Academic literature on the topic 'Fransklärare'

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklärare samt framställningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna språk från 2011 ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa två analyser jämförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna språk från 2000 i anslutning till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgår från Tornbergs tre kulturperspektiv, som används som idealtyper vid analysen av lärarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Det huvudsakliga resultatet är att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de båda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock åt då kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn där nation och kultur inte nödvändigtvis måste höra samman. Fransklärarna tycks uppdelade i tre grupper. Två av lärarna har en uppfattning om kultur som faller inom ett fullbordat faktum och de har därmed en snävare uppfattning om kulturbegreppet än de två kursplanerna. Två lärare uttrycker en syn på kultur som återfinns inom främst en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap och har alltså en vidare uppfattning än kursplanerna. Den sista lärarens uppfattning om kulturbegreppet återfinns mellan dessa motpoler och liknar till största del de båda kursplanernas framställning.

Syftet med uppsatsen är att studera användningen av läxor i franska ur ett lärarperspektiv.Studien fokuserar på ett svenskt undervisningssammanhang med franska som främmandespråk, och är inriktad på vilka syften och intentioner lärarna har med hemläxor, och vilkatyper av uppgifter de verkligen ger eleverna. En kvalitativ metod tillämpades. Materialetsamlades in genom semistrukturerade intervjuer. Lärarna som deltog bor på olika håll iSverige. Resultatet visade att lärarna har flera syften med läxorna och använder dem som ettpedagogiskt verktyg. Det som är gemensamt för alla lärare är att läxorna syftar till att befästakunskaper, bidra till bättre självförtroende och ökad motivation hos eleverna. Lärarna villäven utnyttja läxorna för formativ återkoppling och individualisering av undervisningen. Allavisar också hänsyn till likvärdighetsprincipen genom att alltid ha den obligatoriska delen avläxorna förankrad i undervisningen. Det som skiljer sig åt mellan lärarna är främst deras synpå hur man kan nå bättre likvärdighet. Några satsar mer på obligatoriska läxor, så att allaelever ska få bättre resultat och utveckla sitt språk ordentligt, medan andra föredrar att hamer frivilliga uppgifter. De som satsar på det andra alternativet försöker bekämpa enklichéartad bild av skolan som tvångsinstitution och bidra till ett ökat engagemang både iklassrummet och i hemmen som har en mer negativ inställning till skolan.

The purpose of this study is to examine how French teachers are digitizing the teaching of French grammar at middle school. The study is based on a qualitative method. Seven French teachers answered a few questions about digitizing the teaching of French grammar. From their answers it can be deduced that teachers think that this method has a lot of advantages. Of note is that they are not using this method when teaching all basic grammar. This could be partly due to the fact that it is not easy to find ready-to-use online grammar exercises that focus only on grammar and that have online correction. Furthermore online grammar exercises with gamification are also difficult to find.

Studien syftar till att kartlägga vad franskläraren gör i sin undervisning och hur läraren agerar som pedagog och motivatör. Enkäter har skickats ut till alla undervisande lärare i franska på grundskolenivå i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhåller sig i det dagliga arbetet som fransklärare på denna nivå. Målet med undersökningen har varit att se ifall lärarens bakgrund och utbildning påverkar målspråksanvändningen i klassrummet, hur läraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gäller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, på vilket sätt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lärarna gör då viljan och förmågan saknas hos en elev för att lära sig språket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas är geografiskt begränsad, har dock visat att lärarna oavsett bakgrund, ,använder målspråket lika och att fransklärarna blandar olika språkmetoder i sin undervisning. Vad gäller moment i undervisningen så använder sig majoriteten av likartade övningar. Alla lärare har visat sig engagerade att stötta elever som är i behov av stöd och har också visat på en vilja att tillgodose elevers intressen. Däremot, så har studien också visat, att vad gäller elevinflytande så har inte direktiv enligt Skolverket (2011) uppnåtts. Resultatet tyder på att elevinflytandet bör utvecklas till att inte enbart innefatta hur man arbetar utan också vad som ska ingå i undervisningen. Språket bör också ses i ett bredare perspektiv, socialt och kulturellt, och innefatta mer autentiska situationer utanför klassrummet för att motivera och stimulera elevers lärande och utveckla deras känsla för nyttan av ett nytt språk.

Enligt lgr11 i moderna språk ska läraren variera sin undervisning. Skolverket påvisar att användandet av bilder som ett pedagogiskt verktyg för moderna språk kan bidra till språkutveckling. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för hur fransklärare arbetar i årskurs 6–9 med bilder i sin undervisning och hur detta kan förklaras.Studiens teoretiska ramar är det sociokulturella perspektivet. För att undersöka detta har fem lärare som undervisar franska i moderna språk på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på semistrukturerade intervjuer som en kvalitativ metod för att samla in empirin. Resultatet visade att fransklärare använder bilder som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning för att utveckla förmågor (höra, läsa, skriva och prata). Fransklärare i denna studie uppgav att bilder kan stötta elevernas lärande på olika sätt. Lärarnas svar speglar Lev Vygotskijs syn på lärande kring att förstå hur man använder kunskaper och begrepp, och Jean Piagets perspektiv kring hur man stärker minnet genom användning av bilder. Läraren blir som en guide i klassrummet när det gäller användning av bild som ett semiotiskt verktyg för att kommunicera med andras kultur och värdegrund.