Academic literature on the topic 'Framtidens arbetsplats'

Kontor på arbetsplatser har sedan länge sett väldigt lika ut och därmed format ett arbetssätt som inte varierar tillräckligt mycket. Detta arbetssätt håller i dagsläget på att ändras till ett aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket innebär att den anställde till större del själv kan bestämma var denne ska utföra sitt arbete. Arbetsplatsen ger då ett val att variera arbetsmiljön beroende på arbetsuppgift och situation. Denna typ av förändring av både arbetssätt och kontor ska genomföras i stadshuset i Skellefteå kommun, där förvaltningen ”Support och Lokaler” ska utföra en pilotversion. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledarskapet kan förväntas förändras och bäst utövas då Skellefteå kommun byter till en aktivitetsbaserad arbetsplats och vilka för- och nackdelar detta kan medföra. För att ta reda på detta har information samlats från tio chefer från olika arbetsplatser i Sverige som i nuläget aktivt arbetar med en aktivitetsbaserad arbetsplats. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ då syftet var att få en förståelse hur en ledare arbetar och beter sig i ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Enligt de chefer som har intervjuats har de kommit närmare sina medarbetare i det aktivitetsbaserade arbetssättet. Tillgänglighet och närvaro är två egenskaper som cheferna ansåg vara viktiga när de arbetar aktivitetsbaserat. Ingen av cheferna som har intervjuats vill byta tillbaka till det traditionella kontoret som de tidigare arbetat på vilket tyder på att deras upplevelse av det aktivitetsbaserade arbetssättet är positiv.
For a long time, offices have been constructed in similar ways and thus formed a way of working that may not vary enough. This approach is however about to change into an activity-based approach, which means that the employee can decide where to perform his or her assignments. The workplace then provides an option for the employee to vary the work environment depending on the task and situation. This type of change in work methods and offices will be implemented in the town hall in the municipality of Skellefteå, and the administration called “Support and Facilities” was chosen to do a pilot project. The purpose of this study was to investigate how leadership can be expected to change and exercised when Skellefteå municipality switches to an activity-based workplace and what advantages and disadvantages this may involve. Information has been gathered from ten managers from different workplaces in Sweden, who currently work in activity-based workplaces. The method used in this study is qualitative, as the aim was to gain an understanding of how leaders work and behave in an activity-based approach. According to the managers who were interviewed they have come closer to their employees in the activity-based approach. Availability and presence are two qualities that managers considered to be important in this type of approach. The results demonstrate that the managers who were interviewed do not want to switch back to the traditional office that they used to work in, indicating that their experience of the activity-based workplace is positive.

Trenden är tydlig, vi arbetar flexiblare nu för tiden och det verkar vara början på en strukturomvandling av arbetsmarknaden, det har blivit extra tydligt under Covid-19 pandemin. De absolut flesta som arbetar på distans arbetar hemifrån och våra hem måste anpassas till dessa flexibla arbetsformer. Den vanligaste lösningen på problemet är att ta med kontoret hem. Arbetsgivare erbjuder ofta de anställda att ta med stolen eller skrivbordet hem men storleken och estetiken på kontorsmöbler passar inte in i hemmiljön. Vi vill inte ha ett kontor som ser ut som ett hem, inte heller ett hem som ser ut som ett kontor. I det här arbetet undersöker jag estetiken och hur förutsättningarna för distansarbete hemifrån kan förbättras. Ett tidigare projekt kallat Home, som behandlade distansarbete ligger till bakgrund för mitt examensarbete och är en anledning till att jag valt att djupare syna ämnet. Jag har lärt känna problematiken och behoven genom en litteraturstudie där jag granskat olika rapporter och vetenskapliga artiklar för att förstå distansarbete och dess för- och nackdelar. Användarstudier har också genomförts för att lära känna användarna och förstå deras behov, samt samtalat med experter för att fånga in detaljkunskap inom området. Det har lagt grunden för den kreativa fasen bestående av idégenerering och prototyparbete. Det resulterade i ett designförslag som heter Pop, ett flexibelt och kompakt skrivbord för deltidsdistansarbete med platsbrist i hemmet.
There is a distinct trend that we work more flexible nowadays and it seems to be the beginning of a structural transformation of the labour market. This has become clear during the Covid-19 pandemic. The majority of remote workers are stationed in their homes. Therefor our homes must adapt to the change in favor for these flexible working conditions. The quick solution is often to bring the office home, but the size and the aesthetics of office furniture does not fit in the environment of the home. We do not want to have an office that looks like home, or a home that looks like an office. In this essay I investigate the aesthetics and how the conditions for remote work from home can be improved.  An earlier concept called Home, a project about remote work has laid the foundation for my bachelor’s degree essay and is one of the reasons I wanted to explore the subject further.  By studying reports and scientific research I have deeply got to know the conditions for remote work, user’s needs, and the associated problems.  I have also interviewed users as well as professionals, to gather expertise. This has laid the base for my creative work – generating ideas and prototyping. This resulted in a design proposal called Pop, a flexible and compact desk for part-time remote workers who has a lack of space.

The work environment in Activity-based working (ABW) should be adapted based on the needs and activities that the business requires. Employees lack their own place and are expected to move depending on the task. The working method entails flexibility for both the organization and the employees. The development of digitalization in society has contributed to why ABW has become increasingly popular. Implementation procedure is perceived to influence the outcome and acceptance of the working method. The expectations with ABW are that strengthened self-leadership and increased responsibility will promote productivity and efficiency. This study has a qualitative approach and aims to identify factors that influence the design and implementation of ABW in a public organization. With the help of an abductive approach, the results of the study have emerged. The empirical material was collected through three semi-structured interviews and an online survey. Each of the respondents were involved in the transformation process and the implementation of ABW at “Framtidens arbetsplats” in Skellefteå municipality. The study intends to provide a deeper explanation regarding which factors have been prominent and what effects they have led to. The previous research in the subject contributed to the direction of the study and resulted in three main areas: The transformation process, design and custom-built as well as management and control. The empirical material was analyzed and compared against the theoretical frame of reference. The results show that the respondents' experience of ABW varied, but with a predominantly positive response. ABW was implemented to streamline the use of premises, but that was not communicated to the employees. Participation has been expressed as an important factor throughout the process, but it can also be perceived as involuntary and that the concept is forced on the employees. The working method is adapted to the modern mobile generation and can be seen as discriminating against those who are not as receptive. ABW can not only be introduced at the start since it appears that maintaining and updating are important factors. How employees accept the working method largely depends on managers' views and actions and the corporate culture. According to the results trust-based leadership is applied to the “Framtidens arbetsplats”, which is required because controllability decreases with ABW. Weaknesses in design have been identified since it does not meet everyone's needs based on their tasks. To talk undisturbed is a need that has emerged as an important factor, since classified information is part of their work. Social relations in the workplace are expressed as having been strengthened and weakened. Many expressed social distancing as an effect of ABW, which in turn has created a nesting behavior. It appears that work from home is appreciated, which we believe will affect ABW. This is therefore a proposal for research in future studies.
Aktivitetsbaserat arbetssätt (ABW) bygger på att arbetsmiljön är anpassad utifrån de behov och aktiviteter som verksamheten kräver. Medarbetarna saknar egen plats och förväntas förflytta sig beroende på arbetsuppgift. Arbetssättet medför flexibilitet både för organisationen och medarbetarna. Den utvecklade digitaliseringen i samhället har bidragit till att arbetssättet blivit alltmer populärt. Tillvägagångssättet vid implementering upplevs påverka utfallet och acceptansen av arbetssättet. Förväntningarna med ABW är att ett förstärkt självledarskap och ökat ansvarstagande ska främja produktivitet och effektivitet. Studien utgår från en kvalitativ ansats och syftar till att identifiera vilka faktorer som påverkar utformningen och genomförandet av ett aktivitetsbaserat arbetssätt i en offentlig organisation. Med hjälp av ett abduktivt förhållningssätt har studiens resultat vuxit fram. Det empiriska materialet samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer samt en enkät. Samtliga respondenter var delaktiga i förändringsprocessen och införandet av ABW på “Framtidens arbetsplats” på Skellefteå kommun. Studien ämnar ge en djupare förklaring till vilka faktorer som varit framträdande och vilka effekter det medfört. Den tidigare forskningen inom ämnet bidrog till studiens riktning och resulterade i tre huvudområden: Förändringsprocessen, design och utformning samt styrning och kontroll. Det empiriska materialet analyserades och jämfördes mot den teoretiska referensramen.  Resultatet visar att respondenternas upplevelse gentemot det aktivitetsbaserade arbetssättet varierade, men med en övervägande positiv respons. Beslutet att implementera ABW var att effektivisera lokalutnyttjandet men det var inte vad som förmedlades till medarbetarna. Delaktigheten har uttryckts som en viktig faktor under hela processen men kan uppfattas som ofrivillig, vilket kan ses som att konceptet pressats ut på medarbetarna. Arbetssättet anpassas till den moderna mobila generationen och kan ses diskriminerade mot den som inte är lika mottaglig. Att arbetssättet underhålls samt hålls aktuellt och inte enbart introduceras vid starten har framkommit som en viktig faktor. Hur medarbetarna anammar arbetssättet beror till stor del på chefers synsätt och agerande samt företagskulturen. Resultatet visar att ett tillitsbaserat ledarskap tillämpas på “Framtidens arbetsplats”, vilket krävs eftersom kontrollbarheten minskar med ABW. Svagheter i utformningen har påvisats då den inte uppfyller allas behov baserat på deras arbetsuppgifter. Behovet att prata ostört är något som framkommit som en viktig faktor, då verksamheten behandlar sekretessbelagda uppgifter. De sociala relationerna på arbetsplatsen uttrycks både ha förstärkts och försvagats. Många påpekar social distansering som en effekt av ABW vilket i sin tur skapat ett ockuperingsbeteende. Det har framkommit att hemarbete uppskattas vilket vi anser kan påverka ABW. Detta är därav ett förslag som kan undersökas i fortsatta studier.

In March 2020 the covid-19 pandemic was confirmed. Due to the pandemic, many office employees have been forced or have chosen to work from home. Distance work implicated that many office spaces have been left empty, and the future of the office is now questioned.  The office has been a place where employees go to fulfill workassignments, meet colleagues and clients. A place that creates space for exchange of experience, interaction and innovative solutions to problems. The pandemic has limited the possibility of physical meetings and to a great extent changed to digital meetings. Even though the concentrated assignments have been successfully practiced from home, the need of physical meetings has been made obvious.  The pandemic has resulted in an acceleration of the technical development and the future of the office has been much discussed. The purpose of this bachelor thesis is to examine the needs of the office as a meeting- and workplace after the year of 2020. To investigate the functions of the future office, several people with different work roles and experiences of office development has been interviewed. This bachelor thesis is based on interviews and the results of the respondents own theories and experiences of office trends.  The findings in the study reveals that a great office is a place that is optimized for the business and a place that stimulate productivity for every individual. Newly found experiences has led to the conclusion that the office has to develop in the same pace as the technological development. The office needs to be a place for impulses, meetings, exchange of experience and at the same time a place that creates the company’s culture and identity.

The real estate industry is facing a major change. The activity based working is promoted heavily by real estate companies, brokers and consultants as the future workplace. Knowledge and information is however limited. Many concepts have a tendency to get mixed up when companies on the market choose to formulate their own concepts. The research is neglected, and more focused on health and design. This thesis focuses on describing how the market may evolve the knowledge and how to implement the activity based working in the workplaces. Purpose The thesis aims to conduct a study to clarify the question of what activity based working means. The focus will be to examining the current work that is proceeding on the market but also explore if it would be possible to facilitate the implementation of the activity based working by using explorative factor analysis. Primary questions • How to define activity based working? • Which theories support the discussion and definition of activity based working? • Which concepts are available on the market today and how are these promoted? • Can the implementation of the activity based working be facilitated by using an activity based scale that measures needs and reactions in different workplace environments? Method The thesis consists of both a qualitative and a quantitative study. The qualitative study is based on interviews and a survey of how the market perceive the activity based working and with which keywords associated with the concept. In total, seven interviews were conducted. The quantitative survey consised of approximately 1000 surveys. Conclusions • Importance of a common definition and market approach for activity based working • Manage the self interest in the market to ensure a good development of activity based working • Activity based working is not just about design and floorlayouts. • Knowledge sharing should be prioritized • Organization, Technology and Premises are all very influencing aspects • The implementation requires a lot of time and effort • Through exploratory factor analysis, is it possible to define the driving forxes within the organization. • The workplace is no longer a specific place. It is an activity that can be performed in multiple places. Future research Future research should focus to continuing efforts on create an overall overview of the activity based working, but also develop clear and efficient processes for the implementation of the activity based working. Other interesting aspects are the international dimension of the work. The development with activity based working will in the future not only be applied on offices. To therefore explore how various industries work with the concepts and if there are any specific needs to develop in the future. Definition In the analysis chapter the author presents a comprehensive definition of activity based working which is developed with the support by the qualitative and quantitative research: “Based on the activities that occur in the workplace, teadership, facilities, and technology are customized to effectively and in a structured way maximize the benefits and value of the work that the individuals performs”
Fastighetsbranschen står inför en förändring. Det aktivitetsbaserade arbetssättet marknadsförs starkt av fastighetsbolag, mäklare och konsulter som det framtida arbetssättet. Kunskapen och informationen är dock bristfällig. Många begrepp har en tendens att blandas ihop då aktörer väljer att formulera sina egna begrepp. Forskningen är eftersatt och mer fokuserad på hälsa och design. Detta examensarbete fokuserar därför på att redogöra för hur arbetssättet kan utvecklas och hur arbetet i framtiden skall på ett effektivt sätt implementera det aktivitetsbaserade arbetssättet inom svenska företag och organisationer. Syfte Syftet med examensarbetet är att bringa klarhet i frågan om vad ett aktivitetsbaserat arbetssätt är. Fokus kommer även ligga i att undersöka det pågående arbetet på marknaden och olika aktörers syn på arbetssättet. I arbetet undersöks även om det skulle vara möjligt att underlätta implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetsätt med hjälp av en aktivitetsbaserad skala som mäter reaktioner på olika arbetsmiljöer. Frågeställningar • Hur definieras aktivitetsbaserat arbetsätt? • Vilka teorier stödjer diskussionen och definitionen av aktivitetsbaserat arbetssätt? • Vilka koncept finns idag på marknaden inom aktivitetsbaserat arbetsätt och hur preciseras och presenteras dessa? • Kan implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetsätt underlättas med hjälp av en aktivitetsbaserad skala som mäter behov och reaktioner på arbetsplatsmiljöer? Metod Undersökningen består dels av en kvalitativ samt en kvantitativ del. Den kvalitativa delen baseras på intervjuer och en marknadsundersökning över hur aktörer på marknaden uppfattar det aktivitetsbaserade begreppet och vilka nyckelord som används frekvent. Sammanlagt har sju även intervjuer genomförts med framstående personer inom ämnesområdet. Den kvantitativa undersökningen består av ett 100-tal enkäter som undersökt kunskapen om det aktivitetsbaserade begreppet inom marknaden och även här vilka nyckelord som används frekvent. Slutsatser • Samtliga aktörer bör enas om gemensam definition, information och kommunikation av det aktivitetsbaserade arbetssättet • Hantera marknadens starka egenintresse av arbetssättets utvekcling för att säkerställa en en seriös och förtreoendegivande bild av det aktivitetsbaserade arbetssätt • Aktivitetsbaserat arbetssätt har många fler dimensioner än design och planlösningar • Kunskapsspridning inom ämnesområdet bör prioriteras och säkerställas • Organisation, Ledarskap, Medarbetare, Teknik och Lokal är samtliga aspekter som bör beaktas vid implementeringen av det aktivitetsbaserade arbetssättet • Aktivitetsbaserat arbetssätt är en förändringsprocess som kräver kraft, engagemang och tid • Genom explorativ faktoranalys kan tydliga drivande aspekter urskiljas inom organisationer (AktivitetsBaserad Skala) • Arbetsplatsen är inte längre en specifik plats utan en aktivitet som kan utföras på mängder av platser. Framtida forskning Den framtida forskningen bör fokuseras på att dels fortsätta arbetet med att skapa en helhetsbild av arbetssättet men även möjliggöra tydliga och effektiva processer för implementering av det aktivitetsbaserade arbetssättet. Det internationella perspektivet är idag mindre utforskat. Ytterliggare ett område som är av intresse är hur olika branscher ser på utveckling av arbetssättet och vilka specifika behov dessa branscher möjligen har. Definition I det avslutande kapitlet redogörs en samlad definition av aktivitetsbaserat arbetsssätt som är framtagen med stöd av den kvalitativa och kvantitativa forskningen: “ Utifrån de aktiviteter som sker på arbetsplatsen anpassas ledarskap, lokaler och teknik för att på ett effektivt och strukturerat sätt maximera nyttan och värdet i det arbete som individerna utför”

Sedan Sverige i januari 2020 fick sitt första bekräftade fall av covid-19 har stora förändringar skett gällande hur och var arbete bedrivs, med omfattande inslag av distansarbete. Denna uppsats har därför undersök hur distansarbete har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv samt den nuvarande och framtida arbetssituationen för kontorsmedarbetare inom företaget Hemfrid. Befintlig forskning visar att distansarbete kan gynna såväl medarbetare som arbetsgivare; medarbetaren åtnjuter ökad flexibilitet och work–life balance, medan arbetsgivaren gynnas av en ökad arbetsintensitet och högre tillgänglighet. Studien är genomförd via en enkätundersökning i slutet av april 2021 med 76 svarande i målgruppen, vilket utgör en svarsfrekvens om 39 %. Enkätsvaren visar att medarbetare upplever att distansarbete har fungerat bra; ökat work–life balance med mer tid till familjen och hemmet, samt en ökad flexibilitet, effektivitet och mindre stress trots ökad arbetsbelastning. Den sociala distansen till kollegor och företaget gör dock sammanhållning sämre, vilket inte minst märks för nyanställda som får svårare att lära känna kollegor och komma in i kulturen. Arbetsmiljön har förbättrats för de som har tillgång till extrautrustning hemma, men försämrats för övriga. Vi rekommenderar Hemfrid att låta medarbetare arbeta 2–3 dagar i veckan på distans efter pandemin, vilket drar nytta av såväl kontors- som distansarbetets fördelar. Särskild hänsyn bör tas till nyanställda och hanteringen av arbetsmiljön på distans. Vårt bidrag till befintlig teori är ny kunskap om hur omfattande distansarbete fungerar i praktiken, och förslag på hur det kan organiseras i framtiden. För framtida studier rekommenderas bland annat att närmare undersöka en optimal uppdelning av arbetstid, samt hur kontoret bäst kan utformas för att understödja det uppdelade arbetssättet.
Since Sweden in January 2020 had its first confirmed case of COVID-19, major changes have been made regarding how and when work is conducted, with extensive elements of remote work. This thesis has investigated how remote work during the pandemic has affected the work situation and the balance between work and private life for office coworkers of the company Hemfrid. Existing research shows that remote work can benefit coworkers as well as employers; the coworker enjoys increased flexibility and work–life balance, while the employer benefits from increased work intensity and higher availability. The study is conducted via a survey conducted in the end of April 2021 with 76 respondents in the target group, which constitutes a response rate of 39%. The survey results show that coworkers feel that remote work has worked well; increased work–life balance with more time for the family and home, as well as increased flexibility, efficiency, and less stress despite increased workload. However, the social distance to colleagues and the company makes cohesion worse, not least for new employees who find it more difficult to get to know colleagues and get into the culture. The work environment has improved for those who have access to extra equipment at home but deteriorated for others. We recommend Hemfrid to let coworkers work 2–3 days a week remotely after the pandemic, which benefits from the advantages of both office and remote work. Special consideration should be given to new employees and the management of the work environment remotely. Our contribution to existing theory is new knowledge of how extensive remote work works in practice, and suggestions on how it can be organized in the future. For future studies, it is recommended, among other things, to closer investigate an optimal division of working hours, and how the office can best be designed to support the divided way of working.

Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch och det är fortfarande många som råkar ut för olyckor trots hårdare regler och bättre säkerhet. Arbetsolyckor är idag fortfarande ett problem och ingen ska behöva dö eller skada sig allvarligt på arbetsplatser. Syftet med examensarbete var att undersöka hur branschen jobbar för att motverka de vanligaste orsakerna till att en olycka sker och hur byggbranschen i framtiden kan minimera risken för att en person skadas på byggarbetsplatsen.   Underlaget till examensarbetet var en litteraturstudie om hur Wästbygg arbetar med säkerhet idag och hur Arbetsmiljöverket arbetar med att förbättra villkoren för yrkesarbetaren, samt vem som bär ansvaret på byggarbetsplatsen. Mycket arbete har lagts på att studera lagar, regler och rutiner för säkerhetsarbete för att kunna se vad som gäller med ansvar, förpliktelser och krav. Litteraturstudien kompletterades med intervjuer och en enkätundersökning för att se hur tjänstemän och yrkesarbetare tänker kring arbetsmiljö.   Intervjuer och enkätundersökningen visar på att stress och slarv är bakomliggande orsaker till att olyckor sker på en byggarbetsplats, men även att det finns ett beteende som påverkar säkerheten där en arbetare ibland inte tänker på konsekvenserna. Respondenter ansåg att det finns mer att göra gällande säkerhetsarbetet och mer information behövs. Rapporten visar att det finns skillnader i hur en yrkesarbetare och en tjänsteman ser på problem med säkerhet och olyckor.  De två största förbättringsområdena är kommunikationen mellan de som arbetar och tillbudsrapportering. Förslagsvis bör information om risker på arbetsplatser kontinuerligt lyftas fram för att ingen ska fastna i rutiner och bli säkerhets-blind. För att göra tillbudsrapporteringen bättre kan ett nytt och smidigare system provas, men även här krävs mer informationen om vikten i att rapportera tillbud.
The construction industry is a very accident-abusive industry and there are still many encounters regarding construction related accidents, despite stricter rules and better safety regulations. Work related accidents are still a problem and no one should die or injure themselves seriously on their workplace. The purpose of this report is to investigate how the industry works against the most common causes of accidents and how the construction industry in the future can minimize the risk regarding work related injuries.  The foundation for the report was a literature study on how Wästbygg works with safely today and how the Work Environment Authority works to improve the conditions for the workforce, as well as the responsible for the construction workplace. The literature study was supplemented with interviews and a survey to see how officials and skilled workers think about the work environment.  Interviews and surveys show that stress and negligence are underlying causes of accidents at a work place, even behavior affects safety when a worker not think about the consequences. Respondents considered that there is always something to improve regarding the safety work and more information is needed. The report shows that there are differences in how a skilled worker and an official are looking at problems with safety and accidents.  The two major improvement areas are the communication between those who work and incident reporting. Proposed information on workplace risks should be continually raised so that no one gets caught in routines and become safety blind. In order to make the incident reporting better, a new and easier system can be tested, but also here is more information about the importance of reporting incidents.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva hur anställda på en aktivitetsbaserad arbetsplats upplever sitt välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som utgår från semistrukturerade öppna frågor. Två företag rekryterades med fem informanter vardera. Ett avsiktligt urval gjordes med en spridning gällande ålder, kön och hur länge de arbetat på den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utefter en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i fem huvudkategorier: ”De anställdas inställning till arbetssättet”, ”Arbetssättet påverkar omtanken mellan kollegor”, ”Positiva upplevelser med arbetssättet”, ”Arbetssättet påverkar arbetet positivt” och ”Arbetssättet påverkar arbetet negativt”. Dessa bestod av totalt 16 underkategorier. Slutsatser: Omtanken mellan kollegor, närmare bestämt gemenskapen, upplevdes både som förbättrad och försämrad med det nya arbetssättet. Arbetssättet påverkade arbetet positivt genom att tillgodose behov och ge valmöjlighet, men det påverkade även negativt genom att distrahera, ineffektivisera och försvåra arbetet. En stor del av de anställda upplevde välbefinnande, men det aktivitetsbaserade arbetssättet passar inte alla individer och arbetsuppgifter.