Dissertations / Theses on the topic 'Friskfaktor'

Syfte och frågeställningar

Syftet var att undersöka om golf är en fysisk aktivitet som kan bidra till bättre hälsa hos äldre och kunna ordineras av läkare som fysisk aktivitet på recept vid åldersrelaterade välfärdssjukdomar. De frågeställningar som besvarades var om det förelåg någon skillnad i upplevd hälsa, levnadsvanor och faktisk hälsa mellan äldre kvinnor som spelar golf och äldre icke golfande kvinnor.

Metod

I studien deltog 36 kvinnliga golfare och 17 icke golfande kvinnor som var 65 år och äldre.

Golfarna togs fram genom slumpmässigt urval bland medlemmar i golfklubbar i Stockholms län. Försökspersonerna rekryterade en anhörig vilken ingick i en kontrollgrupp. Ett frågeformulär med frågor om subjektiv hälsa och levnadsvanor besvarades av deltagarna. Därefter genomfördes ett styrketest, blodtrycksmätning, registrering av vikt och längd på undersökningsdeltagarna.

Resultat

Det framkom ingen skillnad mellan de båda grupperna i deras upplevda totala hälsa. Vid undersök-ning av specifika fysiska kapaciteter och mentala förmågor upplevde golfarna sig starkare i fysiska kapaciteter som ben- och arnstyrka samt kondition. De upplevde också oftare hopp/optimism och känsla av kontroll. Golfarna åt grönsaker, frukt och bär oftare än icke golfare och ägnade sig oftare åt fysisk aktivitet på låg intensitet. Genomsnittliga BMI-värdet var lika för båda grupperna och mätning av blodtryck och handstyrka visade inte heller på någon skillnad.

Slutsats

Det går inte med denna studie påvisa att golf leder till bättre hälsa hos äldre även om vissa paramet-rar antyder detta. Lågintensiv träning, intag av frukt, bär och grönsaker är bra för att förebygga och behandla välfärdssjukdomar. Dessa parametrar var signifikant vanligare bland golfare och därför förefaller det som om golf är en aktivitet som leder till bättre hälsa. För att fastställa att det var just golfen som gjorde att golfarna ägnade sig mer åt lågintensiv träning och åt mer frukt, bär och grön-saker krävs dock noggrannare forskning inom området.

Syfte och frågeställningar

Syftet har varit att utifrån ett idéanalytiskt perspektiv undersöka hur alkoholens positiva hälsoeffekter framställs av läkare och i kvällspress. Detta har skett med hjälp av en textundersökning, där värderingar och föreställningar bearbetats utifrån en aktörscentrerad analys, som fått sin utgångspunkt i följande frågeställningar:

– Hur framträder aktörernas syn på alkoholens nyttighet för hälsan?

– Hur framträder aktörernas syn på gränsen mellan skadlig och måttlig mängd alkohol?

– Vilka skillnader och likheter förekommer hos aktörerna?

Metod

Vår metod bestod av en textundersökning, där insamlad empiri består av 12 tidningsartiklar ur Expressen och tre intervjuer. Intervjupersonerna består av två allmänläkare och en alkoholläkare. Metoden bygger på idéanalys och resultaten från intervjuer och våra utvalda artiklar har bearbetats med hjälp av ett eget utformat analysschema.

Resultat

Artiklarnas definition på måttlig mängd alkohol sträcker sig mellan allt från ett till fyra glas om dagen. De sjukdomar som alkohol tycks ha en positiv påverkan på är bl.a. hjärt- och kärlsjukdom, hjärnskador, Diabetes typ II och demens/Alzheimers. Att dricka alkohol i måttliga mängder rekommenderas både till kvinnor som vill bli gravida, samt män och kvinnor i medelåldern och ända upp till 81 år. Typ av alkohol som nämns varierar mellan artiklarna, vissa definierar inte alkohol specifikt, medan andra skriver enbart om vin. Några tar upp både, vin, sprit och öl. Den vanligast förekommande typen av alkohol i våra utvalda artiklar är vin.

Samtliga läkares inställning till alkohol är främst negativ ur hälsosynpunkt. De negativa och skadliga effekterna överväger de eventuella positiva hälsoeffekter som alkohol kan bidra till. De positiva hälsoeffekter som lyfts fram är påverkan på hjärta och kärl, framförallt arterioskleros, sänkt blodtryck, antioxidanter i rödvin och alkohol ur social synvinkel såsom gemenskap och välbefinnande. Rekommendationer kring måttlig mängd alkohol ska alltid individualiseras och kan inte generaliseras till att gälla majoriteten. Mängden som rekommenderas till ”vanliga personer” utan missbruksproblem eller sjukdomar som tar skada av alkoholen är cirka ett till två glas vin per dag, alternativt en till en och en halv flaska i veckan. Alla läkarna nämner vin som främsta dryck, dock framgår ej om det är rött eller vitt vin. Att generalisera och uttala sig om en rekommendation av alkoholintag som gäller för alla människor är ohållbart.

Slutsats

Utifrån ett idéanalytiskt perspektiv framträder att såväl media som läkare ansluter till uppfattningen att alkohol i måttliga mängder motsvarande en till två glas vin/dag kan bidra till positiva hälsoeffekter, men överstiger konsumtionen denna nivå överväger snarare de skadliga effekterna. Läkarna framhåller även att det är det av stor vikt att poängtera att råd om alkohol ska ses oerhört individuellt och att det inte är lönt att rekommendera till personer som redan har sunda vanor till alkohol. Expressens råd om mängd överstiger läkarnas rekommenderade mängd med upp till fyra glas vin/dag och anses därför utifrån läkarnas synsätt leda till negativa hälsoeffekter.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen. IPA syftar till att data tolkas och översätts för att det sedan skall vara möjligt för forskaren att söka mönster i respondenternas livsberättelse, utifrån dessa mönster bildas teman som i sig ges en språkdräkt. Det har framkommit fem teman i denna undersökning; fysisk aktivitet, sociala relationers betydelse för individen, förhållningssätt till arbete och fritid, arbetsinnehåll och återkoppling och till sist fritidssysselsättning. Alla dessa teman har betydelse för respondenternas välmående i någon grad på deras arbete och fritid.

Många människor går till jobbet och håller sig friska under en lång tid. Vad som karaktäriserar dessa individer och deras arbetsplatser avser denna undersökning att ta reda på. En explorativ studie genomfördes genom att intervjua åtta lärare och två rektorer från två olika skolor angående friskfaktorer i lärarens vardag. Resultatet av deras reflektioner har sammanställts i sju områden som påverkar lärarens hälsa; organisation, ledarskap, lärarroll, arbetsuppgift, kollegor, elever och individen. Sammanställningen visar att bilden av friskfaktorer är komplex och att det är många faktorer som påverkar individen. Undersökningen syftade även till att ta reda på eventuella likheter och skillnader i hur rektorer och lärare reflekterade och huruvida detta påverkade arbetsplatserna. I stort sett gick lärarnas och rektorernas svar hand i hand, men i praktiken kunde skillnader uppstå. Observationer i klassundervisning har även genomförts före varje intervju med lärarna.

Resultatet analyseras utifrån Fromms teori om människans grundläggande behov, Antonovskys känsla av sammanhang, erkännandeteorin och slutligen Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Avslutningsvis ges förslag om framtida forskning.

Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien. De viktigaste friskfaktorerna som framkom var förtroende för arbetsgivaren, kommunikation med chef, målklarhet, samt autonomi. Arbetstillfredsställelse var den välbefinnandeaspekt, av de i studien undersökta, där ledarskap och arbetsklimat visade sig ha störst betydelse. Ledare har stort ansvar för och inflytande över arbetsklimatet, varför ledarrollen bör vara i fokus vid insatser för att minska stressrelaterad ohälsa.

Utbrändhet är idag ett välkänt begrepp. Samhället har haft en negativ utveckling då det gäller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lärare mår allt sämre. Denna studie syftar på att ta reda på vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrändhet i läraryrket. För att gå ett steg längre än den forskning som gjorts i ämnet tidigare, utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, där kom-munikationen mellan lärare och elev är det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollärare har intervjuats och, på så sätt, fått tillfälle att delge sina åsikter om vad de anser fungerar som hälsofrämjande när det gäller kontakten med elev-erna. Analysen av undersökningen har utmynnat i en rad olika slutsatser; bl.a. att tid är viktigt för att främja kommunikationen mellan lärarna och deras elever. Finns inte tiden, så finns det möjlighet att ”skapa” denna på olika sätt, t. ex. genom prioriteringar. Att ta vara på glädjen och feedbacken från eleverna är, även det, viktigt ur hälsosynpunkt. Stud-ien är intressant i den meningen att den erbjuder ett redskap att ta till innan risken för att hamna i ett stresstillstånd, och så småningom bli utbränd, är ett faktum.

Sjukskrivningar har blivit ett växande problem och företag måste värna om sin personal för att hålla den frisk. Många företag har insett vikten av att satsa på förebyggande åtgärder för att undkomma långtidssjukskrivningar. Vårt huvudsyfte med denna undersökning är att ta fram de friskfaktorer som påverkar välmående. För att göra detta har vi valt ett företag med låg sjukfrånvaro, SBAB i Karlstad.

Tidigare forskning visar på lönsamheten av förebyggande åtgärder framför rehabilitering. För att kartlägga vart insatserna bör göras är det angeläget för företag att vara medvetna om vad som håller personalen frisk. Enligt forskning har många faktorer påverkan på välmående, sociala relationer och motion är två av dessa.

Resultatet grundar sig på en kvalitativ studie där sex intervjuer bland personalen på SBAB genomförts. De faktorer som enligt undersökningen har visat sig ha störst betydelse för personalens välmående är organisationskultur, socialt stöd, arbetsvillkor, fysisk aktivitet och återhämtning. I resultatet framkom även att individens personlighet och inställning påverkar hur de olika friskfaktorerna upplevs.

Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid. Studien har vidare förankrats inom vården där kvinnorna ifråga arbetar. Det empiriska resultatet har försett studien med fyra huvudkategorier och slutsatser vilka omfattar och klarlägger sjukskrivningsmönster och rehabiliteringsprocess; upplevelsen av sjukskrivning, bakomliggande strukturella och individuella riskfaktorer samt rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer. De strukturella riskfaktorerna exemplifieras med förhållandena såsom arbetsförändring, arbetsmiljö och kvinnors dubbla arbete. Dessa strukturella omständigheter har visat sig ha en påverkande tendens som uttrycks i individuella handlingar såsom prestationskrav och kvinnoroll. Ovannämnda förhållanden har visat sig vara riskfaktorer som bidragit till sjukdomsbesvärens uppkomst. Andra faktorer som främjat en lyckad återgång är rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer; rehabiliteringsaktiviteter, återgång till arbetet, positivt bemötande och initiativtagande. Med utgångspunkt i Giddens struktureringsteori, Webers rationalisering, Hirdmans genusteorier samt hälsoteoretiska ansatser har det empiriska resultatet kunnat analyseras och förtydligas i ett större sammanhang.

Hösten -05 genomfördes en personalundersökning inom förvaltningen

Lärande & Arbete, Söderhamns Kommun som visade på en hög

sjukfrånvaro. Ledningsgruppen inom förvaltningen beslutade därför

att börja arbeta hälsofrämjande för att minska sjukfrånvaron och bli en

attraktivare förvaltning.

Syftet med denna C-uppsats var att kartlägga förekomsten av

psykosociala friskfaktorer i relation till sjukfrånvaron inom de olika

enheterna i förvaltningen Lärande & Arbete i Söderhamns Kommun.

Metoden var kvantitativ. Ett urval gjordes utifrån de friskfaktorer som

tidigare forskning visat relatera till sjukfrånvaro. En

enkätundersökning genomfördes bland samtliga AB-avtalsanställda

inom förvaltningen. 143 stycken svarade.

I Resultatet framkom intressanta signaler. Framförallt att vissa enheter med

hög sjukfrånvaro också var de som uppgav lägst grad av delaktighet, lägst

grad av att kunna påverka hur arbetet ska utföras, att det ställs för höga krav

på dem i arbetet samt att de skattade lägst angående om de har möjlighet till

kompetensutveckling vid behov. I en av dessa enheter var det även en hög

grad som anser att de har så mycket att göra att de blir tvungen att dra in på

luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. De skattade även lägst när det

gäller frågan att de har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefen, när

arbetet är besvärligt. Intressant i studien var att det inte framkom något

anmärkningsvärt gällande skattningen av friskfaktorerna inom den enhet

som hade den högsta sjukfrånvaron inom förvaltningen. Detta signalerar på

att sjukfrånvaron inom den enheten kan bero på andra faktorer. Det krävs

ytterligare analyser av materialet för att säkerställa graden av samband med

sjukfrånvaron. Däremot kan dessa friskfaktorer fungera som ett riktmärke i

det hälsofrämjande arbetet inom förvaltningen.

Mitt syfte med denna undersökning är att få en fördjupad kunskap om hälsopedagogers erfarenheter kring friskvårdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hälsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsättet bildar ett underlag för det hälsofrämjande arbetet och fokus ligger på friskfaktorer, på det som bidrar till att bevara och förbättra hälsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det är viktigt att lyfta fram det friska när vi strävar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvårdsarbetet

bör handla om långsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid något enstaka tillfälle.Hälsoprofilbedömningar (HPB) som är en vetenskapligt förankrad metod, är den vanligaste friskvårdsstrategin som används bland hälsopedagogerna. Hälsopedagogerna hade dock svårt

att peka på några specifika friskfaktorer.

Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter. Resultatet baserades på enskilda intervjuer vilka tolkades enligt tematisk analysmetod. De övergripande faktorer som framkom i resultatet var framförallt ändrat förhållningssätt mot sig själv och sin omgivning, vila, aktivitet, socialt stöd, struktur, samtal, medicinering, läkarens bemötande, den egna viljan och faktorer på arbetsplatsen. Tidigare forskning ger stöd åt flertalet av dessa faktorer. Studien kan bl a vara användbar för dem som insjuknar idag och framöver samt för vidare forskning inom området som kan hjälpa drabbade att få bättre behandling.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmärkte långtidsfriska på If Skadeförsäkring.

För att uppnå undersökningens syfte skapades tre frågeställningar:

•Vilka arbetsrelaterade faktorer utmärker de långtidsfriska?

•Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgångspunkt?

•Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt?

Metod

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på If Business Support och Stab i februari 2007. Enkäten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall på 30,6 %.

Resultat

De tydligaste faktorerna som utmärkte de långtidsfriska på If var tydliga mål, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jämförelse med liknande forskning inom området. Studien visade att de långtidsfriska genomgående upplever sin arbetssituation som lite mer positiv än de med hög sjukfrånvaro såväl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgångspunkter.

Slutsats

Att arbeta hälsofrämjande utifrån friskfaktorer kan vara ett positivt förhållningssätt i utvecklingen för en sundare arbetsplats. Man måste dock vara medveten om att dessa faktorer påverkar varandra olika beroende på lokala förutsättningar och sammanhang samt att hälsan även beror på andra faktorer såsom livsstil och sociala relationer. För att kunna dra generella slutsatser av undersökningar likt denna krävs inte bara bättre mätmetoder av hälsa utan även fler studier som kan förklara varför vissa medarbetare är friskare än andra.

Betyg i Ladok 2020-12-15.

Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.

Då en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig på en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid där har denna arena ett betydande inflytande på individens hälsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö där individen är en del av de dagliga systematiskt pågående processerna som påverkar hälsan. Att hitta friskfaktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsan i positiv riktning är således relevant i ett hälsofrämjande arbete. Syftet med denna uppsats var därför att kartlägga vilka faktorer anställda på en arbetsplats upplevde påverkade deras hälsa. För att undersöka detta valdes ett Apotek som enligt en tidigare genomförd hälsoprofilbedömning upplevde god hälsa. På Apoteket X genomfördes det sex enskilda halvstrukturerade intervjuer med de anställda på arbetsplatsen. Tolkningen av resultatet visade att det fanns många olika faktorer som bidrog till en bättre hälsa bland de anställda. De friskfaktorer som visade sig finnas på Apoteket X var ledarskapet, relationer, tydliga mål och struktur i arbetet, arbetsklimat, kunder och arbetsuppgifter samt möjligheten att påverka i arbetet. Friskfaktorerna bidrar till att de anställda bland annat upplever trygghet, glädje, stöd och delaktighet.

ÖREBRO UNIVERSITY

Department of Behavioural, Social and Legal Sciences

C-essay in Social work, Advanced course

2006

To give up a criminal life style

A study of motivation and protectional factors of juveniles after a sentence of institutional care or community work

Emma Henriksson & Karin Tengnäs

ABSTRACT

The purpose of the study was to investigate the factors that juveniles sentenced to institutional care or community work perceive as important for their decision to give up a criminal life style. The study approach was based on a few specific questions: (1) What aspects of the treatment have contributed to a motivation to abandon the criminal life style? (2) What have motivated the juveniles to make a decision to leave the criminal life style? (3) Are there any specific internal or external protectional factors that have been decisive for the rehabilitation process and, if so, are they linked to intrinsic or extrinsic motivation? The study rests on the theoretical foundation created by earlier research on institutional care, motivation and protectional factors. Interviews were chosen as a method to secure qualitative data and the interview manual was designed on the basis of themes that reflect the questions of the study. Six young people’s perception of their treatment is documented in the study, as well as their opinion on the effectiveness of the treatment. The report also sheds light on the factors that have generated their motivation for change and on the protectional factors that were important, and on how these factors were linked to intrinsic and extrinsic motivation.

The result indicates that in general the juveniles were unsatisfied with the treatment they had received at the institution. The supervisors at the organisation K.A.M.P., which they had all been in touch with, was perceived as being more important. All the six youth reported that they feel that they have changed and that their way of thinking is different. An important component in their process of change is the assessment they have made of the pros and cons of either continuing with the same behaviour or, alternatively, embark on another path. For several of the respondents the most important positive aspect attributed to a change was the expectation of freedom. The risk for further punishment was reported as the main negative consequence of continuing as in the past. In their final analysis the advantages with giving up the criminal life style outweighs the disadvantages, and so, they arrived at the conclusion that the criminal life style is not worthwhile. Their families and the supervisors at K.A.M.P have served as external protectional factors and extrinsic motivation. These factors have been synergetic with internal protectional factors such as reliance on their own general ability and on their ability to say no. A combination of all these factors has contributed to a process of developing intrinsic motivation. The respondents all describe a specific event, a turning point, as the starting point of this process. The result of the study and the theoretical analysis made indicate that there is a certain thematic pattern which is critical for a positive shift of behaviour. Support, trust, participation, reflection, attitudinal change and motivation are the positive themes that feature. Giving up a criminal life style is a process that is positively influenced by these themes and the outcome does in fact depend on all these parameters, which do also interact with each other. A conclusion is that, for an institution, it is important to create conducive conditions for the juveniles to generate intrinsic motivation. For such conditions to exist, individual approaches, emphasis on a family approach and a good relation between the youth and the care holder, are emphasized.

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap

C-uppsats i Socialt arbete C, 20 poäng

2006

Att lämna en kriminell livsstil

En studie av ungdomars motivation och friskfaktorer efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst

Emma Henriksson & Karin Tengnäs

SAMMANFATTNING

Studiens syfte var att undersöka ungdomars uppfattning om vilka faktorer som bidragit till att de, efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst, beslutat sig för att lämna sin kriminella livsstil. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats: (1) vilka aspekter i anslutning till behandlingsinsatsen har bidragit till ungdomens motivation till att lämna sin kriminella livsstil? (2) Vad har motiverat ungdomen till att bestämma sig för att lämna den kriminella livsstilen? (3) Finns det specifika interna eller externa friskfaktorer som varit avgörande för återhämtningsprocessen och är de i så fall länkade till intern eller extern motivation? Studiens teoretiska grund bygger på tidigare forskning om institutionsvård, motivation och friskfaktorer. Kvalitativa intervjuer har valts som metod och intervjumanualen är utformad efter teman som följer studiens frågeställningar. I studien redogörs för sex ungdomars upplevelse av behandlingsinsatsen och vad denna har bidragit till. Vidare belyses var ungdomarna har funnit sin motivation till förändring samt vilka friskfaktorer som varit av betydelse och hur dessa är kopplade till intern och extern motivation.

Resultatet visar att ungdomarna överlag är kritiska till behandlingsinnehållet på institutionen. Kontaktpersonerna på organisationen K.A.M.P, som de alla varit i kontakt med, anses ha varit mer betydelsefulla. Alla ungdomar uppger att de har förändrats som person och nu tänker på ett nytt sätt. Vad som varit en viktig del i ungdomarnas förändringsprocess är den avvägning de gjort mellan för- och nackdelar med att fortsätta sitt beteende och med att genomföra förändringar. Den viktigaste positiva konsekvensen med en förändring uppger många vara friheten. Risken för påföljder anges vara den viktigaste negativa konsekvensen med att fortsätta som tidigare. Fördelarna med att lämna en kriminell livsstil har slutligen ansetts överväga nackdelarna, varför ungdomarna har kommit fram till slutsatsen att det kriminella livet inte är värt det. Familjen och kontaktpersonerna på K.A.M.P har fungerat som externa friskfaktorer och som extern motivation. Dessa har samverkat med interna friskfaktorer, såsom en tilltro till sin egen förmåga och en förmåga att kunna säga nej. En kombination av alla dessa faktorer har tillsammans bidragit till en process mot utvecklande av intern motivation. Ungdomarna beskriver alla en specifik situation, en vändpunkt, som varit början på denna process. I resultatredovisningen och analysen kan slutligen ett mönster urskiljas, där temana stöd, tillit, delaktighet, reflektion, attitydförändring samt motivation genomgående framträder. Processen att lämna en kriminell livsstil påverkas av och är beroende av alla dessa teman, vilka även i sin tur påverkar varandra. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att på institutionen skapa förutsättningar för att ungdomarna ska kunna utveckla en intern motivation. För att en sådan ska kunna komma till stånd betonas vikten av individanpassning, inriktning på familjen och goda relationer mellan ungdom och behandlare.

Sammanfattning

I den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen. Långtidsfriskhet är beroende av ett flertal omständigheter i vår närmiljö. Däribland de arbetskrav vi utsätts för och vilken grad av egenkontroll samt socialt stöd vi upplever i arbetet. Den kan också bero på hur vi tar hand om den egna hälsan och sköter vår kropp.

Syftet med undersökningen om långtidsfriska var att undersöka vad som ökar sannolikheten för att en person ska vara långtidsfrisk. Vi var intresserade av de bakomliggande faktorerna, de som gör att vissa personer är mer friska än andra.

För att kunna besvara ovanstående syfte har studien utförts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört 8 stycken intervjuer på vårdbiträden och undersköterskor i Arvika kommun samt tagit del av aktuella teorier inom ämnet.

Resultatet visar på en rad påverkande faktorer i och utanför arbetet. För att förtydliga det lilla extra som krävs för att uppnå långtidsfriskhet har vi delat in de identifierade faktorerna i friskfaktorer och långtidsfriskfaktorer. Faktorerna vi har funnit är bland annat balans i livet, tid för återhämtning samt en hög grad av socialt stöd. Faktorerna kan vi se som mer eller mindre lätta att påverka som individ eller arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan vi i alla fall säga att det inte finns något entydigt recept för långtidsfriskhet att följa, vilket såklart hade varit önskvärt från alla inblandade parter.

Nyckelord: långtidsfrisk, friskfaktorer, trygghet, balans.

Syfte och frågeställningar:

Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.

För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:

 Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?

 Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?

För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:

 Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?

 Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?

Metod:

För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes.

Resultat:

KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva.

Slutsats:

KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.

For a long period of time there has been an extensive documentation of how things are presumed not to be at our workplace. However there is little knowledge on how it is supposed to be, what makes us feel good and what makes us retain our well-being. The aim of this study was to survey the attitudes towards factors of well-being at the workplace among personnel at four institutions at Kristianstad University. The work method used in this study is quantitative and a questionnaire survey was carried out to produce an overall picture. The majority considered praise from manager and the opportunity of development discussions of great importance. During the development discussion the majority considered feedback on work achievements the topic of most importance to discuss. Stress management was found to be the pre-eminent benefit to be offered from the employer. Women had a more positive attitude towards factors that promote health in the relationship between the co-workers. In general women also had a more positive attitude towards factors that promote health in the assignment. The result of our study raises attitudes towards health promoting factors, and could indicate the direction for pursued health promoting work in the workplace. To enable an organization, and its employees, to develop and grow according to their attitudes, they will need opportunities to reflect and learn.