Academic literature on the topic 'Fritidshemmets styrdokument'

Artikeln har en narrativ form och baseras på empiri från en etnografiinspirerad studie på ett svenskt fritidshem och fokuserar på hur Ann, den lärare som ansvarar för fritidshemmets verksamhet, försöker att bygga upp och driva verksamheten. Hon, liksom de statliga styrdokument hon försöker att utgå ifrån, har höga ambitioner med verksamheten men de förutsättningar skolan erbjuder för att bedriva kvalitativt hög verksamhet är bristfälliga. Hög personalomsättning i kombination med personal utan utbildning och brister i planeringstiden blir hinder både för Anns ambitionsnivå och fritidshemmets möjligheter att fungera som en plats för utbildning och lärande och på så vis motsvara styrdokumentens skrivningar.

In Swedish leisure-time-centers, there is a daily activity for about half a million children. It is characterized by a complexity including, for example, changes in steering documents, lack of an accentuated pedagogy and a changing profession. Against this background, this study focuses on leisure-time-teachers' perceptions of curriculum implementation and possible impact in the leisure-time-center education practice. The empirical data consists of individual interviews, focus groups and field studies. In the study, theories of curriculum didactics and organizational theory are combined. As an analytical concept, curriculum implementation and cross pressures are used. The result shows that the values ​​and tasks that the leisure-time-teachers emphasize in relation to the steering documents are social skills, professional ambivalence and the status of leisure-time-centers. Strategies personnel use is high leadership structure, reactive confirmation of steering documents and traditional leisure-time activities. Restrictions in the professional practice are the low status of activities in leisure-time-centers compared with traditional school activities, lack of time for implementation, "schooling" and unclearness in the steering documents' descriptions. This means that several stressful cross pressure are experienced in different ways at work, which complicates the realization of the curriculum's intentions. I svenska fritidshem pågår i en daglig verksamhet för cirka en halv miljon barn. Den präglas av en komplexitet omfattande exempelvis förändringar av styrdokument, brist på en accentuerad pedagogik och en förändrad profession. Mot denna bakgrund fokuserar denna studie på fritidspedagogers uppfattningar om läroplansimplementering och eventuell genomslagskraft i den fritidspedagogiska praktiken. Empirin består av individuella intervjuer, fokusgrupper och fältstudier. I studien flätas teorier om läroplansdidaktik och organisationsteori samman. Som analytiska begrepp används läroplansimplementering och korstryck. Resultatet visar att värden och uppgifter som pedagogerna betonar i relation till styrdokumenten är sociala färdigheter, professionell ambivalens samt fritidshemmets status. Strategier personalen använder är hög ledarskapsstruktur, reaktiv bekräftelse av läroplansskrivningar samt traditionella fritidshemsverksamheter. Begränsningar är fritidshemsverksamhetens låga status i jämförelse med traditionell skolverksamhet, brist på tid för implementering, ”skolifiering” samt oklarheter i styrdokumentens innehållsbeskrivningar. Därmed upplevs flera stressande korstryck i olika bemärkelser i arbetet, vilket försvårar realisering av läroplanens intentioner.

Fritidshemmets relation till specialpedagogik har varit något oklar. Det har funnits tankar på att fritidshemmet innehåller specialpedagogiska ansatser i sin ordinarie verksamhet samtidigt som det efterfrågats externa specialpedagogiska stödåtgärder. I den här studien har fritidshemmets styrdokument undersökts för att klargöra hur det förhåller sig med förekomst och praktisk innebörd av specialpedagogiska inslag i fritidshemmets uppdrag. Styrdokumentens innehåll granskades utifrån begreppen delaktighet, differentiering och det kompensatoriska uppdraget, ur ett maktperspektiv i en diskursanalys. De specialpedagogiskt förankrade inslagen var rikligt förekommande och hade en betydande disciplinär funktion, som till stora delar kan härledas till skolans verksamhet och den specialpedagogiska tradition som finns där. För fritidshemmet verkar de specialpedagogiska inslagen normaliserande så att avvikare utkristalliseras. Det finns även en tendens till exkludering genom organisatorisk differentiering för elever som inte klarar normalitetskraven. Författarens slutsats är att fritidshemmet behöver en specialpedagogik som är utvecklad för fritidshemmets särart och som kan stödja den pedagogik och det förhållningssätt som finns där, samt en öppenhet med de disciplinära inslag som finns i verksamheten.

Att vara fysisk aktiv och anta det som hälsoförebyggande livsstil har blivit ett hett debattområde runt om i världen. Metodens ansats utgår från diskursanalytisk ansats och Foucaults teoretiska perspektiv för styrningsrationalitet i skolan. Resultat och slutsatser är att lärarens expertis och påverkande förmågor ska fostra eleven att vilja välja en aktiv livsstil. De styrningsrationaliteter jag identifierat som framkommer i analysen är: en restriktiv styrningsrationalitet - en begränsande styrning inom ramar för önskvärda normer, en fostrande styrningsrationalitet - ska utgöra elevens utveckling insikt av självstyre, frivillig styrningsrationalitet – eleven ska intresseväckas och uppmuntras att vilja välja det önskvärda. Sedan finns ju en avsaknad av styrningsrationalitet gällande vila och återhämtning samt balansen mellan det och fysisk aktivitet. diskursiv praxis – en styrningsrationalitet - gör oss styrbara genom kommunikativa maktmedel

Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt. De upplever ingen statusskillnad mellan yrkesgrupperna där de arbetar men anar en implicit uttryckt sådan runt om i landet. Vad det gäller lärarlegitimation råder det en förvirring bland respondenterna och en osäkerhet inför framtiden. Jag anser mig inte kunna dra några generella slutsatser av studien då de endast är baserade på tre intervjuer och endast berört en yrkesgrupp. Jag vill dock påstå att en god samverkan uppstår där olika yrkesgrupper för en öppen dialog oberoende av yrkesidentitet och där det finns en tro på att alla har något att bidra med.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under. Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag. I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i. De vill erbjuda en utvecklande miljö där eleverna både får göra det de tycker om och bli utmanade i olika aktiviteter de tidigare inte gjort. De anser att de är där för deras elevers skull. Eleven ska vara i centrum och elevens hela dag ska vara i fokus, inte enbart tiden på fritidshemmet utan även den skolsamverkan som de utför. I rapporten framkommer det att de intervjuade pedagogerna tolkar sina uppdrag olika beroende på vilken bakgrund eller utbildning de har. Pedagogerna anser att de inte arbetar tillräckligt ofta med styrdokumenten. Men att en del av uppdraget, exempelvis värdegrundsarbetet, kan sägas "sitta i väggarna". Däremot kommer de att arbeta mer med dessa, nu när en förstelärare kommit till skolan. Denne har förordat ett tydliggörande av deras verksamhet.
This paper analysis conducts a study of how the recreational pedagogue might interpret his or her own, as well as the recreation centers assignment, given by the government. The background of this study describes the history behind the recreation centers, in order to give a clearer description of the assignment that the recreational pedagogues have. This paper provide an analysis of four recreational pedagogue’s thoughts, beliefs and their own interpretation of the earlier mentioned assignment. To have a safe and secure environment is one idea these four pedagogues share with each other, when they describe their assignment. The combination of having a safe and secure environment and to care for their students can summarize what they think is the essence of their assignment. That and to provide an environment that is challenging for their students throughout the whole of the day. They do mention that the learning they are supposed to provide is not based out of a theoretical knowledge, it is more of a practical, more creative knowledge. To play with each other or by your own, in planned or not planned activities, are also highly valued at the recreational center. This essay also examines how the pedagogues make use of the official policy documents. Do they assist them in the interpretation of their assignment, or not? The pedagogues’ use of these documents are to this day poorly executed. A first teacher is now working together with the pedagogues for the purpose to give them guidance and at the same time clarify the organization with help and support from the official documents. The interviewed pedagogues describe the effects of their background, their education in this work, while working at the recreational center as well as providing us a picture of how it has affected their organization and theirs assignment. The above mentioned policy documents are presented with the purpose of giving a clearer image of the assignment for the recreational center, how they affect the center in the planning of activities and the execution of the assignment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver sitt uppdrag i förhållande till fritidshemmets kapitel i läroplanen Lgr 11 rev. 2016. Ett läroplansteoretiskt perspektiv ligger till grund för antagandet att en läroplan är en text som föreskriver ett önskat innehåll, men att personalen och yttre faktorer spelar in i vilken innebörd läroplanen ges i praktiken. Fokusgruppsdiskussioner med personal från fyra fritidshem har genomförts. Studiens resultat och analys pekar på att personalen har i uppdrag att tillgodose elevers önskemål och behov, samtidigt som de behöver skapa nya erfarenheter för eleverna och stimulera dem att utöva inflytande i verksamheten. Fritidshemmets kapitel i läroplanen har bidragit med tydlighet och fungerar som ett verktyg när fritidshemspersonalen ska definiera, motivera och argumentera för sin verksamhet. För att uppfylla sitt uppdrag behöver fritidshemspersonalen förutom ekonomiska och organisatoriska förutsättningar även samarbeta och arbeta för utveckling på både grupp- och individnivå.

För att undersöka vad kvalitet är för fritidshemmen har åtta kvalitetsredovisningar undersökts i syfte att se hur de beskriver kvalitet samt hur de uttolkar styrdokumenten i sitt kvalitetsarbete. Kvalitetsbegreppet behandlas och beskrivs utifrån olika perspektiv och för att skapa en förståelse för innebörden av begreppet. I resultatet kan man se att fritidshemmen beskriver kvalitet utifrån teman som de arbetar med i verksamheten även att dess tolkning kan förstås i relation till dess verksamhet och vad som för dem är relevant att arbeta med för att uppnå målen.

Personal assistants in the leisure time center? A quantitative survey study We have processed, in a quantitative survey, the issue of what the availability of personal assistants looks like for students in need of special support during leisure time. This was based on an earlier study conducted in 2014. Representatives from Lärarförbundet responded in an interview about the results of the study that they had a belief that the availability of personal resources for students in need of special support would be easier to access about the leisure time centers had their own public documents. We have compared and analyzed the results of the two studies and discussed them further with the help of previous relevant research, three theoretical perspectives in the field of special education and our many years of experience. Our analysis of the results shows that no change has occurred and that Lärarförbundets expectation has not been fulfilled, as many leisure time pedagogues still feel that they have students in need of a personal assistant that doesn´t have one.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar om lärande i fritidshemmen och deras uppfattningar om hur fritidspedagoger kan bidra till elevers lärande. Därmed är det också intressant att undersöka rektorers uppfattningar om fritidspedagogers möjligheter till fortbildning. Studien bygger på semistrukturerade intervjustudier med åtta stycken verksamma rektorer i två kommuner. Resultatet visar att rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande i fritidshemmen och att fritidspedagoger ska arbeta utifrån styrdokumenten i fritidhemsverksamheten. I analysarbetet framgick det att det skiljde sig åt mellan kommunerna hur möjligheterna såg ut med fortbildning för fritidspedagoger. Rektorerna hade också skilda uppfattningar om utbildad- och outbildad personal i fritidshemmen. Studien visar att rektorerna hade lättare att beskriva det lärande som sker i skolan, det formella lärandet, än det informella lärandet som mestadels sker i fritidshemmen. Slutsatser ifrån studien är att rektorerna vill förtydliga styrdokumenten för fritidshemmen. En annan slutsats vi gjort av studien är att det skiljer sig åt mellan rektorerna hur betydelsefullt de anser att det är med utbildade fritidspedagoger i fritidshemmen. Vi drar slutsatsen att rektorerna hade lättare att sätta ord på det formella lärandet då skolan har tydligare mål som de ska arbeta mot.

Godkännandedatum: 2015-06-04

Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur IKT och digitala verktyg används på fritidshemmet, vidare riktar sig studiens undersökning mot fritidslärarna för att ta del av deras uppfattningar om användning av IKT och digitala verktyg. För att svara på syftet utgår studien från följande frågeställningar: Vad finns det för bakomliggande faktorer i fritidslärarnas användning och vad ser de själva att det finns för för- och nackdelar med användning av IKT och digitala verktyg, hur och varför används digitala verktyg enligt lärarna och hur arbetar lärarna med källkritik och etiska frågor?Fritidshemmet ska enligt styrdokument ge eleverna kunskaper om och i de digitala verktygen, få möjligheter att utforska verktygen samt använda sig av dessa ämnesöverskridande. Vidare ska fritidshemmet fungera som en utjämnande faktor för olika sociala förhållanden. De elever som inte har tillgång till digitala verktyg i hemmet ska alltså erbjudas möjligheter att via fritidshemmet få kunskap som jämnar ut de digitala klyftor som finns. Studien kommer genomföras på två skolor med tre fritidshem. Vidare kommer endast fritidslärare som innehar pedagogisk utbildning vara delaktiga i studien. Datainsamlingen för denna studie har skett genom sex stycken kvalitativa intervjuer. Under intervjuerna har respondenterna fått presentera deras egna åsikter och attityder gentemot IKT och digitala verktyg. Dessa utsagor har därefter ställts mot aktuell forskning som delvis visat liknande resultat som studiens respondenter. Resultatet av det analyserade empiriska materialet påvisar en brist i många av de områden som påverkar arbetet med IKT och digitala verktyg. Främst framkommer det att respondenternas attityder, eget intresse, tillgång av verktygen och stöd från ledningen är de största faktorerna som påverkar denna användning både positivt och negativt. Det som inte påverkade var elevernas egna intressen, viljor eller aktuella styrdokument.

Följande kartläggande undersökning berör området kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet är att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt några barn och att utifrån några pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gällande mål i läroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. Jämförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehåll och den valda verksamheten där kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna fastställa vilka betydelser begreppet ”bildskapande aktiviteter” har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen är mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser på målen i läroplanen i relation till bildskapande aktiviteter på fritidshemmet. Resultatet beskriver ett flertal aspekter där betydelsen med bildskapandet på fritidshem tas upp och tydliggörs. Bland annat att den största skillnaden mellan elever och fritidshemspersonalen är att eleverna vill ha mer bildskapande aktiviteter medan fritidshemspersonalen tycks vara nöjda med det bildskapande som redan finns på fritidshemmet