To see the other types of publications on this topic, follow the link: Fritidshemmet.
Dissertations / Theses on the topic 'Fritidshemmet'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Fritidshemmet.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bergstedt, Mikael. "Fritidshemmets ansikten : En diskursanalys av dagspressens texter om fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39444.
Full textAbstract:
Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen.
2
Bergstedt, Mikael. "Specialpedagogisk disciplinering på fritidshemmet? : En diskursanalys av fritidshemmets styrdokument." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99240.
Full textAbstract:
Fritidshemmets relation till specialpedagogik har varit något oklar. Det har funnits tankar på att fritidshemmet innehåller specialpedagogiska ansatser i sin ordinarie verksamhet samtidigt som det efterfrågats externa specialpedagogiska stödåtgärder. I den här studien har fritidshemmets styrdokument undersökts för att klargöra hur det förhåller sig med förekomst och praktisk innebörd av specialpedagogiska inslag i fritidshemmets uppdrag. Styrdokumentens innehåll granskades utifrån begreppen delaktighet, differentiering och det kompensatoriska uppdraget, ur ett maktperspektiv i en diskursanalys. De specialpedagogiskt förankrade inslagen var rikligt förekommande och hade en betydande disciplinär funktion, som till stora delar kan härledas till skolans verksamhet och den specialpedagogiska tradition som finns där. För fritidshemmet verkar de specialpedagogiska inslagen normaliserande så att avvikare utkristalliseras. Det finns även en tendens till exkludering genom organisatorisk differentiering för elever som inte klarar normalitetskraven. Författarens slutsats är att fritidshemmet behöver en specialpedagogik som är utvecklad för fritidshemmets särart och som kan stödja den pedagogik och det förhållningssätt som finns där, samt en öppenhet med de disciplinära inslag som finns i verksamheten.
3
Masih, Sandy, and Sare Nbaate. "Bildskapande på fritidshemmet : En kvalitativ studie om bildskapande på fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40791.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to elucidate how students use image creation at the youth leisure centre. We also want to highlight the the differences that exist between the students' image creation from a gender perspective as well as how the students interact with each other during the image creation. We have chosen to use a qualitative approach when we use observations as a method for the data collection. In the study, we have used socio-cultural and gender perspectives. The result shows that tools and materials are very central to the creation of the image. The result also show that during the image creation, social interaction appears between the students through communication and the choice of classmate is based on gender. Furthermore, the results show that the students most often use image creation based on their own interests, which then leads to the students' image creation being gender-typical. This usually depends on whether the image acitivity is free or teacher controlled.Syftet med studien är att belysa hur eleverna använder bildskapande i fritidshemmet. Vi vill även belysa hur eleverna samspelar och interagerar med varandra under bildskapandet ur ett genusperspektiv samt skillnader som finns mellan elevernas bildskapande ur ett genusperspektiv. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ ansats då vi använder observationer som metod för insamling av data. I studien har vi använt oss utav sociokulturella perspektiv samt genusperspektiv. Resultatet visar att redskap och material är väldigt centrala för bildskapandet att ske. Resultatet visar även att under bildskapandet sker sociala samspel mellan eleverna genom kommunikation samt val av kamrat baserat på kön. Vidare visar resultaten att eleverna oftast använder bildskapande utifrån egna intressen som sedan leder till att elevernas bildskapande är könstypiska. Detta beror oftast på ifall bildaktiviteten är fri eller lärarstyrd.
4
Andersson, Linn, and Frida Karlqvist. "Fritidshemmets lärande : En studie som synliggör vilket lärande som kan ske på fritidshemmet." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8304.
Full textAbstract:
Syftet med vårt arbete är att ge exempel på hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgångspunkt i Lärarförbundets (2005) kunskapsområden som gäller för fritidshemmet. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjuer med tio barn och två pedagoger på ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen är att vi vill visa vilket lärande som sker på fritidshemmet samt på vilket sätt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att både pedagoger och barn är överrens om att det sker ett lärande på fritidshemmet. Det visade sig även att pedagogerna arbetar medvetet för att utveckla barnens kunskaper på fritidshemmet.
5
Jonsson, Michael, and Kristoffer Blomgren. "Fritidshemmets övergångar : En intervju- och observerationsstudie om lärares hantering av övergångar i fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85805.
Full textAbstract:
Denna studie är aktuell och intressant för verksamma lärare i fritidshem, då övergångar är något som genomförs flera gånger dagligen i samtliga fritidshem. Syftet med studien är att undersöka samt bidra med kunskap kring horisontella övergångar på fritidshemmet. Mer specifikt övergången mellan skoltid och fritidstid samt övergången mellan inomhus och utomhusaktivitet. Genom observationer och intervjuer har vi med stöd av gränsteorier och genom ett sociokulturellt perspektiv, fördjupat oss i vilka specifika moment iövergångar som blir kritiska, varför och hur lärare i fritidshem hanterar dessa. Genom sex stycken observationstillfällen och sex stycken intervjuer fick vi fram resultatet. Studien visar att genom bristande tydlighet och rutiner blir övergångar kritiska. Detta innebär att lärare i fritidshem behöver ha rutin, tydlighet och flexibilitet för att lösa situationen när den uppstår. Ämnet är relativt outforskat och inget man talar om eller belyser särskilt ofta på fritidshemmet. Våra tankar och förhoppningar efter genomförd studie är att lärare i fritidshem ser och genomför övergångar med mer eftertanke, att det inte är något man bara gör på ren rutin. Samt att forskningen inom området ska fortsätta framåt
6
Rohdin, Katarina, and Ida Segersten. "Fritidshemmets digitala ansikte : En studie om hur fritidshemmet positioneras på kommunala skolors hemsidor." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-178005.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att undersöka hur fritidshemmet positioneras i kommunala skolors hemsidors narrativ, samt söka se om narrativen har variationer som beror på demografiska och geografiska faktorer. Hemsidorna har analyserats genom narrativ analysmetod, med tillämpad positioneringsteori samt semiotisk bildanalys. I resultatet har vi funnit att narrativet konstrueras genom olika subjektpositioneringar och via olika former av symboliskt kapital, och därigenom utgör hemsidorna en del av fritidshemmets identitetsskapande. I vår analys har vi identifierat tre positioneringar av fritidshemmet på hemsidorna, det samverkande fritidshemmet, fritidshemmet med särställning och det upplösta fritidshemmet. Som slutsats kan via konstatera att utrymmet för fritidshem, att via hemsidorna, positionera sin verksamhets särprägel är begränsat.
7
Andersson, Andreas, and Sebastian Angel. "Rektorer som fritidshemmets ledare : En kvalitativ studie om rektorers pedagogiska ledarskap i fritidshemmet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49786.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att bidra med en översikt av hur rektorer beskriver sitt pedagogiska ledarskap i fritidshemmet. De forskningsfrågor som har använts är: • Vad beskriver rektorer som viktiga kvalitéer och förmågor i det pedagogiska ledarskapet i fritidshemmets verksamhet? • Hur arbetar rektorer för att leda fritidshemmets verksamhet? En kvalitativ metod har använts när den empiriska datan har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma rektorer från olika skolområden inom samma kommun. Datan har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen har inhämtat inspiration från fenomenologin. Det som framgick i resultatet var att rektorer anser det som viktigt med en tydlig kommunikation och att personalen får vara delaktiga i beslutsfattning. De påtalar även vikten av att lyfta fritidspersonalens kompetenser och att detta kräver en förkunskap om fritidshemmets verksamhet. Rektorerna berättar att de delegerar ansvar och vill fungera som ett stöd i strävan på en självorganisering.
8
Holmberg, Jimmy. "Musik i fritidshemmet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52278.
Full text
9
Lövall, Martin. "Lärande på fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22201.
Full textAbstract:
Denna studie har som syfte att undersöka lärandet på fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta är att jag upplever att fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning är att många personer anser att det är i skolan som eleverna lär sig och att de bara leker på fritidshemmet. För att undersöka lärandet på fritidshemmet så har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla är verksamma i fritidshem. Intervjuerna har sedan granskats och sammanställts till ett resultat. Resultatet visar att det sker ett lärande på fritidshemmet i många olika situationer och aktiviteter. Exempel som tas upp är lärande genom fria och styrda aktiviteter, lärande genom lek, samt lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.
10
Caceres, Faundez Nataly. "Fritidshemmet - En inkluderingsutopi?" Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118054.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur begreppet inkludering framställs i Skollagen (SFS 2010:800), Läroplanen (Skolverket, 2011), Skolverkets Allmänna råd med kommentarer för fritidshem (Skolverket, 2014) samt i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer: arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Undersökningen gjordes genom en kvalitativ textanalys, med inriktning på textinnehåll. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och språk. På det viset vill jag få en tydligare inblick och förståelse av dokumentens pedagogiska värdegrund. Resultatet av undersökningen visade att inkluderingsbegreppet är ett svåråtkomligt mål genom att enbart följa skolverkets dokument. Huruvida begreppet tolkas ligger mycket i hur pass insatt man är i begreppets uppkomst, utveckling och aktuella betydelse inom en skolkontext. Studien väcker bland annat tankar kring hur inkluderande fritidshemmet är idag och hur mycket mer den skulle kunna bli i framtiden.
11
Halef, Vanessa, and Olivier Lukunku. "Konflikthantering i fritidshemmet." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-176115.
Full text
12
Eliasson, Josefine, and Lundell Johan Andersson. "Elevinflytande på fritidshemmet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30587.
Full text
13
Andersson, Ann-Charlotte, and Helena Weinberg. "Konflikter på fritidshemmet." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28148.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka konflikter på fritidshemmet. Vår undersökning har fokuserats på; var konflikterna utspelar sig, vad konflikterna handlar om och hur konflikterna löses. Detta har vi undersökt genom att observera barn på fyra olika fritidshem i två olika kommuner i Sverige. Eftersom vi har valt att göra observationer gör vi en kvalitativ empirisk studie. Utifrån våra observationer har vi uppmärksammat att konflikter kan ske överallt, men de förekommer ofta där pedagogerna inte är närvarande. Under våra observationer på fritidshemmen har vi insett att det råder fler konflikter än vad vi först trodde. Det sker konflikter dagligen, både stora som små och vissa allvarligare än andra. Det finns troligen lika många lösningar som det finns konflikter, därför valde vi att se till helheten och mönstren i vårt sammanställda resultat. Vi kunde se konflikter som löstes av barnen själva, konflikter som löstes med hjälp av pedagoger, konflikter som inte gick att lösa och konflikter som bara löstes.Godkännandedatum: 2016-06-05
14
Lundqvist, Elin. "Datoranvändning i fritidshemmet : Fritidspedagogers attityder kring användning av datorer i fritidshemmet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13588.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att beskriva och analysera några fritidspedagogers attityder kring användning av datorer i fritidshemmet. Avsikten var även att studera eventuella samband eller motsättningar mellan fritidspedagogernas attityder till datorer och den faktiska datorverksamheten i fritidshemmen. Med utgångspunkt i syftet beskrivs fritidspedagogernas attityder till datoranvändning samt hur datoranvändningen ser ut i de fritidshem de arbetar inom. Studien är uppbyggd på kvalitativ information utifrån intervjuer och i resultaten visade det sig att syfte, attityd och användning hör ihop när det gäller datoranvändning i fritidshemmen. Det framkom även att fritidspedagogernas attityder inte är avgörande för hur datoranvändningen genomförs i fritidshemsverksamheten. Slutligen framkom det att avsaknad av utbildning och kunskap kan vara orsak till att det ser så olika ut i fritidshemmen vad gäller datoranvändning. Fritidspedagogernas attityder kring datoranvändning är därmed inte helt avgörande för hur datorverksamheten ser ut i fritidshemmen.
15
Nihlstedt, Anders. "Mobilt lärande i fritidshemmet : Ett utvecklingsarbete med inriktning IKT inom fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35032.
Full textAbstract:
Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet. Mobilt lärande kan betecknas som det lärande som sker med hjälp av den mobila teknikens möjligheter kombinerat med mobilitet. Tidigare forskning menar att det pedagogiska förhållningssättet till IKT är av stor betydelse. Aktiviteterna i form av geocaching, mysterycaching, QR-koder och filmskapande visar att ett mobilt lärande erbjuder kunskapsmöjligheter såsom förmåga att orientera, problemlösning, matematiska begrepp, naturupplevelse och kreativt skapande. Ett mobilt lärande i fritidshemmet stimulerar rörelse, friluftsliv och skapande.
16
Lundin, Patrna Emil, and Frida Remgård. "Musik i fritidshemmet : En studie om förekomsten av musikaktiviteter i fritidshemmet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21579.
Full textAbstract:
Inledning Studien behandlar musik och dess tillämpning inom fritidshemmet. Musik på fritidshemmet är ett område med näst intill obefintlig forskning. Forskning inom musik visar däremot att musikinslag i barns vardag, framför allt inom leken, stimulerar kreativitet och fantasi samtidigt som barnen utvecklas emotionellt såväl som motoriskt. Musikutövande är ofta någonting som kan ske i grupp där man antingen musicerar eller upplever musiken tillsammans. Att fungera i grupp är även centralt på fritidshemmet, där sociala samspel har en stor del i verksamheten. På så vis är musiken ett ämne som har stor möjlighet att tillämpas på fritidshemmet. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal arbetar med musik i fritidshemmets verksamhet, samt hur intresset för musik ser ut hos personal och elever. Ytterligare studeras hur personalens intressen påverkar innehållet i verksamheten, men också vilka möjligheter det finns för eleverna till lärande i musik. Metod I denna studie används kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer samt kvalitativa observationer i form av inventering med fokus på miljön. Urvalet bestod av två olika fritidshem där totalt fyra personer ur fritidshemspersonalen och sexton elever intervjuades. Resultat Resultatet visar att även om intresset för musik på olika sätt finns hos fritidspersonalen upplever de svårigheter i att utöva musik tillsammans med eleverna. Personalens känsla av oförmåga är bland annat en faktor till att musikaktiviteter inte har en så stor plats i verksamheterna. Vad som däremot förekommer är mycket dans och bakgrundsmusik, men aktiviteter där eleverna själva får musicera hör till ovanligheterna. Till skillnad från personalens intresse för musik, som varierande mycket mellan individer, visade majoriteten av eleverna ett större intresse för musik. Detta intresse sträcker sig dock inte längre än till att lyssna och dansa, vilket enligt en av de intervjuade troligtvis beror på att de inte blivit introducerade för musicerande aktiviteter.
17
Brisenfjord, Annika, and Victoria Hjoberg. "Språkinlärning på fritidshemmet : En kvalitativ intervjustudie gällande framgångsfaktorer i fritidshemmets arbete med andraspråkselevers språkinlärning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21883.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att belysa framgångsfaktorer i andraspråksinlärning på fritidshemmet. Genom att åskådliggöra dessa framgångsfaktorer, vill vi bidra till fältet med metoder samt resurser som lärarna beskriver främjar andraspråksinlärning. Uppkomsten av studien grundades i våra erfarenheter, vårt intresse för andraspråksinlärning samt att forskningen inom detta område är näst intill obefintlig. Studien utgick ifrån fem kvalitativa intervjuer, där lärarna i fritidshem beskrev framgångsfaktorer i sitt arbete med andraspråkselevers språkinlärning. Intervjumaterialet har sedan analyserats i förhållande till studiens teoretiska grund, som utgått från forskning om andraspråksinlärning i ett pedagogiskt sammanhang presenterat av forskaren Jim Cummins (2017). Studiens resultat pekar på att lek, högläsning och samtal är metoder som lärarna beskriver som gynnsamma för andraspråksinlärningen. Vidare pekar resultatet även på att de resurser som lärarna beskriver som främjande för andraspråksinlärningen är personalens förhållningssätt, möjligheter till translanguaging samt relationerna mellan lärarna och andraspråkseleverna.
18
Lundell, Rasmus, and Kjell Söderlund. "Datorn på fritidshemmet : Elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorns användning på fritidshemmet." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK. Fritidshem, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-19876.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och användningen av den på fritidshemmet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts i studien. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån olika uppfattningar. Eleverna använde datorn på fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna på musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lära sig saker, hitta information snabbt och förstå bättre genom att kolla på Youtube. Fritidspedagogerna berättade att de använder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt få tillgång till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlätta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande.
19
Varli, Matteus. "Konflikthantering inom fritidshemmet : En intervjustudie om fritidspedagogers syn på smågruffandet i fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38195.
Full textAbstract:
This study is about conflicts – or rather the hassle and fuss – that occur between students in a leisure center and assumes how the teachers who works at the center and that I interviewed experience this, and what approaches they choose when dealing with these types of conflicts. The study has a phenomenological approach and is based on a qualitative method with semistructure interviews. The theory used to analyze the interviews is inspired by Foucault theory of disciplinary power. Since there is not much research that studies conflicts in leisure center, the earlier research I have chosen to describe is based on conflict management within the whole school. Researchers in this field agree that there is not one solution that fits all, but that is largely left to the creativity of the teacher. Furthermore, earlier research point out that the exercise of power can in some contexts be positive for the students, that is if it is used correctly. Conflicts in schools are concentrated to common areas and not to the classrooms there teachers have control over the situation. The results in my study are divided into five themes. The results were in much similar to what prior researchers have found; conflicts tend to occur in common areas where there is no supervision from teachers. However, according to the teachers interviewed, students allow teachers to interrupt the ongoing conflict and solve the situation. This support that there is a hierarchical power situation in which submit to the power of the teachers. It could also be regarded as an example of positive exercise of power as it leads to conflicts being stopped. A result in my study was how the teachers interviewed talked about the use of their voice to solve conflicts. All interviewed agreed that to raise the voice has negative effects in solving conflicts. This is nothing I have seen mentioned in earlier research, and may be looked upon as a finding.Denna uppsats handlar om konflikter som sker mellan elever inom fritidshemmet och utgår ifrån hur fritidshemslärarna jag intervjuat upplever konflikterna på skolan, samt vilka tillvägagångssätt de arbetar med vid konfliktfyllda situationer. Studien har en fenomenologisk ansats och jag har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I uppsatsen framhålls även pedagogens maktutövning i konflikter mellan elever, och tar där avstamp ur Focaults teori om disciplinär makt. Då det inte finns så mycket forskning om konflikter i fritidshemmet så handlar den forskning som jag redovisat om konflikthantering inom skolan i stort. Tidigare forskare inom detta område är av den meningen att det inte finns någon metod som passar att använda i all konfliktlösning, utan mycket ligger i att pedagogen ska vara kreativ i konflikthanteringen. Vidare framhåller forskare att maktutövning kan vara positiv, så kallad vänlig maktutövning. Vänlig maktutövning kan, om den används på rätt sätt, vara både positiv och produktiv. När det kommer till var konflikter oftast sker, belyser tidigare forskare att konflikter oftast sker i skolans allmänna utrymmen, och inte inne i klassrummen där pedagogen har kontroll över situationen. Resultaten som jag har kommit fram till i min studie, delades in i fem teman. Det visade sig att det de intervjuade pedagogerna sade i stort sammanföll med tidigare forskning. Konflikter i fritidshemmet sker oftast i allmänna utrymmen där pedagoger har dålig uppsyn eller ingen uppsyn alls över situationen. Eleverna tillåter pedagogen att komma in och avbryta en konflikt mellan elever. Detta talar för att eleven accepterar ett hierarkiskt maktförhållande där eleverna underställer sig pedagogernas makt, och används i detta som en positiv maktutövning för att få slut på konflikten. Ett resultat i min studie och som jag inte sett diskuteras tidigare men som samtliga intervjuade var tog upp handlar om pedagogens användning av rösten som ytterligare ett maktmedel, och att det inte är någonting positivt att som pedagog höja rösten när man ska lösa en konflikt mellan eleverSlutligen diskuterar jag i studien att det inte finns någon enhetlig strategi att ta till för att lösa konflikter mellan elever i fritidshemmet, mycket handlar om pedagogens erfarenhet och tidigare kunskap inom området samt att arbeta förebyggande genom att redan börja i tidig ålder för eleverna.
20
Gollungberg, Emelie, and Tove Schönborg. "Musik i fritidshemmet : En studie om elevers upplevelser av musik i fritidshemmet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10138.
Full textAbstract:
InledningDenna studie behandlar elevers upplevelser av musik i fritidshemmet samt vilken betydelse musiken har för deras utveckling. Vidare redogörs det för hur eleverna upplever lärarens roll i musikaktiviteter. Fritidshemmets verksamhet bygger på ett grupporienterat arbetssätt med utgångspunkt i relationer mellan elever samt elever och personal. Betydelsefulla delar i verksamheten är skapande arbete, lek samt rörelse. De verksamma lärarna inom fritidshemmet har i uppdrag att uppmärksamma elevers varierande intressen för att ständigt utmana eleverna i sitt lärande. Det estetiska lärandet genererar en självständighet där tankar och känslor utgår från det egna perspektivet. Det ger även en frihet till bearbetning, mottagande samt användande av information. Estetiska lärprocesser agerar en viktig faktor vad gäller kunskapsutveckling, när varierade infallsvinklar knyts samman spelar det estetiska perspektivet en viktig roll. I estetiska lärprocesser ligger fokus på processen i skapandet och inte på den slutliga produkten då det är genom produktionsfasen möjligheten ges att reflektera samt bearbeta information.SyfteSyftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av musikaktiviteter i fritidshemmet samt vilken betydelse lärarens medverkan har för elever i musikaktiviteter.MetodStudien förhåller sig till kvalitativ metod genom datainsamlingsverktyget gruppintervju där enligt planering fyra grupper med fem elever i varje grupp deltar. Intervjufrågorna formas efter frågeställningarna och har dem som utgångspunkt. Den teoretiska ramen inspireras av fenomenologin.ResultatResultatet visar att de musikaktiviteter som förekommer i fritidshemmet är få. Den aktivitet som är främst förekommande är att lärarna kopplar en surfplatta till en högtalare som i sin tur rullas ut på gården när fri lek sker utomhus. Eleverna beskriver lärarens medverkan som att läraren endast startar och stänger av musiken.Vidare beskriver eleverna att de är engagerade inom musicerande av instrument. De berättar även att de vill ha en lärare på fritidshemmet som har kunskaper vad gäller musicerande av instrument.
21
Wiss, Frida, and Ana Kovacevic. "Skapande på fritidshemmet : En studie av lärares uppfattning om skapande i fritidshemmet." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40604.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att beskriva lärares tal om skapande på fritidshem och hur skapandet används. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vilka diskursiva konstruktioner uttrycker lärarna i fritidshemmet kring skapande? I studien används en kvalitativ metod genom fokusgruppsamtal med lärare i fritidshem. Samtalet har analyserats ur ett diskursteoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer det att skapande är ett brett och mångfacetterat begrepp. Skapande syftar inte nödvändigtvis till att endast skapa något med händerna. I studiens resultat framkommer fyra diskursiva konstruktioner av diskurser kring skapande: elevers intresse, skapande i samspel, från produkt till process och fritidstänket.
22
Frida, Eronson. "Utomhuspedagogik på fritidshemmet : En intervjustudie med fem fritidslärare om utomhuspedagogiken på fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104271.
Full textAbstract:
Utomhuspedagogik på fritidshemmet Outdoor education in the leisure time centre Studiens syfte är att bidra med kunskap om utbildade fritidslärares uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik på fritidshemmet. Genom i förväg skrivna intervjufrågor undersöks fritidslärarnas uppfattningar om utomhuspedagogikens innebörd och dess fördelar och nackdelar för att bidra till en djupare förståelse för hur utomhuspedagogiken används på fritidshemmet. Utomhuspedagogik innebär bland annat att eleverna får förstahandserfarenheter genom upplevelser i utemiljö. Studien lyfter även en del av John Deweys, Maria Montessoris och Ellen Keys teorier om lärande för att skapa en större vetenskaplig koppling till fritidshemmets praktik. Tidigare forskning i fritidshemskontext har inte hittats utan forskning från förskolan och skolan har fått användas för att visa på aktuell forskning inom undersökningsområdet. Studien är en fenomenografisk undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjuerna, som utfördes med fem utbildade fritidslärare från fem olika skolor, skapades tre tabeller med beskrivningskategorier: definitionen av utomhuspedagogik samt fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik. Som resultatet visar använder fritidslärarna fem olika beskrivningskategorier när de definierar utomhuspedagogiken: lärande, aktiviteter, hälsa, elevinflytande och närmiljön och naturen. De fördelar som nämndes handlade om utemiljön, delaktighet, hälsa och lärande och nackdelarna dominerades av begränsning av väder, personalkrävande, elevernas undermåliga ytterkläder och elevgruppens motivation och organisation. I studien lyfter fritidslärarna fram verksamhetsnära exempel vilket ger en ökad förståelse för verksamheten.
23
Johansson, Anders. "Barns inflytande på fritidshemmet ur pedagogers perspektiv : Demokrati och inflytande på fritidshemmet." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-149313.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att ta reda på fritidspedagogers upplevelser om barnen hade inflytande på fritidshemmen samt hur pedagogerna förstärker barnens möjlighet till inflytande i verksamheten. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer då det ansågs mest lämplig för denna studie som handlar om att intervjua fritidspedagoger. Resultatet visade att de 6 fritidspedagogerna som deltog i studien hade olika syn på i vilken mån barnen hade inflytande på fritidshemmet och i vilka demokratiska aspekter fritidspedagogerna arbetade med att införa inflytande. Resultatet har sedan analyserats med hjälp utav Maria Ursberg (1996) tre interaktionsstilar. Fritidspedagogerna som deltog i studien var från både Värmlands län samt Stockholms län. Slutsatsen som kan dras är att elevinflytande bör förstärkas ytterligare på fritidshemmet.
24
Engdahl, Marita. "Fritidshemmet : Dåtid Nutid Framtid." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7581.
Full text
25
Lundqvist, Klara. "Social träning på fritidshemmet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28126.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur arbetet kring social träning ser ut i några fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssätt har de i verksamheterna? Jag syftar också till att genom detta arbete utveckla mig själv som fritidspedagog inom detta område då den sociala träningen påverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkätfrågor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete är att jag har fått svar på hur det ser ut i några fritidshem angående den sociala träningen. Jag har fått veta vad pedagogerna anser att social träning är, de anser att det är viktigt och att det är en stor del av fritidshemmet. Informanterna menar att pedagogerna på ett fritidshem ska vara medvetna, rätt utbildade och ta sitt uppdrag på allvar. Slutsatserna av detta arbete är att fritidspedagogerna som jag har intervjuat har med den sociala träningen i sina verksamheter, med eller utan speciella metoder, och även om de inte är helt nöjda med hur allting ser ut idag är de positiva till att arbeta med social träning och vill förbättra sig. Jag har också fått fram att fritidspedagogernas tankar angående den sociala träningen i stor del överensstämmer med vad forskningen säger. För att ge ett exempel så tycker alla informanter som jag har intervjuat att den sociala träningen på fritidshemmet är viktig och Birgitta Kimber (2007, s 5) skriver ”Att kunna skapa och bevara relationer är något av det viktigaste vi kan lära oss för att få ett fullödigt liv”.
26
Wennerberg, Marcus. "Barns lek på fritidshemmet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29579.
Full textAbstract:
Syftet med min empiriska undersökning var att få en grundlig insyn i hur barnen leker på fritidshemmet samt hur pedagoger och barn interagerar med varandra. Hur barnen leker på fritidshemmet och rollen i pedagogiken i leken är de frågor jag valt som avser att svara mitt syfte. Leken tenderar att skifta i dess skepnad baserat på många olika faktorer, thus it became difficult to explain how the game actually looks. Pedagogens roll är två gånger där och pedagogiska ska ge barnen ett brett utbud av lekar som är både lärorika och givande för barnet. Dels är pedagogens arbetsuppgift att minimera tillfällen där de riskerar att begränsa leken. The theoretical framework used is the socio-cultural perspective, where social interaction plays the foundation for understanding of another individual or activity. Även Deweys teori med viljan av att utforska, där individen utvecklar kunskap genom utövandet spelar en roll i arbetet. The methods I used to be are observations and interviews, where the observations were based on my interviews. Slutsatsen var att lekarna såg väldigt olika ut. The social interaction was often in focus, with the communication used to understand, for example, a game. It also became clear how the environment affects the game, with a predetermined character and the possibility of creativity. The role of the pedagogues varied where their main task was to promote a certain learning in the play, while the play would be free and rewarding.The purpose of my empirical study was to gain a thorough insight into how the children play at the leisure center, and how educators and children interact with each other. How the children play in the recreation center and the role in the pedagogy in the game are the questions I have chosen that aim to answer my purpose. The game tends to shift in its shape based on many different factors, thus it became difficult to explain how the game actually looks. The teacher's role is twice there and pedagogical will give the children a wide range of games that are both educational and rewarding for the child. Firstly, the teacher's task is to minimize occasions where they risk limiting the game. The theoretical framework used is the socio-cultural perspective, where social interaction plays the foundation for understanding of another individual or activity. Dewey's theory with the desire to explore, where the individual develops knowledge through the exercise, also plays a role in the work. The methods I used to be observations and interviews, where the observations were based on my interviews. The conclusion was that the games looked very different. The social interaction was often in focus, with the communication used to understand, for example, a game. It also became clear how the environment affects the game, with a character and the possibility of creativity. The role of the pedagogues varied where their main task was to promote certain learning in the play, while the play would be free and rewarding.
27
Cliffmark, Nicklas, and Joel Svensson. "Digitala spel i fritidshemmet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35583.
Full textAbstract:
Svenska regeringen har satt som mål att Sverige skall bli ledande i världen på att ta till vara pådigitaliseringens möjligheter. De anser att arbetet mot detta mål börjar i skolan. 2017 gjordesen revidering av läroplanen och styrdokumenten där det blev ett ökat fokus på digitalisering.Den nya läroplanen träder i kraft i juli 2018. I denna uppsatts så undersöker vi utifrånpedagogernas perspektiv de institutionella förutsättningarna för att använda digitala spel ifritidshemmet samt pedagogernas förhållningsätt och deras syn på elevers lärande ochutveckling i samband med digitalt spelande. Vi undersöker också deras inställning till det nyadigitala fokuset i läroplanen. Vi utförde fem kvalitativa intervjuer på tre olika skolor.Analysen är gjord utifrån ramfaktorteorin och ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningenvisade att ramfaktorer så som ekonomi och gruppstorlekar påverkade pedagogernasförhållningsätt och användandet av digitala spel i fritidshemmet. På grund av storaelevgrupper kände flera pedagoger att de inte fick den tid de ville till att interagera tillräckligtmed eleverna när de spelade digitala spel. Pedagogerna ställde sig positiva till det nya digitalafokuset i styrdokumenten. Alla pedagogerna var ense om att den sociala aspekten var enviktig del av det digitala spelandet. Genom samtal och samarbete tyckte de att elevernautvecklade sina sociala förmågor och lärde sig samspela. Problemlösning och kreativitet varockså förmågor de ansåg utvecklades då eleverna spelar spel som Minecraft och olikamysterium-spel.
28
Dahl, Magnus, and Roland Englesson. "Fri lek i fritidshemmet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35581.
Full textAbstract:
Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner. Insamlingen av det empiriska materialet skedde via observationer där det observerades hur barn lekte under den fria tiden. Observationerna användes sedan till grund för gruppintervjuerna som genomfördes med fritidspedagogerna. Slutsatsen blev att barn lekte väldigt olika och att leken under den fria tiden skiljde sig åt mellan fritidshemmen. På det ena fritidshemmet lekte barnen mer fantasirikt medan barnen på det andra fritidshemmet mer engagerades av fritidspedagogen för att starta lekar. Fritidspedagogernas förhållningssätt till barnens lek var jämförelsevis lika mellan fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger såg ett lärande och ett kunskapsutbyte i leken under den fria tiden, något de även ansåg var positivt. Fritidspedagogerna arbetade aktivt med konflikthantering och förebyggande av utanförskap.
29
Westerlund, Fredrik, and Robin Gupta. "Fysisk aktivitet i fritidshemmet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29576.
Full textAbstract:
Syftet med vårt examensarbete är att granska hur pedagogerna på två olika fritidshem arbetar med fysisk aktivitet i dess olika uttrycksformer, vi vill även granska vilka förutsättningar som finns på fritidshemmen för utförande av fysiska aktiviteter.Våra frågeställningar är ”Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och hur främjas hälsa och lärande i den fysiska aktiviteten?” och ”Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritidshemmet?”. Vi har använt oss av två teorier för att analysera empirin. Dessa är KASAM (Känsla av sammanhang) och det sociokulturella perspektivet. Inom KASAM har vi även använt Thedin Jakobssons (2007) modell.Vi har intervjuat fyra pedagoger på två olika fritidshem utifrån en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet visar att pedagogerna på fritidshemmen medvetet främjar fysisk aktivitet, och med detta medföljer hälsa, lärande och sociala samspel. Vår slutsats är att fysisk aktivitet är något som bör främjas på fritidshemmet och i och med denna studie har vi blivit mer medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse och att det är något vi som fritidspedagoger bör sträva efter att inkludera i verksamheten så mycket som möjligt. Empirin har även påvisat miljöns betydelse för främjandet av fysiska aktiviteter.
30
Widerberg, Susanne, and Carolin Niemi. "Djurassisterad terapi i fritidshemmet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27555.
Full textAbstract:
AbstractTitel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontextFörfattare: Niemi, Carolin & Widerberg, SusanneSyftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi.Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården. Enligt fritidspedagogerna finns många problem med en fritidshemsverksamhet som innefattar djur, exempelvis allergier och ekonomiska hinder. Dock talar de om ämnet med stor entusiasm resultatet och analysen av det empiriska materialet visat att de hade en positiv inställning till området. Ansvar, lugn och empati har lyfts fram som centrala effekter av barns kontakt med djur.Nyckelord: Ansvar, djurassisterad terapi, empati, fritidshem, KASAM.
31
Vara-Cadillo, Melissa, and Nicole Sandoval. "Sociala relationer på fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53398.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala relationer med fokus på lekens betydelse utifrån barnens perspektiv ser ut på två olika verksamheter i södra Sverige. Syftet definierades utifrån våra tre frågeställningar där vi som sagt har utgått från barnens perspektiv för att se vad de ansåg och tänkte om begrepp som gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Den forskningsmetoden vi använde oss av var kvalitativ data där intervjuer stod i fokus. Sammanlagt valde vi ut 10 barn från två olika verksamheter som fick ställa upp på intervjun. Barnens svar vi fick utifrån intervjuerna spelades in för att sen kunna transkribera, kategorisera och analysera. Studiens resultat visade att majoriteten av barnens svar hade delade åsikter och tankar om gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Barnen lät positiva till större grupper och blandade kön när det kom till gemenskapen. När det kom till utanförskap var barnens svar vänliga och omtänksamma då de alltid försökte tänka på hur andra barn i närheten mådde och hade det på fritidshemmet. Studien visar att med hjälp av leken skapar barnen nya vänner och sociala relationer överlag.
32
Larsson, Lisa, and den Berg Jessica van. "Fritidshemmets fysiska inomhusmiljö : En kvalitativ studie om legitimerade fritidslärares personliga uppfattning om inomhusmiljön på fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-88890.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att få mer kunskap om hur lärarna arbetar med utformandet av de lokaler de har till sitt förfogande på fritidshemmet. Vi undersökte hur lärarna arbetade med att utforma den fysiska inomhusmiljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande. Våra frågeställningar var följande: Hur arbetar legitimerade lärare i fritidshem med den fysiska inomhusmiljön med utgångspunkt i didaktiken? Hur utformar lärarna i fritidshem den fysiska miljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande? Hur beskriver lärarna att miljön påverkar deras pedagogiska planering? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har gjort personliga intervjuer med fyra legitimerade lärare mot fritidshem. Efter intervjuerna har svaren transkriberats och kategoriserats. När kategoriseringen var klar kunde vi uppnå ett resultat. Empirin har visat att fritidshemmen delar lokal med skolans verksamhet, vilket gör det svårt att forma den fysiska inomhusmiljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande. Planeringstiden används i första hand till att planera verksamheten, men de didaktiska frågorna finns med i tankarna. Sammanfattningsvis menar lärarna att det är svårt att forma klassrumsmiljön efter fritidsverksamheten, då de måste plocka iordning efter sig till dagen efter.
33
Maatson, Jonas, and David Samuelson. "Fritidshemmet och skolan i den integrerade inomhusmiljön : En kvalitativ intervjustudie om fritidshemmets rum i skolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182021.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka inomhusmiljöns betydelse för personal i fritidshem och hur den integrerade delningen av lokaler med skolan påverkar fritidshemmets verksamhet. Genom att transkribera och analysera semistrukturerade intervjuer med hjälp av en tematisk analysmetod kunde vi erhålla kunskap om undersökningens område. Studiens resultat visade att den integrerade inomhusmiljön uppfattades försvåra och begränsa fritidshemmets verksamhet när fritidshemmet använde de klassrum som delades med skolans verksamhet. Vidare uppfattades den integrerade inomhusmiljön som ett problem då det kunde leda till förvirring hos elever gällande när verksamheterna börjar och slutar. Resultatet visade att fritidshem med egna lokaler inte påverkades av den integrerade inomhusmiljön även om verksamhetens lokaler användes av skolan. I studien drar vi slutsatsen att klassrummen upplevdes vara anpassade efter skolans verksamhet och fritidshemmet gavs ingen större möjlighet att anpassa de delade lokalerna efter sin verksamhet. Vidare kan vi dra slutsatsen att det fanns en önskan hos personal i fritidshem om att få tillgång till lokaler som är anpassade för verksamheten.
34
Momcila, Albana, and Amer Fikic. "Förutsättningar för fysiska aktiviteter i fritidshemmet : en kvalitativ undersökning av fritidspedagogers förutsättningar i fritidshemmets undervisning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21336.
Full textAbstract:
Syftet med detta forskningsarbete var att belysa hur fritidspedagogernas förutsättningar att arbeta med fysiska aktiviteter på fritidshemmet ser ut. Utöver det undersökte vi även om det fanns strukturella och individuella faktorer som kunde påverka fritidspedagogers förutsättningar att arbeta med fysisk aktivitet på fritidshemmets. Vårt ändamål var inte att finna en allmängiltig sanning kring fritidspedagogers situation utan vi vill få en större förståelse av intervjupersonernas upplevelser av förutsättningarna att arbeta med fysisk aktivitet i fritidshemmet. I vårt forskningsarbete utgick vi utifrån den sociokulturella teorin. I vårt forskningsarbete har vi redogjort och presenterat tidigare forskning som berör vårt forskningsområde. Den tidigare forskningen lyfter fram olika faktorer när det gäller förutsättningarna att arbeta med fysiska aktiviteter i skolans värld som vi anser har varit relevanta. Vår datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex utbildade fritidspedagoger och yrkesverksamma fritidspedagoger i fritidshemmet på två olika grundskolor i Malmö. De arbetar alla med fysiska aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Urvalet av intervjupersoner baserades på ett homogent urval där intervjupersonerna är både män och kvinnor med olika långa arbetslivserfarenheter. Vi kontaktade fritidspedagoger på två skolor i Malmö genom e-post där vi presenterade oss och syftet med vårt forskningsarbete. Informanterna i undersökningen upplever att de har förutsättningar för att arbeta med fysiska aktiviteter i fritidshemmet. I fritidsverksamheten bedrivs det dagligen fysiska aktiviteterna där kroppen är i rörelse i olika former och situationer. Den fysiska aktiviteten och arbetet kring det kan se olika ut på olika fritidsverksamhet på grund av olika strukturella och individuella förutsättningar. Faktorer som kunskap, behörighet och avsatt planeringstid (motivation) är tydliga individuella faktorer som framkommer i undersökningen som kan påverka arbetet med fysisk aktivitet. Vidare framkom det även att strukturella förutsättningar också styr arbetet med fysisk aktivitet.
35
Edlund, Johan, and Henrik Westerholm. "Fysiska aktiviteter på fritidshemmet : Fritidslärares perspektiv på socialt lärande i fysiska aktiviteter i fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104683.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidslärare använder fysiska aktiviteter för att gynna elevers sociala förmågor samt fritidslärares uppfattningar om fysiska aktiviteter som ett sätt att gynna elevers sociala förmågor. För att besvara studiens syfte har följande forskningsfrågor legat till grund för studien: Vilka förutsättningar anser fritidslärare behövs för att arbeta med fysiska aktiviteter som främjar elevers sociala förmågor? Vilka typer av socialt lärande anser fritidslärare kan uppstå kopplat till fysiska aktiviteter i fritidshem? I forskningsbakgrunden belyses hur fysiska aktiviteter kan påverka elevers sociala förmågor samt hur sociala förmågor kan förstås. Tolkningen av det empiriska materialet har gjorts med Lave och Wengers sociokulturella lärandeteori om situerat lärande. Detta är en kvalitativ studie där åtta fritidslärare på fem olika fritidshem i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar att fysiska aktiviteter kan leda till social utveckling, men att aktiviteterna kräver en bra närmiljö, tillgängligt material, ändamålsenliga lokaler, engagerade och närvarande lärare samt att eleverna ges möjlighet till elevinflytande. Respondenterna anser att fysiska aktiviteter med tävlingsinslag inte ska ses som något negativt. De anser att fysiska aktiviteter med tävlingsinslag kan användas som ett lärandetillfälle för elevernas sociala förmågor. En slutsats av resultatet är att fritidslärares förmåga att skapa goda relationer, nivåanpassa aktiviteter och att ha kännedom om de sociala hierarkier som finns i elevgrupper är betydelsefulla för att fysiska aktiviteter ska främja elevernas sociala förmågor.
36
Hjerpe, Axel. "Digitala verktyg i fritidshemmet : En intervjustudie med fem fritidslärare om digitala verktyg i fritidshemmet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53404.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka vilka digitala verktyg och i vilken utsträckning de används på fritidshemmet samt vad verksamma lärare tycker om dem. Studiens forskningsfrågor är: Vilka digitala verktyg förekommer inom fritidshemmet och i vilken utsträckning används dessa, vad är fritidslärarnas inställning till de digitala verktygen som hjälpmedel på fritidshemmet och har fritidslärarna fått någon utbildning i hur de digitala verktygen används. I studien har en kvalitativ metod valts i form av semistrukturerade intervjuer med intervjumanual. Fem lärare på fyra olika skolor intervjuades. I den här studien har en innehållsanalys använts för att bearbeta den empiriska data som samlats in. De intervjuade lärarna nämner att arbetet med de digitala verktygen sker dagligen då många elever vill använda dem till rekreation. Lärarna menar dock att användningen av de digitala verktygen inte är helt fri och att det finns ett syfte med att använda dem. Vidare anser lärarna att arbetet med de digitala verktygen är positivt då de underlättar arbetet i fritidshemmet och att de möjligheter de medför är långt mycket större än eventuella hinder. De lyfter även hinder i arbetet med de digitala verktygen i form av regler, föräldrapåverkan och att många lärare inte fått någon ordentlig kompetensutveckling.
37
Wendel, Anna, and Cajsa Stina Tholinder. "Film och fritidshemmet – fiende eller frände? : En kvalitativ studie om filmens plats i fritidshemmet." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-154345.
Full textAbstract:
I detta arbete undersöks filmens plats i fritidshemsverksamheten, vad som visas i verksamheten och hur det motiveras. Utifrån detta har vi utfört 11 kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma inom fritidshemmet. Vi har i vår datainsamling kunnat urskilja resultat som pekar på hur pedagogerna använder film och deras syn på film i verksamheten. Vad vi kan se är att filmens främsta användningsområde är att underhålla barngruppen och ge utrymme för rekreation. Alla informanter upplever svårigheter i samband med filmvisning. Svårigheterna grundar sig i yttre faktorer som föräldrar och ledning samt en oro för att filmerna i sig innehåller problematik. Alla informanterna har en vilja att skydda barnen från att utsättas för olämpliga filmer, vad som är olämpligt är dock till viss del subjektivt. Vissa av pedagogerna ser film som en källa till pedagogiska diskussioner samt en given del i temaarbeten, detta kan vi även se stöd för i forskningen.
38
Ehrlow, Patrik. "Fritidshemmet – en trygg och lustfylld lärandearena : En diskursanalys av fritidspersonalens konstruktion av ideal för fritidshemmets verksamhet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22532.
Full textAbstract:
Fritidshemmet har enligt tidigare forskning befunnit sig i ett spänningsfält mellan socialpedagogiska och utbildningspedagogiska värden sedan integreringen med skolan på 1990-talet. Mot den bakgrunden är syftet med studien att belysa bilden av fritidshemmets verksamhet som framträder i personalens tal. Frågeställningen som besvaras är: Vilka ideal konstrueras i fritidspersonalens tal om planering av fritidshemmets verksamhet? Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i socialkonstruktionismen och dess syn på hur kunskap och sanningar skapas med hjälp av språket. Det empiriska materialet i form av transkriberade intervjuer med fritidspedagoger och observationer av planeringsmöten med fritidspersonal analyseras med en diskursanalys påverkad av Foucaults teorier. Fyra övergripande ideal identifieras i studien: lärandeidealet, trygghetsidealet, lustidealet och samsynsidealet. Sammantaget visar de identifierade idealen/resultatet på att den bild av fritidshemmets verksamhet som framträder har inneburit en anpassning till det eftersträvade lärandet men att det fortfarande kan sägas befinna sig i spänningsfältet mellan socialpedagogiska och utbildningspedagogiska värden.According to previous research, the leisure-time center has been in a field of tension between social-pedagogical and educational-pedagogical values since its integration with the school in the 1990s. Against this background, the purpose of the study is to shed light on the image of the leisure-time center that emerges in the staff's language. The question that is answered is: What ideals are constructed in the staff's language about planning the leisure-time center's activities? The study takes its theoretical starting point in social constructionism and its view of how knowledge and truths are created through language. The empirical material consisting of transcribed interviews with teachers in leisure-time center and observations of planning meetings with leisure staff is analyzed using a discourse analysis influenced by Foucault's theories. Four overarching ideals are identified in the study: the learning ideal, the safety ideal, the joy ideal and the consensus ideal. Taken together, the identified ideals/results show that the image of the leisure-time center that emerges has entailed an adaptation to the desired learning, but can still be said to be in the field of tension between social pedagogical and educational pedagogical values.
Bedömande lärare: Charlotte Tullgren
39
Sjöberg, Lisa, and Josefina Nyberg. "Fritidshemmets sociala arena : 14 personers tankar kring det sociala lärandet i pedagogiska situationer och på fritidshemmet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37319.
Full textAbstract:
Syftet för denna studie har varit att undersöka hur socialt lärande tar sig till uttryck i samlingssituationer utifrån fritidshemspersonalens perspektiv Denna studie är kvalitativ och är inspirerad av hermeneutiken då vi haft för avsikt att tolka och förstå ett fenomen. Studien har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer som metod där 14 personer som arbetar på fritidshem fritt fått diskuterat det sociala lärandet i samlingen med hjälp utav fyra ord som utgångspunkt: trygghet, empati, kommunikation och Ansvar. Genom detta metodval nås fritidshemspersonalens beskrivningar och tankar kring socialt lärande i samlingssituationen vilket är i linje med studiens syfte. Dessa ord är inspirerade från Jonsson´s (2018) licensavhandling som handlar om socialt lärande på fritidshemmet. Resultatet i denna studie påvisar att det sociala lärandet har en stor plats i samlingssituationerna enligt fritidshemspersonalen. Dessa fyra ord har en betydande roll för elevernas utveckling inom det sociala lärandet både individuellt och i grupp. Det framkommer i studien att det sociala lärandet med dessa fyra ord som grund är något som fritidshemspersonalen alltid bär med sig i sin yrkesroll och samlingen visar sig vara en bra tidpunkt att samtala med eleverna om det sociala lärandet som sker oavlåtligen under resterande del av elevernas skoldag.Godkännande datum: 2019-06-07
40
Nordlander, Maja. "Fritidshemmet och den sociala inlärningen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104450.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt. Jag har genomfört en metodtriangulering i insamling av empiri. Där en kvalitativ intervju gjorts i form avfokusgruppsamtal. Den har använts som primärkälla och har stärkts med en deltagande observationer i verksamheten. Insamlad data har hanterats på ett så medvetet sätt och kritiskt granskats utifrån olika påverkande faktorer. Informanterna som deltagit i studien är nio fritidspedagoger som arbetat på samma skola men på olika avdelningar. Studien visar att skillnader finns i förhållningsätten på de olika avdelningarna. Pedagogerna pratar om en mognad som måste infinnas för att vissa delar i utvecklingen ska grundas. Vidare visas ett samband mellan empati och ansvar som hör samman med den personliga utvecklingen. Resultatet visar att det finns en progression i verksamheten som inte var uttalad och att pedagogerna är väl medveten om sin roll i den sociala utvecklingen som sker hos barnen.
41
Andersson, Fredrik, and Therese Kronström. "Kommunikation och konflikthantering i fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36396.
Full textAbstract:
Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering
42
Petkovic, Jovan, and Cakir Gabriel. "Samverkan mellan fritidshemmet och skolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-161656.
Full textAbstract:
Ändamålet med denna studie var att försöka synliggöra faktorer som kan förhindra en bra samverkan mellan fritidshemmet och skolan. Denna studie bygger på kvalitativa studier med fritidshemslärare i olika skolor. Det har sammanlagt deltagit sex fritidshemslärare som har blivit intervjuade av oss. Vi har i denna studie studerat våra informanters upplevelser och erfarenheter utifrån teorier om identitetskonstruktioner. Resultatet i denna studie har visat att det finns en del problem i informanternas skolor kring samverkan mellan fritidshem och skola. Symptomen på problemen visar sig inte minst kring hierarkin som verkar finnas i dessa skolor. En hierarkiordning där fritidshemslärarna är längst ner och inte blir tagna seriöst av varken klasslärare eller skolledningen. Dessutom visade vår slutsats att det finns ett problem kring att hitta gemensam planeringstid för klasslärarna och fritidshemslärarna. Detta kan medföra en del problem kring samverkan mellan dessa verksamheter.
43
Kalbo, Charlotte, and Maria Lindberg. "Barnbokslitteratur i förskoleklassen och fritidshemmet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19600.
Full textAbstract:
BAKGRUND: Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att arbetet med barnlitteraturen skiljer sig mycket från pedagog till pedagog. Vi är därför intresserade av hur några pedagoger uppfattar arbetet med barnlitteraturen och hur de använder sig av denna. Vi har i vår bakgrund skrivit om vad olika författare och tidigare forskning säger om barnlitteraturens betydelse och sedan försökt koppla det till vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet är att undersöka hur några pedagoger tänker och resonerar kring barnlitteratur och arbetet med den i sina barngrupper, samt att undersöka hur deras arbetsmetoder kring barnlitteratur kan se ut.METOD: Vi har valt den kvalitativa metoden intervju för att ta reda på hur några pedagoger resonerar kring barnlitteratur. Studien innefattar sex pedagoger ifrån tre olika förskoleklasser, tre stycken är utbildade fritidspedagoger och tre stycken är utbildade förskollärare. Alla pedagoger arbetar även i fritidsverksamheten.RESULTAT: Vårt resultat visar på pedagogernas tankar kring barnlitteraturen och även vilka arbetsmetoder de använder. Det har framkommit att pedagogerna upplever att barnlitteratur är ett område som ingår i många andra ämnen och är grunden för vidare kunskapsutveckling. Pedagogerna talar om hur barnlitteratur kan hjälpa barnen med deras läs- och skrivutveckling och att det är viktigt att som pedagog fånga barnens intresse för att barnen ska uppleva att det är roligt och lustfyllt att kunna läsa och skriva.
44
Jonsson, Kristina. "Socialt lärande - arbetet i fritidshemmet." Licentiate thesis, Mälardalens högskola, Utbildningsvetenskap och Matematik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40191.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to contribute with knowledge about the leisure time centre staff’s perspectives on their work, specifically focusing on pupils’ social learning. The interest is directed at the Swedish leisure time centre for the public school’s early years. Two research questions were used to reach the aim. The first question concerns the knowledge and abilities by staff considered important in pupils’ social learning. The second question concerns the staff’s work with promoting these knowledge and abilities. With a standpoint in the staff’s descriptions, focus was to highlight what they consider as important work, as well as how and why the activities are directed the way they are. The study has been conducted as an interview study, with leisure time centre staff participating in group interviews. The theoretical point of departure is Bronfenbrenners bioecological systems theory. Through that the leisure time centre activities can be understood as the interaction of different factors, influencing and controlling the staff’s decisions concerning, both direct and distant. This licentiate thesis consists of two publications. The first publication, the anthology chapter Social learning in the leisure time centre: staff perspectives (Jonsson, 2017), answers the question of what knowledge and abilities staff consider important in social learning. The second publication, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson & Lillvist, re-submitted) answers the question of how social learning is promoted and why the activities are directed the way they are. The results show consistent descriptions of what is considered important in pupils’ social learning. The pupils’ common and individual security is, by the staff, considered to be the basis of social learning and with that in focus, empathy, communication and responsibility are outpointed as important factors. Responsibility is particularly emphasised and the staff stress the pupils’ ability to take responsibility of their words and actions, which in turn is said to be facilitated by the pupils’ empathic ability. The various factors can thus be regarded as interacting in pupils’ social learning. Collaborative activities are stressed as beneficial and the staff see their own indicative role as important. In this the daily dialogue with the pupils is emphasised. However, the structural conditions appear to be partly obstructive. Further appearing is the staff’s perspective of social learning as a topic not needed to be talked about, based on the belief that the everyday practice is grounded on shared values. The implications of the study are that social learning needs to be discussed, both in the immediate working group with the support of the principal, as well as at municipal and national level.Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om fritidshemspersonals perspektiv på sitt arbete, med särskilt fokus på elevers sociala lärande. Intresset riktas mot fritidshemmet för grundskolans tidiga åldrar. Två forskningsfrågor har använts för att nå syftet. Den första frågan rör de kunskaper och förmågor som av personalen betraktas som viktiga i elevers sociala lärande. Den andra frågan rör personalens arbete med att främja dessa kunskaper och förmågor. Med utgångspunkt i personalens beskrivningar har fokus varit att belysa vad som är betydelsefullt i arbetet, samt hur och varför verksamheten utformas så som den gör. Studien har genomförts som en intervjustudie, där fritidshemspersonal har deltagit i gruppintervjuer. Det teoretiska perspektivet är Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Genom det kan fritidshemmets verksamhet förstås som interaktionen mellan olika faktorer som påverkar och styr personalens beslut, både direkt och indirekt. Licentiatuppsatsen består av två publikationer. Den första publikationen, antologikapitlet Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv (Jonsson, 2017) besvarar forskningsfrågan om vilka kunskaper och förmågor som av personalen anses betydelsefulla i det sociala lärandet. Den andra publikationen, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson & Lillvist, resubmitted) besvarar forskningsfrågan om hur personalen anser att det sociala lärandet främjas och varför verksamheten utformas som den gör. Resultatet visar samstämmighet i personalens beskrivningar av vad som är viktigt i elevers sociala lärande. Elevernas gemensamma och individuella trygghet utgör, enligt personalen, grunden för det sociala lärandet och med det i fokus framhålls empati, kommunikation och ansvar som betydelsefulla faktorer. Ansvar betonas särskilt och personalen understryker att elevernas förmåga att ta ansvar för sina ord och handlingar, har stor betydelse för tryggheten i gruppen. Därigenom sägs en respektfull kommunikation kunna ske, vilket i sin tur även sägs underlättas av elevernas empatiska förmåga. De olika faktorerna kan därmed betraktas som samverkande med varandra i elevers sociala lärande. Samarbetsfrämjande aktiviteter lyfts fram som fördelaktiga och personalen ser sin egen vägledande roll som betydelsefull. I detta betonas det dagliga samtalet med eleverna som särskilt viktigt. Emellertid framträder de strukturella förutsättningarna till viss del som hindrande, både vad gäller att planera och att genomföra genomtänkta aktiviteter i verksamheten. Det framkommer också att personalen inte anser det nödvändigt att tala om det sociala lärandet, ett uttalande som tar utgångspunkt i att det dagliga arbetet sker utifrån en gemensam värdegrund. Studiens implikationer är att det sociala lärandet behöver diskuteras, såväl i den närmaste arbetsgruppen med stöd av rektor, som på kommunal och nationell nivå.
45
Ramgren, Lucas, and Julius Tunmats. "Arbetet med elevinflytande på fritidshemmet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49893.
Full textAbstract:
Studien handlar om de arbetssätt fritidslärare väljer att använda när de applicerar elevinflytande på fritidshemmet. Syftet är att undersöka fritidslärares upplevelse av elevinflytandet på fritidshemmet. För att ta reda på hur fritidshemmet förbereder elever för delaktighet och det medansvar som krävs för att bli demokratiska medborgare (Skolverket, 2019), intervjuades fyra fritidslärarna från två olika skolor.
46
Larsson, Sabina, and Lina Skoog. "Vila och rekreation i fritidshemmet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28717.
Full textAbstract:
Tidigare forskning visar att barn är stressade inom barnomsorg och att bland annat kvaliteten på verksamheten kan vara av betydelse (Sims, Guilfoyle & Parry, 2006). I läroplanen för fritidshemmet står det skrivet att: “Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2018, s.22). Hur kan det då påverka elever om de får eller inte får möjlighet till vila och rekreation? Syftet med studien var att studera hur lärare inom fritidshemmet arbetar med vila och rekreation i verksamheten. Både hur de uppfattar begreppen och hur de integrerar dem genom olika aktiviteter. Vi har även undersökt betydelsen av vila och rekreation och haft fokus på miljön ur olika perspektiv och dess påverkan samt möjliggörande i arbetet. Studiens empiriska material består till största del av intervjuer men även av observation av miljön som vi gjort på de skolor som deltagit i studien. Den insamlade empirin analyserades genom metoden the “constant comparative method” som är en kodningsprocess där det insamlade materialet delas upp i kategorier och underkategorier för att kunna utläsa likheter, skillnader och samband (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Teorin som användes för att förstå det insamlade materialet var pragmatismen tillsammans med begreppen miljö, delaktighet och subjekt. Resultatet från studien visar hur pedagoger uppfattar och integrerar vila och rekreation i verksamheten. Hur pedagoger uppfattar begreppen kan vara av betydelse för elevers tillgång till vila respektive rekreation. Är vila och rekreation något man ska arbeta med som en helhet i verksamheten eller bör man definiera de olika begreppen för att uppfylla var individs behov? Finns det faktorer som kan påverka arbetet med vila och rekreation?
47
Öijen, Lindeberg Emil. "Det demokratiska lärandet på fritidshemmet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31597.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete på fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer. Kartläggningen har gjorts genom att intervjua sex fritidspedagoger på olika fritidshem. I slutet kommer detta analyseras med stöd av min teoretiska förankring om lärande, lärande i fritidshem, informellt och formellt lärande, samt den dolda läroplanen och i den avslutade diskussionen kommer syftet att besvaras med stöd av arbetets forskningsläge om delaktighet, demokrati och lärande i fritidshemmet och demokratiska aktiviteter och barnens delaktighet i dessa, tillsammans med min slutsats av analysen. Resultatet jag kom fram till av undersökningen, är att barnens inflytande på fritidshemmets verksamhet finns men är begränsat utav den vuxna auktoriteten på fritidshemmet, samt att barnen inte är helt medvetna om vissa underförstådda krav som fritidspedagogerna har på dem.
48
Nygren, Julia, and Filip Jönsson. "Vila och rekreation i fritidshemmet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33568.
Full textAbstract:
Det var intresset kring vila och rekreation på fritidshemmet som lade grunden för denföreliggande studien. Syftet med denna studie är att undersöka, ur ett fritidslärarperspektiv,vad vila och rekreation är på fritidshemmet samt hur det erbjuds för barn på fritidshemmet.Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet är hur fritidslärare definierar vila ochrekreation och vilka möjligheter som finns för elever att ägna sig åt vila och rekreation ur ettfritidslärarperspektiv. Tre kvalitativa intervjuer tillsammans med observationer avfritidsmiljön har genomförts på tre olika fritidshem runt om i Skåne. En pedagog från varjefritidshem har intervjuats. All empiri har tolkats utifrån två teoretiska perspektiv,rekreationsteorin (Hägglund, 1989), och även kraftöverskottsteorin (Hägglund, 1989).Resultatet visar att fritidslärare har en gemensam syn på vad begreppen vila och rekreationinnebär. Betydelsen av begreppen vila och rekreation anses vara individuellt beroende påindivid. Med fritidshemmet som hjälp kan elever ägna sig åt återhämtande aktiviteter som geren känsla av att “komma ifrån” skolan samt uppleva lugn och ro när elever är i behov av detta.Skillnader finns i fritidshems olika förutsättningar att kunna erbjuda vila och rekreation ochvistas i en miljö där man får en “privat sfär”.
49
Åhström, Felicia. "Blicken på specialpedagogik i fritidshemmet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35577.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka om det finns utmaningar med det specialpedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten och hur det i sådana fall kan påverka verksamheten enligt de pedagoger som arbetar i denna. Metoderna för att möjliggöra detta handlade om att samla in pedagogernas perspektiv genom intervjuer där observationer senare genomfördes i fritidshemsmiljöer för att skapa en kontext till de perspektiv som framkommit vid intervjuerna.Studien utgår ifrån en sociokulturell teori och syn på lärande där utgångspunkten är att alla kan lära och de sociokulturella begrepp som strukturerar upp denna teori i studiens process och gör den begriplig är begreppen artefakt, mediering, appropriering samt proximal utvecklingszon i samverkan med en tematisk analys. De sociokulturella begreppen är ett sätt att se och förstå materialet på och den tematiska analysen är följande steg i studiens process, alltså är de sociokulturella begreppen komponenter som vid den tematiska analysen bildar en helhet genom teman. Begreppet artefakt och vad det innebär är alltså ett tema till exempel.Studiens resultat summerar olika upplevelser av specialpedagogikens roll i fritidshemmet, det framkommer utmaningar i arbetet men även möjligheter och därav kan vi förmedla att det fanns varierande upplevelser av specialpedagogikens roll just i fritidshemsverksamheten. För att kunna säga mer om specialpedagogikens roll i fritidshemmet hade studien behövt utvecklas. Exempelvis framkom det att en ökning av antalet medverkande pedagoger vid intervjuer hade varit relevant för studiens tillförlitlighet, desto fler perspektiv desto mer material att utgå ifrån. Studiens resultat är alltså väldigt snävt och talar därför endast om att socialpedagogikens roll i fritidshemmet är av skiftande betydelse och därav är en bredare och mer djupgående undersökning nödvändig för att kunna specificera vad rollen faktiskt innebär i fritidshemmet. Denna undersökning beskriver alltså snarare endast hur specialpedagogikens roll kan se ut i fritidshemmet.
50
Olsson, Klas. ""Fritidshemmet" - och våra barns framtid." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30780.
Full textAbstract:
I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem. Fritidshemmet, föräldrar och barn måste samarbeta bättre om det ska vara möjligt att få barnen att stanna kvar på fritids.