksamheten i Norrbotten finns, men att industrins specifika beskaffenheter gör att graden av social inbäddning och skapandet av ömsesidi-ga sekretess- och äganderättsavtal är kritiska för detta.

Tack till

Författarna vill tacka sina handledare Caroline Wigren och Jens Hultman för deras handledning. Ett tack riktas även till Visanu för stipendiet, vilket finansierat insamlingen av vårt empiriska material. Slutligen, den viktigaste gruppen för rapportens trovärdighet: våra informanter inom bil- och komponenttestregionen, för era inspirerande berättelser. Våra familjer och vänner som stöttat i rapportskapandets mot- och medgångar, tack. Slutligen tackar vi varandra.

Abstract

This report has as purpose to identify driving forces and obstacles for collaboration within and in between industry- society- university in the car- and component test industry in the County of Norrbotten. The aim of the study is reached by describing the different initiatives for collaboration that exist today. Theoretical framework as trippel-helix, network, embeddedness, and challenges in regional collaboration are used to analyse secondary data and the qualitative interviews are made with key actors in the differ-ent collaboration areas.

The different actors have different main goals with their businesses, but have created common initiatives to collaborate in different levels with the goal to develop the test industry and the region. The main driving forces have been identified as the local inhabi-tants’ and the entrepreneurs’ desire to live in a thinly settled region, which puts demand on developing the industry into a yearly basis. To be able to realize that, collaboration with higher education and society is of critical importance. The obstacles lay in the geo-graphical distances, low levels of trust among the actors, the different organization cultures and communication difficulties.

In this report it is stated that prerequisites for reaching a higher level of triple helix within the car- and component test industry in the County of Norrbotten do exist, but the particular character of the industry makes the extent of social embeddedness and the establishment of shared security and owner contracts critical factors for the success.

Thanks to

The authors wish to thank their tutors Caroline Wigren and Jens Hultman for their guidance. Credit is also given to Visanu for the scholarship, which financed the collec-tion of the empirical primary data. Finally, the most important group for creating the report validity is our informants within the car- and component test-industry, for shar-ing your inspiring stories with us. Our families and friends who supported us in the creation of the report, thanks. Finally we thank each other.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Youssef, Nathalie, and Ella Ghasemi. "Samverkan kring hedersrelaterat våld : En studie om personalens upplevelser av hinder och förutsättningar för samverkan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-50022.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to explore and describe how the staff experiences from social services, schools and HVB of collaboration in honor-related violence against young girls. The study is based on six semi-structured interviews. The interviews consist of two staff from the social services, school and HVB. The results of the survey show that the social services, the school and HVB are in need of an increased collaboration and that collaboration is considered a problem area. The obstacles that the staff experience are communication, knowledge, consensus and business domains. The results also highlight that the lack of an action plan on how to work to support, respond to and manage vulnerable girls is unclear and affects collaboration in that there is no common approach with each other. The results collected are confirmed in both previous research and the theoretical starting points. Keywords: Collaboration, honor-related violence, staff, barriers, challenges

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lennholm, Malin. "Framgångsfaktorer och hinder för elevhälsoarbete : Ingen organisation är starkare än dess svagaste länk." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28200.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att identifiera framgångsfaktorer, samt att påvisa hinder för att uppnå en fungerande elevhälsoorganisation, samt att visa hur Elevhälsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgångsrikt elevhälsoarbete på en skola. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa djupintervjuer av Elevhälsans personal i åk 6-9 på en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en väl fungerande Elevhälsa. Resultaten grundar sig även på samtal med annan personal på skolan, samt på observationer i olika klassrum. Data från intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrån aktivitetsteorin, där fokus ligger på beskrivning av Elevhälsans olika yrkeskategoriers mål, handlingar och operationer. Undersökningen visar hur Elevhälsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhälsoorganisation. Elevhälsans arbete med eleverna kretsar kring hälsofrämjande arbete och arbete för att eleverna ska nå kunskapskraven. Detta bygger på värdegrundsarbete där det satsats mycket kraft på relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever på skolan. Det finns dessutom en tydlig ledning och struktur i organisationen där rutiner och ansvarsfördelning är väl kända och accepterade av personalen. Det förebyggande arbetet bland personal och elever är betydelsefullt. Beslutsprocessen är snabb och dokumentationen upplevs som betydelsefull och användbar i praktiken. Det utgår stöd till elever i svårigheter utifrån deras individuella behov där lärarna visar att de tror på elevens förmåga att lyckas. Arbetet har sin grund i att det råder en positiv stämning bland både personal och elever, där det förebyggande arbetet för att stärka elevernas självkänsla och självtillit är betydelsefullt. De hinder eller svårigheter som kan finnas för utvecklingsarbetet med Elevhälsan är att det inte finns något facit på hur verksamheten ska organiseras, varje skola måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar. Brist på tid, långdragen beslutsprocess och komplicerad dokumentation av elevärenden kan vara andra hinder. En otydlig ledningsorganisation kring Elevhälsans arbete utgör dessutom hinder för att utveckla en fungerande Elevhälsa.
The aim of this study is to find factors for success, and indicated impediments to achieving a well-functioning organization for students’ health. The study was carried out with qualitative in-depth interviews with the staff of the Students’ Health Organization for grade 6-9 at a school in the middle of Sweden, which according to the Swedish National School Board (Skolverket) is considered to have a well-functioning organization for student’s health. The results are also based on conversations held with other staff members of the school and observations made in different classrooms. Data from the interviews, conversations and observations have been analyzed based on the activity theory, focusing on descriptions of the goals, actions and operations of the different professions of the Students’ Health Organization. The study shows how the work of the different professions of the Students’ Health Organization, as well as the cooperation among the different professions, contributes to a well-functioning organization for students’ health. The work of the Students’ Health Organization revolves around promoting the health of the students’ and to establish prerequisites for the students to reach the knowledge requirements. This work is based on values and ethics where much effort is put into the relationship-building and good interactions among students and students and staff. There is also a distinct leadership and a structure of the school organization where routines and distribution of responsibility is well known and accepted by all staff. The preventive work among staff and students is important. The decision procedure is quick and the documentation is experienced as significant, important and useful in everyday work. Support is given to student in need, based on their individual needs and it is shown that there is belief in the students’ abilities to succeed. The work has its foundation in a positive attitude among both staff and students, where the preventive work; to enhance the students’ self-esteem is of great importance. The impediments or difficulties that can be found for the development of a functioning students’ health organization is that there is no key or straight answer to how the work should be organized; each school has to create its own model based on its own conditions. Lack of time, protracted decision procedures and complicated documentation of students needs, abilities and how to work with them are other impediments. An indistinct leadership of the students’ health organization and their work is also an impediment to the development of a functioning students’ health organization itself.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Dahlberg, Iréne, and Emelie Åström. "Hinder och framgångsfaktorer för personer med Aspergers syndrom : I steget från skola till arbete." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18663.

Full text

Abstract:

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger’s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment’s knowledge of the individual’s impairment in relation to Asperger’s syndrome. The highlighted factors were discussed in relation to the regular labour market for a person with Aspergers syndrome after secondary upper school at the levels of micro-, meso- and macrosystem.
Syftet med detta arbete var att beskriva hinder och framgångsfaktorer i övergången mellan gymnasiet och arbetslivet för en person med Aspergers syndrom. I vårt arbete använde vi oss av systemteori och gjorde kvalitativa intervjuer med personer ur organisationer och instanser som arbetar kring en person med Aspergers syndrom. Vi fann att de hinder eller framgångsfaktorer intervjupersonerna identifierade som viktiga var samma saker beroende på omgivningens anpassningsförmåga Återkommande faktorer de la vikt vid var den stora arbetslösheten i Sverige idag och att det var viktigt att individen med diagnosen samt dess omgivning hade kunskap om individuella problem kopplade till diagnosen. Vi diskuterade detta i relation till att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden för en person med Aspergers syndrom efter gymnasiet på mikro- meso- och makronivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Lloyd, Sjöblom Cassandra. "Hinder för bildandet av ägarlägenheter : Särskilt om reglerna kring samverkan och uthyrning." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-316374.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Forsman, Evelina, and Helena Gulbrandsen. "Vi måste prata om samverkan : En kvalitativ studie om professionellas uppfattningar av hinder och förutsättningar för samverkan." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32300.

Full text

Abstract:

This qualitative study aims to contribute to increased knowledge of how collaboration between social services, schools and health centers works and can be improved in the work with children and youths with mental illness. This study focuses on the obstacles and opportunities that according to professionals often arises when different areas of the field collaborate. In order to achieve the purpose of the study, six qualitative interviews were conducted with professionals who are currently employed within each organization. The empirical data was analyzed using a theoretical framework that consists of the followingtheoretical concepts:collaboration, knowledge and explanation factors, formal and informal rules, organizational situation, external and internal conditions, opportunities for collaboraton and multidiciplinary teams. The results of this study indicates that the professionals interpret that obstacles and opportunities for collaboration occurs on both a structural and individual level. There is an awareness of how and why obstacles are created, but according to the professionals there is a lack of personal contact and communication between the organisations, which is needed to get a better understanding of each other's work and responsibilities. Having a discussion about collaboration is, according to the professionals, central for them to be able to provide children and youths with mental illness the optimal support and assistance that they may require
Denna kvalitativa studie har som syfte att bidra med ökad kunskap om hur samverkan mellan socialtjänst, skola och första linjens psykiatri fungerar och kan förbättrasi arbetet med barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Studiens fokus är att undersöka vilka hinder och förutsättningar som de professionella uppfattar uppstår när verksamheterna samverkar. För att uppnå studiens syfte har sex kvalitativa intervjuer genomförts med professionella som har en nuvarande anställning inom respektive verksamhet. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk som består av de teoretiska begreppen: samverkan, kunskaps-och förklaringsmässiga faktorer, formella och informella regler, organisatorisk situation, yttre och inre betingelser, förutsättningar för samverkan och multidisciplinära team. Resultatet i denna studie pekar på att de professionella uppfattar att hinder och förutsättningar för samverkan uppstår på både en strukturell och individuell nivå. Det finns en medvetenhet om hur och varför hinder skapas, men enligt de professionella saknas personlig kontakt och kommunikation mellan verksamheterna som behövs för att få en ökad förståelse för varandras arbete och ansvarsområden. Att diskutera och tydliggörasamverkan,är enligt de professionella, en central förutsättningför att de tillsammans ska kunna erbjuda barn och ungdomar med psykisk ohälsa optimala stöd-och hjälpinsatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lennartsson, Cecilia, and Susanna Geczi. "Möjligheter och hinder för samverkansprocesser mellan yrkesroller i gymnasiesärskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54699.

Full text

Abstract:

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka möjligheter och hinder kring lärares och elevassistenters samver- kan inom gymnasiesärskolan och hur dessa faktorer påverkar elevernas skolvardag. Studien har ett interaktionsperspektiv. Elevassistenter och lärare är två yrkesroller som påverkas av faktorer på både individ- och organisationsnivå. Det övergripande ansvaret har rektor, därför valdes även att inkludera rektorns perspektiv i undersökningen. Senges teori (2006) om samverkan för organi- sationsutveckling har utgjort utgångspunkt för uppläggning och genomförande av studien. Som metod valdes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Studien riktade sig till tre yrkeskategorier: elevassistenter, lärare och rektorer. Detta för att spegla upplevelser och perspektiv från olika håll/ nivåer inom organisationerna. Resultatet avtäcker en mångfacetterad bild av sanningar utifrån respektive yrkesroll och organisation. Undersökningens slutsats gav bilden av en komplex yrkes- vardag där framgångs- och motgångsfaktorer är ständigt närvarande och hanteras kontinuerligt i yrkesrollernas dagliga strävan för samverkan med elevens bästa i fokus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Gräftegård, Carina, and Ann-Caroline Törnqvist. "Samverkan - Hinder eller resurs för individer med psykosociala problem? : En kvalitativ studie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16209.

Full text

Abstract:

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment. Det som framkom överensstämde med befintlig forskning, att samverkan har stor betydelse för att uppnå positiva effekter som leder till en ökad livskvalitet för individen. Vidare förtydligar både vår studie samt övrig forskning att individen bör inkluderas som en resurs i samverkansprocessen, för att uppnå effekter av självbestämmande vilket kan ge en social trygghet.
To cooperate in social work is a current theme as two new sections of the law has arisen in the recent years. These make clear that collaboration should take place between local governments when working with individuals with psychosocial problems. The purpose of the study was to examine how collaboration work between the municipality and county meets the individual's right to social security, equal living conditions and self-determination. In this study, where four professional performers and six individuals with psychosocial problems participated, the respondents' answers to how they experience that the interaction meets the intention of the law where compared. The results were analyzed using an inductive thematic approach and using systems theory and empowerment. The findings were consistent with existing research, that interaction is very important for achieving positive effects that lead to a better quality of life for the individual. Further clarifies both our study and other research that the individual should be included as a resource in the collaborative process, to achieve the effects of self-determination, which can provide a social security.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Wåhlin, Anna. "Övergången mellan årskurs 3 och 4 : framgångsfaktorer för elever i språklig sårbarhet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20605.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring framgångsfaktorer samt utvecklingsområden gällande övergången mellan årskurs 3 och 4 för elever i språklig sårbarhet. Bakgrunden till studien är min egen erfarenhet kring den utmaning som elever i någon form av språklig sårbarhet hamnar i under denna övergång. Studien genomfördes genom en nätbaserad kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning riktad till verksamma speciallärare/specialpedagoger i årkurs 3 och 4. I studien valdes kommunala grundskolor F-6 i södra Sverige slumpmässigt ut.De teoretiska perspektiven som denna studie vilar på är det sociokulturella perspektivet, det relationella perspektivet samt ramfaktorteorin. Resultatet i min studie visar att det finns ett flertal framgångsfaktorer vid övergången mellan årskurs 3 och 4. Det som bland annat framkommer är att specialläraren/specialpedagogen och mentorn/klassläraren deltar vid övergången vilket bidrar till att eleverna ges en kontinuitet i till exempel fungerande arbetssätt, bemötande och extra anpassningar. Studien visar även att det finns en tydlig ansvarsfördelning samt vilken information som ska föras över i övergången, vilket bidrar till att den språkliga sårbarheten för eleverna minskar. Resultatet visar även på en god övergångskompetens i övergången beroende på kommunikation och samverkan mellan de som deltar i övergången. Studien ämnade även att undersöka elevers delaktighet vid övergången. Resultatet visade att elevers delaktighet är mycket begränsad. En specialpedagogisk implikation blir därför att öka elevernas möjligheter till delaktighet då denna är viktig för att främja deras kunskapande och måluppfyllelse.
The aim of this study is to contribute with knowledge about success factors and areas of development concerning the transition between year 3 and 4 for pupils in language vulnerability.The background of the study is my own experience of the challenges that pupils in any form of language vulnerability are being exposed to during this transition. The study was carried out through an internet based qualitative and quantitative survey aimed for practising special education teachers in year 3 and 4. In the study public schools from preschool class to year 6 in the south of Sweden were chosen randomly.The theoretical perspectives in the study are based on the sociocultural perspective, the relational perspective and the framefactor theory. The result in my study shows that there are a number of success factors during the transition between year 3 and 4. What is shown is for example that the special education teacher and the class teacher take part in the transitions which contributes to giving the pupils a continuity in form of for example successful ways of working, treatment and extra adaptation. The study shows that there is an explicit allocation of responsibility and which information is supposed to be conducted during the transition which makes the language vulnerability lessen för the pupils. The result also shows a good transition competence during the transition due to communication and interaction between those who take part in the transition. The study also aimed to investigate the participation of pupils during the transition. The result shows that the participation of pupils is very limited. An implication for special education is therefore to increase the possibility for pupil participation since this is important in order to support their knowledgeability and attainment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Henriksson, Jasmina, and Lisa Eriksson. "Vem har Svarte Petter? : Samverkan mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin gällande barn i behov av stöd." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85400.

Full text

Abstract:

Barn och unga i Sverige mår idag allt sämre, anledningarna är många såsom psykiska och fysiska övergrepp samt högre krav i skolan och den framtida arbetsmarknaden. För att råda bot på barn och ungas psykiska ohälsa krävs många gånger samverkan mellan region och kommun. Samverkan mellan myndigheterna är lagstadgad och syftar till att skapa förutsättningar samt att myndigheter och verksamheter ska arbeta mot samma mål. Syftet med studien var därmed att undersöka hur yrkesverksamma inom dessa verksamheter såg på samverkan dem emellan samt hinder och framgångsfaktorer i den. Studiens syfte undersöktes genom kvalitativ metod där tre yrkesverksamma inom socialtjänstens fält barn och familj, och tre yrkesverksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades. Resultatet tolkades med hjälp av teorierna och begreppen fält, doxa och symbolisk makt, samverkan samt maktperspektivet enligt Foucault. Resultatet visade att samordnad individuell plan (SIP) gav tydlighet kring ärenden men inte alltid användes rätt. Olika lagstiftningar gav olika perspektiv, varav syn på innebörden av barnets bästa skildes åt i flera fall, därmed var verksamheterna beroende av samverkan och varandras kompetens för att barn inte skulle falla mellan stolarna. Ingen av verksamheterna ville tillskriva den andre mer makt, dock fanns förväntningar på den andre verksamhetens kompetens och handlingsutrymme. Känsla av maktlöshet uppkom då förväntningarna inte uppfylldes. Slutsatsen blev att det krävdes strukturella förutsättningar såsom gemensamma rutiner och transparens för att samverkan skulle förbättras, även rutinerna kring SIP behövde förtydligas. Samtliga respondenter efterfrågade forum för att nätverka och skapa kontakter för att stärka samverkan men med anledning av resursbrist saknades detta.
Young people in Sweden are feeling worse, due to reasons such as mental and physical abuse as well as higher demands at school and in the future labour market. In order to remedy young people's mental illness, cooperation between authorities is required. Cooperation between authorities is statutory and aims to create good conditions. The purpose of this study was to investigate how professionals in these authorities perceive cooperation, also obstacles and success factors in cooperation. The purpose of this study was examined through qualitative method, three professionals within social services and three professionals in child and adolescent psychiatry were interviewed. The result was interpreted using the theories and concepts of field, doxa and symbolic power, collaboration and the power perspective according to Foucault. The results showed that coordinated individual plan (SIP) provided clarity about cases but was not always used correctly. Different legislations gave different perspectives, thus were the concept of the best interests of the child separated, therefore the authorities depended on cooperation and other's competences. None of the respondents wanted to attribute the concept of power, however, there were expectations of other´s competence and room for maneuver. A feeling of powerlessness arised when expectations were not met. The conclusion showed that in order for cooperation to be complete, structural conditions such as common routines and transparency were required, also the routines around SIP required clarification. All respondents requested forums to network and create relationships to strengthen cooperation, but due to lack of resources this failed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Ryde, Caroline, and Kajsa Lenneby. "Samverkan i specialpedagogens hälsofrämjande och förebyggande arbete : En kvalitativ intervjustudie av hur specialpedagoger beskriver och förstår förutsättningar och hinder för samverkansuppdraget inom skolan." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165485.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Åberg, Siri, and Ellinor Eckhardt. "Våld mot kvinnor i nära relationer - hinder och möjligheter för vårdpersonalens uppmärksammande under vårdmöte : en beskrivande litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4078.

Full text

Abstract:

Bakgrunden påvisar att våld mot kvinnor i intima partnerrelationer är ett samhällsproblem som utgör stort lidande för den utsatta kvinnan. Samtidigt medför de traumatiska upplevelserna av våldet och de fysiska skador som ger åverkan på kvinnornas kropp en risk för negativ påverkan på kvinnornas fysiska och psykiska hälsa, något som genererar ett ökat vårdbehov. Det ökade vårdbehovet gör att dessa kvinnor dagligen söker sig till vården där vårdpersonalen har möjlighet att uppmärksamma våldet samt hjälpa dem bort från förövaren. Syftet med föreliggande studie var att beskriva hinder och möjligheter för vårdpersonal att identifiera mäns våld mot kvinnor i intima parrelationer. Metoden som användes för att samla kunskap i ämnet var litteraturöversikt med systematiskt förhållningssätt. Artiklarna söktes systematiskt upp i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO, summan av sökningarna efter kvalitetsgranskning utgjordes av 20 artiklar vilka sedan analyserades tematiskt, författarna bearbetade artiklarna tillsammans och hittade mönster som lade grunden för de tre huvudkategorier som presenterats i resultatet. Resultatet presenterar de huvudkategorierna som analysen lagt grund för och speglar centrala hinder såväl som framgångsfaktorer gällande uppmärksammande av partnerrelaterat våld mot kvinnor i vårdmötet. Huvudkategorierna var: Kommunikation, vårdorganisationen, samt tecken på partnerrelaterat våld mot kvinnor. Huvudkategorierna utgjordes också av underkategorier vilka var: Kommunikativa svårigheter, att närma sig den våldsutsatta kvinnan, organisatoriska hinder, organisatoriska framgångsfaktorer samt vårdpersonalens bristande kunskap gällande identifiering av partnerrelaterat våld, vikten av klinisk blick samt våldstypiska skador. Slutsatsen som framkom ur resultatet påvisade att det föreligger behov av ökat organisatoriskt stöd, starkare samarbete mellan instanser samt stärkt kunskap om partnerrelaterat våld och kommunikativa strategier hos vårdpersonal för att förbättra upptäckten av våldsutsatta kvinnor, något som kan uppnås genom utbildning och tydliga riktlinjer.
The background showed that violence against women in intimate partner relationships is a problem for the society and causes great suffering for the exposed individual, in the meantime the violence has the potential to affect the women’s physical and psychological health in a negative way. The injuries which cause physical harm to the women’s bodies and the traumatic experiences of the violence both affects the women’s mental health and generates a greater need for healthcare. It is in the healthcare encounters with these women that the healthcare personnel have the potential to expose the violence and help the women get away from the offender. The purpose of this study was to describe the barriers and success factors regarding healthcare personnel’s ability to pay attention to women who are victims of domestic violence in the healthcare encounters. As a method to gain knowledge in the subject the authors did a literature rewiev with systematic approach. In search of articles the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO were used systematically after rewieving the quality of the articles the searches had generated a total sum of 20. Both the authors then rewieved and analysed the articles using a thematic approach to find the patterns of which grounded the categories that are presented in the result. The result showed three main categories which reflected both central barriers and success factors regarding healthcare personnel’s ability to disclose domestic violence. The main categories were: Communication, the healthcare organization, and signs of domestic abuse towards females. The categories all had subcategories as well which were: Difficulties in communication, how to approach the female victim, organisational barriers, organisational success factors, the healthcare workers lack of knowledge regarding identifying domestic abuse, the importance of clinical view and injuries typical of violence. The study result led to the conclusion that that to further improve the discovery of female victims of domestic abuse there need to be a greater organisational support, stronger cooperation between different establishments as well as strengthened knowledge among healthcare personnel regarding domestic abuse as well as regarding communicative strategies. Which can be achieved through education and strong guidelines.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Lilliesköld, Malin, and Anders Magnestrand. "Sekretessrelaterade samarbetsproblem : En kvantitativ studie i syfte att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan verksamheter som arbetar för barn och unga." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-86.

Full text

Abstract:

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?

Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.

Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen.

Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Håland, Häger Cecilia, and Christina Söderlund. "Elever med problematisk skolnärvaro- elevers röst och specialpedagogers erfarenheter speglas för att framgent kunna implementera förmedlade framgångsfaktorer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98610.

Full text

Abstract:

I denna kvalitativa studie har valet av beteckningen problematisk skolnärvaro baserats på ett salutogent förhållningssätt där ett hälsofrämjande arbete åsyftas. Syftet med studien är därav att kartlägga framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Utifrån före detta elevers erfarenheter av en problematisk skolnärvaro, specialpedagogers erfarenhet och en kompetens av framgångsfaktorer med målet att implementera dem framgent i verksamheten. Samt att därigenom hitta kopplingar som kan bidra till ett kvalitetssystem, som framgent kan kvalitetssäkra ett arbetssätt. Enligt en kunskap om hjärnans processer, omgivningens påverkan, bemötandets inverkan och goda relationsbyggen infinner sig möjlighet till att vinna framgång. Resultatet av studien diskuteras utifrån tidigare forskning av Bronfenbrenner- och Greene. Bronfenbrenners modell ger ett verktyg för att upptäcka faktorer som påverkar utvecklingen. Den utvecklingsekologiska modellen visar på hur elevens utveckling influeras av det integrerande sammanhanget i olika nivåer som är relaterade till individ-, samhälls- och organisationsnivå. Greenes CPS-modell innefattar verktyg som kan identifiera problematiken som är frustrationsbildande för eleven och som tillhandahåller riktlinjer för att tillsammans med eleven hitta möjligheter att bemöta problematiken. Detta inverkar på elevernas förutsättningar att kunna deltaga i samtal och påverka sina studiers utformning framgent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Löfstedt, Mats. "Webbaserat Informationssystem, WIS : En analys av användande och acceptans av det nationella IT-systemet för samverkan i kris." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68001.

Full text

Abstract:

Webbaserat informationssystem, eller WIS, är ett nationellt informationssystem för krishantering och förenklar samverkan mellan aktörer före, under och efter händelser. Genom att använda WIS bidrar aktörer till informationsspridning av relevant information. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera de faktorer och kritiska framgångsfaktorer som påverkar användning och acceptans av informationssystemet WIS. Undersökningen genomfördes via intervjuer med personer som på kommunal nivå jobbar med krishanteringsfrågor och WIS i någon utsträckning. En personlig intervju, två Skype intervjuer och en mailkorrespondens genomfördes med respondenter i olika län. För att få kontrast och kunna bearbeta respondenternas svar kritiskt, genomfördes också en Skype intervju med en förvaltare av WIS på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Via intervjuerna undersöks faktorer i fem huvudkategorier som påverkar användning positivt men också negativt i vissa sammanhang. De fem kategorierna är: Användarvänlighet, Systemkvalitet, Informationskvalitet, Symbolisk adoption och Krisegenskaper. Inom de fem huvudkategorierna identifierades sex stycken kritiska framgångsfaktorer. Användbarhet påverkar användning positivt när systemet utvecklas så att det känns bekant och lättanvänt, och försvårar användning när förenkling inte sker. Flexibilitet påverkar användning positivt om aktörer kan identifiera områden för vardagsanvändning av WIS; för att dra nytta av denna kritiska framgångsfaktor behöver fler funktioner implementeras i WIS. Bristande integration påverkar i dagsläget användning negativt; bättre integrationer mot centrala myndigheter kan komma att öka användning. Informationens relevans, utan relevant och exakt information skapas en typ av brus hos användare, där de inte kan få tag i rätt information vid rätt tidpunkt. I studien identifierades att tidsåtgång vid kris påverkar användningen av WIS på sådant sätt att centrala aktörer med krisberedskapsansvar inte använder WIS under ’snabba’ händelser. De använder istället egna specialiserade system. Uppmaning till användande från MSB och Länsstyrelsen skulle vara positivt och är av användare en potentiellt uppskattad handling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Warström, Jennie. ""Hon står kvar där än i tamburen, hon byter om och sådär. Hon verkar inte ha bråttom alls." : Om möjligheter och hinder för interaktion mellan pedagoger och nyanlända föräldrar i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25628.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Ojakangas, Margareta. "Vad krävs för att elever inom studieväg 1 ska ha goda förutsättningar att genomföra kurserna på Sfi? En kvalitativ intervjustudie av några rektorers uppfattningar om möjligheter och hinder för elever inom studieväg 1 att klara sina studier på Sfi." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-173988.

Full text

Abstract:

Sfi är en skolform inom vuxenutbildningen där det bedrivs undervisning i svenska som andraspråk. Eleverna kan gå tre olika studievägar beroende på skolbakgrund från hemlandet där studieväg 1 är anpassad för elever med ingen eller maximalt fem års skolbakgrund från sitt hemland. Det innebär att i gruppen finns elever som lär sig läsa och skriva för första gången på ett nytt språk. Enlig Skollagen (SFS: 2010:800) har eleven som påbörjar studier på Sfi rätt att avsluta kursen med stöd men vuxenutbildningen där Sfi ingår är undantagna de delar i Skollagen (SFS: 2010:800) som anger särskilt stöd. Läs- och skrivinlärningen ska enligt Kursplanen för Sfi (2018) ske under hela studietiden parallellt med den kurs som eleven studerar. Syftet med studien är att undersöka rektorers uppfattning om vad de anser krävs för att elever med minder än fem års skolbakgrund från hemlandet ska kunna fullfölja sina studier på Sfi. Tidigare forskning har visat att framgångsrik läs- och skrivinlärning för analfabeter bygger på modersmålet, för eleven känt kulturellt och socialt kontexts som gör undervisningen förståelig, meningsfull och motiverande. Metoden som använts för insamling av data är semistrukturerade intervjuer med rektorer från sju olika kommunala Sfi. Intervjuerna har analyserats induktivt med stöd av innehållsanalys. Resultatet visar att rektorerna upplevde att samverkan mellan Sfi, Arbetsförmedling och socialtjänst störs av de olika uppdrag verksamheterna har gentemot individen som försvårar för eleverna att uppnå målen i kurserna. Rektorerna angav att specialpedagogiskt perspektiv och utvecklingsarbete var viktigt för att stödja elevens utveckling. Rektorerna tog även upp det formativa arbetssättet som ett medel att synliggöra elevens progression och kartläggning av behov. För att stödja elevers lärande behöver Sfi, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten samverka för att eleven ska uppleva den röda tråden mellan studierna på Sfi och den aktivitet som sker övrig tid. En sådan aktivitet kan vara språkpraktik där eleven utvecklar språket samtidigt med förståelse för olika kulturella och sociala kontext som den möter. För att möta elever olika behov är det önskvärt att Sfi utvecklar inkluderande specialpedagogik enligt Hornbys (2015) teori där eleven får stöd både i grupp och enskilt utifrån elevens behov.
Swedish for immigrants (Sfi) is a school form in adult education where teaching is conducted in Swedish as a second language (L2). Students can take three different study paths depending on the school background from their home country where study path 1 is adapted for students with none or a maximum of five years of school background from their home country. This means that in the group there are students who learn to read and write for the first time in a new language. According to the Education Act (SFS: 2010: 800), the student who commences studies at Sfi has the right to terminate the course with support, but the adult education where Sfi is included is exempt from the parts in the School Act (SFS: 2010: 800) that state special support. Reading and writing learning, according to the syllabus for Sfi (2018), must take place during the entire study period in parallel with the course the student is studying. The purpose of the study is to investigate the principals' perception of what they consider necessary for students with less than five years of school background from their home country to be able to complete their studies at Sfi. Previous research has shown that successful learning of reading and writing for illiterates is based on their first language (L1), for the student a known cultural and social context, which makes the teaching understandable, meaningful and motivating. The method used for collecting data is semi-structured interviews with principals from seven different municipal Sfi. The interviews have been analyzed inductively with the help of content analysis. The results show that the principals felt that the collaboration between Sfi, the employment agency and social services is disrupted by the various assignments the different actors have towards the individual which makes it difficult for the pupils to achieve the goals in the courses. The principals stated that special educational perspective and development work were important to support the pupil's development. The principals also addressed the formative approach as a means of highlighting the student's progression and mapping of needs. In order to support pupils' learning, Sfi, the employment agency and the social services need to collaborate for the student to understand the relationships between the studies at Sfi and the activity that takes place at other times. Such activity can be language practice where the student develops the language at the same time as understanding of different cultural and social contexts. In order to meet students' different needs, it is desirable that Sfi develops inclusive special education according to Hornby's (2015) theory where the student receives support both in group and individually based on the student's needs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Framgångsfaktorer och hinder för samverkan'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles