Dissertations / Theses on the topic 'Franska'

With 25 countries being members of the European Union, travelling and working in other countries has become significantly easier. But what happens when one culture meets another one in a work situation? More specifically, what happens when French and Swedish cultures meet? Would a Swedish manager lead his team in the same way as a French one would?

My question is: What is management philosophy like in Sweden and France? Do the two philosophies resemble? And if not, in what ways do they differ?

The purpose of this essay is to find out, by looking at the material used at management courses, what the Swedish management philosophy really is. And then look at whether there are any similarities between this philosophy and the French one. The idea is to examine how management is being taught in both countries, by looking at what management litterature is used at some of the highest ranked management schools in Sweden and France.

There have been numerous ethnological studies concerning nationality and cultural behaviour, one of the most important ones is the study done by Hofstede. According to him, Sweden and France should be on opposite ends of his scale concerning power distance and uncertainty avoidance. My essay is therefore focused on these two phenomenon, and the way they are described in management literature used in Sweden and France. With Hofstedes studies in mind, my hypothesis was that I would encounter big differences between the management literatures in the two countries.

My results imply that there are few differences between French and Swedish literature, concerning power distance and uncertainty avoidance. For instance, both countries literature brings up delegation and flat organisations, pointing out their importance in order to have a well functioning team. The litterature is also encouraging a great level of independence and good communication with in the team.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien behandlar tre studenters språkinlärning under ett utbytesår i Frankrike. De tre studenterna kommer ursprungligen från Sverige, USA och Tyskland, och franska är således ett främmande språk för alla tre.

Uppsatsens syfte är främst att genom observationer och intervjuer kartlägga studenternas inlärningsstrategier, det vill säga hur de går tillväga för att lära sig franska. Jag intervjuade studenterna tre gånger under deras vistelse i Frankrike. Dessutom undersöktes studenternas inlärningsstrategier med hjälp av ett frågeformulär, utarbetat av R. Oxford. (1989:290). Studien är även inriktad på om studenternas inlärningsstrategier förändras eller utvecklas under deras utbytesår i Frankrike. En inblick ges även i inlärarnas upplevelser av den egna språkinlärningen och deras resonemang kring den franska undervisningen.

Studiens resultat visar att alla tre inlärare vid språkinlärning använder sig av inlärningsstrategier i stor utsträckning. Vidare använde de olika strategier både i och utanför klassrummet. En slutsats man kan dra är att dessa tre studenter främst använder de kognitiva och de sociala strategierna. Men man kan även urskilja en stark användning av de metakognitiva och de kompenserande strategierna. Studenternas användning av inlärningsstrategier har under detta läsår inte påvisat några större förändringar. I intervjuerna framgår det att studenterna anser att det tar lång tid att utveckla sin egen inlärningsmetod. Det framgår även att alla tre studenter har olika behov när det gäller deras inlärningsprocesser och lärarens undervisning.

Uppsatsen behandlar om och på vilket sätt det faktum att franska talas i fler länder än Frankrike är uppmärksammat i kursplaner och textböcker i franska för gymnasiet. Jag har i detta sammanhang använt termen la francophonie för att beteckna franska talad utanför Frankrike, trots att Frankrike egentligen ingår i detta begrepp.

Vad det gäller kursplaner kan jag konstatera att de är mycket vagt formulerade, men att det är tydligt att man vill att eleverna skall lära sig om de kulturer och länder i vilka franskan förekommer. Eftersom läroböcker kan ses som en form av konkretisering av kursmålen har jag studerat tolv av dem för att se hur la francophonie behandlas i dem. Jag studerade hur många texter i läroböckerna som behandlar la francophonie, men även på vilket sätt texterna är formulerade. Det visade sig att de flesta böckerna innehöll texter som direkt eller indirekt behandlar franskan som ett globalt fenomen. Det var också tydligt att de flesta texterna gick bortom nationella klichéer för att istället fokusera på individers erfarenheter, något som är nödvändigt eftersom nationella identiteter bara är sociala konstruktioner. Det framkom även att de äldre läroböckerna hade ett mer eurocentriskt perspektiv, medan de nyare lät personer från till exempel le Maghreb komma till tals direkt. Många texter behandlade även de problem och möjligheter som skapas av det faktum att fler och fler personer befinner sig mellan flera kulturer.

Today’s globalisation has opened up borders between countries as can especially be seen with the opening of the European Union. This has increased possibilities of communication and transportation, which has provided companies with greater expansion opportunities throughout the world. However, difficulties may occur when companies choose to establish abroad, for instance when French companies establish in Sweden through subsidiaries, the lack of knowledge and understanding, when it comes to the business culture, customs, and values within the host country, as well as the culture and the structure within the company, may contribute to misunderstandings and inability to work in an amalgamated manner. These barriers are a cause of unsuccessful penetration within foreign markets. In order to succeed French companies must create a well-functioning communication line between the parent company and its subsidiaries in foreign markets. The purpose of this study is to analyse and review different organisational strategies in order to establish how French companies can succeed in Sweden. The study is based on interviews with three French subsidiaries in Sweden.

The result of this study shows that the factors for successful survival for the French companies whom are setting up subsidiaries in Sweden are to; create a well-functioning two-sided communication strategy within the structure between the parent company and the subsidiary. This interaction has characterised the subsidiaries communication structure with a well-functioning internal two-sided communication between the management and the employees. Furthermore, the study shows that the cultural differences between France and Sweden have not had an impact on the subsidiary due to previous experience of internationalisation.

The conclusion of this study shows that the experience in internationalisation is vital for a company. In order to ensure a French subsidiary’s accomplish long-term survival in the Swedish market, the self-management of the subsidiary is crucial. It can also be concluded that more consideration is paid to the cultural gaps of the nations involved. When the cultural gap is substantial it can be more difficult for two countries with relatively homogenous cultures to cooperate. Heterogeneity could be an asset when a company expands into a foreign market.

Dans le cadre du projet de l’UE sur la formation tout au long de la vie, les écoles peuvent demander des subventions pour différents projets pédagogiques. Il y a beaucoup d’argent disponible. La fait d’accueillir un assistant Comenius á son école pour une période limitée est un projet possible. En Suède, 42 écoles ont reçu une subvention pour accueillir un assistant Comenius en automne 2009.

Dans cette étude, nous cherchons à savoir si l’assistant Comenius peut aider les élèves à atteindre les objectifs de école. Pour des raisons d’ordre pratique nous nous sommes limitée à la compréhension orale  en langues vivantes. Porcher (1995, p. 46) note que la compréhension orale constitue une condition nécessaire à l’autonomie d l’élève et qu’elle doit être un souci dominant des enseignants et des programmes scolaires, Notre étude repose sur une enquête réalisée auprès des enseignants et des élèves dans des écoles qui ont accueilli un assistant.

Toutes les phrases en italique sont notre traduction. Les commentaires des informateurs qui sont cités dans ce travail sont également notre traduction.

Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs. De böckerna är:  Levande Historia 2 version II (Hildingsson, 1987), Historia för högstadiet  (Öhman, 1989), Historia Kompakt (Almgren, Almgren, & Wikén, 1995), Historia 2, (Öhman, 1996), Grundbok Historia Puls  (Körner & Lagheim, 2002),  SO. S Historia,  (Ivansson & Tordai, 2003) och Historia, (Folkebrant, 2003). Studieobjektet i min granskning är hur stort utrymme och på vilket sätt kvinnor beskrivs i de olika böckerna. Ett par huvudfrågor är: Är de aktörer eller är de passiva?

Undersökningen grundar sig på två antaganden: att genus är något som ständigt skapas och återskapas och skiljer sig från det biologiska könet samt att läromedel har en stark inverkan på undervisningen i grundskolan.

Studien består av en komparativ innehållsanalys, som används för att se vilka diskurser texterna ger uttryck för, eftersom förhållandet i utrymme mellan kvinnor och män visar vilket ”värde” eller ”tyngd” de två könens berättelser ges. De storheter som innehållsanalysen räknar är män/kvinnor och passiva/aktiva.

I undersökningens resultat framkommer att kvinnor ges betydligt mycket mindre utrymme i samtliga böcker. I de senare utkomna böckerna får kvinnor något mer utrymme. När det gäller aktiva kvinnor är förändringen tydligast.

Slutligen visar undersökningen hur resultaten kan användas i lärararbetet.

Godkänt datum 2020-06-05

A cause des pillages et des ravages des Vikings dans plusieurs régions de la France et du fait qu’ils se sont installés finalement en Normandie d’une façon permanent, ils ont du laisser certaines traces dans la langue française, comme leurs descendants l’ont fait plus tard en Angleterre après l’invasion en 1066. Avant l’invasion de Guillaume le Conquérant, les peuples d’Angleterre parlaient des langues germaniques, mais aujourd'hui l’anglais consiste dans sa plus grande partie de mots romans. Il est évident que la langue scandinave n’a pas eu la même force d’impact sur la langue française que la langue française sur l’anglais, mais on peut s’attendre à retrouver quelques traces.

Dans ce mémoire, je vais examiner quel rôle a joué la langue scandinave et quelles en sont les traces visibles aujourd’hui. A-t elle eu un impact profond qui a laissé de grandes empreintes sur la langue française ou est-ce que cette période de présence scandinave est-elle passée imperceptiblement ? S’il y a des vestiges dans le français, quels sont-ils dans ce cas, et dans quelles régions, aussi bien géographiques que linguistiques, se trouvent-ils ?

Je me concentrerai d’abord sur l’influence qu’ont eu les Vikings et la langue scandinave en Normandie, puisque c’était là qu’ils sont restés le plus longtemps et, par conséquent, il doit être probable qu’il y a des traces évidentes les plus fréquents.

Mitt arbete handlar om hur franskstuderande elever i grundskolan skulle kunna använda sina kunskaper i engelska. Det engelska språket innehåller en mängd romanska ord, d.v.s. ord med franskt och latinskt ursprung. Således finns det många ord i franskan som eleverna känner igen från engelskan. Min uppfattning är att det borde underlätta för eleverna i franskinlärningen att utnyttja denna företeelse som en inlärningsstrategi och en kommunikationsstrategi. Att använda sina förkunskaper vid inlärning är för övrigt ett grepp som många lärare förespråkar.

Resultatet av min undersökning i fyra högstadieklasser visar att det finns en klar positiv attityd till denna form av ordinlärning, men också att den kan förefalla förvirrande för många elever. I min uppsats behandlar jag även ordinlärning i allmänhet samt vikten av att använda sina förkunskaper.

Masterprogram i historiska studier, inriktning idéhistoria

Att verbalt behärska ett språk är ett av målen i språkinlärning. För att detta ska bli realitet, har den gällande kursplanen inom moderna språk för grundskolan lagt stor vikt vid den muntliga kommunikativa förmågan. Denna uppsats gör en jämförelse mellan tre läroböcker i ämnet franska för årskurs sju och kursplanerna från 1996 och 2000. Den undersöker huruvida läromedlens muntliga kommunikationsövningar överensstämmer med kursplanens krav och direktiv. Vidare studerar den de kulturyttringar som återfinns i respektive läromedel och gör även där en jämförelse med kursplanens kriterier. Slutsatsen är att det finns skillnader mellan läromedlen och att de inte alltid följer kursplanernas krav och direktiv.