Relevant bibliographies by topics / Friskolereform

Contents

  1. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Friskolereform'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Friskolereform.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Friskolereform"

1

Christoffersson, Therese. "Valfrihet, effektivitet och konkurrens : En argumentationsanalys av 90-talskrisens roll i friskolereformen." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325499.

Full text
Abstract:
This paper focuses on the link between economic context and legislation. In 1992, an extensivemarket led reform on Swedish elementary school made it possible for corporations and othernon-governmental foundations to run schools with funds from taxes. Meanwhile, Swedensuffered from a severe recession. This paper seeks to analyse the role of the economic crisis inthe debate regarding this reform. The object of analysis is editorials in two major newspapers,government bills and excerpts from parliament debate, and the theoretical framework is acombination of Karl Polanyi’s commodification theory and Christopher Hood’s New PublicManagement definition. The results show a diversity in the use of economic arguments,depending on political position and source. Explicit justification of the reform – where therecession make a major argument – have been found foremost in government bills.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Palmert, Oskar. "En kritisk policyanalys av friskolereformen." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-139996.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att kritiskt granska friskolereformens tillkomst i och med proposition 1991/92:95 (Om valfrihet och fristående skolor) och proposition 1992/93:230 (Valfrihet i skolan). Detta med hjälp av Carol Bacchis metod för policyanalys: What´s the problem represented to be? Resultaten visar att den dåvarande regeringens antaganden om att skolans kvalitet kan höjas med hjälp av ökad valfrihet gällande val av skola och marknadskonkurrens mellan skolor, inte tycks vara riktiga. Detta delvis eftersom skolor kan värva elever med ett lyckat varumärke eller en attraktiv studieort, snarare än enbart med god utbildningskvalitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lidman, Joacim, and Linnéa Östberg. "Skolan som aktiebolag : Friskolerektorers och lärares upplevelser av friskolereformen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12043.

Full text
Abstract:
Privatisering av utbildning och hur friskolor faktiskt drivs har länge varit ett debatterat ämne i Sverige. Det är därför angeläget att undersöka hur rektorer och lärare vid gymnasieskolor uppfattar friskolereformen och hur den påverkar deras arbete. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare och rektorer upplever att friskolereformen, det vill säga marknadsorientering- en, påverkar styrning och organisering av utbildning. Uppsatsens fokus är inriktat på hur rektorer och lärare upplever att marknadsorienteringen påverkar utbildningsorganisationen och hur den påverkar ledarskapet. Uppsatsens teoretiska ram ligger på två nivåer. Vi använder dels teorier på organisationsnivå såsom New Public Management och Freidsons (2001) tre logiker om marknad, byråkrati och profession. Vi använder också Linds (2011) teori om transformativt ledarskap samt Malténs (2000) teori om det pedagogiska ledarskapet. Vi har med hjälp av en kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer på tre fristående gymnasieskolor i Västsverige där vi intervjuat en rektor respektive en lärare på vardera skola. Intervjuguiden är baserad på fyra olika huvudteman; friskolereformen, konkurrens & marknad, ekonomi och ledarskap. Samtliga respondenter anser att friskolereformen till stor del har inneburit en positiv förändring för gymnasieskolorna i Sverige, men flera av dem är också kritiska till den och dess effekter. Det som ansågs vara bra med reformen var exempelvis möjligheten till ett fritt skolval. En annan aspekt som majoriteten av respondenterna såg som positiv och nyttig var att möjligheterna till förändring förbättrades. Samtliga rektorer var också överens om att sättet en fristående skola styrs på rent organisatoriskt är fördelaktigt. Det här är en effekt av privatise- ringen och tolkas tydligt genom NPM där gymnasieskolan styrs mer som ett företag än som en offentligt styrd gymnasieskola. Det som ansågs vara en mindre bra effekt av friskolerefor- men var exempelvis det faktum att en del av de fristående skolorna drivs av börsnoterade koncerner. Flera av lärarna var kritiska mot detta och de menade att det ibland flyttade bort fokus från utbildningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Galvez, Flores Gabriela. "Kommunalt självstyre, kommunalisering av skolan och friskolereformen - en analys." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-319768.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Arvidsson, Arvidsson, and Magnus Fredriksson. "Placeboeffekt? : En utvärderande studie av friskolereformen i Halmstads kommuns gymnasieskolor." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17200.

Full text
Abstract:
This thesis is an evaluative study of the political reform, Friskolereformen, which enabled independent schools to receive state funding. The study evaluates to what extent the incentives, which preceded the reform, have been fulfilled. The evaluation is defined to include upper secondary schools in the municipality of Halmstad during the years of 2005–2010. The reform was enacted on the basis that it would result in a higher standard of quality, efficiency and freedom of choice. The result of the study has shown that no significant improvements to the educational quality in the municipality have occurred. Regarding efficiency, the reform has proven to be extremely costly for the local government, since the average cost per pupil has practically doubled over the course of ten years. However, the study has found that the reform has contributed to slightly increase the available educational options in the municipality, and as a consequence of that, improved the freedom of choice. Before a new school can begin to operate, the local politicians have the right to express their opinions to Skolinspektionen (The Swedish School Inspectorate), even though their say is only advisory. The politicians comment on whether the new schools would have a positive or negative influence on the local educational system. The study has found these comments to be highly influenced by their political conviction and not by actual facts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Porsö, Matilda. "Skolnedläggning i Uppsala : En fallstudie om Brantingsskolans nedläggningsprocess." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217769.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Akis, Ali. "Argumenten om friskolereformen : En diskursteoretisk analys av Proposition 1991/92:95 och Motion 1991/92:Ub62." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412920.

Full text
Abstract:
Skolväsendet genomgick stora förändringar i slutet av 1980-talet och kort tid framåt. Dels kommunaliserades Sveriges statliga skola 1989 under en socialdemokratisk regering och dels infördes privata skolor, fristående skolor 1992 under en borgerlig regering. Skolpolitiken tog en snabb vändning, genomgående debatter för och emot de nya skolorna har mer eller mindre förts sedan dess. Den här studien är ett försök till att förstå de politiska argumenten som framlades av förespråkarna och kritikerna. Källmaterialet baseras på de viktigaste riksdagsdokumenten från den tiden; den borgliga propositionen bakom friskolereformen, och den socialdemokratiska kritiska motionen mot fristående skolor. De båda dokumenten, det vill säga propositionen och motionen, analyseras med Laclau och Mouffes diskursanalys. Centrala idéer från neoliberalismen har också presenterats till stöd för analysen av dessa politiska texter.   Studieresultatet visar att propositionen argumenterar på olika vis för att nya skolor behövs, för elever, föräldrar och även samhället i stort. Men också något som eftersträvas av föräldrar, elever och andra. Den fristående skolan framställs i positiva termer och dess särat som en kraft mot en vitalisering av skolväsendet. S motionärerna framställer däremot den nya fristående skolan som oprövad, och problematisk för elever och samhället: ekonomisk intresse kan föregå barns olika behov, segregation kan verka. Skolpengen som implicit presenteras i propositionen skildras explicit i motionen med mycket negativ klang. Studieresultatet visar också på neoliberala ansatser i propositionen, men S-motionärerna uttrycker mer socialliberala tendenser. Diskursen som har identifieras i studien skildrar olika argument för/emot friskolan. Liknande begrepp som sluter diskurserna baserad på respektive politisk text används men har olika betydelser, som ger upphov till en kamp om diskursen kring friskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lazar, Andrei. "En gammal profession i ett nytt samhälle : En studie om kommunala lärares upplevelser och erfarenheter av densvenska friskolereformen." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339072.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to examine the experience that secondary school teachers in Swedenhave of the charter school reform (friskolereformen). The reform meant that charter schools couldcompete on equal terms with municipal schools, the idea being that competition would cut costs andimprove the overall quality of all schools. The main objective of the study is to investigate how thishas affected teachers working for municipal schools, who's main objective remains to cater to thepublic good. Through interviews with several teachers from municipals schools in Uppsala, it'sclear that the reform has had a clear impact on their profession. The municipality's will to reducecosts seem to have increased the workload for the teachers. A lot of new administrative tasks, notregarded as essential educational tasks, have been added. Meanwhile the reputation and salary ofteachers have dropped along with a decreasing collegiality, attributed to lack of time. It appears thatthe teachers are overall dissatisfied with the implementation of the reform but agree thatcompetition can have positive and diversifying effects on the education system. The teachers areabove all sceptical to private companies making profit of students, claiming that it promotes a faultycompetition that tries to attract student not by promising a lot of lessons but rather few lessons andeasy grades. The conclusion is that even teachers in municipal schools have felt the effect of NPMreforms.The teachers feel that their autonomy has decreased and that their profession has sufferedas a consequence of the charter school reform. The bureaucratic and professional logic that hasguided teachers has had to make way for a new market logic.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Prskalo, Daniela. "Fackförbundens syn på effekten av friskolereformen : En analys av Lärarförbundets och Lärarnas Riskförbunds argumentation kring betygssättning och lärarens myndighetsutövande." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-380987.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Salih, Såma. "Friskolor - slopa eller behålla? : En kvalitativ studie i Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Liberalernas förhållningssätt till det fria skolvalet och friskolor." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71608.

Full text
Abstract:
Diskussionen om det fria skolvalet, friskolor och friskolor på religiös grund är ett hett ämne som riksdagspartierna gärna debatterar om i det offentliga rummet. Hur dessa partier förhåller sig till frågan kan vara av stor betydelse för många inför riksdagsvalet 2018.  Denna uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att genom innehållsliga analyser jämföra likheter och skillnader i hur Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna förhåller sig till ämnet friskolor och andra följder av friskolereformen. Det material som ligger till grund för analysen är huvudsakligen ämnesrelevanta partipolitiska texter och program som respektive parti publicerat.  Frågeställningarna är följande:   Vilka följder anser Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna att friskolereformen haft? Vad för politiska åtgärder presenterar partierna kring friskolor och religiösa friskolor? Vilka likheter och skillnader finns det i partiernas synsätt och förhållningssätt i frågan? I mina slutsatser identifierade jag tre återkommande teman som partierna nämnde mycket: segregation, vinst och religiösa friskolors existens. Vänsterpartiet har det mest kritiska förhållningssättet till det fria skolvalet och friskolor, och anser att det spätt på segregationen av elever. Socialdemokraterna är för ett fritt skolval men vill skärpa regelverken för friskolorna. Liberalerna anser att det fria skolvalet och friskolor har motverkat segregationen. S och V vill avskaffa vinstdrivande friskolor , medan L vill behålla denna typ av skolor och endast förbjuda vinstuttag för de friskolor som missköter sig. Samtliga partier vill slopa religiösa friskolor; V och S är för ett totalt förbud och L vill förbjuda etableringen av nya religiösa friskolor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography