To see the other types of publications on this topic, follow the link: Främja.
Journal articles on the topic 'Främja'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 journal articles for your research on the topic 'Främja.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Elvstrand, Helene, Lena Altberg, Lina Rydén, and Monika Svahn. "Skapa samhörighet på fritidshem." Venue 5, no. 1 (2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1654.
Full textAbstract:
Vi är själva experter på vår egen verksamhet. Det är utgångspunkten för det aktionsforskningsprojekt som Kvinnebyskolans fritidshem har deltagit i. Projektet har utvecklat verksamheten genom en ökad samhörighet mellan våra avdelningar, vilket ska skapa större likvärdighet samt främja barnens sociala relationer.
2
Aktürk-Drake, Memet. "Hur bra har den svenska integrationskontexten varit på att främja balanserad tvåspråkighet?" Nordand 2, no. 02 (2018): 107–30. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2018-02-01.
Full text
3
Persson, Christel, Maria Melén, and Daniel Einarson. "Undervisning för hållbar utveckling: att stödja högskolelärares arbete med Agenda 2030." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 18. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1949.
Full textAbstract:
Enligt Högskolelagen skall högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling. FNs Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål belyser ytterligare högskolornas roll att utveckla och sprida kunskap om hållbar utveckling. Det ställs dock krav på högskolelärares insikter kring hållbarhetsbegreppet och iscensättandet av dess flervetenskaplighet i undervisningssituationen. Den här artikeln beskriver en fakultetsövergripande högskolepedagogisk kurs, Undervisning för hållbar utveckling, med dessa krav som utgångspunkt. Kursens genomförande och design presenteras, liksom syfte och lärdomar.
4
Falk, Erik. "Utmaningen med utmaningsdriven utbildning." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 38. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1060.
Full textAbstract:
Utbildningsprogram, kurser eller kursmoment där studenter arbetar med utmaningar, ofta formulerade av samarbetsparter utanför akademin – vilka ibland benämns ”challenge-based learning” – kan bidra till relevans och verklighetsanknytning i undervisning samt främja generella förmågor som samarbete, kommunikationsförmåga och kritiskt och analytiskt tänkande. Men utbildningsformen skapar också en rad problem kring undervisningsadministration, examinationsformer och organisation eftersom den bryter mot etablerade arbetssätt och traditioner inom universitetsväsendet. Den här texten beskriver och reflekterar över praktiska och pedagogiska erfarenheter från Södertörns högskola i arbetet med att etablera en lärosätesgemensam utmaningsbaserad kurs tillsammans med Karolinska Institutet och med samverkansparterna Huddinge och Botkyrka kommuner.
5
Ojala, Maria. "Känslor, värden och utbildning för en hållbar framtid: Att främja en kritisk känslokompetens i klimatundervisning." Acta Didactica Norge 13, no. 2 (2019): 1. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6440.
Full textAbstract:
SammanfattningKlimatförändringarna är ett av de mest allvarliga hållbarhetsproblem som mänskligheten står inför och är en viktig del av utbildning för hållbar utveckling. Genom dess existentiella, politiska och moraliska/etiska karaktär är klimatfrågan värdeladdad och även förknippad med en mängd känslor. Många människor oroar sig över klimatförändringarna och studier har visat att känslor ofta uppväcks i klassrummet då man undervisar om detta problem och andra hållbarhetsutmaningar. Syftet med denna artikel är att genom en genomgång av teorier och tidigare empiriska studier visa på att inte bara känslor utan också känslohanteringsstrategier är en viktig del av klimatundervisningen och att lärare spelar en viktig roll för om dessa strategier kommer att främja eller hindra läroprocesser inom detta område. Lärare har betydelse både genom att vara förebilder och genom hur de bemöter ungas känslor i klassrummet. I artikeln argumenteras för vikten av att inkludera främjandet av en ”kritisk känslokompetens” dels i lärarutbildningen och dels i utbildning för hållbar utveckling i skolan. Avslutningsvis ges några konkreta exempel på hur detta kan genomföras.Nyckelord: utbildning för hållbar utveckling, klimatförändringar, känslor, känslohanteringsstrategier, meningsfokuserad coping, lärandeEmotions, values and education for a sustainable future:Promoting critical emotional awareness in climate educationAbstractClimate change is one of the most serious sustainability problems facing humanity today. It is also an important part of education for sustainable development. Through its existential, political and moral/ethical nature, the climate issue is value laden and also associated with a multitude of feelings. Many people worry about climate change, and studies have shown that emotions are often evoked in the classroom when teaching about this problem and other sustainability challenges. The purpose of this article is to show, through a review of theories and previous empirical studies, that not only emotions but also emotion regulation strategies are an important part of climate change education and that teachers play a vital role in whether these strategies will promote or hinder learning processes. Teachers are important both by being role models and by how they respond to the feelings of young people in the classroom. The article argues for the importance of including and promoting "critical emotional awareness" in teacher education and in teaching about education for sustainable development in schools. In the end of the article some concrete examples of how this can be done are presented.Keywords: education for sustainable development, climate change, emotions, emotion regulation strategies, meaning-focused coping, learning
6
Björklund, Camilla, Ingrid Pramling Samuelsson, and Maria Reis. "Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (2019): 21–37. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895.
Full textAbstract:
Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik.
7
Björk-Willén, Polly, Maria Simonsson, and Niklas Pramling. "Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (2019): 39–57. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2896.
Full textAbstract:
I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.
8
Friberg, Torbjørn. "Universitetslärares nya sociala villkor på svensk arbetsmarknad." Tidsskrift for Arbejdsliv 17, no. 4 (2015): 40–52. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v17i4.109005.
Full textAbstract:
I ett globalt sammanhang betraktas den h øgre utbildningen som en självklar del av den nya politiska ekonomin. Forskare benämner detta fenomen i termer av 'akademisk kapitalism'. På den europeiska kontinenten har policymakare reagerat på dessa processer genom att standardisera och nivellera den h øgre utbildningen; det man idag kallar Bolognaprocessen. I kombination med dessa processer finner vi spridningen av New Public Management principerna som ligger till grund f ør att offentliga myndigheter marknadsorienteras. Därtill ser vi idag hur det h øgre utbildningssystemet tvingas in i den nya europeiska innovationspolitiken, vilken befrämjar tätt samarbete och samverkan med stat och industri. Inte sällan tar detta sig uttryck i krav på att utbilda alltfler entrepren ører i syfte att främja social och ekonomisk regional tillväxt. I betraktelsen av obligatorisk h øgskolepedagogik, som ett deleuzianskt-inspirerat 'uttryck' f ør ovanstående ekonomiska och politiska processer, s øker jag f ørstå produktionen av nya sociala f ørväntningar. Detta i syfte att bättre f ørstå universitetslärarnas nya sociala villkor på svensk arbetsmarknad.
9
Nehez, Jaana, and Sophie Schön. "Initiering av nya professioner och ny kompetens i skolan för närvarofrämjande arbete." Forskning og Forandring 4, no. 1 (2021): 98–120. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2672.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att generera kunskap om införandet av nya professioner och kompletterande kompetens i skolan. Den presenterar en fallstudie om en grundskolas arbete att med kompletterande kompetens främja elevnärvaro. Forskningsfrågorna är vad personal med kompletterande kompetens gör i en skolas närvarofrämjande arbete och vad som möjliggör respektive begränsar arbetet. Dokument, fältanteckningar och intervjutranskriptioner har analyserats ur ett praktikteoretiskt perspektiv, ett perspektiv som saknas i tidigare forskning inom området. Resultatet visar att kompletterande kompetens på kort tid kan förbättra förutsättningarna för skolors närvarofrämjande arbete genom att sätta och hålla kvar frånvaroproblematiken på agendan, bidra med nya arbetssätt och utgöra förtroendegivande samtalspart för elever och vårdnadshavare. Samtidigt begränsas arbetet av otydliga roller och avgränsningar till andra, revirtänkande samt rådande och tidigare rutiner för att hantera frånvaroproblematik. Förutsättningar behöver förfinas och belysas för att kompletterande kompetens ska integreras i skolans sfär och jämlika förutsättningar för elevers livslånga lärande och hälsa ska skapas.
10
Hill, Helena. "”Normkritisk vaccination” - Normkritik och normkritisk pedagogik i Skolverkets rapporter och råd 2009 – 2014." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 2-3 (2021): 38–60. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.05.
Full textAbstract:
Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola. Med utgångspunkt i en poststrukturalistisk förståelse av policy och politisk styrning analyseras Skolverkstexter mellan 2009 och 2014 med hjälp av Carol Bacchis och Susan Goodwins analysmetod ”What’s the problem represented to be” (WPR). Resultatet visar att normkritik ofta framställs som en ”teknik” som ska ”införas” och att det både är ”lätt” och ”enkelt” och normkritik beskrivs som ett ”vaccin” mot diskriminering. Det problem som konstrueras och tas för givet i texterna är att lärare och elever är omedvetna om de normer som existerar och att skapa medvetande om normer blir därför en viktig metod (teknik). Det underliggande förgivettagandet är att alla, såväl lärare som elever, har samma intresse av att omvandla diskriminerande normer liksom att de har samma syn på vad som är diskriminerande normer. Därmed synliggörs inte maktrelationer eller ojämlika strukturella villkor.
11
Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Wildén, and Magnus Tideman. "Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (2020): 25–49. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3411.
Full textAbstract:
Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst.
Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner.
Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav.
Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.
12
WIDMARK, E. J. "Om ljusets inflytande påögats främre medier." Nordiskt Medicinskt Arkiv 21, no. 1 (2009): 1–5. http://dx.doi.org/10.1111/j.0954-6820.1889.tb00710.x.
Full text
13
BERGHMAN, G. "Frånraro af afasi vid utbredd förstörelse af främre kjärnloberna." Nordiskt Medicinskt Arkiv 4, no. 19 (2009): 1–13. http://dx.doi.org/10.1111/j.0954-6820.1872.tb00983.x.
Full text
14
Nilsson, Jan-Eric. "Resultat av 20 års holkstudier – främst rörande svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca." Ornis Svecica 18, no. 1 (2019): 52–64. http://dx.doi.org/10.34080/os.v18.20235.
Full text
15
Forslund, Karin. "Den viktiga klassrumsdialogen." Venue 6, no. 1 (2017): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.17610.
Full textAbstract:
När elever gör grupparbeten diskuterar de främst hur arbetet i gruppen ska genomföras i stället för att diskutera uppgiften. Läraren kunde emellertid stödja elevernas diskussioner genom att ställa elaborerande frågor. Det framkommer i en nyligen genomförd studie om grupparbete.
16
Gustavsson, Maria. "Hälsofrämjande på en Akutklinik — lärande genom arbetsplatsbaserat utvecklingsarbete." Tidsskrift for Arbejdsliv 10, no. 2 (2008): 046–60. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v10i2.108675.
Full textAbstract:
Fokus i denna artikel ligger på hälsofrämjande på en akutklinik vidett universitetssjukhus. Inom sjukhuset finns en uttalad policy f ør att skapa hälsofrämjande arbetsplatser f ør att øka antalet långtidsfriska genom främjande och f ørebyggande åtgärder f ør hälsa. F ør att nå målet med hälsofrämjande arbetsplatser avsattes särskilda medel f ør olika utvecklingsprojekt på sjukhusets kliniker, och en av dessa insatser var utvecklingsarbetet vid akutkliniken. Det hälsofrämjande utvecklingsarbetet initierades vid akutkliniken f ør att f ørs øka bryta trenden med økande sjukfrånvaro, som vid utvecklingsarbetets b ørjan var relativt h øg i jämf ørelse med sjukhuset totalt. Syftet i denna artikel är att med utgångspunkt från akutklinikens hälsofrämjande utvecklingsarbete diskutera m øjligheter (och begränsningar) att skapa f ørutsättningar f ør sjukvårdspersonal att lära vad som främjar hälsa och vilka f ørutsättningar som bidrar till hälsofrämjande på arbetsplatsen.
17
Williams, Pia, and Sonja Sheridan. "Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (2019): 127–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901.
Full textAbstract:
Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.
18
Gunnarsson, Karin. "Att samhandla med manualer: föränderliga deltagare i skolors hälsofrämjande arbete." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (2018): 68–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.05.
Full textAbstract:
I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.
19
Tjäru, Sofie. "Upprepningar och glada utrop – pedagogers och barns agenda under tre bokstunder i språkbad." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 4 (2021): 53–68. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3994.
Full textAbstract:
Denna artikel undersöker pedagogers och barns agenda under tre bokstunder med högläsning av bilderböcker i en språkbads-förskolegrupp. Samtliga barn har en finskspråkig bakgrund och lär sig svenska i förskolan. Analyser av de videofilmade bokstunderna har gjorts med en sociokulturell och diskursanalytisk infallsvinkel. Resultaten visar att pedagogerna fokuserar på barnens språkförståelse och språkutveckling, medan barnen på eget initiativ och genom estetiska förhållningssätt riktar sin uppmärksamhet mot den egna upplevelsen av bokens innehåll. Barnens handlingar visar också att det är centralt för dem att uppfylla vissa förväntningar på hur bokstunder ska gå till. De bidrar därmed till att upprätthålla bokstunden på ett bestämt sätt. Pedagogernas koncentration på språk kan ses som naturlig eftersom språkstödjande handlingar främjar barnens förståelse av boken. Däremot får barnen knapphändigt stöd för sin läslust och få utmaningar när det gäller att utgående från sina egna tankar, föreställningar eller tolkningar förhålla sig till bokens innehåll. Nyckelord: andraspråksutveckling, barnlitteratur, högläsning, språkbad
20
Johansson, Staffan, and Andreas Liljegren. "Socialtjänsten som granskningsobjekt." Socialvetenskaplig tidskrift 28, no. 1 (2021): 3–28. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4082.
Full textAbstract:
Öppna jämförelser (ÖJ) är ett system för kvalitetsmätning inom den svenska välfärdssektorn och ett skolexempel på det samhällsfenomen som betecknats ”granskningssamhället” (audit society) som försöker göra verksamheter mer transparenta och granskningsbara. Det svenska ÖJ-systemet har rönt internationellt intresse, bland annat genom den höga ambitionsnivån och den omfattande spridningen. Det finns forskning om hur ÖJ används inom olika delar inom socialtjänsten, men hitills ingen som undersökt hur ÖJ-systemet används som lednings- och styrverktyg. Syftet med artikeln är att beskriva hur politiker och ledande tjänstemän uppfattar betydelsen, användningen och konsekvenserna av ÖJ inom socialtjänsten och även att finna förklaringar till användningsmönstret. Studiens empiri är en enkätundersökning till 544 politiker och tjänstemän inom socialtjänsten i slumpvis utvalda kommuner. Analysen visar att ÖJ-systemet främst används för att identifiera förbättringsbehov, utvärdera utvecklingen över tid och som underlag för att rapportera till överordnade enheter. Användningen bestäms till stor del av huruvida användaren uppfattar att systemet har starkt stöd från den lokala ledningsstrukturen och att det uppfattas som ett pålitligt och relevant informationssystem. Den sammantagna tolkningen blir därför att det skett en långsam men stadig tillvänjning där ÖJ-systemet fått en naturlig plats som ledningsverktyg för både politiker och tjänstemän, främst med konsekvenser i form av förändrade attityder och styrformer och även, fast i mindre grad, konkreta verksamhetsförändringar.
21
EDGREN, J. G. "Fall af diabetes insipidus med lesion af nucleus lentiformis och främre delen af capsula interna." Nordiskt Medicinskt Arkiv 21, no. 13 (2009): 1–15. http://dx.doi.org/10.1111/j.0954-6820.1889.tb00719.x.
Full text
22
Christie, Tayla, and Kamilla Petersén. "MUCG ved vesiko-ureteral reflux hos barn." Radiography Open 5, no. 1 (2019): 16. http://dx.doi.org/10.7577/radopen.3615.
Full textAbstract:
Vesikoureteral reflux, et backflöde av urin skjer från urinblåsan till uretärerna och njurbäckenet, drabbar barn. För att diagnostisera reflux används ultraljud, njurscintigrafi och främst miktionsuretrocystografi under genomlysning. Syftet var att dokumentera skillnader i undersøkning av reflux, vid en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie. Nio röntgenklinikers metodböcker samt deres stråldoser ble dokumentert.. Olika antal projektioner används för flickor respektive pojkar, og variasjoner i utførelsen av dem. Stråldoserna varierar; dock ses att samtliga kliniker i åldersgruppen 0–3 år har stråldoser under referensnivåerna enligt finska strålsäkerhetscentralen.
23
Borg, Alexandra. "Exit codex? Diskussionen om bokens framtid då och nu." Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 2, no. 2 (2017): 17–31. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v2i2.26044.
Full textAbstract:
Uppsatsen analyserar, utifrån ett metavetenskapligt och historiserande perspektiv, hur diskussionen kring bokens framtid tett sig sedan sent artonhundratal fram till idag. Perspektivet är främst skandinaviskt, men med ett anglosaxiskt jämförelsematerial. Såväl fackmässiga, som skönlitterära bidrag granskas. Studien undersöker kritikernas bakgrund och vilka egenskaper de tillskriver boken som informationsmedium, samt vilka sidor hos bokmediet – innehåll, materialitet, kultur och användning – de utgår ifrån. På detta sätt avtäcks mentaliteter och föreställningar om människans relation till information och teknik, om hennes fritidsvanor och om bildningsideal. Genomgången visar att varje generation tycks ha ett behov av att försvara Boken, eller i varje fall diskutera den bokliga kulturens framtidsutsikter.
24
Rehbinder, Claes. "Stressfaktorernas innverknad." Rangifer 2, no. 1-App (2013): 75–84. http://dx.doi.org/10.7557/2.2.1-app.444.
Full textAbstract:
Två undersökningar avseende stress hos ren référeras. Mental stress förorsakad av den hantering djuren utsättes för, då framför allt manuell hantering, synes vara av stor betydelse hos ren. I samtliga hjordar som utsatts för drivning och manuell hantering förelåg skador, vilka kunna relateras till stress, i form av blödningar i löpmagsslemhinnan, muskel-sönderfall och förändringar i blodbilden. De funna skadorna och förändringarna har statistiskt kunnat korreleras till den stress djuren utsatts för. Manuell hantering och inskränkning av djurens rörelsesfrihet (silsystem) befanns vara en av de dominerande stress¬faktorerna, liksom även använding av motorfordon (främst helikopter, men även scooter) vid drivning. Det forelåg ävenledes starka indikationer på en kumulativ effekt av upprepad stress.
25
Lieri, Kristiina. "Språkanvändning och språkval bland finsk-norska ungdomar i Osloområdet." Puhe ja kieli, no. 2 (June 1, 2017): 55. http://dx.doi.org/10.23997/pk.64383.
Full textAbstract:
I artikeln studeras vilket språk (finska eller norska) de sex utvalda ungdomarna i åldern 17–22 år använder i tre olika domäner (hemdomänen, fritidsdomänen och massmediebruket) och hur språkvalet har förändrats under de åtta åren som var mellan de två olika undersökningstillfällena. Det belyses också faktorer som kan tänkas påverka dessa ungdomars språkval. Materialet består av intervjuer och enkät. Studiens ansats är sociolingvistisk.Resultaten i denna undersökning bevisar norskans dominerande ställning i de undersökta ungdomarnas språkval. Undantag är hemdomänen där informanterna också talar finska. Det har skett en del förändringar i språkvalet, först och främst i hemdomänen. Språkvalet förklaras bäst av faktorerna socialt nätverk och förändring av språklig identitet. Resultaten visar vidare att några ungdomar är mer aktivt tvåspråkiga än de andra.
26
Svensson, Eva-Maria. "Barnets bästa i främsta rummet. Reflektioner utifrån en konferens om Barnets bästa som rättsligt begrepp i Tromsø 4 - 7 januari 2001." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 10, no. 2 (2001): 39–50. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v10i2.699.
Full text
27
Rosengren, Åsa Maria, Eivor Söderström, Arla Cederberg, Bettina Brantberg-Ahlfors, and Ingmar Sigfrids. "Socionomstuderandes förståelse av begreppet delaktighet." Sosiaalipedagoginen aikakauskirja 20 (December 21, 2019): 37–59. http://dx.doi.org/10.30675/sa.70239.
Full textAbstract:
Relationen mellan individ och samhälle är mycket central inom socialpedagogiken. I denna relation blir begreppet delaktighet relevant. Begreppet ges en bred och varierande innebörd i litteraturen, och därav väcktes intresset att studera hur socionomstuderanden förstått begreppet i sina examensarbeten. Artikeln grundar sig på en kvalitativ dokumentstudie av 36 examensarbeten. Stommen för innehållsanalysen utgjordes dels av dimensionerna deltagande, aktörskap och tillhörighet i begreppet delaktighet (Nivala och Ryynänen 2013), dels av de fyra socialpedagogiska kunskapsfälten (Madsen 2006). Resultaten visar att aspekterna som berör deltagande och tillhörighet i begreppet delaktighet främst är relaterade till ett klientperspektiv dvs. vad dessa betyder ur klientens synvinkel. Aspekterna som tangerar aktörskap begränsas till ett professionsperspektiv dvs. hur professionella i olika verksamhetsmiljöer kan stöda och stärka klientens aktörskap. Bland de examensamensarbeten som granskades finns det en stark anknytningtill delaktighet på den individuella, relationella och institutionella nivån, medan kopplingen till delaktighet på den samhälleliga nivån är svag.
28
Norberg, Anna-Maija. "Elevtexter i idrott och hälsa – en textetnografisk genreanalys." Sakprosa 12, no. 3 (2020): 1–42. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7794.
Full textAbstract:
Studien syftar till att identifiera och beskriva genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och att visa hur dessa genrer positionerar eleverna. Genom textetnografiska metoder analyseras elevtexterna med avseende på den sociala handling som de är en del av. Genrer förstås i studien som konventionaliserade sätt att handla genom text. Data har samlats in genom etnografiska metoder, och materialet består dels av elevtexter, dels av fältanteckningar och videoinspelningar från lektioner där skrivande förekom och av ljudinspelningar från lärar- och elevintervjuer. Analysen av materialet drivs på ett övergripande sätt av begreppet ämnesdidaktisk interdiskursivitet. Begreppet affordans används för att visa hur texterna bjuder in till vissa handlingar och begränsar andra. Konkret analyseras texterna med textvetenskapliga metoder. De mest framskjutna genrerna i studien har med mätning och träning av kroppen att göra. Eleverna positioneras främst fysiologiskt utifrån sina kroppsliga förmågor, men genrernas hybriditet leder även till human- och samhällsvetenskapliga positioneringar.
29
Edenroth Cato, Fanny. "Kompetenta flickor med förmågor." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (2020): 51–69. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3412.
Full textAbstract:
Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.
30
Ingmar Oldberg, Karl. "Krigets fångar och änglar: Svenska hjälparbetare under första världskriget." Nordisk Østforum 33 (June 19, 2019): 60–62. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v33.1658.
Full textAbstract:
Mycket har skrivits om första världskriget och dess politiker och militärer, inte minst vid jubileerna hundra år efteråt, men mycket mindre om offren, krigsfångarna och hjälparbetarna. Den här boken handlar om det svenska Röda korsets (RK) insatser i Ryssland bland de två miljonerna krigsfångar, främst från Tyskland och Österrike-Ungern, som spreds till läger över hela landet. Eftersom Sverige var neutralt i kriget, vände sig Tyskland och Ryssland 1915 till Sverige för att utväxla och få fram hjälp till sina respektive krigsfångar. Över tusen järnvägsvagnar med förnödenheter gick genom Sverige från Trelleborg till Haparanda för vidaretransport på ryska järnvägar. Inalles 77 svenska delegater arbetade på plats i Ryssland. Många var kvinnor, oftast ur överklassen, som sökte sig ut i arbetslivet som volontärer. De var tysktalande och anklagades ofta lokalt för tyskvänlighet och spioneri, många arresterades och några dödades. Detta blev Sveriges första stora humanitära insats utomlands och inledde en tradition som fortsatt till våra dagar.
31
Pleijel, Richard. "Ytinlärning och djupinlärning – en kritisk reflektion kring normativa tolkningar av begrepp i den samtida högskolepedagogiska diskursen." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 16. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2261.
Full textAbstract:
I denna artikel diskuteras begreppen ytinlärning och djupinlärning. Artikeln syftar till en kritisk granskning av hur dessa två begrepp präglar olika sätt att tala om lärande, främst i en samtida, praktiskt orienterad högskolepedagogisk kontext. I artikeln argumenterar jag för att begreppsparet genom att kontrastera yta mot djup har en inneboende normativ potential, varigenom vissa sätt att lära implicit värderas som bättre än andra. I takt med att begreppsanvändningen har avlägsnats alltmer från den ursprungliga forskningskontext där de myntades, har den normativa potentialen gradvis kommit att realiseras. Detta har skett inte minst genom att begreppen har förbundits med andra, tydligt värderande termer, vilket har tenderat att förstärka det normativa draget hos begreppen. Detta beläggs och diskuteras i artikeln utifrån ett antal exempel från en nutida svensk högskolepedagogisk diskurs. Artikelns bärande idé är att det är nödvändigt med en kritisk reflektion, inte bara kring vad vi säger om lärande, utan också kring hur vi säger det.
32
Risenfors, Signild, and Elin Almér. "”Det är något jag känner att jag är menad för”. En diskursanalytisk studie av nyblivna studenters val att läsa en lärarutbildning." Högre utbildning 9, no. 2 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1317.
Full textAbstract:
I följande artikel undersöks vilka diskurser och positioneringar som framträder hos studenter angående deras val att läsa en lärarutbildning. Positioneringar handlar i denna studie om grad av säkerhet, generalisering och attityd, som här har att göra med känslor och värderingar. Att få syn på diskurserna och positioneringarna är relevant för lärarutbildare för att kunna utveckla adekvata strategier för undervisning inom lärarutbildningen. Emedan tidigare forskning genomlyst motiven med en innehållslig synvinkel presenteras i den här artikeln en motsvarande genomlysning av hur innehållet, det vill säga motiven, faktiskt formuleras. Vi menar att i sättet att formulera motiven finns en problematisk aspekt som lärarutbildare bör bemöta för att undervisningen ska leda till att lärarstudenten får en utbildning som är hållbar över tid i ett samhälle i ständig förändring. Resultatet av den studie vi presenterar visar att studenterna främst uttrycker en social diskurs och positioneringar som förmedlar en syn på lärar- och elevidentiteter som förhållandevis ensidiga. I mötet med ett akademiskt förhållningssätt där perspektivtagande och utveckling står i fokus kan en dylik hållning behöva luckras upp för att ge utrymme för förståelse av kunskapande och undervisningskontexter.
33
Leijon, Jennifer, and Cecilia Boström. "Lärarens arbete mot utveckling av generiska färdigheter och variation i teknikvetenskaplig utbildning genom relationsskapande åtgärder." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 85. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1452.
Full textAbstract:
För att upprätthålla en god pedagogisk nivå inom vissa utbildningsområden av teknikvetenskaper krävs steg mot förändring och nytänkande. Ett av de generella problemen inom teknikvetenskaper är behovet av att utbilda ingenjörer som även har generiska eller mjuka färdigheter för att möta dagens samhällsutmaningar, men att ingenjörsundervisning i stort främst odlar studenternas hårda färdigheter. I denna text diskuteras hur universitetslärare inom ingenjörsområden kan reflektera kring utveckling av generiska färdigheter med små medel och utifrån tankar kring mellanmänskligt relationsskapande. För att beskriva hur förändringsarbetet kan se ut genomförs en fallstudie av räknelektioner under kursen Kraftelektronik, 5 hp, som ges på avancerad nivå vid Uppsala universitet. Efter förändringsarbetet var en högre andel studenter ganska eller mycket nöjda med kraftelektronikkursen, och fler blev även godkända vid ordinarie tentamen än året innan. Dock uppfattade vissa studenter de nya lektionerna som sämre och mer ostrukturerade än andra lektioner. Materialet är indelat i olika kategorier som kan kopplas till övriga mellanmänskliga relationer och mjuka värden för att kontrastera mot en bild av hårda matematik- eller teknikstudier och för att inspirera till ett verkligt förändringsarbete.
34
Bjerstedt, Sven. "Musikalitet som förmåga till närvaro, struktur och flöde: Ett centralt begrepp i skådespelares lärande." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (2018): 85–105. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.06.
Full textAbstract:
Denna artikel undersöker vilken betydelse och potential som begreppet musikalitet kan ha för skådespelares lärprocesser. Studien riktar sig främst till lärare och forskare vid landets högre konstnärliga utbildningar. Betraktad som professionsforskning och som exempel på språkliga metaforers potential i konceptualiserings- och lärandeprocesser bör den emellertid kunna vara av intresse även för andra läsare. Det nämnda intermediala begreppslånet kan uppfattas som en metafor som är av central betydelse när konstnärer, pedagoger och andra talar om teater. En teaterhistorisk översikt pekar på rytm som en central aspekt av den innebörd som har tillskrivits begreppet musikalitet inom teatern. Analyser av två omfattande intervjustudier med konstnärer och pedagoger på teaterområdet pekar på att begreppet musikalitet framstår som central i intervjuernas perspektiv på kvalitet i skådespelarens arbete. Den bild som framtonar av musikalitetens innebörd på teaterns område är komplex. Förmågan att agera musikaliskt kan uppfattas som sammansatt av en rad förmågor som kompletterar varandra, här betecknade med nyckelorden närvaro, struktur och flöde. En lockande uppgift för framtida forskning är att undersöka vilken potential detta sätt att uppfatta innebörden av begreppet musikalitet kan ha på begreppets ursprungsområde, musiken.
35
Lundmark, Lennart. "Reindeer pastoralism in Sweden 1550-1950." Rangifer 27, no. 3 (2007): 9. http://dx.doi.org/10.7557/2.27.3.264.
Full textAbstract:
In the middle of the 16th century we get the first opportunity to a more detailed knowledge of reindeerpastoralism in Sweden. At that time the Sami lived in a hunter-gatherer economy. A family had in average about 10-20 domesticated reindeer, mainly used for transport. They could also be milked and used as decoys when hunting wild reindeer. During late 16th century the Swedish state and merchants bought large amounts of fur from the Sami. The common payment was butter and flour. This created a new prosperity, which lead to a considerable increase in population in Swedish Lapland. The population became too large for a hunter-gatherer economy. A crisis in early 17th century was the starting point for the transition to a large-scale nomadic reindeer pastoralism. Up to the middle of the 18th century intensive reindeer pastoralism was successful. But the pastoralism became gradually too intensive and diseases started to spread when the herds were kept too densely crowded for milking in summertime. During the first decades of the 19th century reindeer pastoralism in Sweden went through a major crisis. The number of reindeer herding mountain-Sami decreased considerably, mainly because they went to live permanently along the Norwegian coastline. Intensive reindeer pastoralism started to give way for extensive herding towards the end of the 19th century. In the north of Sweden influences from the Kautokeino Sami were an important factor, in the south extensive reindeer herding started to expand when the market for meat came closer to the Sami. During the 1920s the milking of reindeer ceased in Sweden, except in a few families. At that time Sami families from the north had been removed southwards. They further demonstrated the superiority of extensive herding to the Sami in mid- and southern Lapland. Reindeer pastoralism is basically a system of interaction between man and animal, but it has been heavily influenced by market forces and state intervention during hundreds of years. To a large extent these long-term external influences have made reindeer pastoralism what it is today. That aspect should not be overlooked when assessing the future prospects of reindeer pastoralism in Scandinavia.Renskötseln i Sverige 1550-1950Abstract in Swedish / Sammanfattning: Först vid mitten av 1500-talet finns det källmaterial som ger oss en tämligen detaljerad bild av renskötseln i Sverige. Vid den tiden levde samerna i en jakt- , fiske- och samlarekonomi. En familj hade normalt 10-20 renar som främst utnyttjades vid transporter. Tamrenarna kunde också mjölkas och fungera som lockdjur vid vildrensjakt. Under senare delen av 1500-talet köpte svenska staten och handelsmän stora mängder pälsverk av samerna. Den vanligaste betalningen var smör och mjöl. Detta skapade ett välstånd som ledde till en betydande folkökning i svenska lappmarken. Befolkningen blev för stor för att rymmas inom ramarna för en jaktochfiskeekonomi. En kris i början av 1600-talet blev startpunkten för övergången till en storskalig rennomadism.Fram till mitten av 1700-talet var den intensiva renskötseln framgångsrik. Men renskötseln blev efterhand alltför intensiv. Under senare delen av 1700-talet började det spridas sjukdomar i de tätt sammanhållna hjordarna. De första decennierna av 1800-talet innebar en allvarlig kris i renskötseln. Antalet renskötande fjällsamer minskade kraftigt, främst genom utvandring till norska kusten. Den intensiva renskötseln med mjölkning av renarna började ersättas av en extensiv renskötsel inriktad på köttproduktion de sista decennierna av 1800-talet. I norr var naturförhållandena och influenser från Kautokeino-samerna en viktig faktor, i söder utvecklades renskötseln i extensiv riktning främst därför att marknaden för renkött kom närmare renskötarna. Under 1920-talet upphörde mjölkningen av renar i Sverige, utom i några enstaka familjer. Då hade förflyttningarna av samer från nordligaste Sverige söderut påskyndat utvecklingen och ytterligare markerat den extensiva renskötselteknikensöverlägsenhet. Tamrenskötsel är ett samspel mellan människa och djur, men det är inte bara en fråga om renskötaren och hans hjord. Externa marknadsfaktorer, beskattning och lagstiftning har haft ett betydandeinflytande på renskötselns utveckling under hundratals år. De har till stor del format renskötseln till vad den är idag. Detta bör beaktas när man gör bedömningar av renskötselns framtid.
36
Backlund, Åsa, Katarina Thorén, and Tommy Lundström. "Socialtjänstens respons på "flyktingkrisen"." Socialvetenskaplig tidskrift 28, no. 1 (2021): 75–94. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4075.
Full textAbstract:
Syftet med artikeln är att analysera organisering av och synen på mottagandet av ensamkommande barn inom socialtjänsten våren 2016 – en tidpunkt då antalet asylsökande ensamkommande barn nyligen nått en extrem omfattning under kort tid. Artikeln baseras på en totalundersökning (enkät) av socialtjänstens resurser, organisering och insatser i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar. Resultatet visar att trots en statlig ambition om normalisering och integrering av mottagandet i den sociala barnavården, har en tydlig respons från socialtjänsten varit att specialisera verksamheten utifrån den ökande klientgruppen. Den här studien ger inget belägg för att specialiseringen lett till bättre kvalitet, tvärtom indikeras ett positivt samband mellan kvalitet och en integrerad organisation. Främst tyder studien på att resurser, övergripande samverkan och engagerade politiker har varit viktigt för hur man inom socialtjänsten uppfattar möjligheten att anpassa stödinsatser efter behov och att följa upp insatser. Noterbart med tanke på tidpunkten för studien är att en majoritet av respondenterna (företrädesvis chefer inom socialtjänstens verksamhet för ensamkommande barn) var förhållandevis nöjda med det stöd som erbjöds till ensamkommande barn/ungdomar, dock påtalades brister i möjlighet att följa upp och tillgång till insatser som matchar målgruppens behov.
37
Daun, Holger. "Samhällsförändringar, globalisering och internationell och jämförande pedagogik." Pedagogisk forskning i Sverige 23, no. 5 (2018): 184–204. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.11.
Full textAbstract:
Utbildningen och dess funktion i ett land kunde länge förstås utifrån ett holistiskt, nationellt perspektiv. Verkligheten har emellertid förändrats väsentligt under de senaste decennierna – ofta på oförutsägbara sätt, främst på grund av den tilltagande globaliseringen. Utbildningssystemets huvudsakliga uppgift har varit att kvalificera människor för deras roller som producenter, konsumenter och medborgare. Men numera förväntas utbildningen också alstra humankapital som är konkurrenskraftigt globalt (Brown, Halsey, Lauder & Stuart Wells, 1997a, 1997b). Detta har förändrat villkoren för forskningen och undervisningen inom jämförande och internationell pedagogik (JIP) (Crossley & Watson, 2003).
Under de sex, sju decennier som JIP existerat som en särskild disciplin har ämnet genomgått väsentliga förändringar – från spridda småskaliga (och ofta amatöristiska) fallstudier – ofta av något utbildningssystem eller några få skolor – och enstaka storskaliga och kvantitativt orienterade studier, till ett brett forskningsfält med alltmer heterogena objekt eller ämnen och en kombination av metodiska och teoretiska ansatser. Min forskning började med studier av utvecklingsproblematik och inlärning i låginkomstländer i Afrika och hamnade till sist i globalisering, omstrukturering och styrning av utbildningssystem.
Den här artikeln försöker ge en schematisk översikt över utvecklingen inom JIP under de fyra, fem senaste decennierna. Först beskriver jag några av samhällsförändringarna och vilka begrepp, objekt, teman etccetera som tillkommit sen 1960- och 1970-talen på JIP:s forskningsagenda. Därefter tar jag upp några av JIP:s teoretiska och metodologiska ansatser.
38
Sjöström, Jesper. "Didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen." Studier i læreruddannelse og -profession 3, no. 1 (2018): 94. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v3i1.97571.
Full textAbstract:
Artikeln diskuterar vad ämnesdidaktik (på danska: fagdidaktik) är och kan vara och presenterar ett ramverk för didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen. I de senare undervisas ämneskunskaper integrerat med kunskaper för lärarprofessionen, främst didaktik. Ramverket, som utvecklats med inspiration från Klafkis didaktiska analys, består av tio analysområden för att utveckla ämnesdidaktiken inom olika lärarprofessionsämnen. Analysområdena kan även användas som vägvisare för den ämnesdidaktiska forskningen, som är olika utvecklad inom olika ämnesområden. Aktiv didaktisk forskning är nödvändig för att åstadkomma forskningsbaserade lärarutbildningar. I slutet av artikeln presenteras några sammanfattande tankar kring professionsdidaktik för blivande lärare och vilka implikationer det får för lärarutbildarnas kompetensutvecklingsbehov. Abstract.The article discusses what subject-matter Didaktik is and could be and presents a framework for Didaktik in integrative teacher education subjects. In these, subject knowledge is taught together with knowledge for teacher professions, mainly Didaktik. The framework was developed with inspiration from Klafki’s Didaktik analysis. It consists of ten analytical areas for developing subject-matter Didaktik in different teacher education subjects. The analytical areas can also be used as guides for research in subject-matter Didaktik, which is developed to different degrees in different subject areas. Active research in Didaktik is necessary to achieve research-based teacher education. The article concludes by providing some ideas concerning the knowledge base of the teacher profession, including its consequences for teacher educators’ professional development. Keywords (English): teacher education, integrative Didaktik, knowledge base for teacher professions, general subject-matter Didaktik, pedagogical praxis, didactical research
39
Pelto-Pirri, Veikko, Ulrika Hylén, and Lars Kjellin. "Informellt tvång mot patienter." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (2020): 71–90. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3413.
Full textAbstract:
Det har gjorts relativt omfattande forskning om formellt tvång mot patienter i psykiatrin, dvs. tvång som regleras av lagstiftningen. Däremot finns det inte lika mycket forskning om informellt tvång, speciellt inte ur ett personalperspektiv. Denna studie har utgått från tidigare forskning där man identifierat fem former av tvång i psykiatrin som personal använder; övertalning, utnyttjande av den personliga relationen, belöning, hot och formellt tvång. Syftet var att få personalens reflektioner över formerna för, och användningen av, informellt tvång gentemot patienter.
Vi genomförde fyra fokusgruppsintervjuer med kuratorer, psykologer och läkare där syftet var att skapa ett reflekterande samtal om informellt tvång. Dessa intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Förutom de fem tidigare identifierade former av tvång i psykiatrin fann vi även tre andra former; att lura patienten, uppfostrande attityd samt användning av regler och rutiner. Deltagare beskrev även tvång från andra intressenter som anhöriga och andra myndigheter. När det gäller övriga reflektioner tolkades dessa som professionalitet och tvång, där deltagarna betonade betydelsen av personalens förhållningssätt till patienter, tydlig kommunikation, en individanpassad vård samt fungerande samarbete och samverkan.
Enligt deltagarna i studien användes informellt tvång ofta samtidigt som det fanns en tveksamhet till det. Det var främst hur man som personal bör utnyttja den personliga relationen till patienten samt hur patienten uppfattade informellt tvång där deltagarna hade väldigt skilda uppfattningar. De rapporterade svårigheter i att hantera det informella tvånget som anhöriga och andra myndigheter använder gentemot psykiatrins patienter eftersom det kunde hota patienternas återhämtning. En slutsats är att informellt tvång inte enbart bör ses från ett juridiskt och kliniskt perspektiv utan att också att viktiga etiska aspekter kring informellt tvång bör uppmärksammas.
40
Erickson, Gudrun, and Heini-Marja Pakula. "Den gemensamma europeiska referensramen för språk: Lärande, undervisning, bedömning – ett nordiskt perspektiv." Acta Didactica Norge 11, no. 3 (2017): 3. http://dx.doi.org/10.5617/adno.4789.
Full textAbstract:
Den gemensamma europeiska referensramen för språk har sedan den gavs ut av Europarådet år 2001 fått allt större inflytande vad gäller språkutbildning och bedömning, främst i Europa men även i andra delar av världen. I artikeln behandlas referensramen som sådan, liksom den europeiska språkportfolio som kan ses som en didaktisk operationalisering av dokumentet. Efter inledande bakgrundsinformation, som även innehåller ett avsnitt kring diskussioner och dilemman runt referensramen, fokuseras situationen i de nordiska länderna utifrån de tre aspekter som nämns i dokumentets titel, nämligen lärande, undervisning och bedömning. Frågor om mottagande, användning och effekter behandlas från ett såväl deskriptivt som problematiserande perspektiv, baserat på skrivna källor samt upplysningar från informanter i de nordiska länderna. I texten berörs vidare aktuell utveckling och diskussion kring referensramen.Nyckelord: gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning; europeisk språkportfolio; de nordiska länderna Common European Framework of Reference for Languages: Learning, teaching, assessment - a nordic perspectiveAbstractSince its publication by the Council of Europe in 2001, the Common European Framework of Reference for Languages (CEFR) has gained increasing influence, mainly in Europe but also in other parts of the world. In the current article, the Framework of Reference is focused upon, as is the European Language Portfolio that can be seen as an educational operationalization of the document. After some initial background information, including a section on discussions and dilemmas related to the CEFR, the situation in the Nordic countries is focused upon, based on the three aspects mentioned in the title of the document, namely learning, teaching and assessment. Issues related to reception, use and effects are treated from a descriptive as well as a problematizing perspective, based on written sources and reports from informants in the different countries. Further, current developments and discussion related to the CEFR are touched upon. Keywords: Common European Framework of Reference; learning, teaching and assessment; European Language Portfolio; Nordic countries
41
Ekstam, Jane. "Metacognition and Reader Response: the use of reading logs in the envisionment-building classroom." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (2018): 7. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6093.
Full textAbstract:
AbstractMy article discusses the advantages of reading logs in teacher training programmes, and more specifically in connection with teaching literature and the Reader Response theory. This is an effective pedagogical method for enabling pre-service teachers to explore what they can discover in a literary text, and assess how deeply they can read. The study is based on a course in British culture and literature for student teachers at the middle- and secondary-school levels. It was given at a university college in Norway in the autumn term 2016. The students were in their second and third years and had completed a short, introductory course in literary analysis the previous year. I analyse the students’ reading logs from an “envisionment” perspective. Envisionment refers to the picture of the world that one has at a particular point in time and how it affects reading comprehension. Judith Langer argues that there are five reading stances. The students’ reading- log comments have been categorized according to these five levels. This makes it possible to ascertain if, and to what extent, the students’ reading has become deeper. The students themselves can also see how their comments have changed. Such a process promotes metacognitive thinking. In my follow-up research, I shall develop the project by giving the students more time to discuss one another’s reading logs in class, and reflect on how the method could be applied in the school classroom. The increased self-reflection will benefit both the students themselves and their future pupils.Keywords: reading, reading logs, metacognition, Judith Langer, Reader ResponseMetakognition och “Reader Response”: läslogböcker i Judith Langers “envisionment” klassrumSammanfattningMin artikel diskuterar fördelarna med att använda läslogböcker i lärarutbildning, och mer specifikt i samband med litteraturundvisning där “Reader Response” är huvudmetod. Detta är en effektiv pedagogisk metod för att uppmuntra lärarkandidater att fundera på hur de läser, vad de kan se i en litterär text, och hur djupt de kan läsa. Studiet baseras på en kurs i brittisk kultur och litteratur för blivande mellanstadie- och högstadielärare som gavs vid en mindre högskola i Norge höstterminen 2016. Studenterna var andra, respektive tredje årsstudenter och hade genomgått en kort introduktionskurs i litteraturanalys året innan. Jag analsyerar studenternas läslogböcker utifrån Judith Langers teori om “envisionment”, dvs. den världsbild som man har vid ett specifikt tillfälle och hur denna påverkar läsförståelse. Langer menar att det finns fem möjliga läsnivåer. Läslogböckerna har lästs utifrån dessa fem nivåer. På det sättet kan läraren se om och i så fall i vilken mån studenterna har utvecklat sin läsning samt om denna har blivit djupare. Minst lika viktigt är att studenterna kan se hur djupet på sina kommentarer har ändrats. Detta främjar en metakognitivistik syn på uppgifter. I nästa forskningsprojekt vill jag utveckla metoden för att ge studenterna större möjlighet att läsa och diskutera sina läslogböcker i klassrummet, ge varandra kritik, och fundera på hur metoden kan tillämpas för deras elever. Detta möjliggör en ökad grad självreflektion som gagnar både studenterna och deras framtida elever.Nyckelord: läsning, läslogböcker, metakognition, Judith Langer, Reader Response
42
Sundmark, Björn. "The Visual, the Verbal, and the Very Young: A Metacognitive Approach to Picturebooks." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (2018): 12. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5642.
Full textAbstract:
AbstractThe article draws on recent research into emergent literacy and metacognition, and charts a developmental trajectory from early concept books to picturebooks aimed at children and young teenagers. Methodologically, the study is a research synthesis, where the aim is to systematize current research findings and offer an overview of different types of picturebooks, and how they build literary and metacognitive competence. My thesis is that picturebooks are crucial in that process. The analysis focuses on the metacognitive affordances that can be found in picturebooks directed at different age groups/competence levels. Both the verbal and visual dimensions of the text are analyzed with the help of picturebook and comic book theory (iconotext, sequentiality). The results show that early concept books are surprisingly abstract; they stimulate the child’s aesthetic-affective response by using clear colours and easily discernible shapes. In the next stage, things (nouns) from the child’s close environment are represented. Naming and identifying are crucial activities at this stage. Verb-oriented concept books follow; these typically focus on simple actions from the child’s lifeworld, such as getting dressed, or eating. Next, we find narrative picturebooks, in which the fundamentals of story, plot, and characterization are introduced. Finally, the potential for advanced storytelling is explored with regard to symbolism, irony, and character development.Keywords: picturebooks, early concept books, metacognition, iconotext, narrative picturebooksBilderbokens berättelser: Ett metakognitivt perspektiv på bilderböckerSammanfattningDen här artikeln bygger på nyare forskning om literacyutveckling och metacognition, och kartlägger utvecklingslinjer från tidiga begreppsböcker riktade till spädbarn till bilderböcker som vänder sig till barn och tonåringar. Metodologiskt är arbetet ett forskningssyntes, där målet är att systematisera forskningsrön, erbjuda en ålders- och/eller utvecklingsindelad bilderboksöversikt, samt påvisa hur dessa böcker kan bygga litterär och metakognitiv kompetens. Min tes är att bilderböcker spelar en avgörande roll i den processen. Analysen sätter fokus på de metakognitiva meningserbjudanden som kan återfinnas i olika bilderböcker. Såväl bild och skrift analyseras med hjälp av bilderboks- och serieteori. Resultaten visar att tidiga begreppsböcker är förvånansvärt abstrakta; de syftar främst till at stimulera barnets estetisk-affektiva respons genom användande av klara primärfärger och tydliga kontraster. I nästa skede återges saker och ting (substantiv) från barnets närmiljö. Verb-orienterade bilderböcker följer; dessa visar framför allt aktiviteter som barnet kan känna igen, som att äta, klä sig, eller gå och lägga sig. I nästa steg återfinns berättande bilderböcker. Där hittar vi berättandets grundbegrepp såsom handling, karaktär, konflikt. Till sist, i de mest sofistikerade bilderböckerna hittar vi symbolik, ironi, fördjupad karaktärsteckning och komplex tematik.Nyckelord: bilderböcker, begreppsböcker, metakognition, ikonotext, bilderboksnarrativ
43
Roturier, Samuel, and Urban Bergsten. "Establishment of Cladonia stellaris after artificial dispersal in an unfenced forest in northern Sweden." Rangifer 29, no. 1 (2009): 39–49. http://dx.doi.org/10.7557/2.29.1.208.
Full textAbstract:
In 2002, fragments and whole thalli of reindeer lichen, mainly Cladonia stellaris, were spread in a typical Scots pine forest in northern boreal Sweden to study the survival and development after artificial lichen dispersal. The forest was not fenced, allowing reindeer access to graze. Lichens were dispersed in intact vegetation in 1 m2 plots by one of two methods: either as an intact lichen mat (patch) of 0.25 m2 in the centre of the plot or as fragments scattered (scatter) across the whole plot. The lichen was then monitored by photo inventory. In 2006, three years after the first inventory, all patch plots had been partially grazed by reindeer and the lichen cover measured in both patch and scatter plots had decreased severely. In 2008, the lichen cover in the patch and scatter plots had increased by up to 54% and 88%, respectively, of the cover measured during the first inventory in 2003. A significant increase in the number of fragments in the plots was also observed between 2006 and 2008, suggesting that in addition to growing like naturally established thalli, the lichen had spread and slowly colonized the plots. Dispersing lichen by the “patch” method appears to be less costefficient than the “scatter” method, if the area is grazed by reindeer. These results support the hypothesis that dispersal of reindeer lichen could be an effective means of restoring lichen stands, which are important for reindeer husbandry, even if the area is open to reindeer grazing.
Abstract in Swedish / Sammanfattning:
Etablering av Cladonia stellaris efter artificiell spridning i ej inhägnad skog i norra Sverige
Renlav (främst Cladonia stellaris) spreds manuellt 2002 i en talldominerad skog i norra Sverige för att studera lavens etablering efter artificiell spridning. Försöksområdet var inte hägnat utan öppet för renbete. Laven spreds i intakt markvegetation på 1 m2-ytor, antingen i form av intakta lavbålar (0,25 m2) i ytans centrum eller som fragment över hela provytan. Lavens etablering följdes med hjälp av fotoinventering. År 2006, tre år efter första inventeringen, hade alla provytor betats av ren och lavens täckningsgrad hade reducerats betydligt. Vid inventeringen 2008 hade lavens täckningsgrad ökat med upp till 54% (intakt lav) resp. 88% (lavfragment), i jämförelse med täckningsgraden den första inventeringen. Mellan 2006 och 2008 ökade antalet fragment per provyta signifikant vilket indikerar en fortsatt naturlig etablering med spridning via fragment. Att sprida lav i form av intakta lavbålar förefaller mindre kostnadseffektivt än spridning av lav i fragmentform om spridningsområdet är öppet för renbete. Resultaten utgör ett stöd för hypotesen att artificiell spridning av renlav kan vara ett effektivt sätt att restaurera viktiga renbetesområden, även om området inte är skyddat för renbete.
44
Labba, Niklas, and Jan Åge Riseth. "Analysis of the economic adaptation of Sami reindeer management. Reindeer; source of income or cultural linkage?" Rangifer 27, no. 3 (2007): 57. http://dx.doi.org/10.7557/2.27.3.271.
Full textAbstract:
The aim of this partial study is to analyse how the economies of different Sami reindeer management households are structured, and how the adaptation is structured if profit maximation is a goal. Earlier research demonstrates that different regions provides various terms. Consequently there exists a different economic structure among different households. Based on a selection of households from districts /villages from a range of geographical locations, management patterns, and region size, different economic structures are searched for. Households with similar economic structures are grouped in categories. The standard deviation confirms whether the grouping in categories. Sami Reindeer Management in Norway and Sweden has during the period from 1992/93 to 2002/03 provided recognized slaughterhouses with an even quantum of meat supply. That indicates that it probably is the same set of factors that influence the slaughter quantities of both countries. The relationship between the stock value of reindeer and the commercial value of reindeer meat, with in each household, suggests whether there is an accumulation in herd size and its magnitude. The herd increment depends on the competitive situation between the households in the district/village. As a single household cannot influence wholesale price of reindeer meat, the sales quantum is the single factor that can influence total sales. The efforts to increase herd size, due to the competitive situation, prevent the household from a maximum slaughter quantum, which thereby reduce the returns from reindeer management. Common factors for the different structures are sought for. The indication is that nether sale price of reindeer meat or line of politics influence sales quantum. The Sami reindeer herding seams to be a way of life were the size of the reindeer herd is in focus.Analys av den samiska renskötselns ekonomiska tillpassning. Renen, intäktskälla eller kulturfäste?Abstract in Swedish / Sammandrag: I denna studie analyseras hur olika renskötarhushålls ekonomier är strukturerad samt hur de tillpassar sig de ekonomiska förutsättningar som existerar för att maximera den ekonomiska avkastningen, i de fall en ekonomisk vinstmaximering är målsättningen. Tidigare forskning visar att renskötselområden uppvisar skilda betingelser. Köttförsäljningvärde, produktionsbidrag och ersättningsstorlek vid förlust av renar skiljer sig åt. Främst mellan Norge och Sverige men även regionalt inom det enskilda landet. Det medför att det existerar olika ekonomiska strukturer hos renskötarhushållen. Genom ett urval av hushåll från olika distrikt och samebyar baserat på geografisk lokalisering, driftsmönster och renskötselsområdesstorlek söks olika ekonomiska strukturer. Hushåll med liknade ekonomisk struktur grupperas i kategorier. Standardavvikelsen bekräftar om hushållen bildar en hushållskategori. Den samiska renskötseln i Norge och renskötseln Sverige har från år 1992/93 till år 2002/03 haft en kvantitetsmässigt jämn köttförsäljningsnivå till godkända slakterier. Det indikerar att det troligtvis är samma faktorer som påverkar ländernas slaktkvantitet. Förhållandet mellan lagervärde av renar och försäljningsvärdet av renkött, i det enskilda hushållet, åskådliggör om det föreligger någon tillväxt i renantalet och tillväxtens storlek. Tillväxten i renantalet beror av den konkurrenssituation som finns mellan hushållen inom distriktet/samebyn. Strävan efter att uppnå ett högre renantal, på grund av konkurrenssituationen, förhindrar hushållet att göra ett maximalt slaktuttag vilket därmed minskar avkastningen från renskötseln. Allt pekar mot att slaktkvantiteten inte påverkas av uppköpspriset på renkött eller av politiska tilltag. Den samiska renskötseln tycks vara en levnadssätt där renantalet står i centrum.
45
Hedman, Christina, and Ulrika Magnusson. "Lika eller lika möjligheter? Diskurser om skolämnet svenska som andraspråk inom det akademiska fältet i Sverige." Acta Didactica Norge 12, no. 1 (2018): 7. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5569.
Full textAbstract:
I denna artikel urskiljer och diskuterar vi diskurser i vetenskapliga texter inom det akademiska fältet i Sverige om skolämnet svenska som andraspråk (härefter sva) efter dess införande 1995, utifrån begreppet likvärdighet. I studien analyseras vilka typer av argument som anförts, i vilken teoretisk och empirisk bas de kontextualiseras, och vilka antaganden om likvärdighet som de avspeglar. Två kolliderande diskurser identifieras där argumenten i den ena, sva-diskursen, främst sprungen ur fältet flerspråkighets- och andraspråksforskning, utgår från erkännandet av språkliga undervisningsbehov hos elever som lär på ett andraspråk som ett uttryck för likvärdighet (equality-as-equal-opportunity) och som motstånd mot ”olikhetsblindhet”. Sva mejslas i denna argumentation fram som del i en pluralistisk språkpolicy i vilken såväl ämnet sva som ämnet modersmål ingår. Kritik mot ämnets organisering återfinns inom diskursen samtidigt som behoven av andraspråksundervisning erkänns. I den kolliderande diskursen, som kretsar kring begreppet inkludering, beskrivs ämnet istället som uttryck för bristperspektiv på de elever som ämnet är avsett för, och särskiljande av elevgrupper ses som ett huvudproblem. Interdiskursiva relationer urskiljs i det att aspekter av inkluderingsdiskursen även finns inom sva-diskursen. De olika tolkningar av brist och språk som framkommer återspeglar hur diskurser konstruerar sina objekt, i detta fall innehåll i och syfte för sva (Foucault, 1972). Diskursernas anteciperande prägel indikerar en involvering av aktörer med hög grad av agentivitet, vilket reflekterar det akademiska fältets relativt stora inflytande på det politiska fältet avseende språkpluralistisk utbildningspolicy. Den empiriska forskning om sva-ämnets undervisningspraktik som till dels underbygger de identifierade diskurserna är dock påfallande begränsad.Nyckelord: svenska som andraspråk, diskurser, pedagogisk inkludering, likvärdighetSimilar or similar opportunities?Discourses on the school subject Swedish as a second language within the academic field in SwedenAbstractIn this article, we take the concept of equality as the basis to discern and discuss discourses in scholarly texts within the Swedish academic field on the school subject Swedish as a second language (SSL) after its introduction in 1995. The study analyzes the types of arguments, their theoretical and empirical underpinnings, and the assumptions of equality reflected. Two colliding discourses are identified, of which the arguments of the SSL discourse, stemming from research on multilingualism and second language research, recognizes language educational needs in students’ learning in their second language as an expression of equality-as-equal-opportunity and resistance to “difference blindness”. In this line of argument, SSL is constructed as part of a pluralistic language policy comprising SSL and mother tongue education. However, the recognition of second language educational needs exists alongside criticism of the subject’s organization. The colliding discourse centers on inclusion, describes SSL as an expression of deficiency regarding the students, and considers the separation of students to be a key problem. As aspects of the inclusion discourse are also found in the SSL discourse, interdiscursive relations are discerned. The emerging interpretations of deficiency and language reflect how discourses construct their object (Foucault, 1972), in this case contents and aims of SSL. The anticipating characteristics of the discourses indicate an involvement of actors with a high degree of agency, reflecting the relatively high impact of the academic field on the political field in terms of multilingual education policy. Research on the SSL educational practices, partly underpinning the discourses, is however strikingly limited.Keywords: Swedish as a second language, discourses, pedagogical inclusion, equality
46
Katzin, Mirjam. "Valfrihet istället för jämlikhet – förändrade målsättningar för äldreomsorgspolitiken?" Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 3-4 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.3-4.2408.
Full textAbstract:
Utvecklingen av valfrihetssystem i äldreomsorgen innebär ytterligare ett steg i förändringen mot en marknadsorienterad välfärd. Denna artikel diskuterar, genom teorier om det sociala medborgarskapet, huruvida socialtjänstlagens (2001:453) portalparagraf (1 kap. 1 §), vilken anger att socialtjänsten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor, kan komma i konflikt med valfrihetssystem i äldreomsorgen.
47
Szklarski, Andrzej. "Hantering av gymnasieungdomars vardagliga konflikter med jämnåriga." Venue, January 4, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3171.
Full textAbstract:
Konflikter kan hanteras destruktivt eller konstruktivt. Destruktiv hantering av vardagliga konflikter med jämnåriga dominerar kraftigt bland gymnasieungdomar. Det är därför viktigt att hjälpa ungdomarna att utveckla förmågor för konstruktiv konflikthantering. Utifrån en spelteoretisk metod skapades ett förhållningssätt som efter testning visade sig vara effektivt för att främja konstruktiv konflikthantering. Förhållningssättet upplevdes också övervägande positivt av ungdomarna efter dess användning under en veckas träningsperiod.
48
Lindgren, S. Åke. "Vägen till ett socialvetenskapligt forskningsråd." Socialvetenskaplig tidskrift 6, no. 4 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1999.6.4.2883.
Full textAbstract:
Artikeln handlar om bakgrunden till socialvetenskapliga forskningsrådet och dess föregångare Delegationen för social forskning (DSF). Under 1960-talets diskussion om reformering av socialvården ställdes krav på medverkan av forskare. Inom socialhögskolorna fanns då få lärare med forskarutbildning. År 1970 tillkom ett anslag inom Socialdepartementet avsett att främja forskning och utvecklingsarbete inriktat mot socialtjänsten. 1990 övergick ansvaret härför till det Socialvetenskapliga forskningsrådet.
49
Bodén, Ulrika, Linnéa Stenliden, and Jörgen Nissen. "Lärare och forskare utvecklar digital didaktisk design." Venue 8, no. 2 (2018). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1877.
Full textAbstract:
Hur kan en framtida digital utbildningspraktik främja elevers utveckling av kunskaper, förmågor och bildning i Hans Roslings anda? Elevers möjligheter att bidra till samhälleliga utmaningar som klimatförändringar, fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsvillkor behöver stärkas. I VISE-projektet arbetar lärare och forskare gemensamt för att skapa insikter i hur interaktiva datavisualiseringar kan bistå elever att analysera viktig fakta, skapa förståelse om vår värld och visuellt presentera dessa kunskaper.
50
Harnett, Tove, and Håkan Jönson. "Sill och potatis till den ena och entrecote till den andra? Individanpassning och likvärdighet på särskilda boenden för äldre." Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 3-4 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.3-4.2405.
Full textAbstract:
Enligt socialtjänstlagen ska äldreomsorgen vara individanpassad och ges utifrån den enskildes behov. Samma lag innehåller ett mål om att socialtjänsten ska främja medborgarnas jämlikhet i levnadsvillkor och kommunallagen anger att kommunen ska behandla sina invånare lika. I denna artikel problematiseras idéer om individanpassning och likvärdig behandling. Dessa olika målsättningar skapar spänningar som får en särskild karaktär på äldreboenden, där måltider och andra aktiviteter ofta genomförs tillsammans med andra och där personalens tid delas mellan de boende.