Academic literature on the topic 'Framtiden'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Framtiden.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Framtiden"
1
Elfhag, Kristina. "Pandemiåret 2020 – riskfaktorer och skyddsfaktorer för oro och stress kring Covid-19 hos ungdomar." Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 3 (August 30, 2023): 446–57. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i3.22057.
Full textAbstract:
Vi behöver lära av erfarenheter från pandemiåret 2020 inför framtida kriser. Betydelse av livsstilsfaktorer och psykologiska faktorer för stress och oro kring Covid-19 studerades hos en grupp på 141 ungdomar mellan 14-19 år. Det fanns ett starkt samband med stress kring världens framtid, och påtagligt samband med stress kring den egna framtiden och skolan. Det visar hur den generellt stresskänsliga ungdomen drabbas. En förankring i den omgivande sociala tillvaron som känsla av sammanhang, social tillhörighet, fysisk skolundervisning och trivsel i skolan var skyddsfaktorer. Flickor var mer påverkade av stress. Vidare var empati som att kunna föreställa sig och leva sig in i andra, samt beröras mer känslomässigt, en riskfaktor för oro och stress kring Covid-19.
2
Halsaa, Beatrice. "Reproduktion, omsorgsrationalitet och estetik - en feministisk utopi." Tidskrift för genusvetenskap 9, no. 4 (June 23, 2022): 42–52. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v9i4.5344.
Full textAbstract:
Den feministiska kritiken av kvinnors villkor här och nu måste tydligare peka mot framtiden. Hur ser våra visioner av det goda samhället ut? Kring vilka värden och principer skall det byggas? Och hur ska vi nå dit ? Beatrice Halsaa svarar med att teckna en alternativ framtid.
3
Knausgård, Karl Ove. "Om framtiden." Samtiden 117, no. 03 (December 16, 2008): 102–15. http://dx.doi.org/10.18261/issn1890-0690-2008-03-11.
Full text
4
Berg, Aase. "Framtiden brinner." Tidskrift för genusvetenskap 32, no. 4 (June 13, 2022): 55–58. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v32i4.3526.
Full text
5
Fimreite, Anne Lise. "Kommunene og framtiden." Plan 34, no. 06 (November 27, 2002): 26–29. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3045-2002-06-05.
Full text
6
Atwood, Margaret. "Framtiden uten olje." Samtiden 123, no. 02 (June 9, 2015): 104–12. http://dx.doi.org/10.18261/issn1890-0690-2015-02-11.
Full text
7
Nybø, Lars Erik, and Tor Johan Nicolaisen. "En jernbane for framtiden." Plan 43, no. 03-04 (July 8, 2011): 16–21. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3045-2011-03-04-04.
Full text
8
Madsen, Richard. "Med røtter i framtiden." Biblioteksarbejde, no. 40 (March 13, 2018): 5–12. http://dx.doi.org/10.7146/bibarb.v0i40.104763.
Full text
9
Göransson, Anita. "Fältet, strategierna och framtiden." Tidskrift för genusvetenskap 10, no. 3-4 (June 23, 2022): 4–18. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v10i3-4.5257.
Full textAbstract:
Hur ser andra fält på forskningen om kön ? Anita Göransson menar att den möter ett växande intresse från det etablerade forskarsamhället. Utifrån de två teoriutvecklingslinjerna — den tvärvetenskapliga och den ämnesspecifika — diskuterar hon hur forskningen bör organiseras inför 90-talet.
10
Holmberg, Tora, and Malin Ideland. "För Sverige i framtiden." Sociologisk Forskning 50, no. 1 (January 1, 2013): 31–49. http://dx.doi.org/10.37062/sf.50.18366.
Full textDissertations / Theses on the topic "Framtiden"
1
Lind, Albin. "Framtiden är nu! : Framtida vapenteknik och dess implementering inom Försvarsmakten." Thesis, Försvarshögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-9879.
Full textAbstract:
Krigföringens principer ligger till grund för många nationers strategi och taktikanpassning, så även Sveriges. Försvarsmaktens modell för taktikens grunder har sitt ursprung i principer vilka funnits i flera hundra år. De ingående delarna i taktikens grunder kan användas som ett verktyg för att värdera effekten av ett vapensystem. Genom analys av hur väl en skyttegrupp kan tillämpa taktikens grunder baserat på förändrade förutsättningar kan en vapensystemvärdering genomföras. Studien undersökte framträdande teknologier för moderna vapensystem, samt hur dessa lämpar sig för Försvarsmakten. En fiktiv skyttegrupp togs fram och jämfördes med dagens skyttegrupp, genom en fallstudie placerad i ett realistiskt scenario. Resultatet pekade på att en utveckling av ammunition och sikten, snarare än vapensystem, är det som framtidens teknologi kommer handla om. Med fallstudien som verktyg prövades en skyttegrupp med morgondagens förmåga i tre olika scenarion. Slutsatserna visade att varje soldat kan nå högre verkan på både kortare och längre avstånd än idag, samtidigt som den totala vikten i kilogram av gruppens ammunition minskar.The Principles of war forms the basis for many nations strategy and tactics, so also Swedens. The Swedish armed forces model for the basics of tactics has its origins in the principles of war that has been around for several hundred years. The components of the basic of tactics can be used as a tool to evaluate the effect of a weapons system. Through an analyses of how well an infantry squad can apply the basics of tactics, based on changed conditions, a weapons system evaluation can be carried out. The study examined prominent technologies for modern battlefields, and how they suit the Swedish armed forces. A fictitious infantry squad was compared with todays infantry squad through a case study placed in a realistic scenario. The results indicated that the development in ammunitions and sights, rather than weapons systems, is what affects the development today. With the case study as a tool the infantry squad of tomorrow was evaluated in three scenarios. The results show that every soldier will be able to contribute more to the fight on more distances than today, while reducing the overall weight of the squads ammunition.
2
Andersson, Fredrik, and Pia Åhlander. "Tillbaka till framtiden : Fyra scenarier för EU:s framtid efter eurokrisen." Thesis, Linköpings universitet, Statsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-68978.
Full textAbstract:
The starting point of this study is theories of European integration, which are used to formulate different scenarios about the future of the European Union. This is made in regards to the eurocrisis which has intensified the discussion about how to change the construction of the euro to overcome the economic difficulties that has arisen. In this study, four different scenarios are presented: "An updated Europe", "A new Europe", "The death of the euro" and "Goodbye Greece". The first two scenarios takes its starting point in the neofunctionalist theory of European integration and describes how the EU might increase its level of integration in different ways. We can either see a development where the EU tries to improve the implementation of the rules that are meant to coordinate the member states’ economic policy, or we might encounter a more advanced integration where fiscal policy competences are transferred to the EU-level. The latter scenarios, however, takes another theory in to account, liberal intergovernmentalism, and describes how the eurozone might be fragmented in different ways due to conflicts of interest between lenders and countries that has to receive loan-packages. In the third scenario the euro stands in front of a collapse. This is connected to a situation where Spain, which is one of the largest economies in the EU, is starting to have similar problems as countries like Grecce, Ireland and Portugal. The fourth scenario describes a more ordered progress where Grecce, as part of a joint decision with the other EU-members, decides to abolish the euro as their currency. This is a way for the EU to reduce its economic burden, in the same time as Greece are given an opportunity to use an independent monetary policy to cope with their problematic situation.
3
Gullvén, Kristian, and Patrik Davidsson. "Framtida förtöjningsanordningar : Kan trossar i framtiden vara något i det förflutna." Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25849.
Full textAbstract:
Under de senaste åren har svenska hamnar behövt ta ställning till ett antal nya produkter på marknaden som påstår sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det här arbetet undersöker de resonemang som företrädarna för svenska hamnar har använt när de har diskuterat investeringar i sådana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda på dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrädarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna är positivt inställda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osäkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har än så länge förhindrat dem från att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framträdande argumenten mot att investera är att investeringskostnaden är för hög i förhållande till förtjänsten samt att det är hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar.In recent years Swedish ports have had to consider a number of new products on the market that are claiming to make the mooring of vessels more efficient. This paper investigates the arguments that the representatives of Swedish ports have used when discussing the investment of these alternative mooring arrangements. To obtain these arguments interviews has been conducted with the representatives from a selection of Swedish ports. It is shown that the ports are generally in favor of increasing efficiency using the new equipment, but that the uncertainty involved in new, unproven technologies have so far prevented them from taking the full plunge into an investment. The most prominent arguments against investing is that the investment cost is too high in relation to the earnings and that the investment is made by the port while the shipowner reaps the benefit.
4
Bykander, Jenny, and Sofia Lindhoff. "Modulbyggd förskola - Framtiden?" Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1805.
Full textAbstract:
In 1999 the childbearing increased, which in combination with the closure of a number of
preschools led to the shortage and reduced capacity in available places for young
children. The lack of places in preschools has led us to try to find a solution to the
problem and in order to solve the problem we have interviewed personnel of preschools
in Halmstad. The persons we met were asked to list advantages and disadvantages of
their preschool and also to come up with innovative solutions and new ideas of how to
develop a satisfactory preschool. This was the basis for us when we drew our drawings
and our main objective was to find a new template for the development of pre-fabricated
preschools.
When drawing a new and modern preschool a number of considerations have to be made,
first of all the main objective for the children is play and playtime, a second objective is
sound reduction and laws about sound reduction. Another consideration is how to
construct the building and which method to be used, for instance should industrial
techniques be considered and pros and cons be listed.
The main disappointment amongst the preschool personnel was that they had no
influence in the planning stage of the new development of the preschool. What we did
was that we listened to the personnel and used their opinions when we created a
constructional plan. This is a simple module made of prefabricated elements which
ensures an easy production phase and in combination with the influences of the staff this
would be the preschool of the future. This would solve the problem with the many years
of problems with lack of preschools.
5
Lilja, Johan. "Kisthantering för framtiden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24174.
Full textAbstract:
Arbetet bygger på den ställda problemformuleringen att minska lyft inom begravningsbranschen. Utifrån en förundersökning, kravspecifikation, funktionsanalys och studiebesök är syftet att ta fram ett koncept till en ny produkt som skall förändra handhavandet inom begravningsbranschen. Genom dessa grunder skapades ett antal koncept som utvärderades i en Pughs matris och diskuterades grundligt med uppdragsgivarna. Sedan kombinerades två av koncepten till ett nytt som blev sedan grunden till den kommande produkten. Komponenter valdes i största mån ur ett modulsystem som medförde flexibilitet. Montering och tillverkning har utvärderats med hjälp av DFA- och DFM-verktygen vilket ledde till förbättringar för enklare tillverkning och montering. Produkten har bearbetats i SolidWorks där ritningsunderlag och komponentlistor på de färdiga komponenterna har sammanställts. Sammanställningen ligger som grund till en första prototyp för att testa alla funktioner och integrera elektroniken utefter behov och utsträckning. Det färdiga resultatet är en vagn som kan transportera en kista. Med hjälp av två linjära ställdon som viker de båda benen bakåt kan höjden justeras. Vagnen kommer vid inlastning att befinna sig under kistan i begravningsfordonets lastutrymme. Vid inlastning finns hjälpande funktioner och styrningar för att vagnen alltid hamnar på rätt plats och förankras på ett säkert sätt i fordonet. Det finns en del frågetecken kring produktens koncept som återstår att lösas innan den kan tillverkas. Det är förutom de områden som har avgränsas i detta arbete i form av styrsystemet till de linjära ställdonen och klassificering i form av CE och de elektronikklasser som marknaden kan kräva. Den mekaniska biten är klar för att tillverkas för tester inför framtida konstruktion men till denna måste ovan givna punkter tas i beaktning för att minska kostnader i senare skede. Ställdonen uppfyller inte till fullo de temperaturkrav som ställts i kravspecifikationen och kan behöva ändras. Då styrsystem och tekniska krav på ställdonen inte finns i beaktning i arbetet kan det finnas med som krav när styrsystemet skall konstrueras så att dessa blir kompatibla med varandra. Infästningspunkterna för ställdonen kan lätt justeras för att anpassas till andra ställdon av just denna anledning.
6
Halili, Laura, and Gülten Jacquleine. "Början på framtiden." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28912.
Full textAbstract:
Det finns idag många invandrare i Sverige med en högskoleutbildning från hemlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur invandrare med högskoleutbildning från Europa och Mellanöstern har etablerat sig i Sverige. Men även att se om studie-och yrkesvägledningen har tillfört individen någonting i dennes etableringsprocess. Undersökningsmetoden som vi har använt oss av under arbetets gång har varit en kvalitativ metod. Vi har intervjuat åtta invandrare med en högskoleutbildning från hemlandet. Resultatet som vi fick fram i studien analyserades utifrån Careership Theory där vi har använt oss av Pierre Bourdieus begrepp Habitus samt kapital. Vi har även använt oss av Browns Social Cognitive Career Theory för att belysa personliga attribut och offentligt beteende. Flytten till Sverige innebar att respondenterna behövde utveckla sina kapitalformer, de fick exempelvis validera sin akademiska utbildning från hemlandet för att utbildningen skulle kunna få ett värde i Sverige. Respondenterna fick alltså utveckla det symboliska kapitalet. Det kulturella kapitalet behövde också utvecklas då invandrarna varit tvungna att lära sig det svenska språket, kunskap om kulturen samt det svenska samhället. Respondenterna menar även att nätverk och sociala kontakter påverkat deras situation till att få ett arbete i Sverige, socialt kapital är därför betydelsefullt för respondenterna. Respondenternas habitus har förändrats i Sverige om man jämför med hemlandet. De flesta av våra respondenter menar att de kände sig behövda, viktiga och duktiga i sitt hemland där de kunde arbeta med sin högskolekompetens. De kommer med en ”ryggsäck” från hemlandet som inte riktigt passar in i detta nya land. Detta har medfört att några av respondenterna känt sig oviktiga, deprimerande, men också utanförskap i det svenska samhället, då de flesta haft svårigheter att hitta ett arbete inom sin kompetens. Studie-och yrkesvägledningen i Sverige upplevs dock som en positiv aktivitet från alla respondenterna då de under vägledningssamtal med en studie-och yrkesvägledare kunnat komma framåt i sin karriär.
7
Jönsson, Torbjörn. "Bilder av framtiden." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23475.
Full textAbstract:
De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som ”Teknikbaserat lärande” (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media. Betoningen på lärande visar att tyngdpunkten förflyttats från hur utbildningen genomförs, till ett innehåll i utbildningen. Det finns behov av förbättringar för effektivare e-lärande inom distansutbildning. Samarbete och gemensam arbetsuppgift anses vara till hjälp vid lärande. I hög grad sker utbildning och dialog inom distansundervisning och e-lärande asynkront. Detta innebär att deltagarna inte samtidigt har direktkommunikation med varandra utan kommunikationen sker i med e-post.För att kunna möta möjligheterna till effektivare e-lärande borde en möjlighet till synkront kollaborativt arbete över gemensam arbetsyta vara av intresse.Syftet med projektet var att utveckla en synkron kollaborativ bild- och textbaserad applikation för e-lärande. Baserad på forskaren inom kognitionsvetenskap Maria Larssons rapport om fem faktorer för effektivare e-lärande samt utvärdera dessa genom en prototyp. Applikationen var tänkt att användas vid ett moment i ämnet "Organisationskommunikation" inom en distanskurs, där studenterna skulle bilda sig en uppfattning om en organisations kultur. Applikationen testades vid två tillfällen, först som ett koncepttest och därefter som en digitalt konstruerad prototyp. Tre personer deltog vid varje testtillfälle.Koncepttestet genomfördes med observation av deltagarna med dokumenterad ljudinspelning av dialogen samt efterföljande intervjufrågor. Prototyptestet utfördes med observation och med ”think-aloud” metoden samt intervjufrågor. Här skedde dokumentationen med hjälp av ljudinspelning samt skärmdumpar.Utvärderingen utgjordes av observation och intervjuer med testdeltagarna och visade att applikationen till stor del baserades på Maria Larssons fem faktorer. Min slutsats är att det varit möjligt att utveckla en applikation som till stor del baseras på de fem faktorerna och att konceptet samt prototypen kan vidareutvecklas. Värdet av ett par enstaka test kan vara begränsat då det enbart gällt sex personer. Utökade testsessioner med flera olika grupper hade kunnat ge mer tillförlitliga resultat. Jag finner att det är angeläget med fortsatt forskning angående inlärning via Internet.The technological development during the recent past, i.e. information technology (IT), has presented new possibilities for distance learning. IT has, so far, mostly been used to enhance the communication between teachers and students. With e-learning or technology-based learning the emphasis is rather on content in education instead of how education is performed. There is a need of improvements for more efficient e-learning within distance learning. The objectives of this study were to develop synchronous collaborative software application, based on five factors for more efficient e-learning, that researcher in cognition science Maria Larsson presented 2001. The software application was evaluated through a case study in a distance course of Organisation communication. The task was how to identify the culture in a specific organisation.The application was tested on two occasions with three participants at each occasion. The first test was as low-tech concept test and the second test was made with the use of the digital prototype. On both occasions the participants reflections was recorded during the test sessions and after the tests interviews were performed with each participant. My conclusions following the evaluation of the observations and the responses to the interviews are that it is possible to develop an application based on the five factors (learning styles, narrative form, collaboration, interaction and feedback) for more efficient e-learning. However, more research and testing are needed.
8
Clivemo, Alice, and Maja Svensson. "Framtidens mat : Hur resonerar konsumenter kring matval och hållbarhet idag och för framtiden?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20834.
Full textAbstract:
Matval styrs av flera olika aspekter, vilket gör det komplext. Detta innebär också att det ofta är svårt att styra konsumenten att förändra sina matval till att bli mer hållbara. Studiens syfte är att ur ett hållbarhetsperspektiv undersöka hur konsumenter resonerar kring matval idag och för framtiden. En kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervjuer genomfördes för att skapa diskussioner i frågor om hållbarhet och matval. Resultatet är analyserat utifrån Belascos teori som utgörs av “Den kulinariska triangeln av motsättningar”. Resultatet visade att många låter priset styra över matvalen snarare än viljan att göra, vad de anser vara, ett bra val. Detta innebar också att en del informanter inte ansåg sig kunna ta det ansvar för hållbarheten de önskade. Vidare speglade identitet många av valen, där traditioner, vanor och personliga smakpreferenser var svåra att ge upp. Det framkom även att framtidens proteinkälla inte nödvändigtvis behöver vara vegetabiliskt, men att man gärna ser en mer hållbar produktion och konsumtion av kött som man är villig att ta del av, så länge en kost med kött inte är helt utesluten. Informanterna såg till exempel möjligheter i att äta kött odlat i laboratorium eller större tillgänglighet av viltkött. Studien visade att en förändring kräver tid. Pris framstod vara största faktorn som styr matval, vilket innebär att en prisförändring av hållbar mat skulle kunna bidra till ett aktivt ändrande av matval.Several aspects impact our food choices, which makes it complex. This also implies that it is often difficult to control the consumers to change their food choices to become more sustainable. The aim of this study was to examine from a sustainability perspective how consumers reason about food choices today and for the future. A qualitative study was conducted using focus group interviews to discuss questions about sustainability and food choices. The result was analyzed from Belasco’s theory about the culinary triangle of contradictions. The result showed that for many people food choices were governed by price rather than the desire to make, what they consider, a good choice., For some informants this resulted in not being able to take responsibility for the sustainability they wanted. Moreover, identity reflected many of the choices, where tradition, habits and personal taste preferences were difficult to give up. It also appeared that the future protein source not necessarily needs to be vegetable, but the informants liked to see a more sustainable meat production and consumption that they were willing to support as long as meat could be included in the diet. The informants saw opportunities in eating lab grown meat or more available venison. Importantly, the study showed that change requires time and price appeared to be the biggest factor governing food choices, which means that price change could contribute to an active change in food choices.
9
Nyberg, Anders, and Petter Skill. "I väntan på framtiden : en studie av mindre företags förberedelseinför framtiden." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1590.
Full textAbstract:
Introduction: The world is changing rapidly and the uncertainty that characterizes today´s society makes companies preparations for the future crucial.
Purpose: To examine how CEO:s in small companies look at the future and what kind of preparations they make in order to meet it. Hereby, our ambition is to find out whether there is a difference between companies working in industries characterized by different degrees of stability.
Mode of procedure: The purpose of this thesis has been fulfilled by interviews with four CEO:s from industries characterized by different degrees of stability.
Result: The companies working in relatively unstable environments tended to be relatively more flexible and have an emergent strategy formation process, whereas companies working in relatively stable environments displayed relatively less flexibility and tended to have a planning strategy formation process.
10
Thorn, Josefin. "Mot minnandet framträder framtiden : ett fokussamtal om dåtida, samtida och framtida bibliotek." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12944.
Full textAbstract:
This focus group conversation on how some publiclibraries in the Gothenburg area have beendeveloped to meet the needs of future, over timefrom the 1960’s to the present planning of a newlibrary, shows that older common sense notions stillhave an considerable influence even in todaysplanning. The closer you get to the present andplanning for the future, more use of discursive toolslike theories and modeling are talked about ashelpful in clarifying communication and structuringhow and what to do. The study use a socioculturalstance on collective remembering by Wertsch and andialogical approach on focus groups by Markováand Linell.
Books on the topic "Framtiden"
2
Justitiedepartementet, Sweden. Hovrättsprocessen i framtiden. Stockholm]: Regeringskansliet, Justitiedepartementet, 2001.
Find full text
4
Lundgren, Lars J. Miljöproblemen i framtiden. Stockholm: Finansdepartementet, 1990.
Find full text
5
Justitiedepartementet, Sweden. Specialdomstolarna i framtiden. [Stockholm]: Justitiedepartementet, 1993.
Find full text
6
Birgitta, Öjersson, and Mannerfelt Karine, eds. Vi är framtiden. Stockholm: Liber, 1985.
Find full text
9
Jonson, Lena. Centralasien, tillbaka till framtiden. Stockholm: Utrikespolitiska institutet, 1992.
Find full text
10
Lindstedt, Gunnar. Drömjobb, om framtiden i Sverige. [Stockholm]: Askelin & Hägglund, 1986.
Find full textBook chapters on the topic "Framtiden"
1
Larsson, Björn. "Romanska språk nyligen, nu och i framtiden." In Romanistiken i Sverige. Tradition och förnyelse, 145–72. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2020. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.18.h.
Full text
2
Lindqvist, Christina, and Mårten Ramnäs. "Vokabulärundervisning i franska – då, nu och i framtiden." In Romanistiken i Sverige. Tradition och förnyelse, 265–80. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2020. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.18.n.
Full text
3
Jönson, Håkan. "Paradoxal andrafiering – diskriminerar yngre mot sig själva i framtiden?" In Perspektiv på ålderism, 80–96. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.143.
Full text
4
LINDBERG, CHRISTER. "Det förflutnas framtid." In Etnografi på museum, 73–96. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608208.6.
Full text
5
Kongsvik, Trond, Øystein Moen, Ola Edvin Vie, Rikke Bramming Jørgensen, and Eirik Albrechtsen. "21. Dilemmaer knyttet til framtidens arbeidsliv." In Norsk arbeidsliv mot 2050. Fagbokforlaget, 2022. http://dx.doi.org/10.55669/oa060321.
Full text
6
Hedlund, Marianne, Kari Ingstad, and Aud Moe. "1. God helse – Kunnskap for framtidens kommunehelsetjeneste." In God helse. Universitetsforlaget, 2021. http://dx.doi.org/10.18261/9788215042985-2021-01.
Full text
7
Hultgård, Anders. "Den sista striden och den framtida freden." In Krig och fred i vendel- och vikingatida traditioner, 221–48. Stockholm University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.16993/bah.j.
Full text
8
Vike, Halvard, Johans Tveit Sandvin, and Cecilie Høj Anvik. "13. Har den norske velferdsmodellen en framtid?" In Velferdstjenestenes vilkår. Universitetsforlaget, 2020. http://dx.doi.org/10.18261/9788215034713-2020-14.
Full text
9
Abdullahi, Maimuna. "Extremisering av motstånd och antirasistiska rörelsers framtid." In Antirasismer och antirasister. Realistiska utopier, spänningar och vardagserfarenheter, 250–71. Kriterium, 2024. http://dx.doi.org/10.60156/kriterium.59.j.
Full text
10
KOTILAINEN, EIJA-MAIJA. "Har de etnografiska muséerna en framtid i Finland?" In Etnografi på museum, 97–110. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608208.7.
Full textConference papers on the topic "Framtiden"
1
Holmer, Louise, Ann Lillieström, Emma Sköldberg, and Jonatan Uppström. "SAOL och svensk språkvetenskaplig infrastruktur – nu och i framtiden." In Huminfra Conference (HiC 2024). Linköping University Electronic Press, 2024. http://dx.doi.org/10.3384/ecp205010.
Full textAbstract:
Svenska Akademiens ordlista (SAOL 14, 2015 [1]) spelar en viktig roll inom svensk språkvetenskaplig infrastruktur, något som framkommer i denna artikel. Vidare presenteras preliminära resultat av en undersökning av hur frekventa uppslagsorden i SAOL egentligen är i olika delkorpusar med modern allmänspråklig svenska. För att ordlistan även fortsättningsvis ska kunna användas inom svensk ordforskning, vid språkstudier m.m., men också bli mer central inom språkteknologiska sammanhang, är det avgörande att SAOL:s uppslagsord vilar på vetenskaplig grund, moderna språkteknologiska metoder och uppdaterade korpusmaterial. Fokus i artikeln ligger på de uppslagsord som inte finns belagda i korpusmaterialet, och som därmed kan tänkas mönstras ut inför den kommande femtonde upplagan.
2
Andersson Granberg, Tobias. "Drönarleveranser av personal och utrustning till skadeplats." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.605.
Full textAbstract:
Fossilfria förarlösa flygande farkoster (drönare) förväntas bli allt vanligare i framtiden. De kan hjälpa till att lösa problem med framkomlighet och föroreningar i stadsmiljö, och tillgänglighet i glesbygd. Inom ramen för räddning kan de leverera utrustning (tex hjärtstartare) och personal till en skadeplats. Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Förutom att drönarna själva måste vara säkra, stabila och effektiva, måste det finnas system och regler för hur drönare får flyga på ett säkert och effektivt sätt, där det gemensamma europeiska regelverket för U-space kommer att vara en bas. Dessutom kommer ökad drönartrafik att medföra buller, visuell nedskräpning, och risk för kränkning av människors integritet. Ett vanligt antagande är att de negativa effekter som drönare medför vida understiger de positiva effekterna om de används inom räddning. I denna presentation kommer vi att presentera resultat kring detta antagande och diskutera hur det är möjligt att mäta, beräkna och ta hänsyn till buller, visuell nedskräpning och risk vid användningen av drönare, och hur detta kan vägas emot effektivitet vid en räddningsinsats. Resultaten är framtagna inom ramen för det EU-finansierade projektet AiRMOUR (https://airmour.eu/).
3
Waldemarsson, Martin, Tobias Andersson Granberg, Anna-Maria Grönbäck, and Magnus Johansson. "Plattform för analys av förmågan att hantera händelser med avseende på ett förändrat klimat (PAKT)." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.591.
Full textAbstract:
För att kunna hantera framtida klimatrelaterade händelser behöver samhällets beredskap anpassas och sannolikt utökas. Kunskapsläget över vilken förmåga som behövs för att hantera risker i ett förändrat klimat behöver sammanställas och framtida behov behöver jämföras mot nuvarande beredskapsnivåer för att identifiera lämpliga åtgärder. En analys behöver göras kring eventuella brister, utifrån vilken åtgärder sedan kan prioriteras och vidtas avseende olika delar i förmågan att hantera händelser, bland annat avseende tillhandahållande av statliga förstärkningsresurser. Denna studie analyserar vilken systematik som kan vara aktuell för att möjliggöra sådana analyser och utredningar. Studiens övergripande syfte är att ge förslag kring hur bedömningar kan göras om framtidens behov av statliga förstärkningsresurser i syfte att möta framtidens klimatrelaterade risker. Detta inkluderar en sammanställning av kunskapsläget kring risker och scenarion avseende framtida naturhändelser utifrån ett klimat-förändringsperspektiv, med information om var mer kunskap kan hittas. Det inkluderar också att titta på metoder för att dels analysera behov av förmåga på olika nivåer att hantera de klimatrelaterade riskerna och dels hur dimensionering av förmåga kan göras för att möta behovet. Studien består av två delar. I del 1 ges en sammanställning av kunskapsläget om riskbilder och scenarion i Sverige vad gäller framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv och tidsperioden fram till ca år 2100. I del 2 presenteras initialt ett konceptuellt ramverk för kartläggning av beredskap uppdelat i fyra huvud-domäner: Behov, Resurs, Styrning och Beroenden. Baserat på ramverket presenteras därefter en metodik för att analysera samhällets förmåga att hantera framtida händelser i ett förändrat klimat. För att kunna identifiera en lämplig framtida beredskapsnivå, behöver samhällets förmåga att hantera händelser gentemot en framtida riskbild analyseras. Del 2 fokuserar på hur relevanta myndigheter ska kunna gå tillväga för att göra en sådan analys som slutligen kan utgöra beslutsunderlag avseende framtida beredskap. Avslutningsvis ges ett exempel på hur metoden kan användas där händelsen skogsbrand, av omfattningen att nationella förstärkningsresurser i form av MSBs upphandlade helikoptrar och flygplan för skogsbrandbekämpning kan bli aktuella att nyttja, utgör själva händelsen.
4
Norrblom, Petter, Erik Prytz, Sofie Pilemalm, Tobias Andersson Granberg, and Carl-Oscar Jonson. "Vad motiverar frivilliga att fortsätta vara frivilliga?" In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.594.
Full textAbstract:
Organiserade frivilliga är en allt viktigare del av samhällets beredskap. Initiativ som Sms-livräddare och Civila Insatspersoner (CIP) kan stötta professionella responsorganisationer och möjliggöra snabbare respons till händelser som hjärtstopp eller mindre bränder. Att få personer att ställa upp som frivilliga och sedan fortsätta vara frivilliga är väsentligt för att dessa initiativ ska ha en samhällsnytta. Tidigare studier har visat att det finns många faktorer som motiverar personer att bli frivilliga. Det saknas dock forskning på vilka faktorer som är mest avgörande för att personer ska fortsätta vara engagerade som frivilliga. Därför genomfördes våren 2022 en enkätstudie av forskare inom Centrum för Forskning i Respons- och Räddningssystem (CARER), där 5 300 personer som var engagerade antingen som Sms-livräddare eller CIP:ar svarade på frågor om vad som motiverade dem att vara frivilliga och om de hade för avsikt att fortsätta vara frivilliga i framtiden. En explorativ faktor-analys genomfördes för att visa på de underliggande faktorer som var gemensamma i svaren. I denna faktoranalys upptäcktes totalt 12 underliggande faktorer baserat på de 48 frågorna i enkäten. Dessa faktorer analyserades därefter med en regressionsanalys för att undersöka vilka av dessa som är mest avgörande i frivilligas motivation att fortsätta vara frivilliga. Resultatet visade att de faktorer som hade störst positiv inverkan på motivationen att fortsätta vara frivillig var Socialt sammanhang, Självbild, och Kompetens. De faktorer som hade störst negativ inverkan var Larmtrötthet och Negativa upplevelser. Resultaten från studien kan användas för att genomföra interventioner för att öka frivilligas motivation, genom att till exempel motverka larmtrötthet genom smartare utlarmningsalgoritmer eller utbildningsinsatser som ökar de frivilligas kompetens, och då förhoppningsvis även behålla fler frivilliga över tid.
5
Jonson, Carl-Oscar, Alva Lindhagen, Karin Moscicki, Susanna Lönnqvist, and Per Loftås. "Masskadetriage – underlag för ett nationellt införande av ett masskadetriagesystem i Sverige." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.612.
Full textAbstract:
Vid masskadehändelser uppstår en omedelbar obalans mellan tillgänglig sjukvårdspersonal och behovet hos de skadade. Denna obalans kan kvarstå även efter att professionell mobiliserats till skadeplatsen och senare under vårdförloppet på enskilda sjukhus och i regioner. Masskadetriagesystem har syftet att tillgänglig personal ska göra det viktigaste först och ge bästa möjliga behandling för flest möjliga. Masskadetriagesystem innehåller sållningssteg och algoritmer baserade på vitalparametrar för att kategorisera patienter i prioriteringsnivå. Detta kan innebära att skadade som kan vänta behöver vänta, och att svårt skadade med stort vårdbehov och låg chans till överlevnad inte prioriteras för vård. För ett land som Sverige inte har ett nationell fastställt masskadetriagesystem innebär det utmaningar att urskilja vilket masskadetriagesystem som bör införas, och hur detta bör gå till. Denna studie fokuserar på frågeställningarna om råd och förväntningar en nationell panel experter hade på ett införande ett nationellt masskadetriagesystem. Studien genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen med utgångspunkt i myndighetens arbete med nationell masskadeplan delvis baserat på regeringsuppdrag S2021/02921. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 personer (7 kvinnor, 10 män) från tio olika regioner med yrkesbakgrund inom prehospital sjukvård och katastrofmedicinsk beredskap. En tematisk analys genomfördes på materialitet vilket genererade fem teman om hur masskadetriage bör definieras, hur triagering används idag, hur framtida masskadetriagering bör utföras, hur masskadetriagesystemet bör införas och förvaltas. Respondenterna menade att ett nationellt system förenklar samverkan över regiongränser och tog även upp behovet av ett enkelt system som alla kan använda, även aktörer som polis, räddningstjänst och Försvarsmakten. Det fanns behov av att fastställa systemet nationellt och det framkom förslag på effektiva sätt att införa systemet för att främja bred acceptans i Sverige. Respondenterna tar även upp behov av vetenskaplig förankring, utbildning och etiska diskussioner. Förvaltning av systemet bör enligt deltagarna utföras av en arbetsgrupp eller kunskapscenter med ansvar att följa upp användandet och identifiera behov av revision efter implementation av systemet. Resultaten från studien visar på ett behov av och en acceptans för, att införa ett nationellt triagesystem för masskadetriage i Sverige. Utifrån experternas råd och förväntningar ger studien rekommendationer till fortsatt arbete i utvecklingen och införandet av ett nationellt masskadetriagessystem i Sverige.
6
Hammar Wijkmark, Cecilia, Ilona Heldal, and Maria-Monika Metallinou. "XR för färdighetsträning." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.600.
Full textAbstract:
Vårt föränderliga samhälle medför nya utmaningar för räddningstjänst, polis och ambulanspersonal. En brand eller trafikolycka kan idag innebära nya risker och svårigheter jämfört med tidigare. Nya metoder, rutiner och, inte minst, ny teknik och materiel för hantering av insatser, utvecklas ständigt. Sammantaget medför dagens och framtidens skadeplats ett behov av aktuell praktisk träning för den personal som ska vara rustade för att hantera den. Praktisk träning på fysiska övningsfält har hittills ansetts vara det mest realistiska träningsformatet, där riktig brand, rök, byggnader, fordon och material kan användas, men där samtidigt säkerhets-, miljö- och resursaspekter begränsar dynamik i möjliga scenarion och antalet träningstillfällen. Behovet av effektiva, realistiska och flexibla träningsformat är tydligt. Utvecklingen inom Extended Reality (XR): Virtual Reality (VR), Augmented Realty (AR) och Mixed Reality (MS), öppnar möjligheter för resurseffektiv och säker träning, i dynamiska scenarion som inkluderar risker och svårigheter som inte kunnat simuleras på övningsfälten. Möjligheten att kunna utveckla nya miljöer och händelser utifrån förändrade träningsbehov, har väckt intresse från organisationer med denna typ av träningsbehov. Dock har tveksamhet om upplevelsens realism i XR-simulerade scenarion och den hittills begränsade, eller obefintliga, erfarenheten av teknologin och möjliga övningsformat, medfört utmaningar för den organisation som vill införa detta. Svårigheten att utvärdera vilken teknologi som är bäst lämpad för ett identifierat behov, kan påverka införandet. Denna presentation innehåller konkreta exempel på XR teknologi som idag används för färdhetsträning för bland andra räddningstjänstpersonal, hur organisationer ser på värdet för träning, men också vilka utmaningar organisationen ställs inför vid införandet och erfarenheter kring hur dessa överkommits. Resultat från studier visar hög upplevelse av realism och acceptans för dessa träningsformat bland erfarna räddningstjänstpersonal. Teknologin möjliggör mer än översättning av den fysiska träningen till digitalt format. Till exempel kan träningsmål utvecklas och träning genomföras på distans, men införandet kräver i gengäld kompetent implementering för att organisationen ska nå förväntad nytta. Exemplen kommer från studier genomförda i Sverige, Brasilien, Island, där räddningstjänstorganisationer introducerat VR för färdighetsträning för brandmän, samt för ledningsträning. Syftet är att visa en nulägesbild av XR för färdighetsträning och dela erfarenheter om utmaningar och framgångsfaktorer, som kan bidra till utvecklings- och forskningsuppslag.
7
Johansson, Björn, and Peter Berggren. "Komplexa händelseutvecklingar - Att vända strömmen." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.617.
Full textAbstract:
Till viss del kommer framtidens kriser, och därmed skadeplatser, karakteriseras av den långsamma förändring som pågår i och med de klimatförändringar som pågår. Hur dessa kommer att se ut, vilka samhällsaktörer som påverkas och medverkar och vilka som drabbas kommer att ske genom komplexa orsakssamband. Ett sätt att visualisera och skapa förståelse för denna typ av händelser är att använda megaspel, storskaliga sociala spel där deltagarna agerar utifrån givna roller och på så sätt kan utforska olika perspektiv och händelseutvecklingar. Megaspel låter brädspel, simulering och rollspel mötas i ett format där stora mängder deltagare involveras, ofta mellan 30 och 500 personer. Megaspel kan använda som lärspel, här för att skapa en bättre förståelse för hur energisystemet påverkar förutsättningarna för en hållbar framtid och hur olika aktörer påverkar varandra, direkt och indirekt. Spelet omfattar produktion, distribution, och konsumtion av energi tillsammans med politik, näringsliv och medborgare som ska försöka skapa en hållbar utveckling i förhållande till Agenda 2030-målen. Spelarna hanterar tre faser: teamfas (aktörsintern planeringstid), orderfas (förhandling med andra aktörsgrupper) och uppsamlingsfas (då rundan sammanfattas). En runda motsvarar fem år, således kan en uppsnabbad tidsutvecklig visa på konsekvenser av handlingsval som annars kan ta årtionden innan de blir reella. Deltagarnas intressen och målsättningar omsätts i spelhandlingar, vilka testas mot en simulering av klimatpåverkan som återkopplas till deltagarna. Interaktion som uppstår mellan deltagarna analyseras och långsiktiga effekter utvärderas, som till exempel attityder och föreställningar om energisystemet i förhållande till samhälle, miljö och klimat. En konkret upplevelse av komplexiteten i systemet tillsammans med att deltagarna får en ökad förståelse för hur de påverkar varandra bidrar till en insikt om vad som behöver göras för att energisystemet drastiskt ska kunna minska sitt koldioxidutsläpp. En iakttagelse från de första genomförda spelen är att megaspelsformatet bidrar till en ökad förståelse för de beroenden som finns mellan olika aktörer. Vidare kan megaspelet fungera som ett krisövningsformat för att inte bara hantera konsekvenser av klimatförändringar såsom naturkatastrofer, utan även bidra till att förstå och hantera orsakerna till dessa. Projektet finansieras av Energimyndigheten och är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Högskolan i Skövde och Jönköpings Universitet.
8
Bohlin, Linda, Louise Almström, and Karin Moscicki. "Nationell samordning av patienter från Ukraina." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.611.
Full textAbstract:
I samband med kriget i Ukraina uppstod ett behov att avlasta den Ukrainska sjukvården med att erbjuda vård till ukrainska patienter i Sverige. Utifrån detta uppkom ett behov av att ta fram en process för evakuering och omhändertagande vilket ledde till att Socialstyrelsen gav i uppdrag att ta fram denna process samt att operativt leda nationell samordning till det nationella kunskapscentrat i katastrofmedicin/traumatologi – Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC). Den nationella processen för medevac togs fram och i arbetet bildades funktionen Ukraina samordnare i beredskap (USiB). Funktionen USIB bemannas av tre sjuksköterskor från KMC och är aktiv vardagar mellan kl 8-16.30 och ansvarar för den operativa samordningen vid transport och mottagande av patienter från Ukraina.Den operativa samordningen består även av Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten samt representation från de 7 regioner i Sverige som har universitetssjukhus.Presentationen kommer handla om processens gång. Hur arbetet har gått och utvecklats genom det dryga året som funktionen har funnits och framgångsfaktorer och lärdomar.
9
Hammar Wijkmark, Cecilia, Ilona Heldal, and Maria-Monika Metallinou. "Virtuell Simulering för kvalitetssäkring av träning för befäl inom räddningstjänsten." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.601.
Full textAbstract:
Intresse och behov för att kvalitetssäkra träning av befäl inom räddningstjänst ökar. Idag finns inget krav på certifiering av befäl i Sverige, så som i t.ex. i Storbritannien och Estland, men räddningstjänster uttrycket behov av att systematisera, genomföra och dokumentera befälsträning. Utgångspunkten ligger på att vidareutveckla träningen, fokusera mer explicit på lärandet och utvecklande av feedback, snarare än att ge kritisk bedömning. Befälsträning innebär uppbyggnad av, såväl tekniska som icke-tekniska färdigheter, så som situationsuppfattning, riskbedömning, förutseendet av händelseförlopp, kommunikation och ledarskap, vilket kräver att den tränande kan agera i hela, realistiska och dynamiska händelser. Att diskutera eller spela rollspel i händelser illustrerade med foton, video eller animationer, används för träning, medan praktiska övningar på fysiska övningsfält ofta ansetts som det mest realistiska övningsformatet. Sådana övningar är resurskrävande och därmed begränsade till antal, men också begränsade utifrån säkerhets- och miljöaspekter, samt variation av övningsobjekt. Ofta används containrar och betonghus som ska representera olika objekt i olika scenarion. En byggnad kan t.ex. representera en mekanisk verkstad på förmiddagen och ett hotell på eftermiddagen, utan att visuellt kunna representera någondera. Bränder är kontrollerade och bränslet begränsat. Dessa förutsättningar påverkar möjligheterna till att visualisera kritiska skadeplatsfaktorer och skapa dynamik i scenarion, vilket i sin tur påverkar befälsträning. Virtuell simulering möjliggör idag lösningar till ovan nämnda begränsningar för befälsträning, där personer kan agera i befälsrollen fullt ut och t.ex. uppleva konsekvenser av beslut. Många personer kan tränas, resurseffektivt, med samma förutsättningar (scenario, problematik etc.). Det ger möjlighet att kvalitetssäkra träningen och att skapa ett kvalitetssäkringssystem för befäl. Denna presentation delar erfarenheter från en studie genomförd under införandet av virtuell simulering för kvalitetssäkring av styrkeledare och insatsledare i Nerikes Brandkår under 2021-2022, där såväl virtuell simulering med motspel genomförts och utvärderats, men där också ett system för kvalitetssäkring av befäl testats. Syftet med presentationen är att visa konkreta exempel på utmaningar och möjligheter för kvalitetssäkring av räddningstjänstpersonal i olika ledningsroller, genom att använda virtuell simulering och ett forskningsbaserat kvalitetssäkringssystem.
10
Wallén Warner, Henriette, and Gunilla Björklund. "Trafikolyckor under polisens utryckningskörning." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.596.
Full textAbstract:
Polisens utryckningskörning innebär alltid en ökad risk för olyckor. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om trafikolyckor som skett under polisers utryckningskörningar. Resultaten i presentation kommer från en intervjustudie med sex poliser som varit inblandade i minst en olycka under brådskande ärende eller trängande fall. Intervjustudien ingår som en av tre delstudier i ett större projekt som slutfördes under 2022. Resultaten visar bland annat att förarutbildningen skiljer sig åt mellan olika orter och att det finns en brist på fort-/vidareutbildning. Formella mentorer saknas men äldre och mer erfarna kollegor stöttar ändå ofta de yngre. Förutom att nyutexaminerade poliserna ofta är unga, och ännu inte hunnit skaffa sig erfarenhet inom polisyrket, är många av dem även oerfarna bilförare. Samtliga deltagare körde oftare i brådskande ärende än i trängande fall där de använde blåljus och siren, åtminstone delar av körningen. Att köra i trängande fall upplevdes som en positiv kick, men även som påfrestande och riskfyllt. Det stresspåslag som upplevdes behövde dessutom inte bara vara kopplat till själva körningen utan kunde även vara kopplat till ärendet. Deltagarna hade tillsammans varit förare vid sju olyckor. Två av olyckorna inträffade under körning i brådskande ärende (förföljande av oskyddade trafikanter) medan fem inträffade under körning i trängande fall (två singelolyckor i cirkulationsplatser, två korsningsolyckor och ett förföljande). I ett av de trängande fallen användes varken blåljus eller siren, i ett av fallen enbart blåljus och i de resterande tre fallen både blåljus och siren. Bidragande orsaker till olyckorna ansågs dels vara yttre omständigheter utanför Polismyndighetens kontroll, dels bristande tajming när informations ges samt en balansgång mellan yrkesutövande och trafiksäkerhet. Bidragande orsaker kopplade till föraren ansågs framför allt handla om bristande erfarenhet. Slutligen framhöll flera deltagare att det är viktigare att över huvud taget komma fram, än att komma fram så fort som möjligt. Utifrån dessa resultat kommer ett antal rekommendationer att presenteras.
Reports on the topic "Framtiden"
1
Petersson, Olof, Gunnar Karlsson, Runar Viksten, Mikael Weissmann, Lars-Olof Corneliusson, Stefan Anell, and Kristoffer Lilja Lolax. Framtidens säkerhetstjänst i totalförsvaret. Edited by Henrik Häggström. Swedish Defence University, 2024. http://dx.doi.org/10.62061/ovwf1511.
Full textAbstract:
Mot bakgrund av en breddad och allt mer komplex hotbild mot Sverige och en ambition att stärka den svenska totalförsvarsförmågan har regeringen och Regeringskansliet på senare år skjutit till nya medel och försvarsanslag till det militära och civila försvaret, inklusive den militära Säkerhetstjänsten. De har även tagit fram ett antal nya lagar och regler som på olika sätt syftar till att vägleda säkerhetstjänstens verksamhet och stärka landets motståndskraft mot olika säkerhetshot inom ramen för totalförsvaret. Denna antologi har till uppgift att utifrån olika perspektiv analysera hur moderna hotbilder, ny teknik, lagstiftning, natomedlemskap och krav på samverkan med andra myndigheter och företag kommer påverka den militära säkerhetstjänstens och säkerhetsunderrättelsetjänstens verksamhet i framtiden. Antologin är skriven av några av Sveriges ledande experter på området i syfte att beskriva de utmaningar som den militära säkerhetstjänsten och säkerhetsunderrättelsetjänsten står inför samtidigt som totalförsvaret och krisberedskapen i Sverige återuppbyggs. Några av de frågor som ställs i antologin är hur och i vilken utsträckning det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde, ny säkerhetsskyddslagstiftning, ambitionen att stärka det svenska totalförsvaret och Sveriges medlemskap i Nato kommer leda till att säkerhetstjänstens arbetsuppgifter förändras i framtiden? Slutsatserna från denna antologi är säkerhetstjänsten och säkerhetsunderrättelsetjänsterna i Sverige står inför ett paradigmskifte där det kommer vara nödvändigt att modernisera organisationen och implementera ny teknik för att anpassa sig till den digitala eran. Även vikten av intensifierad internationell samverkan kommer spela stor roll för säkerhetstjänstens möjligheter att bedriva ett effektivt arbete på nationell nivå i framtiden. Det multilaterala samarbetet är här för att stanna även om det är svårt och bygger på förtroenden mellan stater som inte alltid finns.
2
Mangrio, Elisabeth, Kyra Nieuwenhuijsen, Rahel Wahel Sebhatu, Michael Strange, and Slobodan Zdravkovic. Rapport #2 PHED-kommissionen för framtiden för hälso-och sjukvård efter Covid-19 : allmän hälso- och sjukvård för en gemensam framtid. Baserad på offentliga seminarier som hållits mars - juni 2021. Malmö universitet, 2022. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178773282.
Full textAbstract:
Den här rapporten ger en sammanfattning av de seminarier som organiserades under våren 2021 av PHEDKommissionen för framtiden för hälso- och sjukvården efter covid-19, som bjöd in till vittnesmål från hälso- och sjukvårdspersonal, tjänstemän, tankesmedjor, forskare, civilsamhället och andra intresserade parter baserat på de erfarenheter de fått och lärt sig av under pandemin. De vittnesmål som framfördes kom från många olika geografska platser och många olika nivåer, vilket gjorde dem relevanta både för Sverige och globalt. De fastställer fera centrala rekommendationer för att skydda och förbättra folkhälsan. Dessa rekommendationer både kompletterar och i hög grad utökar de rekommendationer som togs fram i den första rapporten, som var mer fokuserad på Sverige (”Ojämlikhet i samhället gör oss sårbara för pandemier”) och baserad på vittnesmål från hösten 2020, och som kan nås via: https://phed.uni.mau.se/. Den stora mängd erfarenheter som sammanfattas här går långt utöver pandemiperioden och tillhandahåller idéer och praktisk vägledning för att skydda och stärka människors hälsa så att den blir mer motståndskraftig inför framtida kriser.
3
Persson Pavlovic, Erik, and Ruth Björkholm. Att forma vägen till en klimatanpassad framtid: en studie om SMHI:s workshopverktyg ”Framtidsbilder”. Karlstads universitet, 2024. http://dx.doi.org/10.59217/xgqm6959.
Full textAbstract:
SMHI har tagit fram ett workshopverktyg för att hjälpa aktörer som arbetar med klimatanpassning att på ett visionärt och kreativt sätt tänka fritt om hur ett framtida klimatanpassat samhälle kan se ut. Centrum för forskning om samhällsrisker (CSR) vid Karlstads universitet fick under 2023 i uppdrag att göra en fördjupad studie av deltagares upplevelse av workshopen och syn på nyttan av den i ett längre tidsperspektiv. Studien har samlat in data från personer som genomfört workshopen under första halvan av 2023 i regi av SMHI, och från personer som genomfört workshopen under andra halvan av 2023 i regi avforskare på CSR. Datainsamling har för Delstudie 1 skett genom enkäter,intervjuer och observationer under genomförd workshop, och för Delstudie 2 skett genom enkäter och intervjuer ett drygt halvår efter genomförd workshop. I studien diskuteras hur workshopen, med sitt fokus på lösningar, positiva budskap och narrativ, är ett lämpligt verktyg för att på ett förutsättningslöst sätt komma framåt i den visionära delen av klimatanpassningsprocessen. Studien visar på betydelsen av att workshopen genomförs i en etablerad klimatanpassningsprocess, där den får spela en roll i ett större sammanhang och kan förankras på ett konstruktivt sätt, och därigenom öka möjligheten att runda barriärer som finns för klimatanpassning. Workshopen skulle kunna fungera som ett fundament i en mer omfattande backcastingprocess (metod där en önskvärd framtid definieras och steg tas bakåt till nutiden för att identifiera policy och åtgärder som kan möjliggöra den önskvärda framtiden) och har potential att skapa större framtidsmedvetenhet hos de som genomför den.
4
Norlén, Gustaf, and Oskar Penje. Demografi och kompetensförsörjning i gränsområdet Innlandet-Dalarna-Värmland. Nordregio, October 2023. http://dx.doi.org/10.6027/r2023:121403-2503.
Full textAbstract:
Denna rapport är beställd av Gränsregionen Innlandet-Dalarna med syftet att ta fram statistik över gränsregionen Innlandet-Dalarna (inklusive Värmland) med fokus på kompetensförsörjning i gränskommunerna mellan Sverige och Norge. Rapporten innehåller statistik över arbetsmarknaden i gränsområdet med fokus på nutid och utveckling under den senaste tioårsperioden. I den här avslutande delen vänds i stället blicken mot framtiden för att diskutera de trender som väntas påverka framtidens arbetsmarknad och de utmaningar och möjligheter det kan innebära för gränskommunerna i Innlandet-Dalarna-Värmland. Det som styr tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden på lång sikt är främst de större megatrenderna. Men även konjunkturfaktorer och specifika händelser kan ha stor påverkan på kort sikt. Arbetsmarknaden är tätt knuten till den ekonomiska konjunkturen och enskilda händelser som pandemin och Rysslands invasion av Ukraina är exempel på händelser som kan ha stor påverkan på kort sikt. Alla dessa trender och händelser manifesteras olika på olika platser då alla lokala arbetsmarknader har olika förutsättningar som skapar såväl möjligheter som utmaningar. I det här avsnittet tas först konjunkturens roll upp och sedan vänds fokus mot megatrenderna och vilka utmaningar och möjligheter som de kan komma att medföra för gränskommunerna.
5
Roelofs, Kim. Boendeperspektiv på samhällsbygget Gårdsten. Malmö University, 2022. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178772667.
Full textAbstract:
Denna rapport presenterar en studie över hur boende själva upplevt ett så kallat utsatt bostadsområdes omvandling till en mer stabil och ordinär boendemiljö. Inte sällan saknas just de boendes egna erfarenheter och upplevelser av boendeförnyelse och områdesutveckling. Studien har genomförts mellan 2020 och 2022 och fokuserar på Gårdstensbostäders hyresgäster. Den belyser hyresgästernas perspektiv på Gårdstensbostäders arbete och på förändringarna som har ägt rum i området de senaste decennierna. Den lyfter också fram flera utmaningar inför framtiden, som exempelvis behovet av fler mötesplatser och oro kring kriminalitet i området kopplad till "polisens lista".
6
Andersson Granberg, Tobias, Magnus Johansson, and Martin Waldemarsson. Plattform för analys av förmågan att hantera händelser med avseende på ett förändrat klimat (PAKT). Linköping University Electronic Press, May 2023. http://dx.doi.org/10.3384/9789180752473.
Full textAbstract:
För att kunna hantera framtida klimatrelaterade händelser behöver samhällets beredskap anpassas och sannolikt utökas. Kunskapsläget över vilken förmåga som behövs för att hantera risker i ett förändrat klimat behöver sammanställas och framtida behov behöver jämföras mot nuvarande beredskapsnivåer för att identifiera lämpliga åtgärder. En analys behöver göras kring eventuella brister, utifrån vilken åtgärder sedan kan prioriteras och vidtas avseende olika delar i förmågan att hantera händelser, bland annat avseende tillhandahållande av statliga förstärkningsresurser. Denna studie analyserar vilken systematik som kan vara aktuell för att möjliggöra sådana analyser och utredningar. Studiens övergripande syfte är att ge förslag kring hur bedömningar kan göras om framtidens behov av statliga förstärkningsresurser i syfte att möta framtidens klimatrelaterade risker. Detta inkluderar en sammanställning av kunskapsläget kring risker och scenarion avseende framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv, med information om var mer kunskap kan hittas. Det inkluderar också att titta på metoder för att dels analysera behov av förmåga på olika nivåer att hantera de klimatrelaterade riskerna och dels hur dimensionering av förmåga kan göras för att möta behovet. Studien består av två delar. I del 1 ges en sammanställning av kunskapsläget om riskbilder och scenarion i Sverige vad gäller framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv och tidsperioden fram till ca år 2100. I del 2 presenteras initialt ett konceptuellt ramverk för kartläggning av beredskap uppdelat i fyra huvuddomäner: Behov, Resurs, Styrning och Beroenden. Baserat på ramverket presenteras därefter en metodik för att analysera samhällets förmåga att hantera framtida händelser i ett förändrat klimat. För att kunna identifiera en lämplig framtida beredskapsnivå, behöver samhällets förmåga att hantera händelser gentemot en framtida riskbild analyseras. Del 2 fokuserar på hur relevanta myndigheter ska kunna gå tillväga för att göra en sådan analys som slutligen kan utgöra beslutsunderlag avseende framtida beredskap. Avslutningsvis ges ett exempel på hur metoden kan användas där händelsen skogsbrand, av omfattningen att nationella förstärkningsresurser i form av MSBs upphandlade helikoptrar och flygplan för skogsbrandbekämpning kan bli aktuella att nyttja, utgör själva händelsen.
7
NMR Publicering. Det framtida nordiska hälsosamarbetet. Nordisk Ministerråd, June 2014. http://dx.doi.org/10.6027/anp2014-730.
Full text
8
Stenberg, Rebecca. Efterforskning av försvunna personer: Mot en kunskapsbaserad verksamhet: Polisens hantering av information och kunskap. Linköping University Electronic Press, February 2022. http://dx.doi.org/10.3384/9789179292812.
Full textAbstract:
Denna rapport har skrivits inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet ”Effektiv räddning på framtidens skadeplats” som fokuserar på komplexiteten i det framtida räddningssystemet, till exempel med avseende på resurser, teknik, metodutveckling och utvärdering. ”Effektiv räddning på framtidens skadeplats” är femårigt och finansieras gemensamt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Linköpings universitet (LiU). Det bedrivs inom Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) som också är att samarbete mellan LiU och MSB. Efterforskning av försvunna personer (EFP) är polisens räddningstjänstuppgift. Varje år rapporteras ca 26 000 personer försvunna till polisen varav en fjärdedel gäller allvarliga och akuta försvinnanden som orsakar stort lidande, innebär höga kostnader och där några inte skulle överlevt om de inte återfunnits i tid. Denna rapport redogör för en delstudie i ett bredare pilotprojekt för att kartlägga verksamheten EFP. Rapporten gäller polisens hantering av information och kunskap i verksamheten och syftar till att peka på behov och ge förslag till utveckling för en långsiktig kunskapsbaserad verksamhet. Studien har utförts med kvalitativ innehållsanalys av bland annat intervjuer och dokumentstudier i flera steg. Studiens slutsatser pekar på centrala områden med behov av uppföljning och utveckling; 1) Verksamhetsuppföljning, styrning och utbildning, 2) digitalisering och digital integration, 3) EFP-metodens inriktning och olika inslag samt slutligen 4) statistik, jämförelser och samverkan med forskning för en kunskapsbaserad verksamhet. Inom digitalisering och digital integration pågår utvecklingsarbete. För samtliga områden ges förslag både för uppföljning och utveckling.
9
Friberg, Hanna, Håkan Rosenqvist, Fabian A. Bötzl, and Ola Lundin. Hållbart växtskydd : möjliga indikatorer och ekonomiska aspekter av diversifiering. Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.16lr9mr84t.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling handlar om att värna och nyttja de resurser vi har på ett sätt som gör att dagens behov uppfylls utan negativ påverkan på framtida generationers möjlighet att uppfylla sina behov. Samtliga tre dimensioner av hållbarhet - ekologisk, ekonomisk och social - behöver inkluderas. I ett hållbart växtskyddsarbete eftersträvas en minimerad förlust av skörden på grund av skadegörare och ogräs med en så liten negativ påverkan av insatserna som möjligt på människor, djur och miljö, samtidigt som produktionen bedrivs konkurrenskraftigt, lönsamt och säkert ur ett arbetsmiljöperspektiv. År 2022 publicerades en kunskapssammanställning om hållbara odlingssystem med avseende på växtskydd (Lundin och Friberg, 2022). Där konstaterades att det vore av stort värde om fler indikatorer för hållbart växtskydd kunde utvecklas, för att vi i framtiden ska kunna skatta hållbarheten utifrån fler dimensioner än vad som görs idag. Den belyste också behovet av en utökad ekonomisk analys av hållbarhet kopplat till skördebortfall och till diversifiering genom val av olika grödor i växtodlingen. Den här rapporten bygger vidare på kunskapssammanställningens slutsatser genom en fördjupad diskussion om hur nya indikatorer som speglar utveckling av skadegörare, de skador de orsakar samt resistensutveckling kan användas för att skatta hållbarheten i svensk växtproduktion. Rapporten presenterar också ekonomiska analyser utifrån bekämpningskostnader och skördebortfall, samt ekonomiska aspekter på ökad diversifiering genom ökad odlad mångfald. Baserat på vårt arbete föreslår vi att skadegörardata som sedan 1989 samlats in via Jordbruksverkets växtskyddscentraler används för indikatorer för skadegörare i jordbruksgrödor, och presenterar i rapporten ett förslag på urval av 16 viktiga skadegörare samt en modell för att följa deras förekomst över tid. Eftersom bakomliggande data finns sammanställda och tillgängliggjorda kan en sådan indikator tillämpas redan i dagsläget. En indikator för skördebortfall orsakat av skadegörare kan utvecklas genom att bearbeta data från de bekämpningsförsök som årligen genomförs, och rapporten presenterar en modell för hur en sådan indikator kan beräknas utifrån dessa försöksdata. Till skillnad från indikatorerna för skadegörarförekomst finns inte data från bekämpningsförsök sammanställda och tillgängliggjorda i dagsläget, utan kräver avsevärd bearbetning innan en sådan indikator kan beräknas. Vi anser det därför angeläget att en sådan sammanställning görs, så att även en indikator för skördeförluster kan användas. Bekämpningsförsöken är också begränsade avseende vilka grödor och skadegörare som finns tillräckligt representerade. Vi ser de försök som avser sjukdomar i höstvete och vårkorn som mest lämpliga för utvecklingen av framtida indikatorer, medan liknande försök för skadeinsekter i dagsläget är alltför få för att utgöra en säker grund till motsvarande beräkningar. Vi föreslår också att de resistenstester som genomförs för herbicider, fungicider och insekticider i Sverige sammanfattas till en indikator för resistensutvecklingen som speglar växtskyddets evolutionära hållbarhet. Ekonomiska beräkningar som gjordes utifrån bekämpningsförsök i höstvete och vårkorn visade på stor skillnad i lönsamhet vid kemisk bekämpning av sjukdomar orsakade av svampar för år med högt sjukdomstryck jämfört med år med lågt sjukdomstryck. Resultaten belyser vikten av god precision och säkerhet i prognoser och beslutsstöd kring kemisk bekämpning för en god behovsanpassning av bekämpningen. Diversifiering genom en ökad mångfald av odlade grödor kan både minska lantbruksföretagets risk och öka lantbruksföretagets lönsamhet när diversifiering sker med tillräckligt lönsamma grödor. För att gynna en diversifiering kan det vara effektivt att ha ekonomiskt stöd direkt kopplat till grödan, i de fall där det finns befintliga avsättningsmöjligheter i stor skala. När avsättningsmöjligheterna behöver förbättras kan stöd ges för att vidareförädla grödan. Dessutom kan det behövas hjälp med organisation och kunskap kring nya grödor. Därmed kan det vara lämpligt med olika stödutformning för olika situationer där olika stöd kan komplettera varandra.
10
Berlina, Anna, and Alix Vuithier. Svensk-norskt samarbete: viktiga utmaningar och framtida möjligheter. Nordregio, March 2024. http://dx.doi.org/10.6027/r2024:21403-2503.
Full textAbstract:
Denna rapport, beställd av Region Värmland, analyserar gränshinder inom den statliga regionalpolitiken mellan Sverige och Norge, med målet att belysa integrationen av gränsperspektivet och diskutera utmaningar samt möjligheter för gränsöverskridande samarbete. Gränsen mellan Sverige och Norge beskrivs som “mjuk” med omfattande flöden, där historien av samarbete erbjuder betydande potential. Starka sociala band och ‘den mjuka gränsen’ främjar arbetskraftens rörlighet och affärssamarbeten, vilket bidrar till ökad konkurrenskraft och större marknader. Rapporten identifierar även gränshinder som påverkar individer, pendlare, och företag i gränsområdet. Den betonar vikten av dialog och samverkan för att ta tillvara möjligheter och hitta lösningar på gemensamma utmaningar. Rapporten framhåller att den regionala politiken i båda länderna ger regionerna ansvar för utveckling, men pekar på skillnader i hur gränsöverskridande aspekter hanteras. Den understryker vikten av gränsöverskridande samarbete för att skapa en integrerad arbetsmarknad och främja ekonomisk utveckling, trots att dessa aspekter har fått minskad uppmärksamhet i de nuvarande nationella strategierna. Rapporten uppmanar till en ökad inriktning på gränsöverskridande samarbete och bättre utnyttjande av regionernas potential för att överbrygga gränshinder och främja en hållbar utveckling i gränsregionerna.