Academic literature on the topic 'Frekvent'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Frekvent.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Frekvent"
1
Norberg, Anna-Maija. "Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass." Nordic Journal of Literacy Research 5, no. 1 (2019): 38. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v5.1477.
Full textAbstract:
Artikeln, som är en del av en längre etnografisk studie om skrift- och bedömningspraktiker i idrottsämnet, undersöker skriftliga texters roll under ett undervisningsblock i dans och rytmik i en högstadieklass i Sverige. Närmare bestämt undersöks för vilka ändamål skriftbaserade texter används och vad de använda texterna handlar om, det vill säga vilket specifikt ämnesinnehåll som entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990). Därmed fyller artikeln en empirisk lucka i forskningen om literacy i idrott och hälsa. I studien ses literacy som situerade sociala praktiker, vilket innebär att man kan tala om olika ”literacies” i olika domäner. Här undersöks literacy i förståelsen skriftbruk i idrott och hälsa med hjälp av begreppen skrifthändelse och skriftpraktik. Resultaten visar att texter används för mångfasetterade syften, så som planering och introduktion av undervisningen, utvärdering och reflektion, kunskapsredovisning och bedömning och som redskap i såväl teoretiska som praktiska undervisningsaktiviteter. Rörelse framstår som det mest frekvent men också det mest nyanserat entextualiserade ämnesinnehållet.
2
Merhar, Miran. "Določanje statičnega in dinamičnega modula elastičnosti bukove vezane plošče." Les/Wood 69, no. 2 (December 30, 2020): 59–69. http://dx.doi.org/10.26614/les-wood.2020.v69n02a07.
Full textAbstract:
V raziskavi smo primerjali vrednosti dinamičnega in statičnega modula elastičnosti 7- in 11-slojne vezane plošče z različnimi kombinacijami usmeritve tkiva posameznih slojev furnirjev. Dinamični modul smo določili iz lastnih frekvenc prvega in drugega nihajnega načina nihanja, kjer smo uporabili Bernoulli-Eulerjevo enačbo, statični modul pa s 4-točkovnim upogibnim testom. Rezultati so pokazali, da ima vezana plošča največji modul elastičnosti pri usmeritvi tkiva zunanjega sloja 0°, nato pa z naraščanjem kota modul pada. Dinamični modul je od statičnega v povprečju za 12 % večji pri 7-slojnih ploščah in za 14 % pri 11-slojnih ploščah. Dinamični modul, določen iz druge lastne frekvence, je v primerih, kjer ni vpliva striga, enak modulu iz prve lastne frekvence, ko pa se pojavi vpliv striga, se modul zniža. Iz omenjene raziskave lahko potrdimo, da sta tako statični kot tudi dinamični način določanja modula elastičnosti vzorcev vezane plošče ustrezna, vendar pa je treba pri dinamičnem načinu preveriti vpliv striga.
3
JANEČKA, Martin. "Frekvence pádu v projevech afatických osob ve vztahu k používání gestikulace: srovnání s osobami bez diagnostikované poruchy řeči." Bohemistyka, no. 3 (September 21, 2021): 331–44. http://dx.doi.org/10.14746/bo.2021.3.5.
Full textAbstract:
Článek se zabývá srovnáním frekvence pádu substantiva v přepisech audiovizuálních nahrávek osob s diagnostikovanou afázií a mluvčích bez diagnostikovaného poškození řeči. Pokouší se ukázat na některá specifika v distribuci pádů v projevech afatických osob, která souvisí s obecnou charakteristikou syntaxe afatických projevů. Dále postihuje frekvenci autosémantických slovních druhů (substantiv, sloves a adverbií) v projevech osob s afázií a standardních mluvčích a dává ji do souvislosti s počtem komunikačních gest, kterými je možné tyto autosémantické slovní druhy nejen doprovázet, ale také nahradit. Výsledky ukazují, že osoby s afázií používají na jednu stranu méně autosémantik, na druhou stranu však více komunikačních gest než standardní mluvčí.
4
Majer, David. "Ázerbájdžán – křižovatka na Velké hedvábné cestě." Anthropologia integra 9, no. 1 (June 30, 2018): 53–60. http://dx.doi.org/10.5817/ai2018-1-53.
Full textAbstract:
Ázerbájdžán byl od starověku přirozenou křižovatkou dálkových cest, spojujících vzdálené oblasti ve směru severo-jižním i východo-západním. O historickém Ázerbájdžánu lze bez nadsázky říci, že tvořil hranici mezi Západem (Severem) a Orientem. Roli centra obchodu a civilizačního průsečíku přisoudily této zemi již dějinné události předachaimenovských epoch. Ázerbájdžán se stal postupně strategickou enklávou zájmů řady velmocí, včetně Persie, Římské říše, později Byzance, sásánovského Íránu a vznikajícího Ruského impéria. Období vrcholného středověku pak tuto historicko-geografickou predestinaci Ázerbájdžánu pouze podtrhlo. Z Trapezuntu (pozdějšího Trabzonu) na černomořském pobřeží vedly již v tomto období v podstatě dvě paralelní cesty k údolí Araxu. Jedna z nich kopírovala část trasy, kterou popsal ve své Anabazi Xenofón a procházela údolím řeky Çoruh (možná Xenofóntův Harpasos?). Pravděpodobně o něco mladší, pokud jde o pravidelnou frekvenci obchodních kontaktů, je druhá východo-západní komunikace, vedoucí severněji, podél jižního podhůří Velkého Kavkazu. Vzhledem k intenzitě dopravní frekvence pravděpodobně nejmladší ze tří hlavních cest, které procházely územím historického Ázerbájdžánu, je severo-jižní větev Hedvábné cesty, vedoucí podél západního pobřeží Kaspického moře. Tato cesta zůstává dodnes hmatatelným symbolem kontaktů mezi dvěma odlišnými světy Evropy a Orientu.
5
Đorović, Momčilo. "Frekventno-diverziti radarski sistemi." Vojnotehnicki glasnik 41, no. 5 (1993): 399–410. http://dx.doi.org/10.5937/vojtehg9304399d.
Full text
6
Igeltjørn, Marit, and Ivar Nordrum. "Frekvens av rettslig obduksjon etter dødsfall i veitrafikkulykker." Tidsskrift for Den norske legeforening 129, no. 18 (2009): 1850–52. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.08.0274.
Full text
7
Đorović, Momčilo. "Frekventno-vremenski diverziti radarskih sistema." Vojnotehnicki glasnik 42, no. 6 (1994): 37–45. http://dx.doi.org/10.5937/vojtehg9401037d.
Full text
8
Nay, Michelle M., Stephen L. Byrne, Eduardo A. Pérez, Achim Walter, and Bruno Studer. "Genetic characterization of buckwheat accessions through genome-wide allele frequency fingerprints / Genetska karakterizacija vzorcev ajde z odtisi frekvence alelov v genomu." Folia biologica et geologica 61, no. 1 (May 5, 2020): 17–23. http://dx.doi.org/10.3986/fbg0063.
Full textAbstract:
Genomics-assisted breeding of buckwheat (Fagopyrum esculentum Moench) depends on robust genotyping methods. Genotyping by sequencing (GBS) has evolved as a flexible and cost-effective technique frequently used in plant breeding. Several GBS pipelines are available to genetically characterize single genotypes but these are not able to represent the genetic diversity of buckwheat accessions that are maintained as genetically heterogeneous, open-pollinating populations. Here we report the development of a GBS pipeline which, rather than reporting the state of bi-allelic single nucleotide polymorphisms (SNPs), resolves allele frequencies within populations on a genome-wide scale. These genome-wide allele frequency fingerprints (GWAFFs) from 100 pooled individual plants per accession were found to be highly reproducible and revealed the genetic similarity of 20 different buckwheat accessions analysed in our study. The GWAFFs cannot only be used as an efficient tool to precisely describe buckwheat breeding material, they also offer new opportunities to investigate the genetic diversity between different buckwheat accessions and establish variant databases for key material. Furthermore, GWAFFs provide the opportunity to associate allele frequencies to phenotypic traits and quality parameters that are most reliably described on population level. This is the key to practically implement powerful genomics-assisted breeding concepts such as marker-assisted selection and genomic selection in future breeding schemes of allogamous buckwheat.
Key words: Buckwheat (Fagopyrum esculentum Moench), genotyping by sequencing (GBS), population genomics, genome-wide allele frequency fingerprints (GWAFFs)
Izvleček
Genomsko podprto žlahtnjenje ajde (Fagopyrum esculentum Moench) je odvisno od robustnih metod genotipiziranja. Genotipiziranje s spremljanjem sekvenc (genotyping by sequencing, GBS) se je razvilo kot fleksibilna in razmeroma poceni metoda, ki se jo uporablja pri žlahtnjenju rastlin. Uporabnih je več virov GBS za genetsko karakterizacijo posamičnih genotipov, toda te metode niso primerne za predstavitev genetske raznolikosti vzorcev ajde, ki jih vzdržujemo v heterozigotni obliki, kar velja za odprto oplodne populacije. Tu poročamo o razvoju GBS metode, ki, namesto prikazovanja bi-alelnega polimorfizma posameznih nukleotidov (single nucleotide polymorphisms, SNPs), pokaže frekvence alelov v populaciji na nivoju genoma. Ta prikaz frekvence alelov na nivoju genoma (genome-wide allele frequency fingerprints, GWAFFs) z združenimi sto posameznimi rastlinami vsakega vzorca se je pokazal kot visoko ponovljiv in je prikazal genetsko podobnost 20 različnih vzorcev ajde, ki smo jih analizirali v naši raziskavi. Metoda GWAFFs ni uporabna samo kot učinkovito orodje za natančen opis materiala za žlahtnjenje ajde, ponuja tudi možnosti raziskave genetskih razlik med različnimi vzorci ajde in omogoča zbirke podatkov. Nadalje, metoda GWAFFs omogoča povezovanje frekvenc alelov s fenotipskimi lastnostmi in kvalitativnih parametrov, ki so najbolj zanesljivo opisani na nivoju populacij. To je ključ za praktično uporabo z genomiko podprtega žlahtnjenja, kot je z genskimi markerji podprta selekcija in genomska selekcija z GWAFFs.
Ključne besede: ajda (Fagopyrum esculentum Moench), genotipizacija s sekvenciranjem (GBS), populacijska genomika, GWAFFs
9
Sundgren, Eva. "Hans och hennes i svensk tidningstext: frekvens och konstruktion av kön." HumaNetten, no. 38 (June 22, 2017): 180–89. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20173816.
Full text
10
Kšela, Juš. "Variabilnost srčne frekvence – iz kardioloških laboratorijev v svet rekreativnega in profesionalnega športa." Slovenian Medical Journal 89, no. 5-6 (July 13, 2020): 287–300. http://dx.doi.org/10.6016/zdravvestn.2957.
Full textAbstract:
Variabilnost srčne ferkvence (angl. heart rate variability, HRV) je najpogosteje uporabljena metoda za oceno avtonomne regulacije srca. S tehnološkim razvojem komercialnih merilcev srčnega utripa in pripadajočih računalniških programskih sistemov, ki omogočajo verodostojno izračunavanje, se je uporaba metodologije preselila iz kardioloških laboratorijev in specialističnih ambulant v vsakodnevno prakso rekreativnih športnih navdušencev, profesionalnih športnikov in trenerjev. Prav zato se vse več slovenskih zdravnikov pri svojem vsakdanjem kliničnem delu srečuje z vprašanji o fizioloških osnovah HRV, o načinih njenega določanja in o pravilni interpretaciji analiz. Namen članka je zato razložiti osnovne fiziološke mehanizme variabilnosti srčne frekvence, opisati konvencionalne in novejše analize in kazalnike ter opredeliti in pojasniti spremembe srčne frekvence v različnih fizioloških in patoloških stanjih organizma.
Dissertations / Theses on the topic "Frekvent"
1
Nilsson, Hanna, and Julia Johansson. "Samordning för barn och ungdomar med frekvent behov av sjukvård." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Industriell organisation och produktion, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-24059.
Full textAbstract:
Purpose- The purpose of this project is to contribute to the knowledge of creating customer value through streamlining and coordination of patient flows for children and youth with frequent need of care on child and youth medical clinics. Method- One of the methods used for achieving the project's purpose is a case study on the Child and Youth Medicine Clinic at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping. The case study has been used for collecting the empirical data that has been generated through interviews, observations and documents from the Child and Youth Health Clinic. Except the case study the authors also made studies in literature, which the collected empirical data has been anchored and related to. Together this led to the project's analysis and results. Results- When investigating the questions found in chapter one, it was determined standardized work is of great importance to create structure and implement procedures for the patient flows. A weak link in the patient flow has been identified, which is the sub-process coordination and planning. This constraint includes three types of requirements: patient requirements, requires of health professionals and legislated requirements. By paying attention to and taking into account these requirements a coordination function can be designed to streamline patient flows and increase the customer value. The authors concluded that a specific employment as a coordinator should be appointed. A coordinator provides opportunities for a personal communication between patients and health professionals. At the same time the coordinator is able to work with techniques for efficiency while taking into account the soft values in health care. Conclusions- There is a demand for coordination from health professionals and patients. A coordination function would streamline operations and contribute to increase the customer value. Taking into account the identified wastes and limitations a coordination can be possible. Research limitations- The project's data is collected during the case study that was conducted at the Child and Youth Health Clinic. Further case studies are desirable in other clinics and in other hospitals country wide. These studies will allow for a higher security when generalizing the results of the project.Syfte- Syftet med projektet är att bidra till kunskapen om att skapa kundvärde genom effektivisering och samordning av patientflöden för barn med frekvent behov av vård på barn- och ungdomsmedicinska kliniker. Metod- För att uppnå projektets syfte har bland annat en fallstudie på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping genomförts. Fallstudien har använts för insamling av empiri, genom intervjuer, observationer samt dokument från Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. Utöver denna fallstudie har även en litteraturstudie bedrivits, som den insamlade empirin har förankrats och relaterats till. Detta har gemensamt lett till projektets analys och resultat. Resultat- Det har framkommit att ett standardiserat arbetssätt är en förutsättning för att skapa struktur och införa rutiner gällande samordning för patientflöden. En svag länk i patientflödet har identifierats vilken är delprocessen samordning och planering. Denna länk innefattar tre typer av begränsningar, patientrelaterade begränsningar, begränsningar kopplade till vårdpersonal samt lagstiftade begränsningar. Genom att uppmärksamma och ta hänsyn till dessa begränsningar kan en samordningsfunktion utformas för att effektivisera patientflödet och höja kundvärdet. En specifik befattning som samordnare bör tillsättas, vilket ger möjlighet till personlig kontakt mellan patienter och vårdpersonal och kan även arbeta med tekniker för effektivisering samtidigt som hänsyn tas till mjuka värden. Slutsatser- Det finns en efterfrågan om samordning för såväl vårdpersonal som patienter. En samordningsfunktion skulle effektivisera verksamheten och bidra till ett ökat kundvärde. Genom att ta hänsyn till identifierade slöserier i patientflödet och begränsningar i vårdprocessen kan samordning möjliggöras. Begränsningar- Projektets empiri är insamlad under den fallstudie som bedrevs på Länssjukhuset Ryhov. Författarna hade önskat utöka sina perspektiv genom att involvera fler intervjupersoner för att ge projektet högre reliabilitet och validitet. Eftersom majoriteten av all personal med planeringsansvar på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken intervjuats hade författarna behövt intervjua personal utanför det avgränsade området. Det hade även varit önskvärt att göra ytterligare fallstudier på andra kliniker och möjligtvis även på andra sjukhus i landet för att med högre säkerhet kunna generalisera projektets resultat. På grund av sekretesslagar och geografiska avstånd var detta inte möjligt.
2
Stolt, Olsson Helena. "Att ta pulsen på måendet : En kvalitativ studie av frekvent förekommande medarbetarundersökningar." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157308.
Full textAbstract:
På många arbetsplatser genomförs medarbetarenkäter. Syftet är oftast att identifiera förbättringsområden i arbetsmiljön och att undersöka medarbetares trivsel och mående. Studien handlar om pulsade/frekventa varianter av medarbetarundersökningar. Dessa undersökningar används i arbetsgrupper för att undersöka måendet vid många tillfällen under verksamhetsåret. En fördel kan vara möjligheten att upptäcka missförhållanden direkt i realtid. Fem chefer och fem medarbetare har intervjuats, och deras upplevelser av pulsade/frekventa medarbetarundersökningar har analyserats. Det förekommer positiva omdömen, men många utmaningar identifierades. En chefsutmaning var svarsprocenten, då många medarbetare valde att inte svara på enkäterna främst p.g.a utebliven resultatuppföljning. Det framkommer även oro för att anonymiteten inte upplevs vara garanterad. Medarbetare kan genom att inte svara demonstrera sin makt gentemot ledningen, speciellt om man inte vet vad ledningen gör med resultaten. En organisatorisk olydnad visade sig växa fram. Ett antal idealtyper hos chefer och medarbetare identifierades och presenteras i studien med koppling till lojalitet, olydnad och makt.At many workplaces, employee surveys are carried out. The aim is usually to identify improvement areas in the work environment. The study is about frequent variations of employee surveys that are used in groups on many occasions during the year. One advantage is the possibility of detecting working environment problems directly as they occur. Five managers and five employees were interviewed, and their experiences of pulsed/frequent employee surveys have been analyzed. There are positive reviews, but many challenges were identified. A managerial challenge was the response rate, as many chose not to respond to the questionnaires because of an unsatisfactory follow-up of results. There was also concern that anonymity was not guaranteed. By not answering, employees can demonstrate their power towards management. An organizational misbehaviour turned out to emerge. A number of ideal types were identified in the study and their connection to loyalty, organizational misbehaviour and power are presented.
3
Nilsson, Lovisa. "Vilka informationskällor för läkemedel används mest frekvent av apotekskunder? : En intervjustudie utförd på apotek." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101945.
Full textAbstract:
Bakgrund: Att läkemedel tas som ordinerat är en grundläggande förutsättning för att en behandling ska ge önskad effekt, detta är dock inte fallet vid hälften av alla förskrivningar. En viktig förutsättning för att patienten ska kunna genomföra sin läkemedelsbehandling enligt anvisning är att de vet vilka läkemedel de ska använda och hur de ska användas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter går tillväga för att veta vilka läkemedel och vilken dosering de ska använda. Mer specifikt ska undersökningen besvara följande två frågeställningar: Vilka läkemedelslistor har patienterna fått eller använt det senaste året?Vilka informationskällor använder patienter primärt för att veta vilka läkemedel de ska använda och vilken dosering? Metod: Detta fördjupningsprojekt bestod av datainsamling på apotek och analys av resultat. Datainsamlingen genomfördes av fyra farmaceutstudenter från Linnéuniversitetet på sju olika apotek. Studenterna fokuserade sitt arbete på olika frågor och inriktningen för detta arbete är patienternas informationskällor. Studenterna gick tillsammans med patienter, som tackat ja till att delta i studien, igenom en strukturerad intervju. Deras svar registrerades och analyserades i Excel. Resultat: Totalt tillfrågades 400 individer som uppfyllde inklusionskriterierna om att delta i studien och 215 individer tackade ja till att vara med. Tillsammans hade individerna 1717 recept. Studien visade att den mest frekvent använda/ erhållna informationskällan var utskrift av Mina sparade recept på apotek, att den primära informationskällan för att veta vilka läkemedel som ska användas var svarsalternativet ”annan informationskälla” (patienterna uppgav andra källor än givna) följt av Mina sparade recept på apotek och att den källa som användes mest frekvent för att kontrollera dosering var dosetiketten. Slutsats: Studien visade att av de äldsta individerna som deltog i studien var det få som använde sig av de digitala informationskällorna. Överlag var det populärt att fråga sin läkare för att få koll på aktuella läkemedel och dosering och den vanligaste orsaken till bortfall var att patienterna hade tidsbrist. Studien utfördes på apotek i olika svenska städer vilket gör resultatet generaliserbart.Background: The fact that medication is taken as prescribed by the doctor is a basic precondition for a treatment to give the desired effect, but this is not the case with half of all prescriptions. An important prerequisite for the patient to be able to carry out their drug treatment according to the prescription is that they know which drugs to use and how to use them. In order for them to be able to do that, patients need to receive information from somewhere. Purpose: The purpose of the study was to investigate how patients know which drugs and which dosage to use. More specifically, the survey will answer the following two questions: What drug lists have patients received in the past year? What sources of information do patients primarily use to know which drugs to use and what dosage? Method: This project consisted of data collection at pharmacies and analysis of the results. The data collection was carried out by four pharmacy students from Linnaeus University at seven different pharmacies. Pharmacy students used a structured interview guide with patients who agreed to participate in the study. The answers from patients were collected and analysed in Excel. Results: A total of 400 individuals who met the inclusion criteria to participate in the study were asked and 215 individuals, 135 women and 80 men, agreed to participate. The response rate was 54%. Together, the individuals had 1717 prescriptions. The study showed that the most frequently used / obtained source of information was a print-out from the national prescription repository called “My saved prescriptions in pharmacies”. The primary source of information for knowing which drugs to use was the response option “other source of information” (such as asking the doctor) and that the source most frequently used to keep track of dosage was the dosage label. Discussion: The study indicated that of the oldest individuals who participated in the study, just a few used the digital sources of information. In general, it was common to ask the doctor to keep track of current medications and dosage. The most common reason for declining to participate in the study was a lack of time. The study was performed at pharmacies in various Swedish cities, which increase the generalizability of the results.
4
Rohdin, Camilla. "Hallå, algebra? En läromedelsanalys om hur frekvent algebra förekommer i matematikböcker för årskurs 3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296212.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att studera hur frekvent algebra förekommer i utvalda matematikböcker för årskurs 3 samt om det finns någon skillnad mellan läromedel från tidigare läroplaner i fokusen på algebra. Frågeställningarna till studien är följande: Hur frekvent återfinns algebra i de utvalda matematikböckerna för årskurs 3? Är det någon skillnad mellan läromedel skapade för läroplanen Lgr11 och Lpo94? Ser vi någon förändring av hur frekvent algebra förekommer i läromedlen från de olika läroplanerna? I denna studie används den kvantitativa innehållsanalysen för att studera hur frekvent algebra förekommer i läromedlen. Studien legitimeras av de bristfälliga resultat som svenska elever visar på i exempelvis TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study). Svenska elever presterar dåligt i algebra och har gjort under en längre period, vad detta beror på studeras inte i denna studie dock ses denna problematik i relation till hur ofta det förekommer algebraiska uppgifter i läromedel för årskurs 3 från läroplanerna Lgr11 samt Lpo94. I studien används TIMSS tolkning (vidare kallade kategorier) av vad algebra innebär samt Bernsteins begrepp klassificering (classification) och inramning (framing). TIMSS tolkningar används för att identifiera algebraiska uppgifter. Bernsteins begrepp används för att studera hur väl kunskapsområdet algebra särskiljs från övriga områden samt för att se hur väl uppgifterna stämmer överens med de kunskaper som efterfrågas i TIMSS. Resultaten av studien kan sammanfattas med att de analyserade läromedlen i övervägande fall inte särskiljer algebran från övriga kunskapsområden, d.v.s. klassificeringen är i majoritet svag. Vidare kan man även se att de olika läromedlen betonar TIMSS kategorier olika mycket vilket visats sig i hur frekvent de olika kategorierna förekommer i läromedlen. Inramningen av uppgifterna präglas i många fall av både svaga och starka uppgifter. Resultatet visar på en liten eller om än obefintligt skillnad mellan läromedel producerade för Lgr11 och Lpo94.
5
Miyase, Seda Dincer, and Sandra Darkgie. "Störningar i produktionen och JM:s uppföljning av tidplaner : En studie om frekventa produktionsstörningar." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-213836.
Full textAbstract:
En tredjedel av de anställda i byggbranschen kommer att gå i pension fram till 2025. Detta medför att unga medarbetare möter stora utmaningar med att producera bostäder i dagens högtrycksbelagda bostadsmarknad. En undersökning visar att anställda inom byggbranschen håller sig vaken om nätterna på grund av oro över jobbrelaterade frågor. Således är det av ytterst vikt att effektivisera och eliminera störningar i produktionen. Syftet med detta examensarbete är att lokalisera vanligt förekommande produktionsstörningar och undersöka samband mellan dessa i olika byggprojekt. Syftet är även att undersöka om JM:s nya metod av uppföljning av tidplaner upplevs vara effektiv av medarbetarna. Studien är en surveystudie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingen sker i huvudsak genom intervjuer med arbetschefer och platschefer för respektive projekt samt diverse dokument från de olika studerade projekten. Data har även erhållits via tillgång till JM:s databas samt en intervju med en av JM:s produktionschefer. Undersökningen påvisar att störningar relaterade till markarbeten, resurser, bygghandlingar och leveranser är de mest frekventa i JM:s byggprojekt. Med utgångspunkt i de nämnda avvikelserna har tre samband identifierats: Markrelaterade störningar uppkommer på grund av bristande geotekniska undersökningar Störningar i markarbeten leder till förlängd byggtid Fel i handlingar förorsakar störningar i stomarbetet Resultatet av studien påvisar även att mätmetoden är för ny för att respondenterna ska kunna återspegla upplevelsen av denna i en större grad. Informanterna uttrycker dock ett förtroende för att metoden kommer att minska förseningar i framtida projekt. Trots det dras slutsatsen att det är orimligt att i detta skede besvara frågan om mätmetoden kan bidra till minskade förseningar av framtida projekt. Utifrån respondenternas syn på förbättringar på mätmetoden kan följande slutsatser dras: Protokollet behöver omfatta fler aktiviteter så att starttider för alla etapper dokumenteras Syftet med mätmetoden och visionen för hur tidplansstrategierna kommer se ut de närmsta fem åren behöver förtydligas så att medarbetare får en kännedom om processen för hur störningar skall eliminerasOne third of the workers in the construction industry will retire by 2025. Th is entails that young workers in the industry face major challenges with producing dwellings in today's high pressured housing market. A survey shows that employees in the construction industry stay awake at night due to concerns about job- related issues. Therefore it is of outmost importance to streamline and eliminate the disturbances in the building production. The purpose with this master thesis is to locate common production disturbances and investigate the relationship between these in different construction projects. The purpose is also to investigate whether JM's new method of monitoring timetables is perceived to be effective of its own employees. This study is a survey with both qualitative and quantitati ve elements. The data collection is mainly provided through interviews with works managers and local managers for each project as well as various documents from the projects. Data collection has also been obtained through access to JM's database as well as an interview with one of the production managers at JM. The study shows that disturbances related to preparatory work, resources, construction documents and deliveries are the most frequent in JM's construction project. Based on these disorders deviations, three liaisons have been identified: Disturbances related to spadework arise due to lack of geotechnical investigations Disturbances in the preparatory work leads to extended construction time Inaccurate information in documents causes disturbances in frameworks The result of the study also shows that the method of monitoring timetables is too new to allow respondents to reflect the experience of this in a greater extent. Despite the given statement it is concluded that it is unreasonable at this stage to answer the question of whether the measurement method can contribute to reduce delays of future projects. Based on respondents' views on improvements to the measurement method, the following conclusions can be drawn: The protocol needs to include more activities in order to document the start times for all stages The purpose of the method and the vision of how the timeplan strategies will evolve during the next five years needs to be clarified
6
Malmer, Elsa. "Är frekvent mockning av hästhagaren effektiv åtgärd mot fosforläckage? : En studie om förbättrad gödselhanteringi hästhagar för minskad fosforbelastning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415343.
Full textAbstract:
Östersjön är drabbad av övergödning på grund av en för stor näringstillförsel av blandannat fosfor. Fosfortillförseln till Östersjön domineras av vattendrag och bidrag från Sverigeär den tredje största källan av fosfor. När hästar går ute i mindre hagar, främst undervinterhalvåret, gödslas hagarna med näringsämnen från gödsel och urin. Näringsämnensom hamnar i hagen riskerar att föras bort med vatten genom ytavrinning. Dessutomriskerar marken bli mättad på fosfor, dvs inte kunna binda fosforn, vilket medför ettfosforläckage till närliggande vattendrag, och i slutändan till haven. I den här studienstuderades effekten av att gödsel i rasthagar mockas upp samt hur nederbörd påverkarhur fosfor lakas ur gödsel. En litteraturundersökning samt en fältstudie i tre delar genomfördesi syfte att undersöka om mockning är en effektiv åtgärd mot fosforläckage.Studien genomfördes på en gård med två hästar i en hage på 0,09 hektar. Fältstudiensförsta del fokuserade på hur mycket gödsel och fosfor som mockades upp ur hagen viddaglig mockning, veckovis mockning samt mockning efter en månad. Fältundersökningenav mockning i hagen visade att daglig mockning förde bort 78 % av gödseln ur hagen och73 % av fosforn från hagen, vilket motsvarar 5,5 g fosfor per dag och häst. Att mockadagligen jämfört med månadsvis för bort 80 kg mer gödsel och maximalt 85 g fosfor urhagen jämfört med månadsmockning. För daglig mockning jämfört med månadsmockningreducerades gödselbelastningen med 60 kg gödsel och maximalt 65 g fosfor. Trotsatt hagen mockades noggrant gick det inte att få upp mer än 36 % gödsel efter en månad.Del två i studien studerade fosformängden i gödselhögar som legat ute i fält i totalt tvåmånader. Där studerades även nederbörd och temperatur som faktorer som kan påverkaläckaget. Provtagning av gödsel i cylindrar visade att efter 8 veckor fanns endast 25 % avfosforn kvar och det fanns ett svagt samband mellan nederbörd i fält och fosformängd.Sist genomfördes en kort bevattningsstudie i laboratorium med fokus på urvattning avfosfor vid kraftigt regn. Bevattningsstudien visade att det sker ett läckage av fosfor frångödsel vid regn. Efter ett regn motsvarande 100 mm visar resultaten att cirka 40 % avfosforn i hästgödseln lakades ur.The Baltic Sea suffers from eutrophication caused by a large nutrient supply of phosphorousand nitrogen. The supply is dominated by waterborne phosphorous and Sweden is thethird largest source of phosphorous to the Baltic Sea. Horses normally spend time outsidein smaller paddocks during the winter season where they fertilise the soil with nutrientsfrom the manure. Added phosphorous to the soil increases the risk of phosphorus-richsurface runoff from the paddock. In addition, the soil risks being saturated with phosphorus,which results in a phosphorus leakage to nearby watercourses, and eventually tothe seas.In this study, the effect of removing manure from the paddocks through mucking wasstudied. Precipitation were monitored in relation to the amount of phosphorous in manure.A literature review combined with a field study in three parts were conducted toexamine whether mucking was an effective measure against accumulation of phosphorusin the soil. The study took place in a 0,09 hectare paddock with two horses during twomonths. The first part of the field study focused on how much manure and phosphoruscould be mucked out of the paddock during daily mucking, weekly mucking and muckingafter one month. The results showed that daily mucking removed 78 % of the manure and73 % of the phosphorous, which corresponds to 5,5 g of phosphorus per day and horse.Daily mucking, compared to monthly, removed 80 kg more manure from the paddock.Daily mucking compared to weekly removed 60 kg more manure. Although the paddockwas thoroughly cleaned, it was not possible to get more than 36 % of the manure afterone month.Part two in the study examined the amount of phosphorous in manure piles that wereleft in the field for a total of two months. Sampling of manure, in cylinders, showedthat after eight weeks only 25 % of the phosphorous remained in the manure. The restwas considered lost. Lastly, an irrigation study was carried out in a laboratory. The testfocused on phosphorous leakage from the manure in case of heavy rain. The irrigationstudy showed that the phosphorous leaked during rainfall. After a rain equivalent to 100mm, the results showed that about 40 % of the phosphorus in horse manure leaked.
7
Johansson, Emilia, and Amanda Larsson. "När det ofarliga blir farligt : En enkätstudie om hur frekvent matöverkänslighet är bland människor i åldern 18-28 år i Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31494.
Full textAbstract:
Bakgrund: Att definiera matöverkänslighet är ännu idag inte fastställt, det råder delade meningar om denna definition. Författarna har valt att inrikta sig på matöverkänslighet som definieras matallergi och matintolerans. Flera av matallergierna kan utlösa en allergisk chock, denna typ av chock som även kallas anafylaktisk chock kan vara livshotande om inte behandling sätts in direkt. Idag lider var tredje person i Sverige av någon typ av allergi, vanligt förekommande matöverkänsligheter är komjölksallergi, laktosintolerans, äggallergi och nötallergi. Syfte: Syftet är att undersöka hur många människor i åldern 18-28 år som lider utav matöverkänslighet och om allergimedicin bärs med dagligen. Metod: En empirisk enkätstudie låg till grund för studiens resultat. Författarna valde att göra en kvantitativ studie för att kunna samla in data systematiskt och sedan sammanfatta dessa i statistisk form. Studien var ute efter ett större antal deltagare utspridda på olika platser så därför passade kvantitativ metod in med en enkätstudie. Det blev en prospektiv tvärsnittsstudie då studien undersöker hur något såg ut vid ett specifikt tillfälle. Resultat: Studiens resultat visar att drygt en tredjedel utav deltagarna lider utav någon form utav matöverkänslighet, allergi eller intolerans. Ytterligare 20 % har någon gång reagerat på ett livsmedel, men använder idag ingen medicin mot sina besvär. De vanligaste livsmedlen att reagera emot är mjölk- laktos, frukt, nötter och vete. Slutsatser: Knappt hälften av de personerna som deltagit i denna studie har någon gång reagerat på ett livsmedel. Sedan har drygt 35 % utav deltagarna uppgett att de använder någon form utav allergimedicin mot livsmedel. Det innebär att människor i västvärlden är mer matöverkänsliga nu än någonsin och trenden fortsätter att eskalera. Renlighet och matvanor är troligen orsaker till detta växande hälsoproblem.
8
Höglund, Gabriella, and Elisabeth Sahlén. "Att leka tre är inte alltid lätt : En kvalitativ studie om mellanhandens roll vid bevarande av engagemang när individen i relationen frekvent byts ut." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415902.
Full textAbstract:
Forskning har på senare år förskjutits från ett dyadiskt fokus till att försöka fånga dynamiken i bredare nätverk. Trepartsförhållanden, en relation som består av tre parter har därför blivit aktuellt inom forskningen. Detta eftersom många affärsrelationer naturligt består av tre parter, exempelvis när en mellanhand agerar mellan köpare-säljare. Mellanhandens roll har främst undersökts inom långvariga affärsrelationer. Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för mellanhandens roll vid bevarande av engagemang, när individen i relationen frekvent byts ut. Studieobjektet bestod av två trepartsförhållanden med följande aktörer: 1) en leverantörs säljare som agerar mellanhand mellan 2) en leverantör och 3) inköpare i butik. Resultatet visar att mellanhanden har en central roll, där engagemanget tycks bevaras genom kontinuerlig återkoppling och kommunikation. Studiens tyder på att engagemang driver förtroende och ett förtroende behövs för att fatta beslut. Att bevara engagemang när individen frekvent byts ut tycks därför vara en utmaning med mellanhandens roll.
9
Jisser, Hanna. "D-vitamin och Fysisk Aktivitet : Hur frekvent och på vilket sätt bör kvinnor efter menopaus rekommenderas vara fysiskt aktiva för att upprätthålla en adekvat D-vitaminstatus?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-57370.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie var att identifiera lämplig aktivitetsfrekvens och aktivitetsduration för att upprätthålla en adekvat D-vitaminstatus hos postmenopausala kvinnor. Databasen PubMed har använts för litteratur- och informationssökning i syfte att söka fakta om teori, begrepp och metoder. Mesh-filter har använts för att begränsa området till fysisk aktivitet och dess effekter i terapeutiskt syfte. Sammanlagt sju artiklar, varav sex tvärsnittsstudier och en randomiserad kontroll/fallstudie valdes ut för vidare studium. Resultaten visar samband mellan D-vitaminstatus och god fysisk kondition, muskelstyrka, fall- och frakturfrekvens, bentäthet samt träningsduration, vilket även medför ökad solexponering. Tvärsittsstudierna tillåter dock inte utläsning av kausalitet, då observerade samband endast används till att förutsäga förväntad effekt av en viss parameter. Det vore lämpligt att undersöka träningens kortsiktiga effekter i form av epidemiologiska och kliniska metoder. Idag förefaller adekvat information om träningens relevans vad gäller kortsiktiga effekter på D-vitaminstatus otillräcklig för fullt ut uppnå undersökningens syfte.The aim of this study was to investigate the frequency and duration of physical activity required to maintain adequate vitamin D status in postmenopausal women. PubMed was used as a search tool for assessing relevant information about theory, concept and methods. Mesh-filter was applied in order to narrow down the search area to physical activity and its use in a therapeutic purpose. Seven articles in total were considered relevant for evaluating the purpose of the study. Among the seven articles, six were analytical cross sectional studies and one study was a randomized control trial. The investigations present associations between vitamin D and physical function, muscle-strength, fall and fracture, BMD and duration of physical activity, which is also correlated to increased sun exposure. However, cross sectional study alone are limited in terms of their causality. The associations observed mainly predict the expected effect of a certain parameter. Based on these facts, it would be interesting to investigate the effects of physical activity on vitamin D assessing epidemiologic and clinical methods in order to acquire short-term results. Adequate information regarding the relevancy of physical activity on vitamin D status today appears inadequate to support distinct recommendations on this topic.
10
Nordin, Niclas. "Kreativa resonemang i läromedel : En läromedelsanalys där andelen algebrauppgifter där eleven behöver använda ett kreativt resonemang har undersökts samt vart i läromedlen de är mera frekvent förekommande." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24910.
Full textAbstract:
Läromedel har ofta en dominerande roll i matematikundervisningen. Dock har läromedlen många gånger en allt för stor inriktning mot att imitera procedurer och minnas algoritmer, vilket både får påverkan på elevernas lärande och matematiska förståelse. I denna studie har det därför undersökts hur stor andel av algebrauppgifterna i läromedel, hämtade från tre olika matematikböcker med inriktning mot årskurs 6, som eleverna behöver använda sig av ett kreativt resonemang för att nå en lösning. Ett kreativt resonemang som i sammanhanget innebär att en algoritm eller metod som kan användas för att lösa uppgiften inte finns presenterad för eleven i förhand. Resultatet visar att det är en liten andel av uppgifterna i läromedlen som kräver detta. Istället finns det i de flesta fall en färdig algoritm eller metod som eleven kan härma för att lösa uppgifterna. Detta betyder att de fördelar som användandet av kreativa resonemang medför för elevernas lärande och matematiska förståelse i stor del går förlorat om läromedlen används oreflekterat från lärarens sida.matematik
Books on the topic "Frekvent"
1
Gustavsson, Sven. Frekventen rechnik na bŭlgarskii͡a︡ poeticheski knizhoven ezik. Sofii͡a︡: Universitetsko izd-vo "Sv. Kliment Ohridski", 1999.
Find full text
2
Klementa, Josef. Somatometrie nohy: Frekvence některých ortopedických vad z hlediska praktického využití v lékařství, školtství a ergonomii. Praha: Státni pedagogické nakl., 1987.
Find full textBook chapters on the topic "Frekvent"
1
Kulset, Ellen M. "Bruker norske revisorer konsistente og tilstrekkelige stikkprøvestørrelser når de tester ukentlig forekommende interne kontroller? En teoretisk analyse1." In Aktuelle temaer i regnskap og revisjon, 223–42. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.112.ch8.
Full textAbstract:
Tidligere forskning viser at revisorer gjerne bruker tommelfingerregler foreslått av American Institute of Certified Public Accountants (AICPA) når de skal bestemme seg for stikkprøvestørrelser til bruk i forbindelse med test av ikke-frekvente interne kontroller. I Norge har Den norske Revisorforening (DnR) forslått bruk av tilsvarende stikkprøvestørrelser. Jacoby og Hitzig (2011) kritiserer de amerikanske tommelfingerreglene for å bidra til utilstrekkelige og inkonsistente stikkprøvestørrelser. I dette kapittelet analyseres stikkprøvestørrelsene som benyttes av norske revisorer når de tester ukentlig forkommende kontroller. Basert på data innsamlet av Finanstilsynet i et tematilsyn i 2016, finner vi at praksis med tanke på stikkprøvestørrelser synes svært ulik i de ulike revisjonsselskapene. Videre finner vi at stikkprøvepraksisen bare tidvis tilsier at det isolert sett hentes inn tilstrekkelig bevis fra stikkprøvene, og at stikkprøvestørrelsene synes inkonsistente når de sammenlignes med praksis knyttet til test av frekvente kontroller. Videre finner vi at omstendighetene stikkprøven gjennomføres i, tidvis kan tilsi at dagens praksis innebærer tilstrekkelige stikkprøvestørrelser.
Conference papers on the topic "Frekvent"
1
Alagić, Samir. "Izobraževanje medicinskih sester." In Organizations at Innovation and Digital Transformation Roundabout: Conference Proceedings. University of Maribor Press, 2020. http://dx.doi.org/10.18690/978-961-286-388-3.1.
Full textAbstract:
Vse večja frekvenca pacientov v bolnišnicah botruje nenehnim spremembam in hitrim prilagoditvam v zdravstveni negi. Eden izmed načinov, kako biti kos vsem tem izzivom, je izobraževanje. V prispevku tako obravnavamo izobraževanje medicinskih sester na Kliničnem oddelku za travmatologijo v Univerzitetnem kliničnem centru Ljubljana. Predstavljen je pregled razvoja izobraževanja v zdravstveni negi in njegova povezava z motivacijo medicinskih sester. Predstavljeni pa so tudi rezultati raziskave s področja izobraževanja, izvedene na Kliničnem oddelku za travmatologijo UKC Ljubljana. Zanimalo nas je mnenje medicinskih sester glede izobraževanja in njegova uporabnost v delovnem procesu in poleg tega, kaj jih pri izobraževanju motivira in ovira. Prav tako smo iskali odgovore na razlike med starejšimi medicinskimi sestrami in mlajšimi medicinskimi sestrami glede izobraževanja. Rezultati so pokazali, da so medicinske sestre v povprečju na Kliničnem oddelku za travmatologijo visoko motivirane za izobraževanje, vendar bo potrebno v prihodnosti izobraževanje bolj prilagoditi potrebam delovnih procesov in zaposlenih.