Relevant bibliographies by topics / Frekvens

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Frekvens'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 11 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Frekvens.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Frekvens"

1

Igeltjørn, Marit, and Ivar Nordrum. "Frekvens av rettslig obduksjon etter dødsfall i veitrafikkulykker." Tidsskrift for Den norske legeforening 129, no. 18 (2009): 1850–52. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.08.0274.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sundgren, Eva. "Hans och hennes i svensk tidningstext: frekvens och konstruktion av kön." HumaNetten, no. 38 (June 22, 2017): 180–89. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20173816.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Strandbu, Astrid, Jørn Weines, and Margrethe Esaiassen. "Spilt kunnskap på lektorutdanninga." Nordic Journal of STEM Education 4, no. 1 (February 16, 2021): 17–39. http://dx.doi.org/10.5324/njsteme.v4i1.3426.

Full text
Abstract:
Forskning viser at læringsmetoder som engasjerer studentene kan bidra til økt læringslyst og læringsutbytte. Et eksempel er bruk av spill som pedagogisk virkemiddel. Ved lektorutdanninga 8-13 ved UiT har Kunnskapsspillet stått sentralt i kvalitetsutviklingen av et førstesemesteremne i pedagogikk hvor formålet var å styrke profesjonsrelevans og økte studentenes trivsel og trygghet. I artikkelen undersøkes hvordan spillbasert læring bidrar til læringsutbytte, og hvilke kvaliteter studentene erfarer gjennom bruken av spillet. Artikkelen er teoretisk forankret i sosiokulturell læringsteori. Datamaterialet er evalueringer fra 274 studenter fra tre kull. Resultatene viser at studentene er positive til anvendelsen av spillet og erfarer at spillet bidrar til læringslyst, læringsutbytte og opplevelse av meningsfull sammenheng. I artikkelen diskuteres kvaliteter ved bruk av spillet og profesjonsrelevans. I videre styrking av læringslyst og læringsutbytte er det viktig å fokusere på frekvens ved anvendelse av spillet og underviserens rolle i læringsprosesser med spillbasert læring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Merhar, Miran. "Določanje statičnega in dinamičnega modula elastičnosti bukove vezane plošče." Les/Wood 69, no. 2 (December 30, 2020): 59–69. http://dx.doi.org/10.26614/les-wood.2020.v69n02a07.

Full text
Abstract:
V raziskavi smo primerjali vrednosti dinamičnega in statičnega modula elastičnosti 7- in 11-slojne vezane plošče z različnimi kombinacijami usmeritve tkiva posameznih slojev furnirjev. Dinamični modul smo določili iz lastnih frekvenc prvega in drugega nihajnega načina nihanja, kjer smo uporabili Bernoulli-Eulerjevo enačbo, statični modul pa s 4-točkovnim upogibnim testom. Rezultati so pokazali, da ima vezana plošča največji modul elastičnosti pri usmeritvi tkiva zunanjega sloja 0°, nato pa z naraščanjem kota modul pada. Dinamični modul je od statičnega v povprečju za 12 % večji pri 7-slojnih ploščah in za 14 % pri 11-slojnih ploščah. Dinamični modul, določen iz druge lastne frekvence, je v primerih, kjer ni vpliva striga, enak modulu iz prve lastne frekvence, ko pa se pojavi vpliv striga, se modul zniža. Iz omenjene raziskave lahko potrdimo, da sta tako statični kot tudi dinamični način določanja modula elastičnosti vzorcev vezane plošče ustrezna, vendar pa je treba pri dinamičnem načinu preveriti vpliv striga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

JANEČKA, Martin. "Frekvence pádu v projevech afatických osob ve vztahu k používání gestikulace: srovnání s osobami bez diagnostikované poruchy řeči." Bohemistyka, no. 3 (September 21, 2021): 331–44. http://dx.doi.org/10.14746/bo.2021.3.5.

Full text
Abstract:
Článek se zabývá srovnáním frekvence pádu substantiva v přepisech audiovizuálních nahrávek osob s diagnostikovanou afázií a mluvčích bez diagnostikovaného poškození řeči. Pokouší se ukázat na některá specifika v distribuci pádů v projevech afatických osob, která souvisí s obecnou charakteristikou syntaxe afatických projevů. Dále postihuje frekvenci autosémantických slovních druhů (substantiv, sloves a adverbií) v projevech osob s afázií a standardních mluvčích a dává ji do souvislosti s počtem komunikačních gest, kterými je možné tyto autosémantické slovní druhy nejen doprovázet, ale také nahradit. Výsledky ukazují, že osoby s afázií používají na jednu stranu méně autosémantik, na druhou stranu však více komunikačních gest než standardní mluvčí.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Majer, David. "Ázerbájdžán – křižovatka na Velké hedvábné cestě." Anthropologia integra 9, no. 1 (June 30, 2018): 53–60. http://dx.doi.org/10.5817/ai2018-1-53.

Full text
Abstract:
Ázerbájdžán byl od starověku přirozenou křižovatkou dálkových cest, spojujících vzdálené oblasti ve směru severo-jižním i východo-západním. O historickém Ázerbájdžánu lze bez nadsázky říci, že tvořil hranici mezi Západem (Severem) a Orientem. Roli centra obchodu a civilizačního průsečíku přisoudily této zemi již dějinné události předachaimenovských epoch. Ázerbájdžán se stal postupně strategickou enklávou zájmů řady velmocí, včetně Persie, Římské říše, později Byzance, sásánovského Íránu a vznikajícího Ruského impéria. Období vrcholného středověku pak tuto historicko-geografickou predestinaci Ázerbájdžánu pouze podtrhlo. Z Trapezuntu (pozdějšího Trabzonu) na černomořském pobřeží vedly již v tomto období v podstatě dvě paralelní cesty k údolí Araxu. Jedna z nich kopírovala část trasy, kterou popsal ve své Anabazi Xenofón a procházela údolím řeky Çoruh (možná Xenofóntův Harpasos?). Pravděpodobně o něco mladší, pokud jde o pravidelnou frekvenci obchodních kontaktů, je druhá východo-západní komunikace, vedoucí severněji, podél jižního podhůří Velkého Kavkazu. Vzhledem k intenzitě dopravní frekvence pravděpodobně nejmladší ze tří hlavních cest, které procházely územím historického Ázerbájdžánu, je severo-jižní větev Hedvábné cesty, vedoucí podél západního pobřeží Kaspického moře. Tato cesta zůstává dodnes hmatatelným symbolem kontaktů mezi dvěma odlišnými světy Evropy a Orientu.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nay, Michelle M., Stephen L. Byrne, Eduardo A. Pérez, Achim Walter, and Bruno Studer. "Genetic characterization of buckwheat accessions through genome-wide allele frequency fingerprints / Genetska karakterizacija vzorcev ajde z odtisi frekvence alelov v genomu." Folia biologica et geologica 61, no. 1 (May 5, 2020): 17–23. http://dx.doi.org/10.3986/fbg0063.

Full text
Abstract:
Genomics-assisted breeding of buckwheat (Fagopyrum esculentum Moench) depends on robust genotyping methods. Genotyping by sequencing (GBS) has evolved as a flexible and cost-effective technique frequently used in plant breeding. Several GBS pipelines are available to genetically characterize single genotypes but these are not able to represent the genetic diversity of buckwheat accessions that are maintained as genetically heterogeneous, open-pollinating populations. Here we report the development of a GBS pipeline which, rather than reporting the state of bi-allelic single nucleotide polymorphisms (SNPs), resolves allele frequencies within populations on a genome-wide scale. These genome-wide allele frequency fingerprints (GWAFFs) from 100 pooled individual plants per accession were found to be highly reproducible and revealed the genetic similarity of 20 different buckwheat accessions analysed in our study. The GWAFFs cannot only be used as an efficient tool to precisely describe buckwheat breeding material, they also offer new opportunities to investigate the genetic diversity between different buckwheat accessions and establish variant databases for key material. Furthermore, GWAFFs provide the opportunity to associate allele frequencies to phenotypic traits and quality parameters that are most reliably described on population level. This is the key to practically implement powerful genomics-assisted breeding concepts such as marker-assisted selection and genomic selection in future breeding schemes of allogamous buckwheat. Key words: Buckwheat (Fagopyrum esculentum Moench), genotyping by sequencing (GBS), population genomics, genome-wide allele frequency fingerprints (GWAFFs) Izvleček Genomsko podprto žlahtnjenje ajde (Fagopyrum esculentum Moench) je odvisno od robustnih metod genotipiziranja. Genotipiziranje s spremljanjem sekvenc (genotyping by sequencing, GBS) se je razvilo kot fleksibilna in razmeroma poceni metoda, ki se jo uporablja pri žlahtnjenju rastlin. Uporabnih je več virov GBS za genetsko karakterizacijo posamičnih genotipov, toda te metode niso primerne za predstavitev genetske raznolikosti vzorcev ajde, ki jih vzdržujemo v heterozigotni obliki, kar velja za odprto oplodne populacije. Tu poročamo o razvoju GBS metode, ki, namesto prikazovanja bi-alelnega polimorfizma posameznih nukleotidov (single nucleotide polymorphisms, SNPs), pokaže frekvence alelov v populaciji na nivoju genoma. Ta prikaz frekvence alelov na nivoju genoma (genome-wide allele frequency fingerprints, GWAFFs) z združenimi sto posameznimi rastlinami vsakega vzorca se je pokazal kot visoko ponovljiv in je prikazal genetsko podobnost 20 različnih vzorcev ajde, ki smo jih analizirali v naši raziskavi. Metoda GWAFFs ni uporabna samo kot učinkovito orodje za natančen opis materiala za žlahtnjenje ajde, ponuja tudi možnosti raziskave genetskih razlik med različnimi vzorci ajde in omogoča zbirke podatkov. Nadalje, metoda GWAFFs omogoča povezovanje frekvenc alelov s fenotipskimi lastnostmi in kvalitativnih parametrov, ki so najbolj zanesljivo opisani na nivoju populacij. To je ključ za praktično uporabo z genomiko podprtega žlahtnjenja, kot je z genskimi markerji podprta selekcija in genomska selekcija z GWAFFs. Ključne besede: ajda (Fagopyrum esculentum Moench), genotipizacija s sekvenciranjem (GBS), populacijska genomika, GWAFFs
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kšela, Juš. "Variabilnost srčne frekvence – iz kardioloških laboratorijev v svet rekreativnega in profesionalnega športa." Slovenian Medical Journal 89, no. 5-6 (July 13, 2020): 287–300. http://dx.doi.org/10.6016/zdravvestn.2957.

Full text
Abstract:
Variabilnost srčne ferkvence (angl. heart rate variability, HRV) je najpogosteje uporabljena metoda za oceno avtonomne regulacije srca. S tehnološkim razvojem komercialnih merilcev srčnega utripa in pripadajočih računalniških programskih sistemov, ki omogočajo verodostojno izračunavanje, se je uporaba metodologije preselila iz kardioloških laboratorijev in specialističnih ambulant v vsakodnevno prakso rekreativnih športnih navdušencev, profesionalnih športnikov in trenerjev. Prav zato se vse več slovenskih zdravnikov pri svojem vsakdanjem kliničnem delu srečuje z vprašanji o fizioloških osnovah HRV, o načinih njenega določanja in o pravilni interpretaciji analiz. Namen članka je zato razložiti osnovne fiziološke mehanizme variabilnosti srčne frekvence, opisati konvencionalne in novejše analize in kazalnike ter opredeliti in pojasniti spremembe srčne frekvence v različnih fizioloških in patoloških stanjih organizma.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Železnik, Sara. "Kompozicije Ludwiga van Beethovna na koncertnih sporedih in v arhivu muzikalij ljubljanske Filharmonične družbe." Musicological Annual 48, no. 1 (June 1, 2012): 49–61. http://dx.doi.org/10.4312/mz.48.1.49-61.

Full text
Abstract:
V prispevku je predstavljena frekvenca kompozicij Ludwiga van Beethovna na koncertih Filharmonične družbe do leta 1872. Pregled izvedb je dopolnjen s pregledom kompozicij, navedenih v družbinih katalogih in stanjem dejanskega ohranjenega gradiva v Glasbeni zbirki Narodne in univerzitetne knjižnice.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Puggaard, Rasmus. "Telefoniske båndpasfiltres indflydelse på talergenkendelse: høje frekvenser og dansk /t/." NyS, Nydanske Sprogstudier, no. 54 (May 28, 2018): 129–55. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i54.100580.

Full text
Abstract:
Denne artikel er en retsfonetisk undersøgelse i hvordan telefoniske båndpasfiltre påvirker talesignalet, med særligt fokus på dansk /t/. Der fokuseres særligt på tre forskellige slags telefoniske forbindelser: fastnetforbindelser; VoLTE, som er det mest moderne telefonsignal og benyttes i nyere smartphones; og AMR, som stadig benyttes i det meste mobiltelefoni, og som ved dårlig dækning leverer et dårligere signal end fastnetforbindelser. Artiklen viser hvordan der er variation i udtalen af dansk /t/ som potentielt kan bruges til at identificere en specifik taler, f.eks. i retsfonetisk sammenhæng. Tre forskellige kilder til /t/-variation præsenteres: regiolektal variation, variation i udtalen af fremmedsprog, og idiolektal variation blandt talere af rigsdansk. For alle disse variationskilder vises det hvordan de forskellige telefoniske forbindelser påvirker talesignalet, og særligt hvordan fastnet- og AMR-forbindelser udvisker meget af variationen fordi disse forbindelser ikke bærer særligt høje frekvenser. De parametre, som en retsfonetiker ville kigge på i en optagelse af høj kvalitet, vil altså ofte ikke være tilgængelige i en optaget telefonsamtale. Artiklen foreslår til sidst nogle andre parametre i talesignalet som kan være værd at kigge på, hvis man leder efter variation i /t/-udtale i en telefonoptagelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Frekvens"

1

Höglund, Jonas. "Frekvens och spänningsskalning i en inbyggd mikroprocessor; för att möjliggöra implementationen av schemaläggning med stöd for dynamisk frekvens- och spänningsreglering for energihantering." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-100145.

Full text
Abstract:
Minimizing power consumption is a critical part of many embedded design projects. The challenge is to limit the power consumption of the system and at the same time provide satisfactory service to the user. With regards to microprocessors, the main way of limiting power consumption during program execution is to adjust the frequency and the voltage at which the processor operates. To enable the implementation of real-time scheduling with support for dynamic voltage and frequency scaling, an exhaustive study of the Freescale i.MX31 embedded microprocessor is performed. Specifically, the power consumption relationship to all relevant frequency and voltage settings is investigated. In addition, to enable frequency and voltage scaling in a real-time environment, a complete timing analysis of proposed voltage and frequency scaling methods is performed and their suitability for use in real-time systems is evaluated. To integrate voltage and frequency scaling capability into OSE RTOS, a software module has been developed for this operating system. The module enables OSE processes to request voltage and frequency changes using a signaling interface. The module has been tested for robustness and its correct operation together with a real-time dynamic voltage frequency scheduler developed at Enea has been verified. Finally, an evaluation of the power consumption of a test program running on the integrated system is performed.
Att minimera energiförbrukning ar en mycket viktig del av många utvecklingsprojekt av inbyggda system. Utmaningen består av att minimera systemets energiförbrukning samtidigt som det förväntas leverera en kvalitativ användarupplevelse. Den huvudsakliga metoden som används för att minimera energiförbrukningen en mikroprocessor under programexekvering är att reducera dess klockfrekvens och matningsspänning. För att möjliggöra implementationen av realtidsschemaläggning med stöd for dynamisk justering av processorns spänning och frekvens genomförs en utförlig studie av en Freescale i.MX31- mikroprocessor. Undersökningen fokuserar på relationen mellan energiförbrukning och spannings- och frekvensinställningar. För att möjliggöra frekvens- och spänningsskalning i realtidssammanhang utförs dessutom en tidsanalys av föreslagna spännings- och frekvensjusteringsmetoder och deras lämplighet for användning i realtidssystem utvärderas. För att integrera spännings- och frekvensskalning i OSE RTOS har en mjukvarumodul för operativsystemet utvecklats. Modulen gör det möjligt for OSE-processer att begära spännings- och frekvensändringar genom ett signalinterface. Modulen testas for robusthet och dess korrekta funktion tillsammans med en realtidsschemaläggare med stöd för dynamisk frekvens- och spänningsskalning utvecklad hos Enea verifieras. Slutligen så utvärderas energiförbrukningen av ett testprogram som exekveras av det integrerade systemet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Anderstedt, Anne-Sofie. "Montessoripedagogiken i praktiken : En studie i frekvens av arbetspass." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7805.

Full text
Abstract:

Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rosenberg, Patricia. "Attityder till tabuord bland amerikaner : Kognition, intensitet och frekvens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35920.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hellman, Johan. "”Dissociation av igenkänningsminnet med ortogonala variationer av egenskaperna frekvens och celebritet hos personnamn”." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3903.

Full text
Abstract:

Tidigare studier har gett stöd för att igenkänningsminnet understöds av minst två processer: erinring (recollection) och familjaritet. Detta testades i två beteendeexperiment, inom ett Remember/Know paradigm (experiment 1) och ett Ja/Nej paradigm där Receiver - Operating Characteristics (ROC) beräknades (2). I ett påföljande Event - related potentials (ERP) experiment undersöktes vidare distinktionen mellan minnesprocesserna under återvinning. Deltagarna studerade namn med två former av pre - experimentell familjaritet, namnfrekvens och celebritet, vilka kombinerades till ortogonala variationer av dimensionerna. Frekvens operationaliserades som antalet träffar i den nationella telefonkatalogen och celebritet som antalet träffar i massmediala webbsidor. Resultatet visar att en enkel dissociation kan påvisas mellan minnesprocesserna i experiment 2 medan en dubbel dissociation var möjligt i ERP experimentet, även för beteendedata. Remember/Know experimentet gav inte stöd för dessa fynd vilket diskuteras i termer av problem med introspektion och typ av stimuli.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

MODIG, REISCH RUBEN. "Järnvägskapacitet och godslastvikt : Deras effekt på godstågs längd och fyllnadsgrad samt frekvens av godstågstransporter." Thesis, KTH, Transportplanering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278857.

Full text
Abstract:
During the fall of 2019 Sweden’s Transport Administration, Trafikverket, ran a series of models to determine how an increase in capacity and freight would affect future freight train transportations. The models however predicted an increase in freight train transports which many determined as unreasonably high. From the model runs, the question of how changes in railway capacity and freight actually affects freight train configuration arose and the purpose of this thesis has been to answer that question. First and foremost, the purpose has been to determine how freight effects the length and degree of filling of freight trains as well as the frequency of train transports. To determine this a series of regression analyses were performed on data from previously conducted freight train transports on the Swedish railway network. Apart from these regression analyses, a literature study and a series of interviews were carried out. The literature study was carried out in order to compile and present information on how railway capacity effects freight train transports. Interviews were conducted with both representatives from Trafikverket and freight train companies. From the interview’s information about the current state of freight train traffic in Sweden was collected as well as how freight train companies manage changes in freight. From the interviews it was determined that changes in freight is managed differently for unite freight than for wagonload freight. Therefore, analyses were conducted on data from two different parts of the railway system that could represent both types of freight train respectively. The results from the data analyses showed that freight per train transport most likely can be used to explain the length and degree of filling of unit freight but not as well for wagonload freight. For both freight train types, no direct conclusions about how freight per train transport effects the frequency of train could be drawn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nygren, Roy, and Camilla Bjärnered. "Erfarenhetsöverföring i eventprojekt : En studie av lärandet i två organisationer med olika frekvens på eventen." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4037.

Full text
Abstract:

Two organizations with different frequency on their events have been researched by deep interviews and an observation. The examined organizations are Löfbergs Lila Arena and Karlstad Grand Prix.

The traditional event organization primarily focuses on solving problems and delegating tasks during their meetings. And can therefore be seen as single loop learning. This leads to a situation where problems are being solved individually and the organization becomes very dependant on certain persons.

The more process oriented event organization discuss their problems and tries to find the source of the problem. This implies that they use double loop learning and become less dependant on a specific person, rather the position.

The tourism industry is one of the fastest growing industries in Sweden. Events are a contributing part of this growth. The purpose of this paper is to examine how the transfer of experience differs between a traditional event organization and a more process oriented one.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hjerth, Thomas. "Användningen av akademiska ord i skriftlig produktion bland andraspråksinlärare på gymnasienivå : Lexikal kompetens och frekvens." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37732.

Full text
Abstract:
Tillämpningen av ordförrådet är, även för en andraspråksinlärare på avancerad språkfärdighetsnivå, förenat med svårigheter, och utgör oftast den begränsade faktorn.Syftet med studien är att utöka kunskapen om lexikal kompetens och frekvens i användning av akademiska ord i andraspråksinlärares skriftliga textproduktioner på gymnasienivå.Undersökningen är kvalitativ där de akademiska orden först har utvunnits och sedan analyserats.Materialet utgörs av den skriftliga delen i det nationella provet i kursen Svenska som andraspråk 1. Resultatet visar att andelen använda akademiska ord uppgår till 3,6 %. De två mest förekommande orden är artikel och åsikt. De tre mest förekommande ordklasserna är substantiv, verb och adjektiv. Andelen använda ord som uppfyller samtliga kunskapskriterier för lexikal kompetens uppgår till 73 %. 44 % av dessa ord återfinns i antingen instruktionerna för uppgiften eller i det tillhörande texthäftet. De aspekter där minst förståelse uppnås utgörs av orddelar och grammatiska funktioner.Slutsatsen man kan dra av studien är att det föreligger ett behov av en ökad användning och en mer utvecklad lexikal kompetens av akademiska ord i skriftlig produktion bland vuxna L2-inlärare på gymnasienivå, inte minst mot bakgrund av den centrala roll de akademiska orden spelar för L2-inläraren, för att kunna erövra skolspråket och främja fortsatta studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Eriksson, Andrea. "Fysisk aktivitet efter skoltid : En studie på Östersunds kommuns 7:e och 9:e klassare." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19557.

Full text
Abstract:
Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid. Flickor var något mer fysiskt aktiva gällande antal dagar och timmar än pojkar. Samma tendens sågs gällande årskurs 9 jämfört med årskurs 7. De två främsta orsakerna till att ej vara mer fysiskt aktiv var brist på tid och bristande intresse. För pojkar var den vanligaste formen av fysisk aktivitet fotboll och för flickor promenader. Majoriteten av eleverna ansåg sig ha stöd från sina föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv. Sammanfattningsvis, vetskapen om att fysisk aktivitet efter skoltid är viktig är väl känt för de allra flesta elever men de svenska rekommendationerna (60min måttligt/intensiv aktivitet per dag) levs ej upp till i praktiken. Positivt att se var att en klar majoritet av eleverna ansåg sig ha stöd av föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hellström, Karin. "Förekomst, eftervård och uppföljning av sfinkterruptur i samband med vaginal förlossning." Thesis, Uppsala University, Department of Women's and Children's Health, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-114302.

Full text
Abstract:

Ruptur av analsfinktern, så kallad sfinkterruptur, är en allvarlig komplikation vid vaginal förlossning. Eftervård och uppföljning av de kvinnor som drabbats av sfinkterruptur är viktig då komplikationer i efterförloppet kan ge besvär.

Syftet med denna studie var att beskriva förekomsten av sfinkterruptur vid vaginal förlossning samt kartlägga den eftervård och uppföljning som erbjuds dessa kvinnor på landets förlossningskliniker. Ett annat syfte var att göra en tvåårsuppföljning och jämföra resultat med en tidigare studie från 2005. Metoden var deskriptiv och jämförande, med en kvantitativ ansats. En enkät skickades till samtliga Sveriges förlossningskliniker (n=47). Svarsfrekvensen var 80,9% (n=38). Resultatet visar att förekomsten av sfinkterruptur hos kvinnor vid vaginala förlossningar var totalt 3,0% (0,9%-6,5%) i Sverige 2006.

Resultatet visade att de vanligaste eftervårdsmetoderna efter sfinkterruptur var användande av bulkmedel och paraffin. Efterkontroll av sfinkterrupturen gjordes på samtliga kliniker (n=38). Ytterligare uppföljning utfördes på hälften av klinikerna (n=18). ). PM (promemoria) för handläggning av sfinkterruptur fanns utarbetat på 32 av 38 kliniker. Den vanligaste orsaken till sfinkterruptur ansågs vara förlossning med sugklocka. I jämförelsen med tidigare studie var det ingen skillnad i eftervårdsmetoder. Däremot var det en skillnad i uppföljning. Färre kliniker gjorde en uppföljning av sfinkterrupturen i denna studie än i studien för två år sedan.

Slutsatsen var att det är viktigt att fortsätta upprätthålla en god eftervård och uppföljning för kvinnor med sfinkterruptur för att undvika långvariga problem för kvinnan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lindström, Josefin, and Caroline Béchade. "Vilket håll när vägvalet är svårt? : En kombinerad studie om läsbarhet, begriplighet och trovärdighet i artiklar om privatekonomi från fyra dagstidningar under 2011." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77648.

Full text
Abstract:
Abstrakt   Den här studiens problemställningar är uppdelade i tre. Den första handlar om hur ämnen och källor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur två av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemställningarna är indelade i separata frågeställningar. Hur ämnes- och källfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehållsanalys. Hur tidningarna förklarar privatekonomiska sammanhang i text har undersöks genom två modeller för textanalys. Dessa har gett en djupare analys på olika nivåer i texterna. Den tredje frågan, om publikens reception, har undersökts genom individuella intervjuer i en receptionsstudie och är mest central i arbetet.     De teorier som är viktiga för studien kommer från olika perspektiv. I textanalyserna är Hellspong och Ledins lexikogrammatiska dimensioner betydande, precis som van Dijks begrepp för textanalys. För receptionsanalysen har Schröders flerdimensionella modell använts för att analysera bland annat motivation, förståelse och konstruktionsmedvetenheten hos publiken när de läser texterna. Schröders modell är en utvecklad version av Halls modell ”encoding/decoding”. Schröder sökte fler dimensioner i receptionsanalysen och menar, som Lewis, att receptionsforskning går att likna vid ”att brottas med en manet, den slingrar sig i så många riktningar att det är omöjligt att kontrollera den”.       Analyserna som gjorts i studien visar att området ”konsumentjournalistik” är mest förekommande som ämne i texter om privatekonomi. Däremot är det överlag kontextberoende vad texterna handlar om. Texter om privatekonomi har ofta en koppling till ett större sammanhang. Textanalyserna visar att både Dagens Nyheter och Aftonbladet i de utvalda artiklarna förklarar ekonomiska sammanhang genom en nominal stil, med många kodspecifika ord och långa meningar. De faktorerna är något som påverkar såväl begripligheten som läsbarheten. Receptionsanalysen visar att läsarna tolkar innehållet till viss del olika beroende på förklaringsvariabler som exempelvis ålder. Överlag finns inte ett tydligt engagemang för texter om privatekonomi om det inte berör den egna ekonomin på något sätt. Detta gällde både kvinnor och män, i alla åldrar (20-65 år).      Nyckelord: Frekvens, tolkning, begriplighet, läsbarhet, nominal, motivation, attityd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Frekvens"

1

Klementa, Josef. Somatometrie nohy: Frekvence některých ortopedických vad z hlediska praktického využití v lékařství, školtství a ergonomii. Praha: Státni pedagogické nakl., 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Frekvens"

1

Kulset, Ellen M. "Bruker norske revisorer konsistente og tilstrekkelige stikkprøvestørrelser når de tester ukentlig forekommende interne kontroller? En teoretisk analyse1." In Aktuelle temaer i regnskap og revisjon, 223–42. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.112.ch8.

Full text
Abstract:
Tidligere forskning viser at revisorer gjerne bruker tommelfingerregler foreslått av American Institute of Certified Public Accountants (AICPA) når de skal bestemme seg for stikkprøvestørrelser til bruk i forbindelse med test av ikke-frekvente interne kontroller. I Norge har Den norske Revisorforening (DnR) forslått bruk av tilsvarende stikkprøvestørrelser. Jacoby og Hitzig (2011) kritiserer de amerikanske tommelfingerreglene for å bidra til utilstrekkelige og inkonsistente stikkprøvestørrelser. I dette kapittelet analyseres stikkprøvestørrelsene som benyttes av norske revisorer når de tester ukentlig forkommende kontroller. Basert på data innsamlet av Finanstilsynet i et tematilsyn i 2016, finner vi at praksis med tanke på stikkprøvestørrelser synes svært ulik i de ulike revisjonsselskapene. Videre finner vi at stikkprøvepraksisen bare tidvis tilsier at det isolert sett hentes inn tilstrekkelig bevis fra stikkprøvene, og at stikkprøvestørrelsene synes inkonsistente når de sammenlignes med praksis knyttet til test av frekvente kontroller. Videre finner vi at omstendighetene stikkprøven gjennomføres i, tidvis kan tilsi at dagens praksis innebærer tilstrekkelige stikkprøvestørrelser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Frekvens"

1

Alagić, Samir. "Izobraževanje medicinskih sester." In Organizations at Innovation and Digital Transformation Roundabout: Conference Proceedings. University of Maribor Press, 2020. http://dx.doi.org/10.18690/978-961-286-388-3.1.

Full text
Abstract:
Vse večja frekvenca pacientov v bolnišnicah botruje nenehnim spremembam in hitrim prilagoditvam v zdravstveni negi. Eden izmed načinov, kako biti kos vsem tem izzivom, je izobraževanje. V prispevku tako obravnavamo izobraževanje medicinskih sester na Kliničnem oddelku za travmatologijo v Univerzitetnem kliničnem centru Ljubljana. Predstavljen je pregled razvoja izobraževanja v zdravstveni negi in njegova povezava z motivacijo medicinskih sester. Predstavljeni pa so tudi rezultati raziskave s področja izobraževanja, izvedene na Kliničnem oddelku za travmatologijo UKC Ljubljana. Zanimalo nas je mnenje medicinskih sester glede izobraževanja in njegova uporabnost v delovnem procesu in poleg tega, kaj jih pri izobraževanju motivira in ovira. Prav tako smo iskali odgovore na razlike med starejšimi medicinskimi sestrami in mlajšimi medicinskimi sestrami glede izobraževanja. Rezultati so pokazali, da so medicinske sestre v povprečju na Kliničnem oddelku za travmatologijo visoko motivirane za izobraževanje, vendar bo potrebno v prihodnosti izobraževanje bolj prilagoditi potrebam delovnih procesov in zaposlenih.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Frekvens' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography