Dissertations / Theses on the topic 'Friskis Svettis'

The aim of this study is to investigate where and why the fitness clubs, Sats and Friskis & Svettis in Stockholms county, choose to locate their facilities in certain places and which their primarily targetgroups are. Furthermore, the aim is to gain knowledge of people’s health status in areas where the facilities are located, in order to see if they are located where exercise is most needed. Interviews were conducted with members of the fitness clubs but also with non members, i.e. people who lived in areas with an absence of fitness facilities. Further interviews have been made with managers of the fitness clubs and with two political representatives. The other methods were mapping of the facilities inrelationship to different variables in ArcGIS and field observations. The results of this study show thatthe facilities are mostly located in the central of Stockholm and places where income levels,population density and amount of people working in an area are high. The facilities can also be foundwhere there are large flows of people, for example near commercial centers such as shopping malls.The fitness clubs do not primarily focus on establishing any facilities in places where exercise is mostneeded. The target groups for Friskis & Svettis were both younger and older people and those who wanted to pay a low membership fee while Sats target groups were people aged between 20-50 years and were willing to pay a high price for a membership. Based on price for a membership, availability and what the clubs offers, some people may get excluded from Sats and Friskis & Svettis. Those people mostly live in low status areas and if they eventually would become members of the clubs it would require cheap prices, culture-specific exercise forms and better proximity between the residenceand the facility. Finally, since both the fitness clubs and the political representative’s claims that people everywhere should have the possibility to exercise regardless of their income level and so on, there should be a better interaction between all the actors in order for the clubs to be available to allthe people.

2003 kom ett tillägg till läroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lärare. Utbildningen har fått namnet "Röris" och utbildar skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lärare och skolpersonal kan använda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet är utformat att användas i skolan med barn i årskurs 0-3. Syftet med uppsatsen är att undersöka hypotesen att lärare som valt en fortbildning om rörelse använder sig av mer rörelse i verksamheten. För att kunna svara på denna hypotes har en undersökning skett genom att beskriva vilken typ av lärare som deltar i "Röris" utbildningen och hur mycket lärare använder sig av Röris i verksamheten. En enkätundersökning har genomförts och besvarats av 36 verksamma pedagoger som genomfört Friskis & Svettis halvdagsutbildning. Resultatet i enkätundersökningen visar att lärare som fullföljt Röris utbildningen i hög utsträckning använder Röris programmet i undervisningssituationer samt är medvetna om rörelsens betydelse och/eller blivit mer medvetna om rörelsens betydelse för barns fysiska och sociala förmåga.

Friskis & Svettis är en sammanslutning av ideellt arbetande idrottsföreningar som erbjuder alla människor en lättillgänglig träning. I dagsläget uppgår antalet medlemmar i Karlstad till cirka 4600 aktiva medlemmar. Utöver den grundläggande jympan som samtliga Friskis & Svettis-föreningar i Sverige erbjuder, kan Friskis & Svettis Karlstad erbjuda medlemmarna gym, spinning, aerobics samt utomhusverksamhet.

Föreningen önskar att få en djupare insikt i hur medlemmarna hos Friskis & Svettis i Karlstad uppfattar kvaliteten på de utbjudna tjänsterna. En tjänst kan beskrivas som en kedja av värdeskapande aktiviteter eller händelser. Kvaliteten på en produkt är dess förmåga att tillfredställa och helst överträffa, medlemmarnas behov och förväntningar.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur Friskis & Svettis medlemmar upplever kvaliteten på föreningens tjänster, vilka attityder som finns bland medlemmarna samt hur stor roll priset har i val av träningsanläggning. Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsintervjuer som genomfördes i Friskis & Svettis lokal Syrefabriken. Då föreningen är uppdelad i fyra huvudgrenar, valde vi att genomföra en fokusgruppsintervju per gren.

Genom undersökningen kan vi konstatera att medlemmarna är tillfredställda med de faktorer som de anser vara de mest centrala i deras kvalitetsbedömning men att det fortfarande finns ett antal kringliggande faktorer som bör åtgärdas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lojala Friskis & Svettis medlemmar i Karlstad är och vidare varför de är lojala. Lojala kunder leder till lönsamhet. Med en lojal kundbas minskar kundomsättningen, vilket gör att företaget inte ständigt måste attrahera nya kunder.

I vår uppsats har vi använt oss av en kvantitativ metod. Vi har skickat ut en enkät till ett urval av 600 av Friskis & Svettis medlemmar. 200 av dessa ingår i analysen. Enkätens frågor baserar sig på ett antal utvalda lojalitetsteorier. Teorierna belyser kundlojalitet, metoder som används för att mäta kundlojalitet, samt lojalitetsfaktorer. Lojalitetsfaktorerna är kundtillfredsställelse, rykte, pris, känslomässigt och beräknande engagemang och lojalitet.

Slutsatsen av undersökningen är att Friskis & Svettis medlemmar är lojala. Tillfredsställelse med Friskis & Svettis påverkar denna lojalitet i stor grad. Känslomässiga faktorer, såsom identifiering med Friskis & Svettis värderingar och engagemang påverkar medlemmarnas lojalitet i större utsträckning än bekvämlighetsfaktorer och materiella incitament.

Bakgrund: Ideella föreningar har inte som mål att maximera sin vinst, därmed går varje intjänad krona tillbaka till verksamheten och dess medlemmar. Trots det kan de ideella föreningarna inte gå med förlust och de måste generera intäkter för att förbättra verksamheten och för att säkerställa sin framtida ställning. Nyckeltal används som hjälpmedel för att få en överskådlig bild av en organisations hälsa och utveckling. Nyckeltalen fokuserar på de aspekter som är mest kritiska för en organisations nuvarande och framtida framgång. Dessa syftar till att underrätta gällande vilka handlingar som behöver genomföras för att öka prestationen inom en verksamhet.Syfte: Studien syftar till att utöka förståelsen för nyckeltal inom ideella föreningar. Vi har valt att studera fallet Friskis&Svettis.Design/metod: I studien används ett abduktivt synsätt, vilket innebär att en induktiv och deduktiv ansats har kombinerats. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod, där vi har intervjuat informanter från sex olika Friskis&Svettis föreningar. Empirin analyseras mot tidigare forskning inom det studerade området för att skapa bättre förståelse för resultatet.Resultat: Studiens resultat visar att Friskis&Svettis mission är att bedriva och erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning för alla. Det kan urskiljas att missionen är densamma både på central som lokal nivå. Utifrån studien framkom det att de nyckeltal som fastställs centralt är inpasseringsstatistik och medlemsstatistik. Inpasseringsstatistik hjälper till att anpassa utbudet och därmed uppnå målet med att få fler i rörelse. Medlemsstatisk visar vidare hurvida man lyckas med målet och kan användas som ett verktyg för att utvärdera och följa upp verksamheten. De nyckeltal som används lokalt är inpasseringsstatistik, medlemsstatistik, kortförsäljning, likviditet, intäkt per medlem, medlemsnöjdhet samt soliditet. Dessa varierar i mängd och användning mellan de lokala enheterna.Nyckeltal används som ett verktyg för att mäta huruvida målen uppnås. Vidare får uppfattningen att finansiella nyckeltal inte fyller en lika viktig roll för Friskis&Svettis då det inom verksamheten inte finns ett avkastningsmål. Finansiella nyckeltal inom Friskis&Svettis används därför främst för att säkerställa överlevnad. Det framgår även tydligt att dessa nyckeltal möjliggör åstadkommandet av de icke finansiella målen eftersom en god ekonomi hjälper till att förbättra verksamheten och öka medlemmarnas nöjdhet.Originalitet/Värde: Forskning som behandlar nyckeltal inom ideella föreningar är idag begränsad. Studiens resultat adderar mer kunskap inom ämnet som i framtiden kan användas för att utforska området ytterligare.
Background: The goal for Non-profit organizations is not to maximize the profit, therefore every earned Krone goes back to the organization and their members. In spite of that the non-profit organizations cannot run at a loss and they have to generate revenues to be able to improve the organization and secure their future position. A key performance indicator is used as a tool to get a perspicuous picture of the health and development of the organization. The key performance indicators focus on the aspects that are most critical to an organization's current and future success. The purpose with these is to inform which actions that needs to be implemented to enhance the performance within an organization.Purpose: The aim of the study is to increase the understanding of key performance indicators in Non-profit organizations. We have chosen to study Friskis&Svettis, a Swedish Non-profit organization.Design/methodology/approach: This study uses an abductive approach, which means that we have combined an inductive and a deductive perspective. Research is based on a qualitative method where we have interviewed informants from six different Friskis&Svettis organizations. The empirical data is analyzed against the existing research in the field of study to increase the understanding of the findings.Findings: The results of the study indicate that the mission of Friskis&Svettis is to offer pleasurable and accessible training for everybody. The mission is the same both on central and local level. The study revealed that the KPIs, membership- and presence statistics, are the same and are set centrally. The presences statistics helps to adapt the supply and thereby achieve the goal to get more people in motion. Membership statistics shows whether you succeed with the goal (or not) and can be used as a tool to follow-up and evaluate the organization. The KPIs that are used locally are membership statistics, presence statistic, card sales, liquidity, revenue per member, member satisfaction and solidity. These KPIs vary in number and use in the local units.KPIs are used as a tool to measure how the goals are achieved. Furthermore, the notion is that the financial indicators do not fill an equally important role in Friskis&Svettis when the organization does not have return of investment targets. Financial indicators in Friskis&Svettis are therefore used mainly to ensure survival. It is also clear that these figures enable the realization of the non-financial targets because a good economy helps to improve operations and increase member satisfaction.IIIOriginality/value: The knowledge about key performance indicators in Non-profit organizations is today limited. The findings of the study add knowledge about the subject that can be used in the future for further research.

This thesis aims at; describing and creating an understanding of how Friskis&Svettis internationalization process, at the start-up in England, can be seen as entrepreneurial, to describe and analyze how various cultural factors can be identified and the impact they have on the internationalization process. The empirical data were obtained through two interviews and it appears that both the organizational culture and national cultural differences can be identified and that these affected the process. The results show that the entrepreneur is both a starting point and a key driver of the process and because of this it can be considered entrepreneurial.

This paper examines the non-profit organization Friskis&Svettis in order to gain insight into whether governmentality is used and if it is being used in what way. Furthermore we analyzed the requirements and consequences that that may have developed out of this governance structure. To get answers to the questions asked in this paper, a qualitative approach has been taken by the use of interviews with officials at Friskis&Svettis Uppsala. The conclusions drawn from the survey is that there are factors that indicate that governmentality is used within the organization by way of the use of guidelines which can be seen as a technique to control individuals and point them in the desired direction, and the follow-ups that can verify that the guidelines are being followed by the officials. The guidelines and the follow-up have also been an organizational requirement. A subsequent impact that was found is that certain leadership styles may be rewarded and that certain criteria on the personal level in terms of which individuals fit within the organization can be created.
I denna uppsats undersöks den ideella organisationen Friskis&Svettis med syfte att få insikt i huruvida självstyrning finns, vilken är vår teoretiska utgångspunkt, samt hur den i sådana fall tar form.  Ett vidare intresse har varit att analysera vilka krav och konsekvenser som kan komma att utvecklas ur denna styrningsform. För att få svar på undersökningens frågeställningar har en kvalitativ ansats använts genom intervjuer med funktionärer vid Friskis&Svettis Uppsala. De slutsatser som dragits från undersökningen är att det finns faktorer som pekar på självstyrning inom organisationen, dels passens riktlinjer som kan ses som en teknik för att styra individerna i önskad riktning, och dels uppföljningar som kan kontrollera att riktlinjerna efterföljs av funktionärerna. Riktlinjerna och uppföljningarna har även funnits som organisatoriska krav. En efterföljande konsekvens som funnits gäller hur vissa ledarstilar kan komma att premieras samt hur kriterier på det personliga planet vad gäller vilka individer som platsar inom organisationen kan skapas.

Den ökade fokusen kring träning och utseende är något som uppmärksammats mer under senare tid och därmed uppstod tanken kring vad som motiverar till styrketräning. Nyfikenheten kring just styrketräning grundar sig i att den är individuell och motivationen som finns ligger hos individen och inte hos en grupp människor då det inte är en lagidrott. Den ökade fokusen på träningen väckte ett intresse för hur de som styrketränar motiveras och vad som motiverar dem. Undersökningen gjordes på Friskis&Svettis Gävle på grund av att de menar att de lever efter en verksamhetsidé och värderingar som flyttar fokusen från träningshetsen till att det ska vara roligt att träna, vilket vi finner väldigt intressant. Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar motionärer till att träna på gym. Som metod användes en webbaserad enkät som skickades ut till medlemmarna. I resultatet framkom att de tre vanligaste motiven till att man går till gymmet är för att förbättra sin fysik, i skade- och sjukdomsförebyggande syfte och för att förbättra sitt utseende. Motionärerna som går till gymmet känner sig gladare, piggare och på bättre humör när de går därifrån än vad de gör när de kommer dit. Slutsatsen blev att de flesta motionärerna på gymmet motiveras av yttre faktorer oftare än av inre faktorer.

Syfte: Syftet är att analysera förutsättningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening. Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet är målet av finansiell karaktär. Den ideella föreningen är dock en organisationsform som istället har ett ideellt mål och då finns en strävan att förverkliga ett ideal istället för att ha vinst och lönsamhet som främsta mål. Det går dock inte att komma ifrån att ideella föreningar fortfarande är beroende av finansiella medel för att upprätthålla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver är tid vilket är detsamma som de ideellt arbetade och ett varumärke, som är omtyckt och leder till att människor vill engagera sig. En ideell förening står inför uppgiften, likväl som andra organisationer, att hushålla med ändliga resurser. Om föreningen kan hushålla med dessa på ett förnuftigt sätt är sannolikheten högre att målet uppfylls. Ekonomistyrning är ett verktyg som utnyttjas för att planera, genomföra, följa upp och anpassa organisationer så att olika typer av finansiella oc hicke-finansiella mål kan uppfyllas. Problematisering: Kan en serviceproducerande ideell förening med ökat fokus på ekonomistyrning underlätta att uppnå det ideella målet? Metod: Denna studie har använt en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Datainsamlingen har till störst del bestått av ett flertal intervjuer men även av olika dokument samt en observation. Arbetet med analysen har gått ut på att se empiriska data utifrån den teoretiska referensramens perspektiv. Slutsats: Förutsättningarna för en väl fungerande kulturell styrning är goda och detsamma gäller för utnyttjandet av finansiella och ickefinansiella nyckeltal. Förutsättningarna för ett fungerande budgetarbete är både goda och mindre bra. En möjlighet att utveckla ekonomistyrningen är att utforma ett balanserat styrkort.

Bakgrund: Regelbunden fysisk aktivitet leder till positiva hälsoeffekter och är därmed viktig som primär- och sekundärprevention för flera olika sjukdomar och för tidig död. Primärprevention ges dock begränsat utrymme inom sjukvården och därmed kan ett samarbete med andra hälsofrämjande aktörer i samhället vara motiverat. Syfte: Att undersöka om deltagare skattar högre upplevd livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå efter Friskis&Svettis (F&S) tio veckor långa ”Börja träna”-kurs samt undersöka om det fanns en korrelation mellan livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå. Metod: 95 deltagare (81 kvinnor, 14 män) med en medelålder på 50 år fyllde i två enkäter, en före och en efter interventionen. En inomgruppsjämförelse samt en korrelationsanalys gällande livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå gjordes. Resultat: Medianen för livskvalitet var 7 före interventionen och 8 efter vilket var en signifikant ökning (p=0,022). Även för fysisk aktivitet var ökningen signifikant med en median på 3 före interventionen och 4 efter (p<0,001). I studien sågs ett mycket svagt samband mellan livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå före interventionen (r=-0,172, p=0,122). Konklusion: Efter deltagande i F&S ”Börja träna”-kurs skattade deltagarna högre livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå. På grund av ett stort bortfall och flera metodologiska felkällor bör resultatet användas med försiktighet och vidare studier är därmed nödvändiga.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet. På de lokala föreningarna intervjuades verksamhetscheferna och totalt sju träningsledare. För att få ett perspektiv från riksorganisationen intervjuades även en styrelserepresentant därifrån. Författarna ville med denna uppsats undersöka vad som motiverar människor i en organisation där människor mestadels arbetar ideellt. Därför undersöktes vilka incitament som finns för olika typer av ledare inom Friskis&Svettis och huruvida dessa motiverar dem eller om det finns andra motivatorer. Slutsatserna som gjordes var att det största incitamentet är den ideella värdegrund som Friskis&Svettis har om lustfylld och lättillgänglig träning för alla. Den är så stark att även formella ledare ändå upp på riksnivå anser att den är det mest drivande. Andra incitament som påverkar engagemanget är de utbildningar och inspirationsdagar som anordnas internt.

Friskispressen, en medlemstidning för Friskis&Svettis medlemmar med ca 6 nummer per år, studeras under åren 1981-2009 med nedslag ungefär vart 5:e år för att utreda Friskis&Svettis relation till tävlingsidrotten och de samhällssyften som ligger till grund Friskis&Svettis motionsträning. Uppsatsen tar avstamp i tidigare svensk idrottshistorisk forskning, speciellt den om kritiska röster mot den svenska idrottsrörelsen av bland andra Johnny Wijk. Friskispressen visar sig tidigt ha tagit en kritisk inställning mot tävlingsidrotten så till den grad att Jympan, Friskis&Svettis främsta träningsform, framstår som speciellt utformad för attskilja sig från tävlingsidrotten och som en manifestation av idrottskritik. Senare under studieperioden avtar denna uttalade tävlingsidrottskritik och på 2000-talet förekommer flera av de centrala aspekter som Friskispressen kritiserade hos tävlingsidrotten i Friskis&Svettis samtidigt som jympan får en allt mindre central roll i Friskispressens rapportering.

Titel: Lever varumärket hos anställda? – En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ Författare: Carlsson, Sofia och Nilsson, Sanna Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Utbildningssäte: Högskolan Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS) Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp Språk: Svenska År: 2010 Syfte: Studera Living the Brand:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kunden Teori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, Living the Brand, Maslows behovstrappa, engagemang Metod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisation Resultat: Living The Brand fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt. Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet   Det blir allt viktigare för organisationer att stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av Living the Brand som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med Living the Brand och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning:   Hur används strategin Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ? - Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden? -  På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? -  Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera?   Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna. Vår slutsats blev att Living the Brand efterlevs hos de två lokala organisationerna vi studerat eftersom de anställda känner identifikation med organisationen och kan leverera det som organisationen står för. Strategin påverkar också deras sätt att arbeta och sätt att förmedla varumärket. Genom att personalen får kontinuerlig information om varumärket hjälper det till att upprätthålla varumärkets betydelse i deras sinnen. Något som också framgår av vår studie är att kulturen inom organisationen har stor betydelse för hur Living the Brand kan utövas. Ifall kulturen arbetar för att varumärket ska spegla verksamheten blir det lättare för individen att tillämpa strategin. Det är därför viktigt att personen känner identifikation det som organisationen står för om Living the Brand ska fungera i praktiken. Detta är något vi ser hos respektive av våra intervjupersoner. Att personer från organisationerna fått vara med och ta fram vision, mission och kärnvärden gör även det att medarbetare kan identifiera sig med organisationen.   Vi tror att om Living the Brand uppmärksammas mer av allmänheten och av organisationer kommer det ha stor betydelse för vilken organisation kunden väljer. Kunden skapar sig förväntningar av organisationen och om inte kunden får vad den förväntar sig blir den missnöjd, vilket kan leda till att företaget mister kunden. Därför anser vi att det både för allmänheten och organisationer är viktigt att fortsätta studera detta ämne.

Syfte: En medlemsdatabas innehåller uppgifter om en organisations medlemmar som kan vara ett intressant underlag för beslut inom verksamheten. Allt fler organisationer utnyttjar medlemsdatabasen, då den kan underlätta i arbetet med att skapa en starkare relation mellan organisationen och dess medlemmar. Friskis&Svettis i Gävle vill bevara och underhålla relationen mellan föreningen och medlemmarna. Friskis&Svettis har idag en medlemsdatabas med personuppgifter som registrerar varje gång medlemmarna tränar.

Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva Friskis&Svettis medlemsdatabas, se vilka möjliga användningsområden den har och vilka användningsområden som skulle underlätta i föreningens verksamhet.

Nedan följer frågor vi arbetat efter:

• Vad är en medlemsdatabas?

• Vilka data finns idag i medlemsdatabasen och hur används den idag?

• Hur påverkar Friskis&Svettis policy användningen av medlemsdatabasen?

• Vilken möjlighet finns att använda medlemsdatabasen på ett mer effektivt sätt kopplat till verksamheten?

• Hur kan medlemsdatabasen utvecklas?

• Vilka behov har Friskis&Svettis av en medlemsdatabas?

Metod: Vi har arbetat enligt en arbetsmodell som visar de fem delprocesserna vid en forskningsstudie. Vi har i teoridelen använt oss av sekundärdata i form av böcker inom områdena marknadsföring och metodlära. Empiridelen bygger främst på intervjuer av Friskis&Svettis anställda och föreningens medlemmar. Vi har även tagit del av den medlemsundersökning som Friskis&Svettis genomförde i November 2007

Resultat & slutsats: En medlemsdatabas kan vara allt från ett enkelt medlemsregister till ett mer avancerat M.I.S (Management Information System). Den kan fungera som ett verktyg vid beslutsfattande men även som ett hjälpmedel för att stärka relationen mellan en organisation och dess medlemmar. Friskis&Svettis lagrar personuppgifter om medlemmarna i databasen och registrerar varje gång de tränar. Friskis&Svettis använder sig inte i någon större utsträckning av informationen i databasen. Vår uppfattning är att det är mer aktuellt för Friskis&Svettis att använda medlemsdatabasen som en informationskanal, än för att öka lönsamheten via kringprodukter och analysera medlemsunderlaget.

Förslag till fortsatt forskning: Vi har i denna uppsats inte tagit någon hänsyn till den ekonomiska aspekten som en eventuell utveckling av medlemsdatabasen skulle medföra. Vi har inte heller undersökt ifall det finns ett generellt behov hos medlemmarna av en medlemsdatabasutveckling.

I och med att en utveckling och synkronisering mellan medlemsdatabasen och föreningens hemsida är omfattande, ser vi gärna fortsatta studier i att undersöka huruvida föreningens medlemmar är i behov av och är intresserade av en eventuell utveckling.

I dag vet vi inte om det finns ett intresse hos föreningens medlemmar om en eventuell databasutveckling. Vi skulle gärna se att en undersökning genomfördes om en samlad medlemsdatabas för Friskis&Svettis riksorganisation är möjlig och av intresse för föreningen?

Vi har i denna uppsats inte tagit hänsyn till den ekonomiska aspekten. Med bakgrund till detta ser vi gärna att en studie genomförs, med syfte att undersöka om det finns en möjlighet ur ett ekonomiskt perspektiv, att utveckla Friskis&Svettis medlemsdatabas?

De lokala Friskis&Svettisanläggningar är ekonomiskt oberoende av varandra. En jämförelse mellan dem skulle kunna göras och där undersöka hur deras användning av databasen skiljer sig från varandra.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestå av någon form av rörelse utöver ämnet idrott och hälsa. Detta gör vi med hjälp av lärare i ämnet idrott och hälsa. Friskis & Svettis har för ändamålet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lärare i grundskolans tidigare år och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mål-sättning till de 30 minuternas innehåll, men det är till viss del samma som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lärare i ämnet idrott och hälsa. På vår väg till vårt resultat och vår diskussion, har vi studerat Röris, profession och yrkesstatus för lärare i idrott och hälsa, för att få ett empiriskt underlag. Vi finner i denna studie att Röris är en produkt som går med vinst för Friskis & Svettis, men även att produktens inne-håll utför moment som läraren i ämnet idrott och hälsa utför. Därmed finner vi att det kan kom-ma att påverka professionen för lärare i ämnet idrott och hälsa, för att lärare med andra ämnen lär ut kunskap som ligger till grund för professionen för lärare i idrott och hälsa.