Dissertations / Theses on the topic 'Fult språk'

Man kan fråga sig vad som är fult språk och vad det är som gör att ett visst språk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det är ett ords betydelse och innehåll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att människor blir upprörda över att andra människor känner till ord såsom

piss, skit och röv. Det är snarare mer troligt att människor anser det vara konstigt om man inte känner till ord som dessa. Det fula uppstår dock när orden kommer till användning. Andersson (1985:35) konstaterar att många människor har orden i sitt register och att det i sig inte är något fult, men när de kommer till yttrande och användning betraktas de av många som fula. Lindström (2002:176) menar, liksom Andersson, att det inte är ord eller språk i sig som är fult utan dess faktiska betydelser. Ord som exempelvis balle eller knulla tycker nog många är opassande ord, medan knalle och bulla antagligen inte väcker lika mycket uppmärksamhet. Trots ordens lika ljud och utformning uppfattas de på skilda sätt. Fulheten handlar således inte om ordens form utan om deras innehåll.

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och

användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med

fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende

på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på

gymnasiet).

För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån

språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av

157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.

Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan

könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika

starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.

De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan

sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga

normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och

skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De

manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av

fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.

Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som

de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i

samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga.

Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet

Abstract

Denna uppsats handlar om elevers uppfattningar om fult språk år 2008. Syftet med uppsatsen är att blivande svensklärare ska tillägna sig en föreberedelse för den kommande lärarrollen, och få en medvetenhet om vilket språkbruk eleverna har. Sjuttio elever har svarat på enkätfrågor som handlar om vad de anser vara fult språk, om de använder fult språk och vilka platser de anser att de inte får använda fult språk. Elevernas svar har sammanställs och mönster har framkommit. Resultatet visar att majoriteten av eleverna använder någon form av fula ord. Ordet hora är det mest nämna fula ordet och när de själva svär använder oftast orden fan, jävlar och helvete. Det mest förekommande svaret hos eleverna är att alla svär någon gång, att platsen där man inte får svära är kyrkan och att man lär sig fula ord av äldre vänner.

Uppsatsens huvudfrågor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till användandet av de som benämns som fula ord samt varför de använder dem. Ett ord som kallas för fult innebär att de är ett tabubelagt ord. Det är ett ord som är kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebär att det inte bör sägas. De som personer som använder dessa ord mest är arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jämna ut skillnaderna genom att använda de ”fula orden” allt mer.

Orsakerna till att de så kallade fula orden används är för det första för att uttrycka känslor. Det kan vara när en plötslig känslomässig förändring sker eller när man utsätts för fysisk smärta. Sedan kan det också vara en språklig anledning som tas till för att chockera och förstärka ens budskap. Lägg där till att de kan användas för att visa på vänskap och samhörighet, men också för att visa på makt.

Ungdomars attityd gentemot att använda de som kallas för fula ord varierar, men de flesta använder dem om än i olika omfattning. De anser inte att de ska användas i offentliga sammanhang som i nyhetsprogram i media, men att det är okej i den privata sfären. Det är också i den privata sfären som de flesta använder dem oavsett kön, ålder eller klass. Det egna användandet beror dock till stor del på den uppfostran man har fått samt vilken attityd gentemot dem man har. När killar och tjejer jämförs påvisas inga större skillnader, även om tjejerna i större omfattning använder sig av eufemism. Det ska bero på att tjejer oftare strävare efter ett mer vårdat språk.

Medias påverkan på attityden och användandet av de så kallade fula orden är omtvistad. De används i allt större omfattning idag i underhållningsprogram och på internet, även om de mer allvarliga delarna av medias utbud oftast inte brukar dem. Dock förekommer de allt mer i skrift idag, då många privatpersoner skriver både krönikor, bloggar och allt mer SMS.

Uppfattningen att många av de ”fula orden” blivit allt mer stereotypa och mindre chockerande resulterar i att behovet av nya uppkommit. Det vanligaste sättet att bilda nya är att låna från andra språk rakt av eller att översätta dem till svenska. Behovet av att provocera och framkalla reaktioner finns dock kvar, även om möjligheten styrs av omgivningens attityd gentemot de så kallade fula orden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor?

Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal. Utöver detta tas även föräldrarnas påverkan i beaktning. Undersökningen är både av kvalitativ och kvantitativ art. Respondenterna bestod av 61 skolelever (senare skolår) och 5 skolpersonal.

Resultatet visar att fan och jävlar är de vanligast förekommande svordomarna och att ordet hora är den i särklass grövsta svordomen. Undersökningen visar även att ungdomar säger sig använda svordomar framförallt när de är arga eller att det sker rent spontant. Samtliga i skolpersonalen och 43 % av eleverna ansåg att undervisning kring ämnet svordomar borde förekomma i skolan. Jag fann även att det är klart vanligare att föräldrar svär än att de tillåter att deras barn gör det. Resultatet visar även tydliga skillnader mellan könen, exempelvis att flickor svär minde än pojkar i klassrummet.

The purpose of this essay is to investigate and provide knowledge about young people’s use of and attitudes toward curse words in today’s society. My own experience shows that there is a big interest, especially among school staff, in this field of research. The questions are following: What attitudes do young people have toward curse words in today’s society? That is to say, why do young people curse, and what words do they find especially offensive? What are the attitudes toward the education about curse words in school? What curse words do young people use? Are there differences between boys and girls in these questions?

The method used is gathering of data from questionnaires where the students answer a fixed amount of questions, and the students’ genders are taken into consideration. To complement the questionnaire the school staff is interviewed. In addition to this the parents’ influence is taken into consideration. The investigation is both qualitative and quantitative. Sixty-one students (later grades) responded to the questionnaire and five members of the school staff.

The results show that fan and jävlar are the most common curse words and the word hora is the most offensive. The investigation also shows that young people curse mostly when they are angry or that it happens spontaneously. Everyone in the school staff and 43% of the students agreed that the school should teach about curse words. I found that it is clearly more common for parents to curse themselves than let their children use curse words. The results show clear differences between the genders, e.g. girls curse less in the class room than boys.