Academic literature on the topic 'Frivilliga fel'

I denna uppsats undersöker jag hur två olika tolkningar av den sokratiska frivillighetsparadoxen ingen gör fel frivilligt påverkar möjligheten att förstå Platons dialog Staten. Min hypotes är att de två tolkningarna av frivillighetsparadoxen kastar ljus över diskussionen i Staten, och att det är nödvändigt att förstå frivillighetsparadoxens roll för att förstå vad som står på spel i Staten. I uppsatsen ämnar jag visa att ett möjligt sätt att läsa Staten är att tolka Sokrates och de övriga samtalsdeltagarnas uttalanden baserat på kontexten, eftersom vissa uttalanden är polemiska i sin karaktär, medan andra är traditionella. Jag argumenterar för att såväl den traditionella synen på Sokrates som den polemiska dito är korrekta analyser av Sokrates filosofiska gärning, men inte heltäckande sådana, eftersom Sokrates ibland är polemisk – mot de som kvickt måste nedkämpas – och ibland är instruerande på traditionellt manér, mot de som kan förbättras genom det filosofiska samtalet. Detta sätt att läsa Staten skiljer sig från andra genom att läsaren bör avstå a priori-uppfattningar om Sokrates, Thrasymakos eller Glaukons och Adeimantos ståndpunkter till förmån för att tolka beteenden hos samtalsdeltagarna samt deras uppfattningar, vilka förmedlas av texten.

Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att små svenska aktiebolag inte längre måste anlita en revisor. Företagsägarna står nu inför ett val där de behöver fundera över de eventuella fördelar som en revisor medför till företaget. Tidigare litteratur har behandlat vilken nytta större företag får ut av revision, men väldigt få studier har undersökt mindre aktiebolag. Studiens syfte har därför varit tvådelad där den första delen är att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. För att närmare förstå vad som gör att dessa företag väljer en revision har studiens andra delsyfte varit att förklara vilka faktorer som avgör valet med en finansiell revidering. Denna studie är byggd på agent-, intressent- och legitimitetsteori, där varje teori ger ett antagande om fördelarna med revision och som därmed bildar ett teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuform där fem fallföretag har präglat empirin. Studiens teoretiska referensram utgör en analysmodell med olika antaganden på nyttan med revision. Utifrån denna modell har sedan den insamlade empirin analyserats där vi kunde få fram olika nyttofaktorer som fallföretagen upplevde. Exempel på nyttofaktorerna som fallföretagen upplevde med revision är kunskap, effektivitet, lärande och trygghet. Slutsatsen är att den största upplevda nyttan återfinns i hur små företagsägare försöker vinstmaximera sitt eget arbete genom att anlita en revisor, vilket går att härleda från ett agent och principalteori perspektiv.

Den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett mål om tvångsarbete där de klargjort att en arbetsrelation kan utgöra tvångsarbete även om arbetaren initialt accepterat arbetsvillkoren om det finns exploaterande element. I uppsatsen används idé- och argumentationsanalys för att analysera domslutet genom applicering Iris Marion Youngs teori om fem ansikten av förtryck för att utröna om domstolens argumentation uppnår en nivå av moral i linje med teorin. Uppsatsen klargör bland annat, vikten av att domstolen sett till offrens hela livssituation från ett helhetsperspektiv och att de ansträngt sig att sätta sig in i sådant strukturellt förtryck som ofta är dolt i vardagliga beteenden. Uppsatsen visar att domslutet genom sitt tillvägagångssätt på ett tillfredställande sätt kunnat visa på förekomst av förtryck som annars kunde ha passerat ostraffat, och att motiven i beslutet utgår ifrån en moralisk grund i paritet med teorin. Argumentationen kunde dock ha innehållit en mer mångfacetterad beskrivning av strukturellt förtyck och dess konsekvenser på den sociala gruppen.<br>The European Court of Human Rights has made a judgement in favor of the workers in a case of forced labor in which they clarify that a working relationship can constitute forced labor even if the worker initially has accepted the working conditions if there are elements of exploitation. In this essay idea and argumentation analysis are used to analyze the judgement through the eyes of Iris Marion Youngs normative theory of the five faces of oppression, to explore if the courts argumentation reaches a moral standard in line with the theory. The essay reveals among other things, that an effort to explore the life situation of victims from a holistic perspective were crucial in the judicial process, as well as an effort to understand structural oppression hidden in the everyday life. The conclusions show that the judgment meets many aspects of Youngs theory in revealing oppression and giving arguments in line with its moral grounds. However, the argumentation could have been even more versatile around issues of structural oppression and consequences thereof on the social group.

This chapter studies voluntary contributions in Norway during the refugee crisis in 2015. Due to increased asylum arrivals, the public reception centers were overloaded and there was an urgent need for assistance from civil society actors. In addition to contributions from traditional voluntary organizations, a number of new voluntary initiatives were established. This makes the migration crisis a unique case for studying new forms of engagement: Did the migration crisis mobilize new groups of volunteers, or did the situation rather reinforce existing cleavages between volunteers and non-volunteers? Based on survey panel data carried out before (2014) and after (2016) the migration crisis we analyze cleavages between volunteers and non-volunteers related to variations in sociodemographic background and political party preferences. The results show indications of both mobilization and reinforcement of existing cleavages, but in the long run existing cleavages seems to be preserved. Compared to the traditional organizations, new voluntary initiatives recruited more contributions from the young, low educated and low-income groups, but the number of ‘new’ volunteers was limited – the majority of those who contributed had previous experience as organizational volunteers. Furthermore, we find few indications that involvement during the migration crisis contributed to increased participation in traditional voluntary work a year later. Thus, the results suggest that, in the context of the migration crisis, we observed a short-term mobilization of some new groups, but in the longer run, the voluntary sector is characterized by established cleavages between volunteers and non-volunteers.