Dissertations / Theses on the topic 'Fuktskador'

Moisture damage in kitchens is an area that many people believe to be irrelevant andnot a subject to concern, however the problems encountered might be larger thananticipated.The purpose of this essay is to get a view of how problematic moisture damagecurrently is as well as what can be done to prevent damage during the constructionand building of new housing.Statistics regarding moisture damage as well as several tools for damage preventionhave been studied and investigated. Industrial regulations have been reviewed tounderstand the requirements construction companies must legally follow during theconstruction and building of new kitchens. Home manufacturers and largerentrepreneurs have been contacted in order to get their point of view regarding theproblems with moisture damages in kitchens.The knowledge of moisture safe constructions is prevalent by home manufacturers,insurance companies and entrepreneurs. Despite this knowledge, the constructioncompanies predominately follow the industries regulations, which normally onlyimplement the minimum requirements.In order to get construction companies to design and build kitchens with increasedmoisture security, stricter industrial regulations might be needed to be implemented.Unlike bathrooms and laundry rooms, kitchens are not defined as a ”wet room” andthe regulations for the construction of kitchens are more lenient.It is difficult to detect water leaks in an early state and the moisture damage is usuallyextensive before it is discovered and repaired if the kitchen lacks moisture securedconstruction and water security. The most common cause of moisture damage is dueto pipe failure and, most likely in the cold water pipes where corrosion is the biggestproblem.

Fuktskador har drabbat flera förskolor i Nynäshamns kommun. Skadorna är så stora att valet står mellan att göra omfattande reparationer eller att riva och bygga nytt. Vilket val är det mest byggnadstekniskt riktiga? För att försöka ta reda på det så har Midgårds förskola studerats. Den byggnaden är extra intressant på grund av två skäl: • Den är den första av kommunens fuktskadade förskolor där man har valt att reparera. • De övriga fuktskadade förskolorna i kommunen har liknande konstruktion. Slutsatsen är att det är bättre att bygga nytt. Huvudorsaken är den befintliga byggnadens begränsande originalskal som omöjliggör att man uppnår alla de krav som ställs på en förskolebyggnad idag.<br>Several kindergartens in Nynäshamn are damaged by damp. The damage is so severe that only two options remain; extensive repairs or demolition and build new buildings. Which option is best from a building technology point of view? In search for the answer Midgård’s kindergarten has been studied. That building is especially interesting for two reasons: • It is the first kindergarten damaged by damp in Nynäshamn to go through extensive repairs. • The other kindergartens damaged by damp in Nynäshamn have a similar construction. The conclusion is that it is better to demolish and build a new building. The main reason is the restrictions set by the building’s original shell. It makes it impossible to live up to today’s all building standards for kindergartens.

Moisture damage in buildings is a serious issue that leads to problematic consequences and high economic costs. Despite the knowledge and awareness existing about moisture problems, extensive damager still occurs today. Studies of moisture in the exterior wall constructions shows that the issue if often caused by rain and water intrusion. These kinds of problem result in major costs usually because the companies have to replace the material and structural components and also in some cases tear down large parts of the buildings. The work includes moisture theory and descriptions of four different exterior wall constructions, wood stud wall with plastered facade, exterior wall with wood facade, exterior wall with concrete, and exterior wall with brick facade. Our thesis work describes how the constructions are affected and moisture damage due to water intrusion. In this thesis, we are trying to concentrate on how water enters the structure, defects of the constructions, moisture damage, risk zones in the buildings and active to prevent moisture problems.The work also includes mail interviews with people from different companies, who have given us answer to our questions.<br>Fuktskador i våra byggnader är ett aktuellt problem som leder till problematiska konsekvenser och stora ekonomiska kostnader. Trots den kunskap och medvetenhet som idag finns om fuktproblem sker alltjämt omfattande skador. Vid närmare studier kring fukt i ytterväggskonstruktioner påträffas ofta problem som orsakas av regn och vattenintrång. Denna problematik orsakar kostnader, eftersom man i de flesta fall tvingas sanera, byta material och byggnadsdelar och även i vissa fall riva stora delar av byggnader. Arbetet består av en del fuktteori samt beskrivning av fyra olika ytterväggskonstruktioner, nämligen träregelvägg med putsad fasad, yttervägg med träfasad, yttervägg med betongfasad och yttervägg med tegelfasad och beskriver hur dessa påverkas och fuktskadas på grund av vattenintrång. I vårt examensarbete lägger vi stor tyngd på hur vatten tränger in i konstruktioner, brister i konstruktioner, alternativa fuktskador som uppstår, riskområden samt åtgärder. Arbetet inkluderar även mailintervjuer med personer från olika företag, som har gett oss svar på våra frågeställningar.

<p>Efforts to achieve a moisture proof construction process have proved to be considerably complicated, despite the knowledge and awareness that now exists within the moisture field. Materials, documents, templates and checklists are designed to be accessed but are not used anyway. This may be because such effort has not been prioritized and properly requirements have not existed from the commissioner of a building.</p><p>This report illustrates how the commissioner of a building project can achieve a moisture proof building process by increasing knowledge, moisture proof planning, and implementation of security moisture routines. Proposals are given on how the commissioner of a building project can work to consistently bring a moisture proof building process in all stages. The difficulty with regular moisture proof efforts, the authors believe is mainly due to the following points:</p><p>      Many different design solutions.</p><p>      Lack of experience feedback.</p><p>      Lack of communication.</p><p>      Financial incentives.</p><p>      Attitudes.</p><p>The interviews in the report have conducted with the help of a qualitative analysis, while the survey has been done using a quantitative analytical method. The report's theoretical frame of reference is characterized by literature studies together with experts in the field and the reports they have developed at their research.</p><p>A book has also been written where some of the most commonly moisture damages have been described. The book is written in a simple and pedagogical approach because it is primarily aimed to increase knowledge among construction workers and others with an interest in the moisture subject.</p><p>By carry out continually efforts in right direction, we believe that it is possible to build moisture proof buildings.</p>

Tile covered bathrooms require a well executed waterproofing in order to protect the underlying construction from moisture. Länsforsakringar Uppsala pays annually out millions in insurance for damages related to poor waterproofed bathrooms. In recent years, SP (Swedish National Testing and Research Institute) investigated and researched waterproofing products, resulting in greater shortcomings of product defects than expected. This report raises the problems concerning waterproofing and discusses why they occur. By studying product instructions and insurance cases and damage reports provided by Länsforsakringar, the most common problems concerning bathroom waterproofing where concluded. An important part of the report was to find out the actual cause to why waterproofing damages occur. The results of the survey indicate that a common cause of water damage usually is related to poor product installations. The survey also shows that correctly installed waterproofing often leaks at floor drains and floor to wall angles. The conclusions drawn from the report indicates that several things are to be improved with the current waterproofing products. Most of the studied cases showing damage were due to poor installation. To prevent installation errors, better and more extensive rules and installation guidelines are needed in order to reduce stress commonly experienced by workers.

Vatten och fuktskador har varit ett stort problem i bostäder, därför har vi valt att lägga ner mer fokus på våtrum, rör och tvättstugor, vilket är de mest vattenbelastat utrymmena.  Med statistisk undersökning tagen från Vattenskadecentrum och skaderapporter från If försäkringsbolag samt undersökning av vattendrabbade områden med hjälp av Etalong AB fick vi en helhetssyn hur vatten skadar bostäder. Även komma fram till anledningar och åtgärder för dessa skador. Rapporten visar standardkrav som ska följas, vissa lösningsmetoder i ett förebyggande syfte samt underhållning som förhindrar framtida skador. Dessutom för att komma i bukt med fuktpåverkan på materialet och vad fukt kan leda till. Den innehåller grundlig information om fukttransport, material reaktion och nedbrytnings reaktion av fukt. Det framgås att det finns brister inom byggbranschen med förebyggande konstruktioner mot vatten och fuktskador. Med det vi har skrivit, vill vi vara en hjälpande hand för företag att motverka den enorma mängden misstag för att börja bli mer uppmärksama på fukt. Fukt kan vara vår största fiende inom byggbranschen och kan orsaka sådan stor skada.<br>Water and moisture damages have been a huge problem in dwellings, that’s why we have chosen to focus on some areas of the house. These rooms are exposed of loads of water which may affect certain areas of the rooms. With statistics from Vattenskadecentrum, damage reports from If insurance company and also investigating spaces affected by water with Etalong AB has given us a comprehensive view how water harm dwellings. The report visualize standard requirements how to follow several solutions in a obviate purpose and regular maintenance to prevent future complications. Furthermore about moisture impacts on materials and what moisture can result to. It contains thorough information about moisture transport, how materials react and decomposition by moisture. It is known that there is lack of knowledge about preventive structures against water and moisture damage in the construction industry. What we have written, is to lend a hand to companies to acknowledge and counteract the amount of mistakes and begin to be aware of moisture. Moisture is probably our biggest nemesis within construction sites and has the possibility to create a large-scale damage.

På grund av bristande erfarenheter inom byggtekniken gällande fukt har många skolor byggda under 1970-talet fuktproblem idag. I uppdrag av Vöfab ska tre olika fuktskadade objekt som har renoverats jämföras med varandra. Objekten består av tre skolor i Växjö som är byggda under 1970-talet. Objektens fuktskador och åtgärder ska undersökas. Detta görs för att analysera om samma typ av åtgärder vidtagits samt om samma typ av fuktproblem uppkommit i alla tre objekten. I studien ska det med hjälp av det teoretiska ramverket även undersökas om ytterligare fuktproblem kan uppkomma i framtiden trots renoveringarna.

När en konstruktion blir fuktskadad påverkas de ingående materialen på olika sätt och i vissa fall uppstår så kallad mikrobiell tillväxt som kan påverka människans hälsa. Det finns studier om hur människor reagerar på sådan mikrobiell tillväxt, hur materialen påverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns är hur miljön påverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion. Utifrån ovan nämnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsäkerhetsprojektera rätt utifrån ett miljöperspektiv, och att få faktiska siffror på hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion. Rapporten är avgränsad till en putsad enstegstätad regelvägg som är uppbyggd enligt följande: utvändig puts, putsbärare av EPS, vindskyddsskiva, träreglar med mellanliggande värmeisolering, luft- och ångspärr och invändig skiva. Miljöpåverkan har beräknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. Koldioxidutsläppen för de ingående materialen har i största möjliga mån beaktats och beräknats utifrån råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen. För att kunna beräkna transporter av material och arbetskraft för uppförandet av konstruktionen har en fiktiv byggarbetsplats bestämts (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Även för att ge en bättre bild om hur stora koldioxidutsläppen är vid transport av material och hur ett verkligt fall kan se ut har en fiktiv väggyta på 198 m2 valts att studeras. De emissionsvärden som använts i denna rapport baseras i första hand på de olika materialtillverkarnas byggvarudeklarationer samt samtal med miljöansvariga på de berörda företagen. För att lättare kunna jämföra resultaten av de ingående materialen i detta examensarbete presenteras de i form av utsläpp av totalt kilo koldioxid per mängd material [kgCO2/mängd material]. Det presenteras även fyra olika uppbyggnader av den putsade enstegstätade regelväggen. Det för att visa hur miljön påverkas om tjockputs eller tunnputs används tillsammans med glasfiberarmerad vindskyddsskiva eller en pappbeklädd vindskyddsskiva med en kärna av gips. Dessa olika typer av väggkonstruktionerna betecknas vägg 1, 2, 3 och 4 i rapporten.  De resultat som tagits fram visar att det genereras ungefär lika mycket koldioxid att byta ut 198 m2 av den angivna väggkonstruktionen som att köra en bensindriven personbil nästan ett halvt varv runt jorden (jordens omkrets är ca 4000 mil). Resultaten visar att det är små skillnader i koldioxidutsläpp vad det gäller de olika väggkonstruktionerna. Vägg 2 genererar den största mängden koldioxid, totalt 3223 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2), följt av vägg 1 som genererar 3206 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2). Resultaten visar att produktion av material står för den största individuella delen av utsläpp, 2181 kg koldioxid (ca 2/3 av de totala koldioxidutsläppen) för vägg 2. Där bidrar glasullen med den ingående största delen 891 kgCO2 (41 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning), följt av armeringsnätet på 364 kgCO2 (17 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning). Materialtransporter står för ungefär 505 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) och styrs främst av typ av lastbil, avverkad sträcka samt lastutnyttjande. Persontransporter till och från arbetsplatsen står för ungefär 537 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) där mängden koldioxid främst styrs av antalet arbetade dagar samt typ av transportfordon. Den genererade mängden koldioxid för ett totalt utbyte av en väggkonstruktion på 198 m2 skulle, omräknat i svensk elmix, förbruka en energimängd som skulle räcka till byggnadens specifika energianvändning i 17,9 år. Ca 36 % av byggnadens förväntade livslängd på 50 år. Resultaten i denna rapport visar att det ur ett miljöperspektiv är viktigt att lägga stor vikt vid fuktsäkerhetsprojektering. Detta för att påverkan på miljön kan begränsas avsevärt om konstruktioner inte behöver bytas ut i förtid pga. omfattande fuktskador. Med tanke på hur många kvadratmeter dylik fasad som byggts finns högst sannolikt en tämligen stor miljöskuld inbyggd i denna fasadtyp.<br>When a structure is damaged by moisture, the materials are affected in different ways and sometimes this moisture will lead to mould growth that can affect the human health. Today we can read studies about how human health reacts to this mould growth, how materials reacts and how much money it costs to rebuild the moisture damaged structure. What we don´t know is how much impact it will have on the environment to replace a moisture damaged structure with a new one. From these initial sentences is this degree project in building technology, first level at the Constructional engineering and design program at Kungliga Tekniska Högskolan. This thesis is commissioned by AK-konsult Indoor Air AB and is supposed to highlight the importance of protecting structures against moisture damage from an environmental point of view.  Furthermore it will also result in real figures over how much carbon dioxide a premature replacement will generate. This thesis will strictly look at an insulated, rendered, unventilated and undrained stud wall. It is build-up as: exterior plaster, plaster base (EPS), wind protect-board, wooden framework with insulation, polyeten sheet and interior board. The environmental impact will be measured in how much carbon dioxide 1 m2 of this wall construction will generate. Carbon dioxide emissions from wall materials have been calculated on the basis of resource extraction, transportation of raw materials, manufacturing of products and transportation to construction site. To make the transportation calculations possible a fictitious construction site has been determined (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Also to provide a better picture of how big the emissions are from transportations and how a real case scenario can look like have a 198 m2 wall been calculated. The carbon dioxide emissions in this report are in first hand based on material manufacturer’s environmental declarations and dialogues with environmental specialists at manufacturers. To make the comparison of the result easier between the construction materials they all will be presented in terms of kilo carbon dioxide [kgCO2/amount material]. The result will also present four different types of the above named wall construction. That is to show how the environment affects if thick or thin plaster is used together with fiberglass reinforced wind protect-board or papercoated wind protect-board with gypsum core. These different types of wall construction will in the report be named as wall 1, 2, 3 and 4. The result from this report show that it is generating approximately the same amount of carbon dioxide to change the moisture damage wall as to drive a gasoline-powered car halfway around the earth (diameter approximately 4 0000 kilometers). The results show that it is small differences in carbon dioxide between the four types of wall constructions. Wall 2 generates the largest amount of carbon dioxide emissions, total 3223 kilo (1 m2 generates 16 kgCO2), followed by wall 1 that generates 3206 kilo carbon dioxide (1 m2 generates 16 kgCO2). The result also shows that the largest amount of emissions is created by the production of the new materials, 2181 kilo carbon dioxide (approximately 2/3 of the total carbon dioxide emissions). Where the largest amount of emissions comes from glass wool with 891 kilo carbon dioxide (41 % of the total carbon dioxide from the material production), followed by reinforcement mesh with 364 kilo carbon dioxide (17 % of the total carbon dioxide emissions from material production). Transportation of materials stands for 505 kilo carbon dioxide, slightly less than 1/6 of the total, with key parameters distance, type of vehicle and load utilization. Transportation of labor stands for approximately 537 kilo carbon dioxide slightly more than 1/6 of the total carbon dioxide emissions where the key parameters are number of worked days and type of transportation. The generated carbon dioxide emissions to build a new 198 square meter wall construction corresponds to the specific energy use for a normal house (198m2) for over 17,9 years. Approximately 36 % of the buildings expected life-span of 50 years. The result shows that it is important from an environmental point of view to protect constructions from moisture damage. That is because the fact of not needing to premature replace the moisture damaged construction can considerably reduce the environmental impact. Considering how many such facades that are built is it most likely a rather large environmental liability built in this facade type.

Byggsektorn har fortfarande svårigheter med att hantera fuktproblematiken.  Vi har valt att fokusera på hanteringen av material i produktion. Den informationssamling vi utfört ligger till grund för vår analys och slutsats. Vi har intervjuat flera olika entreprenörer från byggbranschen för att ge oss en helhetssyn av fuktsäkerheten ute på byggarbetsplatserna. Studien påvisar att det råder brister både på beställar- och entreprenörssidan. Vi ser att det finns potential för förbättring när det så krävs. Därför rekommenderar vi att högre krav ställs på fuktsäkerheten och att tydliga riktlinjer finns att följa. Den handbok som framtagits är riktat till att hjälpa yrkesarbetarna på entreprenörssidan att uppnå de krav som ställs. Handboken innehåller tillvägagångssätt för materialhantering och fuktkvotsmätning samt kritiska fuktvärden för olika material.<br>The construction sector still has difficulties in dealing with moisture problems. We have chosen to focus on the material handling in the production phase at the building site. The information collection we performed is the basis for our analysis and conclusion. We have interviewed several contractors in the construction industry to give us a comprehensive view of the moisture safety out on construction sites. The study shows that there are shortcomings on both constructor- and contractor’s side. We see that there is a potential for improvement when it’s required. We recommend that greater demands are placed on the moisture safety and that clear guidelines are to follow. The handbook is directed at helping skilled workers in the contractor end to achieve the required demands. The handbook includes procedures for material handling and moisture measurements as well as critical moisture values for different materials.

Syfte: Idag riskerar cirka 300 000 hushåll med uteluftsventilerad krypgrund att bli angripna av fukt- och mögelskador. Klimatet i en uteluftsventilerad krypgrund påverkas i stor grad av temperaturen och den relativa luftfuktigheten. Det råder inga tvivel om att klimatet står inför förändringar, vilket innebär en höjd temperatur och en förändring av den relativa luftfuktigheten. Detta gör att den uteluftsventilerade krypgrunden inte har möjlighet att torka ut under vissa perioder på året och utsätts då för en förhöjd risk av fuktskador. Parallellt med klimatförändringen moderniseras även uppvärmningssystemen i småhusen, vilket ändrar förutsättningar för krypgrunderna. Målet med arbetet är att undersöka om klimatförändringarna och installation av golvvärme i träbjälklaget har bidragit till fuktskador i uteluftsventilerade krypgrunder och ge underlag till effektivare åtgärder av fuktskador. Metod: För att utreda om klimatförändringarna är ett problem för de uteluftsventilerade krypgrunderna har dokumentanalyser genomförts vilka sedan följdes av beräkningar av krypgrundens relativa luftfuktighet. På samma sätt gavs svar på om golvvärmen är en bidragande faktor till fuktskadorna. Båda frågeställningarna styrktes även av kvalitativa intervjuer med sakkunniga personer. Hur fuktskadorna effektivare kunde åtgärdas togs främst fram genom kvalitativa intervjuer men styrktes av dokumentanalyser. Resultat: Studien visar att klimatförändringarna kommer att påverka uteluftsventilerade krypgrunder i positiv bemärkelse då studien endast tog hänsyn till temperaturhöjningen. Installation av golvvärme har även visats vara positivt mot fuktskador i en uteluftsventilerad krypgrund om isolering i bjälklaget saknas eller är bristfällig. Branschen ser ingen vinst i att effektivisera åtgärdsmetoderna då dessa redan är välprövade och väl fungerande. Konsekvenser: Ett varmare klimat ger bättre förutsättningar för en uteluftsventilerad krypgrund. Medvetenheten om hur klimatförändringarna påverkar krypgrunderna ger byggbranschen ett försprång att förbereda sig inför kommande förändringar. Kunskapen om att golvvärme kan ge positiva effekter mot fuktskador i uteluftsventilerade krypgrunder ger nya förutsättningar för renoveringar och åtgärder mot fuktskador, dock måste energiförlusterna tas i hänsyn i dessa fall. Branschen ser ingen vinst i att effektivisera åtgärdsmetoderna, vilket gör att det inte finns någon anledning att gå djupare in i detta. Begränsningar: Arbetet behandlar endast uteluftsventilerade krypgrunder med träbjälklag som ligger inom Sveriges gränser. Denna studie är därför inte applicerbar på andra konstruktioner eller utanför Sveriges gränser. Endast klimatförändringarna det senaste seklet och fram till 2100 tas hänsyn till i rapporten. Studien tar heller inte hänsyn till fukttillskott från mark och dagvatten, likaså görs inga beräkningar på ventilation.<br>Purpose: Today are about 300 000 buildings with outdoor ventilated crawl space at risk to be contaminated by moisture and mold damage. An outdoor ventilated crawl space’s climate is greatly affected by the temperature and the relative humidity. There is no doubt that the climate is facing changes, which means an increased temperature and a change in the relative humidity. This prevents the outdoor ventilated crawl space from drying out during certain periods of the year and is then exposed to a heightened risk of moisture damage. Parallel to the climate change the heating systems are being modernized in houses, which changes the conditions for the crawl spaces. The objective of this essay is to do a research if climate change and the installation of underfloor heating in the greater part of the joist area has given rise to moisture damage in outdoor ventilated crawl spaces and provide good basis for more effective measures to moisture damage. Method: To investigate whether the climate change is a problem for outdoor ventilated crawl spaces have document analyzes been conducted, which was followed by calculations of the crawl spaces’ relative humidity. Calculations have been made to find out if the underfloor heating is a contributing problem to moisture damage. Both issues are also corroborated by interviews with qualified people. How the moisture damage more effective could be fixed was answered primarily through qualitative interviews, but corroborated by document analysis. Findings: The study shows that climate change will affect outdoor ventilated crawl spaces in a positive sense, only account to the temperature rise. Installing underfloor heating has also been shown to be positive against moisture damage in outdoor ventilated crawl spaces if insulation in the soffit is missing or deficient. The industry sees no gain in efficiency action methods as these are already proven and well- functioning. Implications: A warmer climate provides better conditions for outdoor ventilated crawl space. Being aware of the changes associated with climate change, and its effects on buildings give the construction industry a head start to prepare for future changes. Knowledge that underfloor heating can provide positive effects against moisture damage in crawl spaces creates new opportunities for renovations and actions against dampness but the energy losses in this case must be considered. Since the industry does not see profit in streamlining action methods is no need to go deeper into this. Limitations: The report deals only outdoor ventilated crawl spaces with wooden soffit that is located within the Swedish borders. This study is therefore not applicable to other constructions or other countries. Only climate change in the last century and up until 2100 are taken into account in the report. Further on the study does not take the excess moisture from the soil or the storm water into account; likewise there are no calculations for the ventilation.

Air tightness in new buildings has been discussed for several decades. But the knowledge in the subject is low. With tougher requirements from the Swedish government about energy consumption for a new building required competences how these shall be met. It's not only the thick mess of insulation that are important, it's also the air tightness. This report is about air leakage in Swedish houses. How these leaks can be measured/detected and what the consequences may be of them. Both theoretical and practical tips and advice will be given. The author wants to increase the knowledge in this subject for people in the Swedish building industry.

<p>Det här examensarbetet på kandidatnivå resulterar i en undersökning av Derome AB:s nuvarande emballage till prefabricerade väggar och bjälklag. Dagens emballage för prefabväggar och bjälklag följer inte med i utvecklingen. I arbetet undersöks möjligheterna att gå från plastemballage till pappemballage genom materialstudier och med den hållbara utvecklingen i åtanke.</p>

Idag finns det en stor mängd information rörande konstruktionen av en krypgrund. Problemet är dock att en del information börjar bli föråldrad eller saknar en sammanfattning av konkreta konstruktionsval. För att förtydliga detta agerar denna rapport som en jämförelse och sammanställning av informationen för att kunna ge konkreta exempel på lösningar. Uppsatsen huvudfråga är: Hur kan de olika ventilerade krypgrunderna konstrueras för att minska risken för fuktskador?Som metod för sammanställning av rapporten har vi valt att göra en litteraturstudie. Studien tar upp källor av varierande ålder och utgångspunkt, något som vägs in i användandet av informationen. Uppbyggnaden är sådan att först förklaras de två större huvudtyperna av krypgrunder och vad fuktskador i dessa innebär. Även ett avsnitt om hur framtidens klimat kan påverka konstruktionen tas upp. Därefter kommer resultatdelen där sammanställningen av fakta finns att hitta. Resultaten visar att det finns olika tankar om hur man löser olika problem, där de som visat sig fungera bäst har valts att tas med i slutsatsen. Ett exempel kan vara att man förr i tiden valde att punktera en skyddande plastfolie i lågpunkter för att dränera ut kondensvatten. Detta visade sig dock ge upphov till andra problem, varpå rekommendationer ändrades. Detta kan man utläsa i vår resultatdel. Det har även framhävts vilka delar i konstruktionen som är mer eller mindre viktiga att tänka på, även om man skall försöka ta del av alla punkter.Författarna anser att de punkter som tas upp i slutsatsen skall beaktas om man väljer en grundkonstruktion med kryprum av ventilerad typ. Hur strikt man tar del av dessa punkter är upp till varje läsare att avgöra, samt hur läsaren uppfattar tillförlitligheten på källor och presenterade fakta.<br>There’s today a vast amount of information to be found which has to do with the construction of a crawlspace. The problem though is that some of this information is getting old or it is hard to find a compilation in choices of constructions. In order to make this easier, tis report will act as a comparison and compilation of information regarding solutions to certain problems. The main question in the report is: how can the different ventilated crawlspace constructions be made in order to reduce the risk of moisture damage. In order to compilate this report, the method chosen is a study of literature. This study brings up sources of different age and base, something that has been discussed in order to be able to use the information.The report is built up by first explaining the two main types of crawlspaces and what moisture damage in each of them can do. Also included is a part about climate changes and the effect of these. After that there is a compilation of results and facts to be found.The results show that there are different opinions on how to solve different problems, whereas the one, which has proven the best, has been chosen to represent the ending results. One example of this is that some people thought that it was best to puncture the vapour protecting plastic film in lower parts of the crawlspace, in order to drain water. This was to be shown to give rise to other problems, whereas the recommendation as changed. This can be read about in the results chapter. There is also a weigh-in of which components are more or less important to think about, even if one should consider all of the points.The author’s thinks that the points, which are brought up in the ending chapter, should be considered if a ventilated crawlspace-construction is to be chosen. How one chooses to interpret these points is up to anyone who reads this report, and also how the reader chose to believe in the information and the sources represented in the report.

Med dagens teknikutveckling blir det allt vanligare med nya fräscha maskiner och bekvämligheter. I köket väljer fler och fler att ha diskmaskin, frys med ismaskin, kaffemaskin med mera. Detta leder till ökat antal vattenanslutningar i ett kök. Risken för att en vattenskada ska uppstå är i stort sett lika stor som i ett badrum, ändå klassas inte kök som ett våtrum, vilket ger en stor risk för att omfattande vattenskador ska uppstå. Länsförsäkringar Södermanland har tyckt sig märka att de genomsnittliga skadekostnaderna hos företaget har ökat de senaste åren. De är därför intresserade av att få en liten bild av vad detta kan bero på och vart den största ökningen sker. Rapporten kommer behandla vattenskador i bostadsvillors kök. Därför har följande frågor ställts: ”Vilka är de vanligaste orsakerna till fuktskador i kök?” och ”Vilka åtgärder kan man utföra för att förebygga de vanligaste fuktskadorna i befintliga kök?”. För att kunna besvara dessa frågor har en litteraturstudie genomförts för att se hur dagens branschregler ser ut och hur de sett ut under de undersökta åren, vilka är 2013, 2008 och 2005. Även enkla skadeförebyggande åtgärder som kan utföras i befintliga kök har undersökts. Därefter sammanställdes statistik från Länsförsäkringar Södermanlands skadesystem och jämfördes med nationell statistik ifrån Vattenskadecentrum. Denna statistik har analyserats med hjälp av teorin och den största ökningen som kunde ses var hos diskmaskinen. Detta har stor grund i att allt fler hushåll väljer att installera diskmaskin, vilket är förståeligt. Det är bekvämt och enkelt, speciellt om familjen är stor. En annan del som ökat är rören. De blir gamla och slitna och börjar då läcka. Eftersom rör ofta är svårtillgängliga är det bristande underhåll på dessa, och det är svårt att upptäcka om de läcker. Koppling/fog bidrar med en ganska stor andel skador, men denna post verkar vara på nedåtgående, vilket tyder på att det idag finns bättre kopplingar och folk är mer noggranna, då dessa ofta är ganska synliga. Hur ska då dessa skador förebyggas? Enkla åtgärder är att använda vattentäta skydd under kyl, frys och diskmaskin samt vattentätt ytskikt i diskbänksskåpet, för att leda fram läckande vatten så det blir synligt och kan åtgärdas. Vidare finns olika vattenlarm, vattenfelsbrytare, tryckslagsdämpare med mera som hjälper hushållet att vara vattensäkert.

Byggbranschen har länge brottats med fuktproblem som följts av fuktskador. Nya tekniska lösningar, som skall få bukt med problemen, har inte alltid visat sig fungera. Med detta som bakgrund har en av dessa tekniska lösningar, en variabel ångspärr utretts.   Moelven Byggmodul AB tillverkar modulhus av olika slag och i detta arbete har en ny takkonstruktion hos ett av deras modulsystem undersökts utifrån ett fuktsäkerhetsperspektiv. Det ursprungliga taket använder en ventilerad luftspalt för att ventilera bort fukt som kan förekomma. Enligt tillverkaren av den variabla ångspärren behövs inte längre den ventilerade luftspalten. Genom att byta ut den ventilerade luftspalten mot ett ytterligare lager med isolering kan värmebehovet för byggnaden minska vilket bidrar till lägre driftkostnader och i sin tur minskad miljöbelastning. En variabel ångspärr har varierande ångenomsläpplighet beroende av luftens relativa fuktighet. På vintern är den relativa fuktigheten inomhus låg och då är ångspärren ångtät. Under sommaren är luftens relativa fuktighet hög och ångspärrens ånggenomsläpplighet större. En takkonstruktion med variabel ångspärr bygger på principen om uppfuktning och uttorkning hos ingående material. En fukttransport från takets uppfuktade delar till inomhusluften är möjlig då takets yttre delar värms upp av t.ex. solen. En dynamisk beräkningsmodell har konstruerats för att ta hänsyn till temperatur- och fuktförhållanden hos takets ingående material. Genom att analysera resultatet har takets fuktsäkerhet kartlagts vid placering av modulen på olika platser i Sverige. Klimatdata såsom solstrålning, relativ luftfuktighet samt temperatur har tagits med i beräkningarna.  Konstruktionens svagaste länk är spånskivan som är placerad närmast takets täckskikt. Den får problem med fukt först och blir dimensionerande. Beräkningsmodellens resultat visar att den undersökta takkonstruktionen med variabel ångspärr fungerar vid låg fuktbelastning i den södra delen av Sverige. I norra Sverige uppstår problem till följd av ett kallare klimat med lägre strålningseffekt från solen. Vid hög fuktbelastning löper den utredda takkonstruktionen en stor risk att drabbas av fuktskador, oavsett placering i landet.<br>The building construction industry has been struggling with moisture problems, followed by moisture damage, for a long time. New technical solutions, which purposes have been to overcome the problems, have not always been proven to work. With this in mind, one of these technical solutions, the variable diffusion barrier has been investigated.   Moelven Byggmodul produces modular houses of various types and sizes. In this study, a new type of roof construction has been investigated with focus on the ability to prevent moisture problems. The original ceiling uses a ventilated air gap in order to ventilate moisture that may occur. According to the manufacturer of the variable vapor barrier, the vented air gap will not be needed. By replacing the vented air gap with an additional layer of insulation the heating requirements of the building can be reduced which contributes to lower operating costs and reduced environmental impact.   The variable diffusion barrier has variable vapor permeability due to the relative humidity. In winter, the relative humidity is low, and the vapor diffusion barrier is vapor tight. During the summer, the relative humidity is high and the vapor permeability is increased within the diffusion barrier. A roof structure with variable diffusion barrier is based on the principle of moistening and drying of included material. A moisture transfer from the roof moistened part to the indoor air is possible when the roof's outer parts are heated by for example the sun.A dynamic calculation model has been designed to be able to analyze the temperature and moisture conditions of the roof with the module placed at different locations in Sweden.   By analyzing the results, the roofs moisture conditions have been revealed. Climate data such as solar radiation, relative humidity and temperature were taken into account.The weakest link in the structure is the chipboard which is located closest to the roof cover. By low moisture load, modeling results show that the investigated roof structure with variable diffusion barrier can be used in the southern part of Sweden. In northern Sweden, problems occur due to a colder climate with lower heat radiation from the sun. The roof structure shows a high risk of moisture damage, at high moisture load, regardless of location in Sweden.

Mellan år 1850 - 1930 var de dominerande arkitekturstilarna i Malmö stad väldigt stuckatur- och detaljrika. Flera av murverksbyggnaderna utförda i dessa stilar har problem med att delar av fasaden går sönder och rasar ned i gatan, vilket utgör en risk för person- och egendomsskador. När det har gått så långt att fasaddelar rasar ned i gatan är skadorna ofta väldigt omfattande och kostsamma.Studiens syfte var att undersöka och lyfta fram vad fastighetsägare och fastighetsförvaltare bör veta om fasaderna på sina fastigheter uppförda mellan 1850 – 1930. I denna rapport beskrivs de vanligaste orsakerna till problemen hos dessa fasader. Metoden som användes i studien var kvalitativ och materialet samlades in genom litteraturstudier, studiebesök på olika arbetsplatser samt intervjuer med experter, fastighetsägare och fastighetsförvaltare. Det samlades in information om bland annat vilka de vanliga skadorna är och vad som idag görs för att förebygga att skadorna blir så omfattande att fasaddelar faller ned.Resultatet av studien lyfter fram de vanligaste problemen som fasaderna på fastigheter uppförda mellan 1850 – 1930 har. Det visade sig att många av de intervjuade hade samstämmiga svar angående vad fastighetsägare och fastighetsförvaltare bör veta om sina fasader. De bör bland annat ha en grundlig kunskap om fasadkonstruktionen samt veta vilket ansvar de har ifall fasaddelar faller ned och orsakar person- eller egendomsskador. Resultatet visar också att det finns en stor okunskap hos fastighetsägare och fastighetsförvaltare om vilka problem deras fasader kan ha och att detta oftast är orsaken att skadorna tillåts bli så stora att fasadelar faller ned. Eftersom okunskapen är stor är det också därför det sällan görs några förebyggande åtgärder. Ett sätt att minska risken för att fasaddelar faller ned kan vara att utföra kontinuerliga besiktningar av fasaden.<br>Between 1850 - 1930, the dominant architectural styles in Malmö City were very rich in stucco and details. Several of the masonry buildings designed in these styles have problems with parts of the facade breaking down and crashing into the street, which poses a risk for personal- and property damage.The purpose of the study was to investigate and highlight what property owners and property managers should know about the facades of their properties erected between 1850 - 1930. This study describes the most common sources and causes of the problems. The method used in the study was qualitative and the material was collected through literature studies, visits to various workplaces and interviews with experts, property owners and property managers. Information was gathered about the regularity of the problems and what can be done to prevent the facade from being in such a bad condition that parts of the facade starts to fall.The results of the study highlight the most common problems that the facades of buildings erected between 1850 - 1930 faces. It turned out that many of the interviewed had unanimous answers regarding what property owners and property managers should know about their facades. The result also shows that there is a great deal of ignorance among property owners and property managers about what kind of problems their facades may have and that this is usually the reason why the damage is allowed to be so great that parts of the facades fall down. It is because of this ignorance that preventive measures are rarely taken. One way to reduce the risk of parts falling from the facade may be to carry out continuous inspections of the facade.

<p>Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.</p><p>Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen för</p><p>att producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.</p><p>Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden har</p><p>gjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadens</p><p>fuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studie</p><p>syftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för att</p><p>motsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.</p><p>Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn av</p><p>fuktproblematiken. Göran Hedenblad vid Boverket menar att tillsynen och kontrollen av</p><p>fukt kan och måste bli bättre på byggarbetsplatsen. Fuktkonsulten Tord Nilsson hävdar att</p><p>de nya kraven innebär ett paradigmskifte som medför stora förändringar på dagens sätt att</p><p>producera byggnader. De intervjuer som gjordes med beställare och entreprenör visar dock</p><p>på både bristande fuktkunskap och bristande strategi för att nå ett fuktsäkert byggande.</p><p>Vid fältstudien påvisades brister i produktionen med avseende på skydd av material och</p><p>konstruktion, uttorkning och utförandet av fuktkvotsmätningar. Många av dessa brister</p><p>härrör från att fuktproblematiken inte har en central roll vare sig i program-, projekteringseller</p><p>produktionsskedet. Vidare konstateras att kunskapsnivån för att hantera fukt kan</p><p>utvecklas hos all personal och i alla delar av byggprocessen.</p><p>Av de observationer som gjorts under fältstudien har åtgärdsförslag till en ökad fuktsäkerhet</p><p>sammanställts i rapporten. Vidare har ett informationsblad utarbetats för att informera om</p><p>fukt och dess skadeverkningar samt att ge några förslag till åtgärder som kan förbättra</p><p>fukthanteringen ute på byggarbetsplatsen. Informationsbladet bör placeras på</p><p>byggarbetsplatsen för att stödja entreprenören i sitt fuktsäkringsarbete.</p><p>Eftersom ramverket för projektet är fastslaget då produktionsfasen tar vid innebär detta</p><p>begränsningar för fuktsäkerhetsarbetet. För att skapa bättre förutsättningar för en fuktsäkrare</p><p>produktion anser vi att en fuktsakkunnig skall anlitas så tidigt som möjligt i projektet.</p><br><p>The costs regarding moisture damages in buildings in Sweden are expected to reach several</p><p>billions SEK each year. These moisture damages also result in an increased risk regarding</p><p>health issues among the users. The knowledge of how to produce moisture secure buildings</p><p>exists, but it is not beeing used to the extent it could be.</p><p>The first of July 2007 a new edition of Boverket´s regulations regarding buildings takes</p><p>effect. Boverket is the Swedish board of housing, building and planning. Clarifications have</p><p>been made concerning moisture issues which facilitate the verifications of moisture security</p><p>in the chain of building production. The regulations also contain demands according to</p><p>critical levels of moisture in building materials. This study is meant to survey errors in the</p><p>production phase and how the production can develop to correspond to the regulations stated</p><p>by Boverket regarding moisture safety.</p><p>We interviewed different representatives in the building sector to give a general impression</p><p>of the moisture issues. Göran Hedenblad at Boverket states that the supervision and control</p><p>regarding moisture on the construction site can and must be improved. The moisture</p><p>consultant Tord Nilsson believes that the new demands will result in huge changes</p><p>concerning the way buildings are produced. The interviews carried out with the future</p><p>proprietor and the contractor displayed a lack of knowledge and strategy concerning how to</p><p>produce moisture secure structures.</p><p>The field study pointed out incongruities concerning how building materials and the</p><p>constructions were protected from moisture influence, evaporation and the control of the</p><p>moisture levels in the structure. Many of these flaws originate from the fact that moisture</p><p>issues are not a central matter, neither in the phase of planning nor production. Further it can</p><p>be established that the level of knowledge regarding how to deal with moisture problems can</p><p>be developed among all personnel and sectors in the building process.</p><p>The observations implemented during the field study have resulted in several preventive</p><p>measures which are compiled in this thesis. Further has an information sheet been put</p><p>together with the purpose to inform about these preventive measures and the damages</p><p>moisture inflicts upon structures and human beings. The information sheet should be placed on the construction site to support the contractors in their work for a more moisture safe</p><p>production.</p>

Att bygga med trästommar är något som blir allt vanligare i takt med att medvetenheten om byggbranschens klimatavtryck ökar. Men att bygga med trä medför problem eftersom trä är ett organiskt material som är känsligt för mikrobiell påväxt till följd av fuktiga miljöer. Enligt Boverkets byggregler får mikrobiell påväxt på ett material inte påverka inomhusmiljöns hygien och hälsa. En trästomme löper stor risk för kritisk uppfuktning under montageskedet. I detta examensarbete har det därför undersökts ett urval av olika åtgärder som kan skydda en trästomme från kritisk uppfuktning, förebygga påväxt av mögel på materialet, eller sanera eventuell mögelpåväxt, under just produktionen. Examensarbetet genomfördes i samarbete med NCC Building Uppsala, Gävle, Dala, i syfte att ta fram rekommendationer för fukthanteringsåtgärder som kan tillämpas under produktionsskedet av en trästomme. De åtgärder som undersöktes var heltäckande väderskydd, lackering, tryckimpregnering, lokal intäckning manuell vattenborttagning, mobilt väderskydd, fuktmätning, hyvling, slipning, blästring och kemisk sanering. För att undersöka dessa åtgärdsförslag och besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie, en intervjustudie, en simuleringsstudie samt studerades ett referensobjekt i form av Magasin X som på uppdrag av Vasakronan byggs av NCC i centrala Uppsala och är vid färdigställande Sveriges största kontorsbyggnad med trästomme. I litteraturstudien behandlades böcker och rapporter med inriktning på de föreslagna åtgärderna samt trä, fukt,  mögel. Intervjustudien genomfördes för att ge bild av hur branschen hanterar fuktproblemet i dagsläget och belysa problemen från flera yrkesgruppers synvinklar. Syftet med simuleringsstudien var att visa hur snabbt en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå på ett oskyddat KL-bjälklag, simuleringar utfördes för städerna Luleå, Stockholm och Lund för att visa på eventuella skillnader mellan de olika geografiska platserna, detta för att belysa vikten av att hantera problemet. Studien av referensobjektet Magasin X skulle visa hur fuktproblematiken kan hanteras i praktiken inför montaget av en trästomme. Resultatet av simuleringsstudien visade att en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå efter endast ett dygn i samtliga städer under juli, för Stockholm och Lund under oktober samt för Stockholm under april. Resultatet visade även att antalet dygn det tog innan mögelpåväxt kunde börja uppstå ökade när temperaturen och luftfuktigheten sjönk. Resultaten från de övriga undersökningarna visar att ett heltäckande väderskydd är den fuktskyddsåtgärd som ger det bästa skyddet från nederbörd och därmed bäst  förebygger förekomst av mögelpåväxt. Ett mobilt väderskydd kan även rekommenderas då dess utformning och funktion är mycket likt det heltäckande väderskyddets, dock tillför ett mobilt väderskydd en större risk för uppfuktning då dessa ofta inte är heltäckande och därmed är skyddet mot nederbörd begränsat. Oavsett vilken eller vilka fuktskyddsåtgärder som väljs bör regelbunden fuktmätning tillämpas för att säkerställa att fuktkvoten i materialet inte överstiger gränsvärdena för kritiskt fukttillstånd. Lackering av konstruktionsdelar kan fungera som en kompletterande åtgärd. Användning av kemiska behandlingar bör undvikas med hänsyn till risken för farliga emissioner som kan avges och påverka inomhusmiljön negativt. De fukthanteringsåtgärder som i allmänhet kan rekommenderas är de som från början förhindrar uppfuktning av trästommen är att föredra, saneringsåtgärder som hyvling, slipning och blästring är inte att betrakta som en förstahandslösning utan något som tillämpas när fukten inte lyckats hanteras och mögelproblem redan har uppstått.<br>Building with wooden frames causes problems because wood is an organic material that is sensitive to microbial growth due to humid environments. According to Boverkets building regulations, microbial growth on a material must not affect the hygiene and health of the indoor environment. A wooden frame carries a high risk of critical wetting during the installation phase. In this degree project, a selection of different measures have been investigated that can protect a wooden frame from critical moistening, prevent mold from growing on the material, or sanitize any mold on the material, during the production. The degree project was carried out in collaboration with NCC building Uppsala, Gävle, Dala, with the aim of developing recommendations for moisture management measures that can be applied during the production phase of a wooden frame. To investigate the selected measures and answer the question, a literature study, an interview study, a simulation study was conducted and a reference object was studied in the form of Magazine X, which was commissioned by Vasakronan, is being built by NCC in central Uppsala. The results of the simulation study showed that a favorable environment for mold growth can occur after only one day in all cities in July, for Stockholm and Lund in October and for Stockholm also in April. The result also showed that the number of days it took before mold growth could begin to rise as the temperature and humidity dropped. The results of the other studies show that a comprehensive weather protection is the moisture protection measure that provides the best protection from rainfall and thus best prevents the occurrence of mold growth. A mobile weather protection can also be recommended as its design and function is very similar to the comprehensive weather protection. Regardless of which moisture protection measures are selected, regular moisture measurement should be applied to ensure that the moisture ratio in the material does not exceed the critical moisture condition limits. Varnishing of structural parts can serve as a complementary measure. The use of chemical treatments should be avoided due to the risk of hazardous emissions that can be emitted and adversely affect the indoor environment. The moisture management measures generally recommended are those that initially prevent moistening of the wood frame. remediation measures such as planing, grinding and blasting are something that is applied when the moisture has not been managed and mold problems have already occurred.

Dagens miljömedvetna samhälle ställer allt högre krav på minskade utsläpp av fossila bränslen. Detta är en bidragande faktor till att många hushåll under 2000-talet valt att byta ut sina värmepannor med intern förbränning (olja, ved, koks, pellets och flis) till fördel för alternativa värmesystem. I statistik från MSB (2017) framgår att cirka 15 % av landets drygt 2 miljoner småhus år 2016 hade intern förbränning som uppvärmningssystem. De positiva effekterna av ett byte från ett internt förbränningssystem till ett av de alternativa värmesystemen, exempelvis berg- eller fjärrvärme, är väl studerade och dokumenterade. Sådana positiva effekter är bland annat minskade utsläpp av växthusgaser samt de kostnadsbesparingar ett byte av värmesystem medför för den enskilde fastighetsägaren. Någonting som saknas när det kommer till byte av värmesystem är dock studier av de byggnadstekniska risker ett byte medför.   Denna rapport ämnar att undersöka och analysera vilka risker som uppstår vid en modernisering av värmesystemet i ett tidstypiskt 1960-talshus. För att avgränsa rapporten görs en ytlig genomgång av risker som uppstår i byggnaden vid ett byte av värmesystem och fokus läggs sedan på hur vindsutrymmet i huset påverkas. Syftet med rapporten är således att besvara;   • Hur påverkas vinden i ett småhus från 1960-talet vid byte av uppvärmningssystem där intern förbränning byts ut?   Rapporten baseras på litteraturstudier och risksimuleringar i datorprogrammen WUFI pro 6.2 och WUFI Mould Index. I slutsatsen konstateras att risk kan förekomma för mikrobiell påväxt i vindsutrymmet om det interna förbränningssystemet byts ut och inga ytterligare åtgärder utförs för att anpassa huset till ett nytt värmesystem. För att begränsa risken för eventuella fuktskador som kan uppkomma efter ett byte från internt förbränningssystem ges följande rekommendationer; • Övervaka klimatet på vinden • Försäkra att ventilationen i bostaden förblir i god funktion • Byt eller täta vindsluckan • Isolera ovanpå råsponten • Installera sorptionsavfuktare på vinden • Om möjligt, elda i öppna spisen

Fuktskador uppstår vanligtvis på grund av felaktig planering, projektering och utförande under hela byggprocessen. Dessa felaktigheter resulterar i stora åtgärdskostnader som kan minimeras eller till och med elimineras om fuktsäkerhetsarbetet är väl genomförd. Projekteringsskedet är ett viktigt skede, där en noggrann och korrekt genomförd fuktsäkerhetsprojektering är av stor betydelse för det försatta fuktsäkerhetsarbetet under byggprocessen. Projektörernas roll i detta skede är att utföra en fuktsäkerhetsprojektering utifrån de ställda kraven från byggherren.  Syftet med detta examensarbete är att ta reda på projektörernas val av metod vid genomförandet av fuktsäkerhetsprojektering och granska om behovet av eventuell kompetensutveckling, inom fukt, bland projektörerna är nödvändig.     De två metoder som har använts för att uppnå syftet i detta examensarbete är intervjuer och litteraturstudier.  Målgruppen i detta examensarbete är byggföretagen i Sverige. Det som granskas är hur de hanterar fuktsäkerhetsarbetet i projekteringsskedet, med fokus på hur fuktsäkerhetsprojekteringen utförs. Av de aktörer som medverkar i projekteringsskedet riktas all fokus på projektörerna.   Tre av fem projektörer är missnöjda med den egna fuktkompetensen vilket överensstämmer med de fuktsakkunnigas uppfattning om projektörernas fuktkompetens. Under intervjuerna har flera fuktsakkunniga påpekat behovet av ökat fuktkompetens bland projektörerna. Den bristande fuktkompetensen leder till att projektörerna inte kan beakta eller upptäcka eventuella fuktrisker vid fuktsäkerhetsprojekteringen. Metod som 80 % av projektörerna tillämpar vid fuktsäkerhetsprojektering är ByggaF metoden. Projektörerna kunskap om ByggaF är fortfarande låg enligt de fuktsakkunniga och av den anledningen kan projektörerna inte tillämpa ByggaF metoden i sin helhet. Kompetens och erfarenhet är de viktigaste faktorerna som en projektör måste ha med sig, för att kunna beakta och upptäcka vad som är fel krävs det kunskap samt erfarenhet om vad som är rätt.        Utifrån responsen från både byggnadsnämnden och deltagarna, framgår det att en granskning av dokumentationen gällande fuktsäkerhetsarbetet inte, alltid, begärs in av byggnadsnämnden.    Slutsatsen är att projektörer måste införskaffa sig kompetens inom fukt och ByggaF metoden.<br>Moisture damage usually occurs due to incorrect planning, design and execution throughout the construction process. These inaccuracies result in large cost of action that can be minimized or even eliminated if the moisture safety work is done properly. The design phase is an important stage and a properly implemented moisture safety design can be of great importance for the moisture safety work during the construction process. The planners’ role at this stage is to carry out a moisture safety work based on the requirements of the developer. The purpose of this exam is to find out the choice of method made by the planners’ in the implementation of moisture safety design and to review the need of competence development among the planners’ about moisture.    The two methods that have been used to achieve the purpose of this exam are interviews and literature studies. The target group in this exam is the construction companies in Sweden. The way of how the companies handle of moisture safety design is being reviewed in the design stage.  Of all involved actors in the design phase, the focus is on the planners'. Three out of five planners' are dissatisfied with their own moisture competence, which is in line with the opinion of the experts' of moisture about the planners' competence.   During the interviews, several experts' of moisture have pointed out the need for increased moisture competence among the planners'. The lack competence means that the planners' cannot consider or detect possible moisture risks during the moisture safety design. The method that is used by 80% of the planners' during moisture safety design is the ByggaF method. The planners' knowledge of ByggaF is still low according to the experts' of moisture and for this reason the planners' cannot apply entirely the ByggaF method. The tools that planners' need to have with them is knowledge and experience. In order to discover what is wrong, you need to have both the knowledge and experience about what is right.  Based on the response from both the building committee and the participants, a review of the documentation regarding the moisture safety work is not always requested by the building committee.  The conclusion is that projectors must acquire competence in both moisture and the ByggaF method.

Många av Sveriges badhus byggda i slutet av 1900-talet börjar idag visa tecken på kraftiga fuktskador på grund av extrema inomhusklimat. Denna rapport förklarar den allmänna problematiken kring högt fuktbelastade byggnader och berör det fuktskadade badhuset Aquarena i Katrineholm.  Extrem noggrannhet krävs vid montering av ångspärr i en konstruktion, speciellt vid högt invändigt fukttillskott. Optimal placering av fuktspärren i konstruktionens varmare del innebär att fukt aldrig tillåts kondensera och därmed minimeras risken för fuktskador och negativa konsekvenser. Verkligheten visar också att om kunskaper om fukt och fuktskador prioriteras redan i ett tidigt stadium under projektering kan många hundratusentals kronor sparas. Beräkningar av fukttransport har gjorts för tidigare ytterväggskonstruktion i Aquarena (den som drabbats av skador) och nybyggd ytterväggskonstruktion (nyframtagen till återuppbyggnaden) i datorprogrammet WUFI Pro 4.2 och analyserats i WUFI Bio 3.0.  Beräkningarna visar att den tidigare väggkonstruktionen får de skador som undersökningar av den visat och att skadorna hade kunnat undgås om genomförningar i ångspärren hade utförts på ett korrekt sätt.  Vi har med beräkningar inte kunnat bevisa att alla delar i den nybyggda ytterväggskonstruktionen kommer fungera perfekt. Främst beror osäkerheten i beräkningar utförda i WUFI på att beräkningsmodellen inte är färdigutvecklad. Osäkerheter beror också på otillräcklig kännedom av egenskaper hos de simulerade materialen. Beräkningar för den nyframtagna väggkonstruktionen visar dock entydigt på bättre resultat än för den tidigare väggkonstruktionen. Det finns därför anledning att vidare utreda vilka värden på fukt och temperatur som kommer att råda över de närmaste åren. Detta bland annat för att senare kunna korrigera beräkningsmodellen efter verkligheten.<br>Many of Sweden's public indoor swimming pools built in the late 1900’s are beginning to show signs of excessive moisture damage due to extreme indoor climate. This report explains the general problem of high moisture-loaded buildings and involves the moisture-damaged public indoor swimming pool Aquarena in Katrineholm. Extreme care is required when assembling the moisture barrier in a structure, especially with high internal moisture content. Optimal placement of the moisture barrier in the warmer parts of the construction means that moisture is never allowed to condense, thus minimizing the risk of moisture damage and negative consequences. Reality also shows that if risks of moisture and moisture damages are assessed early in the planning process, amounts in the range of hundreds of thousands of Swedish crowns can be saved. Calculations of moisture transport have been made for the previous exterior wall structure (the one that suffered damage) and new exterior wall structure the (new design for the reconstruction) using the computer program WUFI Pro 4.2 and analyzed in WUFI Bio 3.0. Calculations show that the old exterior wall structure in Aquarena would have been able to withstand moisture damage and damages due to moisture if joints and transitions in the moisture barrier had been correctly performed.  Calculations have not proven that all elements of the newly built wall design will work perfectly. The main reason for uncertainty in calculations when using WUFI is that the calculation model is not fully developed. Uncertainty is also due to insufficient knowledge of properties of the simulated materials. However, calculations show unambiguously better results than the previous wall construction. It is therefore necessary to further investigate what values of humidity and temperature will exist over the next few years to be able to later on correct the calculation model after reality.

Fuktskador på uteluftsventilerade vindar är ett ökat problem, i det mer miljömedvetna Sverige. Genom tjockare vindsbjälklagsisolering minskar både energiförlusten genom bjälklaget och uppvärmningsbehovet i huset, men hur många funderar på vad som händer med det förändrade klimatet på vinden och hur det kan påverka fuktförhållandena i utsatta delar av konstruktionen. Studier från Chalmers Tekniska Högskola har framställt ett fuktberäkningsprogram för uteluftsventilerade vindar vid namn Simple Cold Attic Model. Programmets funktion och potential har prövats i denna rapport genom en beräkningsanalys av en uteluftsventilerad vindskonstruktion. Försök till att förbättra fuktsäkerheten i konstruktionen har utförts och redovisas i rapporten.  Studien har påvisat att den studerade konstruktionen inte är fuktsäker om den uppförs i Stockholmsområdet. Det visades även att aktiva val i konstruktionen kan förebygga fuktskador.  Studien har påvisat vikten av inte beräkna med medelår för klimat och hur det påverkar beräkningsresultatet av mögeltillväxt. Detta har understrukit vikten av att ha ett beräkningsprogram som Simple Cold Attic Model som kraftigt reducerar beräkningsmängden vid fuktriskbedömning.  Rekommendationen till företaget AK Konsult är att tillämpa beräkningsprogrammet när det har utvecklats till fullo.<br>Moisture Damage in outdoor air ventilated attics is a growing problem in the more environmentally conscious Sweden. Thick ceiling insulation reduces both energy loss through the soffit and the need for heating in the house, but how many people are thinking about what happens to the changing climate on the wind and how it can affect moisture conditions in deprived parts of the structure.Studies from Chalmers University of Technology have resulted in a moisture calculation program for outdoor air ventilated attics named Simple Cold Attic Model. The program's performance and potential have been examined in this report, through a calculation analysis of an outdoor air ventilated attic construction. Attempts to improve the moisture safety in the construction have been carried out and are presented in this report.The study has demonstrated that the studied structure is not moisture-proof if it is built in the Stockholm area. It also shows that an active choice in the design can prevent moisture damage. The study has shown the importance of not calculating with an average year for climate and how it affects the calculation result of mold growth. This emphasizes the importance of having a calculation tool as Simple Cold Attic Model, that significantly reduces the amount of calculations in the assessment of moisture related damage. The recommendation for AK Konsult is to apply the calculation program when it is fully developed.

Buildings today are built to maintain a healthy indoor environment and an efficient energy usage which is probably why damages caused by dampness has increased since the 1960’s. A study between year 2008 and 2010 showed that 26 percent of the 110 000 examined houses had damages and flaws caused by dampness that could prove to be harmful later on. This means that one out of four bathrooms risk the chance to develop damages by dampness. Approximately 2 percent of the houses had already developed water damages. It is here where the problems appear. A house or a building that is damaged by water of dampness need time to dry out before any renovation can take place. This means that damaged parts must be removed and allowed to dry out, this takes a long time to do and the costs are high and at the same time it can cause inconvenience to the residents. Here is where the Air Gap Method enters the picture. The meaning with the method is to drain and dry out the moisture without the need to perform a larger renovation. The Air Gap Method is a so called "forgiving"-system that is if water damages occur the consequences will be small. The Air Gap method means that an air gap is created in the walls, ceiling and the floor where a heating cable in the gap heats up the air and creates an air movement. The point is to create a stack effect in the gap that with the help of the air movement transports the damp air through an opening by the ceiling. The aim of this thesis is to examine if it’s necessary with the heating cable in the air gap and if there is a specific drying out pattern of the water damaged bathroom floor. The possibility of mould growth will also be examined. The study showed that the damped floor did dry out even without a heating cable, but as one of the studies showed signs of mould growth it is shown that the risk for mould growth is higher without a heating cable. There was a seven days difference in the drying out time between the studies with and without the heating cable; this difference can be decisive for mould growth which is why the heating cable is recommended. The Air Gap method is quite easy to apply in houses with light frame constructions simply by using a smaller dimension on the studs to create the air gap in the floor and walls. The method can also be applied in apartment buildings with a concrete frame by using the room-in- room principal. When renovating existing bathrooms it’s easier to use prefabricated elements to create the air gap in the floor and walls. ~ ~

This work aims at identifying and proposing four prefabricated exterior wall elements to a company that will build small prefabricated houses where the house elements are produced in a Micro factory. The four wall elements are as follows: Corner wall units, wall elements with no cut-out for windows and doors, wall elements with cut-out for a window and door and wall elements with cut-out for a door. In this report four different prefabricated outer wall elements have been proposed for small housing project. A comparison study has been made between three different wall solutions (Outer wall solution two has been proposed by the students themselves as well as outer wall solution one and three from two different building suppliers, Isover and Paroc.) to ensure which of these walls fits the best for the four prefabrication element drawings. The main difference between the walls solutions mentioned above is that outer wall solution two has one thick layer of insulation with light beam rails and outer wall solution one and three has massive tree beams in them with separated insulation layers. The advantage of light rails compared to massive rails in outer walls is that the thermal bridges are minimized due to the fact that there are not as much exposed joints in the outer wall with light rails. One more big difference is that the U-value's differ between the three outer-wall solutions. Since the materials are different in the three outer-walls the sound insulation and fire protection characteristics also differ. The sound insulation and fire protection ability depends mainly on the amount of plaster boards and type of insulation in the wall. Outer wall solution two has been chosen for the house project and it will be the head characteristic wall ahead in this report. Outer wall Option Two) was chosen for the project. It was chosen due to following criteria's: low energy needs for active heating, low manufacturing costs, low U-value, low construction weight, good moist resistance, good sound reduction and high fire protection class.

Många byggnader är idag fuktskadade. Fuktskador uppstår på så väl nya som gamla byggnader. Idag provtrycker man hus för att få ett värde på dess täthet, men många hus som klarar täthetskraven drabbas ändå av fuktskador. Detta beror på att otätheterna är lokala på en eller flera delar av klimatskalet bortsett från otätheter vid anslutningar.   En studie har gjorts på två väggtyper; en standardvägg och en passivhusvägg. Denna undersökning har begränsats till väggar för småhus. Undersökningen syftar till att ta fram vart gränserna går innan mögeltillväxt påvisas för olika håldiametrar i plastfolien. Jämförelse gjordes för dessa väggkonstruktioner i städerna Kiruna, Stockholm och Lund. Simulering av konstruktionerna i de olika städerna gjordes i programmet WUFI Pro 5,0 med en 5-årsperiod där resultaten sedan analyserats i WUFI-Bio 3,1 RC för riskbedömning av mikrobiell tillväxt. Resultat åskådliggör att konstruktioner med tjockare isolering belägna längre upp i landet lättare kan råka ut för skador orsakade av fukt.<br>Many buildings today are moisture damaged. Moisture damage occurs to new as well as old buildings. Nowadays we test the dense of the building with measurement of the air flow under pressure, but still many of these building structures that meet the dense requirements are still affected by dampness. This is because the leaking points are situated at one or other parts of the building shell other than at the connections.A study has been made on two wall types: a standard wall and a passive house wall. This investigation has been confined to walls of houses. The study aims to develop each boundaries before mold growth demonstrated for different hole diameters in plastic foil. Comparison was made for these wall structures in the cities Kiruna, Stockholm and Lund.The comparison of the wall structures in the different towns was done with a simulation program WUFI Pro 5.0 for a 5-year period. Results were then analyzed in WUFI Bio 3.1 RC, program for risk assessment of microbial growth.Results illustrate that structures with thicker insulation located further up in the country can more easily encounter damage caused by moisture.

För att efterleva Regeringens miljöpolitik har Boverket tilldelats ansvaret för miljömålet God bebyggd miljö. Boverket är en myndighet som arbetar för Riksdagens miljömål och skall vid behov förslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. I Boverkets Byggregler finns krav som måste följas för att uppnå ett fuktsäkert byggande. Som förslag på hur dessa krav ska uppnås nämns Svensk Byggindustriers metod ByggaF – Metod för fuktsäkert byggande. ByggaF är en dokumentsamling med mallar, checklistor, kontrollpunkter och rutiner. Dessa dokument kan då ligga till grund för att upprätta en metod som säkerställer fuktsäkerheten under alla byggskeden. Skadefall har studerats i syfte att påvisa hur ByggaF fungerar och nyttan i att använda det. I samtliga av de behandlade fallen har kopplingar kunnat finnas till ByggaF, som kan förhindra problematiken. På så vis har dess täckningsgrad bekräftats. Kontakt har upprättats med flertalet aktörer i branschen för att få en uppfattning om hur metoden har tagits emot i branschen efter att den lanserades år 2007. Utifrån intervjuerna uppfattas att de flesta entreprenörer hört talas om metoden men inte använt den själva. Däremot har fuktsakkunniga använt den som underlag för att ta fram egna interna fuktsäkerhetsplaner. På grund av det används den av entreprenörer indirekt. Hos beställare ställs ByggaF som ett krav om man väljer att miljöcertifiera i Silver- eller Guldklass hos Miljöbyggnad. Annars ställs det oftast inte tillräckligt med krav på fuktsäkerhetsmetoder.<br>Included in Boverkets Byggregler are a number of demands that must be fulfilled in order to achieve a moisture safe construction. One of the suggestions on how to fulfil these demands is to use the method developed by Svensk Byggindustri, ByggaF – Method for moisture safe construction. In order to work according to the government’s environmental politics, Boverket has been given the responsibility to fulfil the aims of God bebyggd miljö, it is also their work to ensure that operations and establishments fulfil and reaches the goals that have been set by the Swedish government. ByggaF is a collection of documents including templates, check lists, control points and routines; these documents can be used during the whole building process to create a method which ensures that the moisture safety is withheld. It has been investigated whether or not cases of moisture damages could have been prevented with the proper use of ByggaF. In all the cases that have been studied, ByggaF could have been used to prevent mistakes and problems and by this, the efficiency and importance of the documents has been proven. Several major actors within the field have been contacted in order to gain a larger understanding about how the method has been perceived and utilized since its launch in 2007. In general most of the entrepreneurs has heard of the method but never used it themselves. However, moisture specialist from major construction operations, have utilized ByggaF in order to develop internal moisture safety routines, therefor ByggaF is indirectly used by the entrepreneurs. ByggaF would, for constructors, be a requirement if one desires an environmental certification in either the gold or the silver category within the framework of Miljöbyggnad. Normally there are not enough requirements set regarding methods for moisture safety.

Roof terraces are in great demand today and can add value to the home. Theirdesign can vary but often they can also contribute and increase the risk of moisture in the building and cause problems. This is because they are flat and often have doors that lead out to a terrace where water can collect. The purpose of the study is to examine how roof terraces are designed and executedwith a goal of finding designs that should be avoided and designs that can be recommended.This will be done by reviewing previously designed roof terrace projects, literature studies,interviews with people with significant experience in the subject and highlighting relevantexperiences from my previous professional experiences as a carpenter. In the study, critical areas and processes during the design as well as the production of a roofterrace will be highlighted and explained why they are critical. The advantages of asuperstructure consisting of a wooden deck will be highlighted. The importance of the rightskills at the right time will also be discussed. The results of the work will highlight the importance of a solid design of waterproofing layerson roof terraces and why implementation of waterproofing layers may be relevant. It will alsosummarize what you should think about in order to design blueprints that meet the right conditions for a high quality and improved execution.<br>Takterrasser på flerbostadshus är idag väldigt efterfrågat och kan ha ett stort mervärde till en bostad. De kan utformas varierat men gemensamt för dem att de bidrar till en ökad risk för fuktproblematik i byggnaden. Detta då de är nästintill platta och dessutom ofta har dörrar ut till terrassen i höjd med där vatten samlas.Studiens syfte är att granska hur takterrasser projekteras samt utförs av idag med ett mål om att finna utföranden som bör undvikas och utföranden som kan rekommenderas. Detta har gjorts genom granskning av tidigare utförda takterrassprojekt, litteraturstudier, intervju av personer med betydande erfarenhet i ämnet samt att lyfta fram relevanta erfarenheter från tidigare yrkeserfarenheter som stommontör/snickare.I arbetet granskas och förklaras kritiska byggnadstekniska detaljer och kritiska delar av projekteringen för takterrasser. Fördelarna med att en påbyggnad utgörs av en trall i trä belyses. Även vikten av rätt kompetenser vid rätt tillfälle diskuteras.Resultatet av arbetet belyser vikten av ett gediget utförande av tätskikt på takterrasser och varför en extra kontroll av tätskikt kan vara relevant. Det summerar även vad som bör beaktas för att projektera rätt förutsättningar till utförandet.

Chemical compounds in indoor air can adversely affect our comfort and health. However, in most cases there is only a limited amount of information available that can be used to assess their health risk. Instead the precautionary principle is often applied, i.e. efforts are made to ensure that the concentrations of pollutants are kept at a minimum when constructing new buildings or conducting renovations by using low-emitting building materials. Today, when investigating buildings in order to solve indoor air quality problems, volatile organic compounds (VOCs) are sampled in the air within rooms. The chemical composition of indoor air is complex and there are many sources for the chemicals present. The potential for emissions from sources in hidden spaces such as wall cavities is poorly understood and little information exists on the toxic potential of chemical releases resulting from moisture-related degradation of building materials. Most of the non-reactive VOCs that have been detected in indoor air in field studies and from building products are not believed to cause health problems. However, reactive compounds and chemical reaction products have the potential to negatively influence our comfort and health even at low concentrations. Even though the impact of chemical compounds on health is unclear in many cases, they can be used to identify technical problems in buildings. When a building is investigated, the air inside building structures could be sampled. This method would eliminate emissions from sources other than the construction materials and the samples would contain higher levels of individual compounds. The aims of this work was to identify emissions profiles for different types of building structures, to see if the emission profiles for moisture damaged and undamaged structures differed, and to determine whether any of the emissions profiles for specific structures also could be found in indoor air. Technical investigations and VOC sampling were performed in 21 different buildings with and without previous moisture damage. Seven of the buildings were investigated in the years 2005-2006 (study 1) and fourteen in the years 2009-2010 (study 2). In study 1, sixty samples were analyzed by PCA at the chemical group level (18 chemical groups, i.e. aldehydes, ketones etc). 41 % of all identified chemical compounds belonged to the hydrocarbon chemical group. The second largest chemical groups, each of which accounted for 5-10 % of all identified compounds, were alcohols, aldehydes, ketones, polyaromatic hydrocarbons (PAHs) and terpenes. The results indicated that one of the main factors that determined the emissions profile of a building structure was the materials used in its construction. Notably, concrete and wooden structures were found to have different emissions profiles. The sum of VOC (TVOC) concentrations for all 241 samples from both study 1 and study 2 was used to compare total emissions between different building elements (ground and higher floors, external walls and roof spaces). Most building elements exhibited relatively low emissions compared to concrete ground floors, which generally had higher TVOC emissions. Emissions from both polystyrene insulation and PVC flooring could be identified in concrete ground floors and were the main cause for the higher emissions found in these structures. Profiles for wood preservatives such as creosote and pentachlorophenol were also identified in external walls. The emission profiles found in the structures could not be identified in the indoor air in the adjacent rooms, although individual compounds were sometimes detected at low concentrations. Our results showed that the main factors influencing emissions in building structures were the construction materials and the nature of the building element in question. Because of difficulties with finding active water damage at the times of sampling and because of sampling inside closed building structures with old dried-out moisture damages, the field method used in this work was unsuitable for identifying differences in emission profiles between moisture damaged and undamaged structures. It will thus be necessary to investigate this difference in a laboratory where the precise composition of all tested structures is known, a range of RH values can be tested and the accumulation of emissions can be followed.<br>Kompetenscentrum Byggnad - Luftkvalitet - Hälsa 2 (KLUCK 2)

När människors hälsobesvär misstänks vara byggnadsrelaterat är det viktigt att klarlägga källan till problemet. Fukt kan vid högre nivåer ge upphov till mikrobiella eller kemiska reaktioner som orsakar emissioner från byggnadsmaterial som kan ha negativa hälsoeffekter. För att utreda om byggnaden är problemkällan görs skadeutredningar. I utredningarna är det viktigt att identifiera vilka emissioner som förekommer i inomhusmiljön för att kunna åtgärda den eventuella skadan. Med hjälp av fuktprofiler som skapas genom fuktmätningar kan det utredas om varifrån fukten kommer. En vanlig orsak i Norden till förhöjda koncentrationer av emissioner i inomhusmiljön är fuktskadade betongkonstruktioner med en pålimmad plastmatta. I en sådan konstruktion utgör plastmattan ett tätt skikt som inte låter fukten i betongen avdunsta. Betong, som är alkalisk, kan i kombination med höga fuktnivåer utlösa en kemisk process, så kallad alkalisk hydrolys, som bryter ned mjukgörare i golvlim och PVC-mattor. Detta leder till att nedbrytningsprodukterna 2-etyl-1-hexanol och n-butanol dels emitteras till inomhusluften och dels migrerar ned i betongen där de fixeras. Det är i det skedet betongen blir emissionsskadad på grund av att de kemiska ämnena som fixerats i betongen kan lagras där under en lång tid och kan om förhållandena förändras, exempelvis vid renovering, avge dessa ämnen till inomhusluften. Eftersom 2-etyl-1-hexanol och n-butanol utgör majoriteten av nedbrytningsprodukterna, används de därför som indikatorämnen vid skadeutredningar. Om indikatorämnena upptäcks i inomhusluften är det troligt att en skada i golvkonstruktionen har inträffat och detta kontrolleras då med fuktmätningar. Problemet med fuktmätningar i emissionsskadad betong är dock att det befaras av fuktskadeutredare att dessa indikatorämnen påverkar fuktmätningarna genom att man mäter till en lägre relativ fuktighet (RF) än vad det faktiskt är. Examensarbetet är utformat som ett experimentellt arbete med fuktmätningar som utförts i Polygon AK:s laboratorium. I laborationerna testades huruvida indikatorämnena, 2-etyl-1-hexanol samt n-butanol, påverkar fuktmätningar. Detta gjordes genom att prover med ren betong först RF-bestämdes för att sedan droppa i ovanstående ämnen i proverna och därefter följdes utvecklingen i RF. Vidare kontrollerades eventuell drift i mätinstrumenten genom egenkontroller både före och efter varje uppföljning. Mätresultaten från gjorda försök visade att den effekt som befarats av skadeutredare ej märkts av, det vill säga att indikatorämnena skulle ha en påverkan genom att fuktnivån mäts till något lägre jämfört med den verkliga fuktnivån. Effekten påvisades varken genom lägre uppmätta fuktnivåer eller genom mätinstrumentens drift.<br>When people's illness are suspected to be building-related, it is important to clarify the source of the problem. Moisture at higher levels can trigger microbial or chemical reactions which causes emissions from building materials that may have adverse health effects. In order to investigate whether the building is the source of the problem or not, indoor environment investigations are conducted to investigate the matter. In the investigations it is important to identify what kind of emissions that occurs in the indoor environment in order to fix the possible damage or damages. Using moisture profiles created with moisture measurements, it is possible to determine where the moisture comes from. A common cause in the Nordic countries for increased concentrations of emissions in the indoor environment is moisture-damaged concrete structures with a glued plastic mat. In such constructions, the plastic mat is a compact layer that does not allow the moisture in concrete to evaporate. Concrete, which is alkaline, can in combination with high moisture levels trigger a chemical process, called alkaline hydrolysis, which degrades plasticizers in floor adhesives and plastic mats. This results in the degradation products 2-ethyl-1-hexanol and n-butanol, which are being emitted to the indoor air and partly migrating down into the concrete where they are fixed. At that moment the concrete gets emission-damaged because of the degradation products that has been fixed into the concrete where they can be stored for a long time and can with changed conditions, for instance during renovation, emit these degradation products to the indoor air. Since 2-ethyl-1-hexanol and n-butanol constitutes the majority of degradation products, they are therefore used as indicators during damage investigations. If the indicators are detected in the indoor air, it is likely that a damage has occured in the floor construction and this is later checked with moisture measurements. However, the problem with moisture measurements in emission-damaged concrete is that some investigators fears that these indicators affects the moisture measurements by measuring a lower relative humidity (RH) than it actually is. The thesis is structured as an experimental work with moisture measurements performed in Polygon AK's laboratory. In the laboratory it was tested whether the indicators, 2-ethyl-1-hexanol and n-butanol, affects moisture measurements. This was done with specimens of pure concrete by first determining the RH followed by dropping the indicators into the samples and then the development in RH was followed. Furthermore, eventual drifting in the measuring instruments was checked before and after each follow-up. The measurement results from the experiments showed no effect of what the damage investigators feared of, that the indicators would have an impact by measuring the moisture level lower than the actual moisture level. The effect was not detected either by lower measured humidity levels or by drifting of the measuring instruments.

This final project is an investigation about the responsibility in rooms where the walls and floors are exposed or partly exposed to irrigation of water, as a bathroom, laundry room and WC.   The cost for all water damage is valued for 5 000 000 000 SEK each year. How is this possible with all information about the problem and good materials? Who is responsible?   Incites had been made in the subject throw reading reports and participation in courses about how to make a room mention above. Discussions have been made with workers in the trade of making the walls waterproof. The conclusion in the rapport is about who´s responsible for the damages and will pay the cost of the renovation. The responsibility is discussed between the contractor and the insurance company. If the room is waterproof system is made by the rules the insurance company pays. If it’s not the contractor is paying or if they don’t know how the carpenter is the owner has to pay for the new bathroom.