Academic literature on the topic 'Fukttillskott'

En utmaning under produktionen är uttorkning av byggfukt i byggnadens betongbjälklag. Om uttorkningen försenas kan golvbeläggningar inte appliceras i rätt tid, men att arbetet forceras är inte ett alternativ, då risken finns att fuktskador uppkommer under driftsskedet. Avgörande för att uttorkningen skall fortskrida enligt plan är att torkklimatet i byggnaden är gynnsamt för uttorkningsprocessen. För att kontrollera torkklimatet genomför företaget ett omfattande arbete genom att mäta klimatet, där dataloggar på olika platser i byggnaden registrerar luftens temperatur och relativa fuktighet. Tillsammans med trendmätningar i betong är tanken att insamlad data skall ge en bild av hur uttorkningen fortskrider. Svårigheten med torkklimat är att ämnesområdet i många avseenden är abstrakt och teoretiskt, just därför att parametrarna som beskriver torkklimatet ständigt varierar. För att insamlad data skall addera värde för produktionen måste datamängderna analyseras och visualiseras på ett tydligt sätt, som medför att produktionsledningen kan agera utifrån informationen utan att nödvändigtvis besitta spetskompetens inom ämnesområdet. Examensarbetet syftar till att bistå företaget med ökade kunskaper om torkklimat under byggproduktion, kopplat till uttorkning av byggfukt. Under arbetet har förutsättningarna för en effektiv uttorkning studerats, med avseende på torkklimatets variation. Under arbetet har också en undersökning gjorts för att ta reda på när företaget i ett generellt fall bör komplettera torkklimatet med ökad ventilation och/eller avfuktning för att hålla ett jämnt torkklimat i byggnaden året om. Som bakgrund till ämnesområdet redovisas en beskrivning av de styrande faktorerna för torkklimatet, teoretiskt och projektspecifikt. Resultatet av studien visar att förutsättningarna för en effektiv uttorkning har funnits på de platser i byggnaden som studerats, i det avseendet att en majoritet av klimattrenderna följer uppsatta kriterier i projektets fuktsäkerhetsplan.  Studien visar också att en komplettering med ökad ventilation och/eller avfuktning bör starta under perioden mars till april och under oktober till november kan uttorkningsstrategin återgå till att enbart värma inomhusluften.
A challenge during construction is drying of construction moisture in the building's concrete slab. If the drying is delayed, the flooring can’t be applied at the right time, but forcing the process is not an option, because of the risk of moisture damage during the operating phase. Crucial to the planed drying is that the climate in the building is favorable for the drying process. In order to control the drying climate the company is conducting an extensive work by measuring, where data logs at different locations in the building records air temperature and relative humidity. Along with the trend measurements of moisture levels in the concrete slab, the idea is that the data series should provide a picture of how the drying progresses. The difficulty with drying climates is that the subject in many respects is abstract and theoretical, because the parameters that describe the drying climate are continuously changing. If the collected data should add value to the construction site, the amount of data needs to be analyzed and visualized in a clear way, which means that the company's construction management services can act based on the information without necessarily possessing expertise in the subject area. This bachelor degree project aims to assist the company with knowledge of drying climate during construction condition, linked to the drying of construction moisture. During the work, the conditions for effective drying of construction moisture have been studied with respect to variations in drying climate.  Another study also conducted, was to find out when the company in a general case may complement drying climate with increased ventilation and/or dehumidification to keep the drying climate at a steady level in the building year round. As background to the subject, a description of the factors controlling the drying climate is presented in the report, theoretical and specifically for the project. The results of the study show that the conditions for effective drying of construction moisture have been the case of the building sites that has been sampled, in the sense that a majority of climate trends follow the established criteria in the project's moisture safety plan. The study also shows that increased ventilation and/or dehumidification may be applied as a supplement in the period from March/April until October/November at which time the dehydration strategy can revert back to warming indoor air only.

Dagens miljömedvetna samhälle ställer allt högre krav på minskade utsläpp av fossila bränslen. Detta är en bidragande faktor till att många hushåll under 2000-talet valt att byta ut sina värmepannor med intern förbränning (olja, ved, koks, pellets och flis) till fördel för alternativa värmesystem. I statistik från MSB (2017) framgår att cirka 15 % av landets drygt 2 miljoner småhus år 2016 hade intern förbränning som uppvärmningssystem. De positiva effekterna av ett byte från ett internt förbränningssystem till ett av de alternativa värmesystemen, exempelvis berg- eller fjärrvärme, är väl studerade och dokumenterade. Sådana positiva effekter är bland annat minskade utsläpp av växthusgaser samt de kostnadsbesparingar ett byte av värmesystem medför för den enskilde fastighetsägaren. Någonting som saknas när det kommer till byte av värmesystem är dock studier av de byggnadstekniska risker ett byte medför.   Denna rapport ämnar att undersöka och analysera vilka risker som uppstår vid en modernisering av värmesystemet i ett tidstypiskt 1960-talshus. För att avgränsa rapporten görs en ytlig genomgång av risker som uppstår i byggnaden vid ett byte av värmesystem och fokus läggs sedan på hur vindsutrymmet i huset påverkas. Syftet med rapporten är således att besvara;   • Hur påverkas vinden i ett småhus från 1960-talet vid byte av uppvärmningssystem där intern förbränning byts ut?   Rapporten baseras på litteraturstudier och risksimuleringar i datorprogrammen WUFI pro 6.2 och WUFI Mould Index. I slutsatsen konstateras att risk kan förekomma för mikrobiell påväxt i vindsutrymmet om det interna förbränningssystemet byts ut och inga ytterligare åtgärder utförs för att anpassa huset till ett nytt värmesystem. För att begränsa risken för eventuella fuktskador som kan uppkomma efter ett byte från internt förbränningssystem ges följande rekommendationer; • Övervaka klimatet på vinden • Försäkra att ventilationen i bostaden förblir i god funktion • Byt eller täta vindsluckan • Isolera ovanpå råsponten • Installera sorptionsavfuktare på vinden • Om möjligt, elda i öppna spisen

Hullgrensgården och den Harbergska gården är två kulturhus på Smålands östkust, de båda kulturhusen är ouppvärmda vilket har medfört en oro för mögeltillväxt. Sedan 2011 har loggningar av luftens relativa fuktighet och temperatur gjorts på samtliga våningar i de båda kulturhusen. Diagram som redovisar hur den relativa fuktigheten förhåller sig under de fyra år som analyserats (2015-2019), visar att krypgrunden i Hullgrensgården samt de båda vindarna har en kritisk relativ fuktighet en stor del av mätperioden. En mögeldosmodell gjordes på dessa platser, vilken visade att det fanns risk för mögel på samtliga platser. Mikrobiella prov från sex platser skickades inför analys till botaniska analysgruppen. Resultatet visade en riklig frekvens av mögel på de båda vindarna samt i krypgrunden.

För att ha en chans att ändra trenden med ökande utsläpp av växthusgaser är internationella samarbeten nödvändiga. Därför har EU genom miljökvalitetsmålet Begränsad Miljöpåverkan satt krav på högsta tillåtna utsläpp av växthusgaser. Att sänka energianvändningen för upp- värmning är ett steg i att även sänka utsläpp av koldioxid, som är en av växthusgaserna. Sänkning av energianvändning kan göras på flera sätt, bl.a. genom att öka tjockleken på isoleringen eller återvinna värmen i frånluften. Men dessa åtgärder ska inte helt okritiskt göras.  Att använda roterande värmeväxlare är ett sätt att återvinna värmen i frånluften. Luften passerar då en rotor med öppna kanaler som roterar kring sin egen axel över till tilluftssidan. Detta möjliggör fuktöverföring oberoende om rotorn är hygroskopisk eller ej. Dvs. möjligheten för kanalväggen att ta upp vattenmolekyler eller inte.  Mätningar av relativ fuktighet, temperatur och daggpunkt har gjorts på tre objekt. Därefter har ånghalter och verkningsgrader beräknats. Med objekt menas småhus där roterande värmeväxlare installerats i ventilationssystemet. Objekten är belägna i Linköping, Stockholm och Norge. Ett beräkningsexempel har ställts upp som visar hur fuktverkningsgraden påverkas av olika fukttillskott. I verkligheten råder dock inte stationära förhållanden för fukttillskottet som är en förutsättning för resultaten på dessa beräkningsexempel.  I denna rapport kommer den skrivande således fram till att fuktåterföring sker även för icke hygroskopiska värmeväxlare. Även att fuktverkningsgraden svarar med en viss tröghet vid återhämtning av ett tillfälligt förhöjt fukttillskott. Fuktverkningsgraden är dock betydande för fukttillskott över ca 1-2 g/m3.
To have a chance to change the trend of increased greenhouse gases are international collaborations necessary. Therefore, the EU through the environmental quality objective of Reduced Environmental Impact sat requirements for maximum allowable emissions of greenhouse gases. Reducing energy use for heating is a step that also reduces emissions of carbon dioxide; which is one of the greenhouse gases. Reducing energy use can be done in several ways, including by increasing the thickness of the insulation or heat recovery from exhaust air. However, these measures should not be uncritically made. The use of a rotating heat exchanger is a means to recover heat from exhaust air. The air then passes a rotor with open channels that rotates around its own axis over to the supply air side. This allows moisture transfer regardless of whether or not the rotor is hygroscopic. That is, the ability of the channel wall to take up water molecules or not.  Measurements of relative humidity, temperature and dew point has been made on three objects. Thereafter steam content and efficiencies was calculated. In other words, the objects are referred to single- ore two-family homes where a rotary heat exchanger is installed in the ventilation system. The objects are located in Linköping, Stockholm and Norway. An example calculation is set up that shows how moisture efficiency is affected by different moisture addition. In reality in which the conditions is not stationary the moisture supplement that is a prerequisite for the results of these calculation examples.  In this report, the writer thus concluded that moisture reversal will occur even for non- hygroscopic heat exchangers. Although the moisture efficiency corresponds with a certain slowness in the recovery of a temporarily elevated moisture addition. Moisture efficiency is significant for moisture supplement of about 1-2 g/m3.

För att skapa ett bra inomhusklimat i flerbostadshus ställs höga krav på ventilationssystemet för att ta hand om den fukt som skapas. Det finns således anledning att undersöka om Boverkets byggreglers krav för minsta luftflöde är tillräckligt ur fuktsynpunkt. Syftet är att uppmärksamma problem med ökande fukttillskott i nyproducerade flerbostadshus vilket skulle kunna förändra projekteringen av ventilation i framtiden. För att kunna undersöka om Boverkets byggreglers krav är tillräckligt ur fuktsynpunkt analyseras relativ fuktighet och fukttillskott i fyra flerbostadshus i Jönköping. Det framgår att flera lägenheter erhöll höga värden för fukttillskott och relativ fuktighet vilket kan skada byggnaden och påverka människors hälsa. Boverkets byggreglers krav för minsta luftflöde var otillräckligt ur fuktsynpunkt i flera av de undersökta flerbostadshusen.
To create a good indoor climate in apartment buildings, high demands are made on the ventilation system to take care of the moisture that is created. There is therefore reason to investigate if Boverket, the Swedish National Board of Housing, Building and Planning, requirements for minimum airflow are sufficient from a moisture point of view. The purpose is to rise awareness about increasing additional moisture in newly built apartment buildings, which could change the project planning of ventilation systems in the future. In order to investigate whether requirements of the Boverket building regulations are sufficient from a moisture point of view, relative humidity and additional moisture were analyzed in four apartment buildings in Jönköping. Several apartments received high values of additional moisture and relative humidity which could damage the building and affect human health. The requirements of Boverket building regulations for minimum airflow should therefore be reviewed.