To see the other types of publications on this topic, follow the link: Funktionsnedsättning.
Dissertations / Theses on the topic 'Funktionsnedsättning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Funktionsnedsättning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ekengren, Kerstin. "Vuxenstuderande med funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Övrig skolnära forskning, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22097.
Full textAbstract:
More and more people in our society take part in adult education. In this study, eight students in adult education, the majority with a diagnosis such as ADHD and/or reading- and writing disorders/dyslexia,have been interviewed about their current study situation. The interviews have so party treated topics related to earlier schooling and the future. Earlier studies and available literature is to a large extent written from the perspective of children’s and adolescents’ study situation and the question is if this is applicable to students in adult education. In different policy documentsit is pointed out that it is necessary to take disabilities into account, andin a recently published commission report regarding municipal primary level adulteducation (SOU 2013:20), it was argued that a more individual-based perspectiveis needed. In the current study it becomes clear that the individual students’ needs are specific and that the support from teachers of special education or general teachers is of importance. The factors which the interviewees especially mention are the need for individualization, treatment and time. For some of the students, the pace is too slow, whereas others need additional time as well as reading in their spare time.
2
Fors, Margaretha, and Sepideh Mosleh. "Samspel och kommunikation med elever med intellektuell funktionsnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169809.
Full textAbstract:
I denna systematiska litteraturstudie ville vi undersöka modern forskning kring kommunikation och delaktighet för elever med flerfunktionsnedsättningar och intellektuella funktionshinder. Ämnet delaktighet för elever med flerfunktionsnedsättningar som ingår i grundsärskolans inriktning träningsskola är ett komplicerat ämne att bearbeta. Elevernas olika förmågor, förutsättningar och svårigheter att uttrycka sig gör det svårt att få insikt i elevernas egna uppfattningar. Konsekvensen av detta blir att personer med flera funktionsnedsättningar ofta blir exkluderade från forskningen. Syftet med studien är att sammanställa forskning som handlar om kommunikation och samspel med elever med flera funktionsnedsättningar på tidig utvecklingsnivå. För att samla in data till vår litteraturstudie gjorde vi vår artikelsökning i Stockholms universitetsbiblioteks (SUB) databas-samling och denna studie omfattar 12 artiklar som berörde vårt ämne. Våra urvalskriterier var att artiklarna skulle handla om elever med flera funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter samt vara kopplade till lärande och skolmiljö. Kvalitetsgranskning och metodanalys samt resultatanalys av dessa kvantitativa artiklar har dels redovisats i tabellform, som bilaga och ett mer omfattande resultat återfinns i löpande text. Det sammanfattande resultatet visar att omgivningens värdegrund och attityder samt pedagogers förhållningssätt är avgörande för elevernas utveckling och lärande. Undervisningen måste individanpassas utifrån elevernas förmågor och förutsättningar med tillgänglig AKK samt med stöd av partners och mentorer för att skapa de bästa premisserna för samspel och kommunikation.
3
Sohlman, Katarina. "Psykisk funktionsnedsättning och arbetsmarknaden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14142.
Full textAbstract:
Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personers arbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelen psykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer med deltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter från företag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, där det är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta in dem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade att intervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner på fritiden, samt att de vänner som de hade, även hade en funktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen på deras arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning av funktionsnedsatta personer. Men företagen försökte ändå anpassa sig till de olika funktionsnedsättningarnas behov.
4
Lönn, Nordin Klara, and Petra Zingmark. "Omvårdnad vid intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42277.
Full text
5
Bergström, Johan, and Ivan Berg. "Mobilapplikationsutveckling för människor med kognitiv funktionsnedsättning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226776.
Full textAbstract:
Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor. Designmönstren har nåtts genom kvalitativ metod. Intervjuer med sakkunniga inomkognitiva funktionsnedsättningar och tekniska hjälpmedel har varit den huvudsakligadatainsamlingsmetodiken.
6
Nelson, Rebecka. "Reklambildens berättelse om personer med funktionsnedsättning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21432.
Full textAbstract:
Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om hur personer med funktionsnedsättning framställs i reklambilden. Uppsatsen presenterar en kritisk, kvalitativ studie av tre reklambilder där personer med funktionsnedsättning har inkluderats. I en trestegsanalys har bildernas visuella retorik analyserats utifrån bildens natur, bildens funktion och värderingen av bilden. De klassiska retoriska begreppen, logos, etos och patos spelar en central roll för analysen liksom de fyra huvutroperna inom retoriken, metonymi, metafor, synekdoke och ironi. För att förstå ämnets komplexitet har jag relaterat mina resultat till tidigare forskning inom visuell retorik, inom stereotyp reklam och inom bilden av personer med funktionsnedsättning. Resultatet visar att retoriken i de tre reklambilderna domineras av patosargument och av metaforer för att förmedla sina budskap. Värderingen av bilderna kopplat till personerna med funktionsnedsättning visar att endast en av de tre reklambilderna framställer personen med funktionsnedsättning som i första hand en självständig individ - inte en funktionsnedsatt person. Det är samtidigt samma reklambild som använt flest metaforer i sin retorik. I slutdiskussionen förs ett resonemang om betydelsen av att vara kritisk och kunnig som visuell kommunikatör för att undvika att utnyttja eller förstärka stereotypa uppfattningar om olika sociala kategorier.This essay aims at increasing knowledge about how people with disabilities are put forward in advertising images. The essay presents a critical, qualitative study of three advertising images images where people with disabilities have been included. In a three-step analysis, the visual rhetoric of the images has been analyzed based on the nature of the image, the function of the image and the evaluation of the image. The classical rhetorical concepts, logos, ethos and pathos, play a central role in the analysis as well as the four main tropes in rhetoric; metonymy, metaphors, syncdok and irony. In order to understand the complexity of the subject, I have related my findings to previous research in visual rhetoric, in stereotype advertising and in the image of people with disabilities. The result shows that rhetoric in the three commercials is dominated by pathos arguments and metaphors to convey their messages. The evaluation of the pictures linked to the disabled people shows that only one of the three advertising images presents the person with disabilities, primarily as an independent individual - not a disabled person. At the same time, it is the same advertising image that used most metaphors in its rhetoric. In the final discussion, a reasoning about the importance of being critical and knowledgeable as a visual communicator is conducted to avoid utilizing or reinforcing stereotypical perceptions of different social categories.
7
Hansson, Nicklas, and Christian Lundell-Bauhn. "Patienters upplevelser av funktionsnedsättning efter stroke." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25666.
Full textAbstract:
Bakgrund: Stroke har så hög prevalens i Sverige att det klassas som en folksjukdom. Följderna kan innebära kognitiva och fysiska funktionshinder och det blir även en omställning i livet för de drabbade. Den grundutbildad sjuksköterska kan möta patienter som drabbats av stroke på många olika vårdinstanser och en ökad förståelse av patienternas upplevelsers kan förbättra möjligheten till en holistisk omvårdnad. Syfte: Att beskriva hur patienter upplever funktionsnedsättning efter stroke. Metod: En litteraturstudie baserat på 10 kvalitativa artiklar med vetenskaplig grund. Analysen av artiklarna genomfördes med innehållsanalys. Begränsad autonomi, Utmaningar vid rehabilitering samt Ett behov av att hantera funktionsnedsättningen. Begränsad autonomi utmärkte sig både som den fysiska inskränkningen men även som grunden till nedsatt psykiskt mående. Utmaningar i rehabilitering kantades av såväl framtidstro som orealistiska förväntningar vilket gjorde många sårbara för motgångar. Behovet av att hantera funktionsnedsättningen var utmärkande hos samtliga patienter, vissa behöver mer stöd från omgivningen och andra litade mer på sin egen styrka. Konklusion: Upplevelserna av funktionsnedsättning för patientgruppen var initialt beroende av hur autonomin påverkats efter stroken. Sekundärt till det fanns det variationer i patienternas upplevda styrkor, sociala skyddsnät och vilja att återhämta sig. Den grundutbildade sjuksköterskan behöver känna till lika mycket om sin patient som dennes specifika funktionsnedsättning efter stroke. Vidare forskning krävs för att ge en djupare bild i dessa skillnader mellan patienternas subjektiva inställning till återhämtning från funktionsnedsättning efter stroke.Background: Stroke has such a high prevalence in Sweden that it is classified as a national disease. The consequences can involve cognitive and physical disabilities with a need for life changing adaption of those affected. The nurse can encounter patients affected by a stroke at many various health care facilities and an increased understanding of patient’s experiences can improve the possibility of holistic nursing care. Aim: To describe how patients experience disability following a stroke. Method: A literature review based on 10 scientific articles with qualitative study design. The articles were analysed with content analysis. Result: Three themes and six categories are included in the result. Themes include: Limited autonomy, Challenges in rehabilitation and A need to be able to handle the disability. Limited autonomy distinguished itself both as the physical restriction but also as the basis for impaired mental feeling. Rehabilitation challenges were fraught with both belief in the future and unrealistic expectations, which made many vulnerable to adversity. The need to be able to handle their disability was characteristic for all patients, some needed more support from the surroundings and others relied more on their own strengths. Conclusion: The experiences of disability for the group of patients who suffered a stroke was initially dependent on the degree it had affected their autonomy. Secondary to that, there were variations in the patients perceived strengths, social and environmental factors and the will to rehabilitate. The inexperienced nurse needs to know as much about his or her patient as it need to have knowledge about the patient’s specific disability post-stroke. Further research is required to give a more in depth in the differences between the patient’s subjective attitudes and disposition in the recovery from disability post-stroke.
8
Stambolovski, Tommy. "Representationen av funktionsnedsättning i TV-spel." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42176.
Full textAbstract:
Tidigare forskning har visat att individer med funktionsnedsättning oftast representeras på ett nedsättande och stereotypt sätt i massmedier. Detta kan i sin tur påverka allmänhetens förståelse för funktionsnedsättning och hur de bemöter funktionsnedsatta individer i det verkliga samhället. Lite forskning har dock bedrivits om hur funktionsnedsättning representeras TV-spel, som är ett medium på frammarsch och som konsumeras av en stor del av jordens befolkning. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med att fylla den vetenskapliga kunskapsluckan som finns genom att analysera hur sex karaktärer med olika funktionsnedsättningar representeras i fyra TV-spel. Detta görs utifrån socialkonstruktivistiska perspektiv och två metodologiska paradigm, i närspelning och multimodal kritisk diskursanalys. Resultatet visar att de flesta karaktärerna representeras utifrån sociala konstruktioner om deras specifika funktionsnedsättning. Frekvent förekommande stereotyper om funktionsnedsättning i andra massmedier kunde också kopplas till karaktärerna i TV-spelen. Spelarna av spelen får därmed en övergripande bild av de funktionsnedsatta karaktärerna som avvikande samhällsmedborgare, som i sin tur kan minska möjligheterna för funktionsnedsatta individer att bli inkluderade i samhället. Det konkluderas också att det finns ett behov av mer forskning om hur funktionsnedsättning representeras i TV-spel, men också forskning som undersöker vilken effekt som representationerna kan ha på människorna som spelar spelen.
9
Aust, Christina, and Anna Tallkvist. "Idrott för barn och ungdomar med funktionsnedsättning." Thesis, Stockholm University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8177.
Full text
10
Nystedt, Johanna. "MatGlad : En app för personer med funktionsnedsättning." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52122.
Full text
11
Wilmenius, Lovisa. "Funktionsnedsättning och delaktighet : En intervjustudie med vuxna." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95562.
Full text
12
Emami, Amir, and Helene Lind. "Case management för personer med psykisk funktionsnedsättning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20067.
Full textAbstract:
Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier. Dessa underkategorier var; självständigt liv, minskade symtom, tillgänglighet, ökad livskvalitet, relationsarbete, kommunikation och stöd av personal. Case management som omvårdnadsinsats visade sig ha ett stort inflytande i livet för människor med psykisk funktionsnedsättning. Diskussion: Ju mer kvalitetstid den psykiskt funktionsnedsatta får från en engagerad case manager, desto bättre relation och därmed bättre resultat. Intensive case management och Assertive Community Treatment är de modeller som bäst hjälper den psykiskt funktionsnedsatta till bättre livskvalitet, minskade psykiatriska symtom, ökad social förmåga och ett mer självständigt liv. Dessa modeller leder också till färre återinläggningar på sjukhus vilket är mer kostnadseffektivt för samhället. Slutsats: En bra relation mellan den psykiskt funktionsnedsatta och case managern gör att den psykiskt funktionsnedsatta får en bättre livskvalitet, mindre psykiatriska symtom och färre återinläggningar på sjukhus. Case management är framtidens vård för psykiskt funktionsnedsatta.
13
Granberg, Emma, and Maria Johansson. "Självskattad aktivitetsbalans hos vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27186.
Full textAbstract:
Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha olika svårigheter som påverkar de dagliga aktiviteterna i vardagen. Aktivitetsbalans är ett begrepp som ofta används inom arbetsterapi och beskriver en individs uppfattning av att ha en tillfredsställande mängd av aktiviteter och rätt variation mellan olika aktiviteter. Det förekommer inga studier om aktivitetsbalans kopplat till personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vad författarna har noterat. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den metod som användes var en kvantitativ icke – experimentell tvärsnittsstudie. Totalt deltog 55 personer i åldrarna 18-65 år. Rekryteringen skedde via bekvämlighetsurval. Data insamlades med hjälp av en enkät som innehöll instrumentet Occupational Balance Questionnarie (OBQ) samt några bakgrundsvariabler. För sammanställning av insamlad data har deskriptiv och använts. Resultatet visade att respondenterna skattade sin aktivitetsbalans lågt. Det förekom ingen signifikant skillnad i aktivitetsbalansen i förhållande till bakgrundsvariablerna kön, ålder, boendesituation, hemmaboende barn eller lönearbete. Resultatet visar att det finns ett ökat behov av arbetsterapi för att hjälpa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att strukturera sin vardag. Då resultaten inte kan generaliseras till en större population, rekommenderar författarna ytterligare forskning kring aktivitetsbalans hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.Persons with neuropsychiatric disabilities can experience difficulties that can have significant impact on the activities of daily life. Occupational balance is a frequently used concept in occupational therapy, describing an individual’s perception of having the satisfactory amount of occupation and the right variation between occupations. There are currently no studies addressing the occupational balance rates in adults with neuropsychiatric disabilities. The aim of this study was to describe the self-reported occupational balance in adults with neuropsychiatric disabilities. This quantitative non- experimental cross-sectional study comprised a convenience sampling of 55 participants (age range 18-65 years). Data were collected from a self-rating questionnaire that contained the instrument Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and some background variables. Descriptive statistics were used to compile the results. The results show that the participants rated their activity balance as low. Moreover no significant difference was found in the occupational balance when normalized to: gender, age, housing, child dependency and employment. These results imply that an increased utilization of occupational therapy might be beneficial for people with neuropsychiatric disabilities. The authors conclude that further research is required to more fully evaluate the rate of occupational balance in adults with a neuropsychiatric disability.
14
Lind, Helene, and Amir Emami. "Case management för personer med psykisk funktionsnedsättning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20191.
Full text
15
Lindmark, Filip, and Rebecca Schiöld. "Mobbning av elever med funktionsnedsättning – en litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67732.
Full textAbstract:
Mobbning är ett problem som vi dagligen möter i dagens skola och som många barn oavsett funktionsnedsättning eller inte utsätts för. Denna studie grundar sig på en systematisk litteraturstudie som förankrar sig i Peer Reviewed artiklar som inriktar sig på mobbningsaspekten hos funktionsnedsatta elever. Syftet med denna uppsats är att sammanställa huruvida elever med funktionsnedsättning i högre grad utsätts för mobbning. Våra huvudfrågor är: Löper barn med funktionsnedsättning större risk att bli utsatta för mobbning jämfört med barn utan funktionsnedsättning enligt forskningen? Hur kan det forskningen visar förstås ur ett sociokulturellt perspektiv? Resultatet av sökningen i databasen ERIC (EBSCO) visade att barn och elever med funktionsnedsättning utsätts i större utsträckning för kränkande behandling och ”gruppen” blir oftast mobbningsoffer. Slutsatsen ger exempel på olika faktorer som påverkar att individerna med funktionsnedsättning löper en större risk att utsättas för mobbning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet som tolkningsram i uppsatsen skapas en förståelse över vad språket har för funktion till att underlätta det förebyggande arbetet mot mobbning i skolan.
16
Hellström, Sandra. "Idrottens betydelse för personer med fysisk funktionsnedsättning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27061.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att med en kvalitativ metod undersöka hur personer med fysiska funktionsnedsättningar upplever deras idrottsaktiviteter i förhållande till deras livskvalitet och delaktighet samt hur hinder och möjligheter i deras idrottsaktivitet kan upplevas. Genom att intervjua personer med fysiska funktionsnedsättningar som utövar idrott har det framkommit att faktorer som vänskap, familj och det sociala utbytet har en stor betydelse för denna målgrupp.Centrala begrepp som innanförskap, delaktighet och livskvalitet har framkommit utifrån den insamlade litteraturen och intervjupersonernas utsagor. Genom teorierna KASAM-känsla av sammanhang och livskvalitet och den tidigare forskning som presenteras i studien har dessa fungerat som en vägledning till resultatet av denna studie.The intention of this essay has been to study with a qualitative method how people with physical disabilities emerged experience their sports activities. This in relation to their quality of life, participation and how obstacles or possibilites in their sports activities can be experienced. By interviewing people with physical disabilities who practice sports, it find out that factors such as friendship, family and social exchange are important for this group of people. Significant concepts such as introspection, participation and quality of life have emerged from the collected literature and from the interviewers’ answers. Through the theories KASAM-sense of context and quality of life together with the previous research, these have been a guide for the results of this study.
17
Lindblad, Kristina. "Psykodynamisk psykoterapi med personer med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5942.
Full textAbstract:
Inledning: Personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas oftare än andra av psykisk ohälsa och hamnar lätt i destruktiva livsmönster. De upplever ofta att de har svårt att få adekvat och anpassad behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters upplevelse av psykodynamisk psykoterapi med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning som lider av psykisk ohälsa. Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter den psykoterapeutiska processen i arbetet med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning? Vad beskriver terapeuterna som verksamt och hur ser de på behandlingsresultaten med målgruppen? Metod: Sex psykoterapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ, deskriptiv ansats. Resultat: Vid analys av materialet framträdde ett antal teman. 1. Terapeuternas beskrivning av de olika faserna i den terapeutiska processen. 2. Yttre faktorer som kan påverka terapierna med målgruppen. 3. Den intellektuella funktionsnedsättningens betydelse. 4. Terapeutiska utmaningar i arbetet med målgruppen. 5. Det verksamma i terapierna. 6. Förutsättningarna runt terapeuten. Diskussion: Resultatet visar att de intervjuade terapeuterna upplever att psykodynamisk psykoterapi med lindrig-måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan vara meningsfullt och verksamt. Vissa aspekter och behovet av att anpassa det terapeutiska arbetet beskrivs som centrala i arbetet med målgruppen.Introduction: People with intellectual disabilities are affected more than others by mental illness and can easily fall into destructive patterns of life. They often feel that they have difficulty getting adequate and appropriate treatment. Aim: The purpose of this study was to investigate psychotherapists experience of psychodynamic psychotherapy with individuals with mild to moderate intellectual disabilities who suffer from mental illness. Issues:How do psychodynamic oriented psychotherapists describe the psychotherapeutic process in working with people with mild to moderate intellectual disabilities? What do the therapists describe as active and helpful and how do they look at the results of treatment? Method: Six psychotherapists were interviewed based on a qualitative, descriptive approach. Results: When analyzing the material a number of themes appeared: 1. The therapist description of the phases of the therapeutic process. 2. External factors that can influence therapies with the target group. 3. The intellectual disabilities significance. 4. Therapeutic challenges in the work with the target group. 5. The active and helpful. 6. The conditions around the therapist. Discussion: The result shows that the interviewed therapists feel that psychodynamic psychotherapy with mild-moderate intellectual disabilities can be meaningful and effective. Some specific aspects and the need to adapt the therapeutic work is described as central in the work with the target group.
18
Sverdén, Malin, and Cecilia Olausson. "Socialsekreterares arbete med barn med funktionsnedsättning : En kvalitativ studie om socialsekreterares uppfattade förutsättningar att arbeta med barn med en funktionsnedsättning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-67288.
Full textAbstract:
The aim of this study is to examine and deepen the knowledge of how socialworkers within social services unit of children experienced their own requisites to work with disabled children in relation to the organisations requisites. The study emenated from the questions ”How does the socialworkers experience the organizational possibilities to work with disabled children? ” and “What organizational factors does the socialworkers think affects their work with disabled children? ”. Method: We have used a hermeneutic perspective and qualitative approach. Semi-structured interviews with socialworkers within social services unit of children twas used to collect data. Theory: Our theoretical point have been Lipskys theory about the street-level bureaucrat. In this theory we used the concepts of the problem of resources, pressure of time and discretion have mainly been used as tools in the analyze.
19
Lidbom, Julia. "”Alla barn är olika oavsett funktionsnedsättning eller inte”." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13940.
Full textAbstract:
I förskolan strävar personalen efter att uppfylla målen som står i Läroplan för förskolan (Lpfö98, rev. 2016) och där hänvisas det bland annat till att alla barn ska vara inkluderade och att detska vara en skola för alla. I dagens förskola är många barn i behov av särskilt stöd och mångautav de barnen har intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att synliggörapedagogers dagliga arbetssätt med att inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning iförskolan. Frågeställningarna är utformade för att besvara syftet och för att få en inblick i vadinkludering betyder för förskollärare.För att få svar på syftet har kvalitativ metod använts med ostrukturerade intervjuer. Femförskollärare valdes ut för intervjuerna genom bekvämlighetsurval och genomfördes på tvåolika förskolor i västra Sverige. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteorioch den sociokulturella ämnesteorin. Hermeneutik är en tolkningslära som går ut på att skapaen förståelse vilket denna studie syftar till. Den sociokulturella teorin handlar om att lära isamspel med andra vilket är viktigt för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning ellerinte. Intervjuerna spelades in och sedan gjordes det transkribering för att kunna börja koda alldata som i sin tur blev ett tydligt resultat.Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna är medvetna i sitt arbete när det gäller attinkludera alla barn och de anser att det inte är svårt så länge det finns förutsättningar förinkludering. Förskollärarna menar att med mer utbildning, kunskap och även mindrebarngrupper ökas förutsättningarna. Alla förskollärarna i studien beskriver begreppetinkludering på olika sätt. Det de har gemensamt är att alla barn ska ha rätt till att delta och gessamma förutsättningar. Det kommer även fram att pedagogerna beskriver begreppet integreringmer än vad de beskriver inkludering när de svarar på vad inkludering betyder för dem.
20
Akkurt, Nizamettin, and Taru Huuhka. "RISK FÖR UTSATTHET HOS BARN OCH UNGDOMARMED FUNKTIONSNEDSÄTTNING." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24967.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptäcktes under uppsatsens gång och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade på de olikariskerna som barn med funktionsnedsättning kunde utsättas för och i vilken utsträckning.Riskerna varierade från psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ämnesområdet söka, granska och sammanställa befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsättning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jämförelse till barn utan funktionsnedsättning. Detvisade även att barn med funktionsnedsättning deltar i mindre antal aktiviteter i skolan ochpå fritiden än barn utan funktionsnedsättning samt att både hemmiljö och skolan kundeinnebära risk för utsatthet. Flickor med funktionsnedsättning var överrepresenterade inomriskkategorin sexuella övergrepp. Slutsatser som kunde dras var att socioekonomiskafaktorer hade ett samband med om barn med funktionsnedsättning blev utsatta eller inte.The purpose of this study review was to examine risk for vulnerability of children and youth with disabilities and in which kind of environments. Three themes were discovered during the study and these were body functioning, activity and participation and surrounding factors. Earlier studies showed the different kinds of risks that children with disabilities could be vulnerable for and in what extent. The risks varied from physical, psychological and sexual abuse to bullying and less participation in various school- and out-of-school activities. The study was a systematic review which means to search, examine and compile existing literature of the topic at hand. The results showed that children with disabilities are at increased risk for different types of vulnerability in comparison to children without disabilities. It also showed that children with disabilities participate less in activities at school and out of school than children without disabilities and that home- and school environments did propose a risk for vulnerability. Girls with disabilities were overrepresented in the risk category of sexual abuse. Conclusions that could be drawn from this review were that socioeconomic factors had a relation with children with disabilities being or not being vulnerable.
21
Ekström, Lisa, and Ronja Svensson. "Tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning i förskolans utomhusmiljö." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-237987.
Full textAbstract:
I denna studie undersöker vi hur förskolegårdar är tillgängliga för barn med funktionsnedsättning utifrån förskollärarna och förskolechefernas perspektiv samt hur kommunen ser på detta. Hur eventuella brister hanteras, så att alla barn kan vara delaktiga i aktiviteter på förskolegården. En central del i denna studie är tillgänglighet, som är en viktig del av förskolans verksamhet. Är inte utomhusmiljön tillgänglig för barn med funktionsnedsättning så kan de inte vara delaktiga på samma villkor. Pedagogerna är en viktig del att få barn med funktionsnedsättning delaktiga i aktiviteter på förskolegården även olika hjälpmedel kan vara till stöd för detta. För att få fram ett resultat har vi intervjuat fyra förskollärare, två förskolechefer och en pedagogisk utvecklare på kommunen som är inriktad mot förskolors utomhusmiljöer. Vi har valt att göra denna studie för att det är av intresse att känna till hur förskollärare, förskolechefer och kommun upplever förskolans utomhusmiljö. Detta är något som inte diskuteras särskilt ofta utan fokuset ligger mest i att få inomhusmiljön tillgänglig för barn med funktionsnedsättning. Enligt tidigare forskning är det viktigt med tillgänglighet för att öka delaktigheten och valfriheten för barn med funktionsnedsättning. För att barn med funktionsnedsättning ska få den stimulans de behöver så är det viktigt att förskolegården är tillgänglig. Resultatet som framkommit utifrån intervjuerna visar att förskollärarna upplevde att förskolegårdarna inte var tillgänglighetsanpassade för barn med funktionsnedsättning vilket de hanterade på olika sätt. Genom intervjuerna har vi även kommit fram till att det kan vara skillnad på hur man ser på tillgänglighetsperspektivet. Ett sätt kan vara att se på tillgänglighet genom att alla barn ska ha möjlighet till att ta sig runt på förskolegården. Ett annat sätt kan vara att det ska finnas möjlighet att ta sig runt på gården men även fram till lekredskapen för att kunna vara delaktig.
22
Backström, Erika, and Amina Ftaieh. "Möten i vården med personer med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27724.
Full text
23
Larsson, Kopec Marlene, and Ann-Catrin Persson. "Delaktighet i skolan för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27467.
Full textAbstract:
The main objective of this research is to investigate and examine how elementary schools in a medium-sized city in Sweden work to promote participation for students with neuropsychiatric disabilities. The study has three main research questions; how schools encourage and foster participation, how they regard their resources and the difference between resource schools and communal schools. To clarify the scope and these research questions we have conducted a qualitative study with five semistructured interviews with principals and head of unit on three resource schools and two communal schools. The data was then dissected and analysed by deductive analysis method and the system theory. The results show that schools work to promote student participation by first improving their social skills both in class and outdoors, adapting the environment and providing an approach that considers individual needs. We found that the shortage of teachers and staff, as well as the lack of knowledge and experience in such matter, are two main concerns.Syftet med studien var att undersöka hur grundskolor från klass 1-9 i en mellanstor stad i Sverige, arbetar för att främja delaktighet för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har tre stycken frågeställningar; hur skolorna främjar delaktigheten, hur de upplever sina resurser och om arbetet skiljer sig mellan resursskolorna och de kommunala skolorna. För att besvara syftet och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med fem stycken semistrukturerade intervjuer med rektorer och enhetschefer från tre stycken resursskolor och två stycken kommunala skolor. Datan analyserades sedan genom en deduktiv analysmetod. Resultatet visar att skolor arbetar för att främja elevernas delaktighet genom att först utveckla deras sociala förmåga både i klassen och utanför, anpassa miljön och ge individanpassade lösningar anpassad efter alla elevers individuella behov. Brist på personal samt kunskapsbrist hos befintlig personal upplevdes som största resursbristen och den största skillnaden mellan resursskolorna och de kommunala skolorna var personaltätheten.
24
Mizimovic, Almir, and Filip Stanisic. "Automatiserat lyfthjälmedel i tåg för personer med funktionsnedsättning." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för maskinteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16800.
Full text
25
Hatem, Jillan. "BERÄTTELSER OM OCH AV FÖRÄLDRAR MED FYSISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26920.
Full textAbstract:
AbstraktSyftet med denna studie var att skapa kunskaper om hur det är att vara förälder med fysisk funktionsnedsättning i samhället när det finns så normer och förväntningar på hur man ska vara som förälder. Syftet var även att lyfta vilka möjligheter och hinder som föräldrar med fysisk funktionsnedsättning upplever kring sitt föräldraskap. Denna studie bygger på en kvalitativ innehållsanalys där jag analyserat tre intervjuer publicerade i svensk media, med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att på grund samhällets förväntningar på föräldraskap och omgivningens negativa attityder kring funktionsnedsättning, får personer med bland annat fysisk funktionsnedsättning gå igenom en lång process tills de kan bli föräldrar. När de väl blivit föräldrar så ifrågasätts de i sin roll som förälder. Ett annat resultat var att trots de negativa effekterna som funktionedsättning medför med sig för en förälder, menade föräldrarna att deras funktionsnedsättning var en möjlighet som kunde berika deras barn.Nyckelord: föräldraskap, fysisk funktionsnedsättning, normer, möjligheter och hinder.AbstractThe aim of this study was to create knowledge about how it is to be a parent with physical disability in society when there are such norms and expectations how to be a parent. The aim was also to lift the possibilities and obstacles that parents with physical disabilities experience about their parenthood. This study is based on a qualitative content analysis where I analyzed three interviews published within Swedish media, with inductive thematic analysis.The result showed that, due to society's expectations of parenting and the negative attitude of disability around the environment, people with physical disabilities may go through a long process until they can become parents. Once they become parents, they are questioned in their role as parent. Another result was that despite the negative effects of functional impairment on a parent, the parents suggested that their disability was an opportunity that enriched their children.Keywords: parenthood, physical disability, norms, opportunities and obstacles.
26
Olsson, Matilda. "IDROTTSAKTIVITETER FÖR INDIVIDER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - MÖJLIGHETER OCH HINDER." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26994.
Full textAbstract:
Att hamna vid sidan av idrotten är lätt för individer med funktionsnedsättning. Det kan bero på att individerna anses vara utanför den grupp som behöver röra på sig, tillgängligheten till utrustning eller normer. Uppsatsens syfte är att ta reda vad medlemmar i svenska idrottsföreningar anser som möjligheter och hinder för att bedriva en idrottsaktivitet för individer med funktionsnedsättning. För att genomföra undersökningen användes en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det var sju deltagare från fem olika föreningar med olika titlar som deltog varav fyra föreningar hade aktivitet för individer med funktionsnedsättning. När analysen av resultatet gjordes användes tematisk analysteknik som innebar att ta fram teman som t.ex. upprepningar i informanternas svar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade möjligheter är föreningsdagar & existens, kunskap, ledare och medlemmar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade hinder, är tillgänglighet utifrån perspektiven transport, anläggning & utrustning, medlemmar och ledare. Slutligen går det att göra en tolkning att det fortfarande finns individer som hindras att delta i idrott men har fler möjligheter till inkludering då en förändring har skett med t.ex. samhällets normer.Falling aside from sport is easy for individuals with disabilities. This may be because the individuals are considered to be outside the group that needs to move, the availability of equipment or norms. The purpose of this essay is to find out what adult members of Swedish athletic associations consider to be opportunities and barriers in order to conduct an activity for individuals with disabilities. To conduct the survey, a qualitative method using semi-structured interviews was used. Seven participants from five different associations with different titles participated, out of which four associations offered activity for individuals with disabilities. Thematic analysis technique was used when the analysis was made which meant to develop themes such as repetitive answers in the informants' responses. The central themes that are included in the results, defined opportunities, are association days & existence, knowledge, leaders and members. The central themes that also are included in the result, defined barriers, are accessibility based on the perspectives of transport, stadium & equipment, members and leaders. Finally, it can be interpreted that there are still individuals who are prevented from participating in sports but have more opportunities for inclusion when a change has occurred, for example regarding norms of the society.
27
Magnusson, Josefin, and Emelie Olsson. "Anpassning av fritidshem för elever med fysisk funktionsnedsättning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27558.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram.Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen. Empirin har sedan analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar och med hjälp av presenterad forskning samt de teoretiska perspektiv vi använt oss av, relationellt- och kategoriskt perspektiv.Uppsatsens resultat visar att pedagoger har svårigheter inte bara med att sätta ord på sin verksamhet, utan även att kunna anpassa verksamheten efter elever med fysiska funktionshinder. Gemensamt för de intervjuer vi genomfört är att pedagogerna ser eventuella problem i miljön såsom framkomlighet och tillgänglighet, men också i att man har för stora barngrupper för att kunna erbjuda elever med fysiska funktionshinder en vettig tid på fritidshemmet. Studien visar att personalens kompetens och utbildning brister på just områdena miljö och för stora barngrupper.
28
Englund, Sara, and Sofia Eriksson. "Barnlitteratur som synliggör de osynliga : En studie om hur människor med olika funktionsnedsättningar framställs i förskolans barnlitteratur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-270720.
Full textAbstract:
Denna studie bygger på en text-och bildanalys som avser att undersöka om människor med fysisk funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur på förskolor samt hur den bild som förmedlas är konstruerad. Studien har utgått från att studera text och bild separat men i relation till varandra. Insamlande av material gjordes på sex förskolor i Uppsala. Materialet är sedan granskat ur ett sociokulturellt och normkritiskt perspektiv. Resultatet påvisade att det förekommer människor med fysisk funktionsnedsättning i den litteratur vi granskat. Huruvida bilderna är konstruerad av människors fysiska funktionsnedsättning framgår på olika sätt beroende av bokens handling och uppbyggnad. Slutsatsen av studien är att det förekommer en brist beträffande litteratur som belyser människor med fysisk funktionsnedsättning i de förskolor som ingått i studien.
29
Bolin, Martina, and Karina Szostak. "Samhället ett större hinder än funktionsnedsättning : En kvalitativ studie om konstruktioner av delaktighet för elever med funktionsnedsättningar av skolpersonal i Tanzania." Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-144410.
Full textAbstract:
Inom den internationella forskningen beskrivs det att barn med funktionsnedsättningar är en särskiltutsatt grupp samt att det, främst i utvecklingsländer, saknas ett större omfång av forskning kringdessa barns situation. Vidare betonas det genom internationella studier att det existerar en avsaknadav dessa, särskilt inom socialt arbete. I de studier som finns lyfts dock hur situationen, för barn medfunktionsnedsättningar samt deras anhöriga, på många sätt är kopplad till hur samhället ställer sig tilldessa individer och deras funktionsnedsättning. Risken för olika former av diskriminering och förtryckfrån familj, skola eller samhället beskrivs vara högre för denna grupp än för andra barn. Enligtforskningen bottnar orättvisan många gånger i en okunskap, vilket leder till en stigmatisering avdessa individer samt deras familjer. Det finns dock forskning som fokuserar på möjligheter tillförbättring inom såväl integration inom skolan som praxis inom arbetet, för att öka delaktigheten förbarn med funktionsnedsättningar. Skolans roll som en viktig plats för dessa barns positiva utvecklingär även något som forskningen inom området betonar.Syftet med studien har varit att undersöka skolpersonalens föreställningar av delaktighet för elevermed funktionsnedsättningar i en tanzanisk kontext. Våra frågeställningar har lyft hur personalenbeskriver elevernas möjlighet till delaktighet i skolan, hur personalen beskriver arbetet med attinkludera eleverna i skolan samt hur personalen beskriver exkludering av eleverna i skolan. Vi valdeatt använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för att besvara vårt syfte. Vi utförde sexsemistrukturerade intervjuer med skolpersonal på två stycken skolor för elever medfunktionsnedsättningar i norra Tanzania. Därefter gjorde vi en innehållsanalys och fann via vårafrågeställningar tre följande huvudteman: föreställningar av inkludering och exkludering, lärarnaspraktiska arbete med eleverna och uppdraget att förbereda för ett framtida liv. Dessa teman deladevi i sin tur in i åtta underordnade teman. Den insamlade empirin analyserade vi utifrån ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus på begreppen typifieringsscheman samt olikaformer av socialisation.Studiens resultat visar på att de föreställningar som skolpersonalen har gällande elevernasdelaktighet beskrivs i både positiva, men i största utsträckning negativa och begränsande termer. Detyttrar sig främst i personalens föreställningar av elevernas delaktighet sett till hur skolpersonalentalar om eleverna, hur de beskriver arbetet med eleverna samt deras egna föreställningar av vadeleverna är kapabla till och inte. Den bild som våra informanter beskriver har fått oss att inse att detstörsta hindret för dessa elevers möjlighet till delaktighet inte nödvändigtvis är ett resultat av derasfaktiska funktionsnedsättning utan möjligen av den konstruerade bild som andra människor i derasomgivning skapar. Det gäller inte endast skolpersonalen utan även övriga personer i deras omgivning.
30
Olsén, Johanna. "Få barnböcker som representerar barn med funktionsnedsättning. : En studie om pedagogernas uppfattning hur barn med funktionsnedsättning representeras i barnböcker i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71345.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att jag vill se hur barn med fysiska funktionsnedsättningar representeras i barnböcker i förskolan. Dessutom få en uppfattning om hur pedagogerna arbetar för att få funktionsnedsättning som en del i verksamheten oavsett om det finns barn med funktionsnedsättningar eller inte på avdelningen. I studien har jag valt att använda mig av intervjuer som sträcker sig inom en kommun i Värmland och en enkätundersökning för att få en djupare förståelse för hur pedagogernas uppfattning ser ut i övriga Sverige. Studien bygger på 10 intervjuer och 52 svar på enkätundersökningen. Studien har kommit fram till att många pedagogers erfarenhet är att det finns få antal böcker där barn med fysiska funktionsnedsättningar representeras. Några av respondenterna hade aldrig sett ett barn med funktionsnedsättningar i en barnbok.The purpose of this study is that I want to see how children with physical disabilities are represented in children's books in preschool. Also get an idea of how the teachers work to get functional impairment as a part of the business regardless of whether there are children with disabilities or not in the department. In the study I have chosen to use interviews that extend within a municipality in Värmland and a questionnaire survey to gain a deeper understanding of how the educators' opinion looks in the rest of Sweden. I received a total of 10 interviews and 52 responses to the survey. The study has concluded that many educators' experience is that there are few number of books where children with physical disabilities are represented. Some of the respondents had never seen a child with disabilities in a children's book
31
Nässén, Sara, and Anton Fors. "Pedagogisk tillgänglighet : Hur upplever lärare att de skapar pedagogisk tillgänglighet för funktionsnedsatta elever." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274314.
Full textAbstract:
Pedagogisk tillgänglighet handlar om att göra anpassningar i pedagogiken så att alla elever kan delta på sina villkor. Denna studie har valt att fokusera på pedagogisk tillgänglighet för fysiskt, psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta elever ur ett lärarperspektiv. Syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om deras kunskapsbas samt pedagogiska anpassningar gällande elever med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Syfte har dessutom varit att undersöka om dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet och kön. Syftet låg till grund till tre frågeställningar: (1) Hur ser lärares uppfattade kunskapsbas ut gällande elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? (2) Finns det skillnader i hur lärarna uppfattar att de anpassar pedagogiken för elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser dessa i så fall ut? (3) Finns det ett samband mellan lärarnas uppfattade kunskapsbas och hur ofta de uppfattar att de anpassar pedagogiken till elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser detta i så fall ut? En enkätstudie har genomförts på fyra av Uppsala kommuns gymnasieskolor. Totalt 51 lärare deltog i undersökningen. Efter analys av data drogs följande slutsatser: Lärarna uppfattade i genomsnitt att de hade ”ganska bra” kunskap om vilka av deras elever som hade någon funktionsnedsättning. Ingen signifikant skillnad upptäcktes i hur lärarna uppfattade att de anpassade pedagogiken för elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning. En könsskillnad upptäcktes där kvinnorna uppfattade sig själva göra mer frekventa anpassningar av pedagogiken för elever med psykiska funktionsnedsättningar än vad männen gjorde. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet. Tre positiva korrelationer upptäcktes när samband mellan kunskapsbas och frekvens av anpassningar i pedagogiken undersöktes. Det innebär att ju mer lärarna uppfattade att de visste om elevernas funktionsnedsättningar, desto mer frekvent uppfattade de att de anpassade pedagogiken för eleverna.
32
Dahlberg, Hillevi, and Natasha Nordlander. "Strukturer av ojämlikhet för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet : En kvalitativ intervjustudie som belyser hur individer med funktionsnedsättning upplever ojämlikheter i arbetet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36469.
Full text
33
Blom, Sjöberg Cecilia, and Malin Ek. "Vilket stöd erbjuder samhället föräldrar till adoptivbarn med funktionsnedsättning?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11393.
Full textAbstract:
I linje med tidigare forskning bör adoptivföräldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsättning eftersom det är färre och färre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivföräldrar är med samhällets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsättning. Studiens frågeställning var om adoptivföräldrar till barn med funktionsnedsättning anser att de har fått tillräckligt med stöd från samhället före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkätundersökning som var riktad till 31 adoptivföräldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning där vi använde teorierna om anknytning och empowerment. Resultatet visar hur stor andel av deltagarna som anser att samhället erbjuder tillräckligt med stöd samt hur stor andel som anknytningsprocessen har fungerat bra för.
34
Eriksson, Anna, and Sandra Holmén. "Motvindens moderskap : en studie om moderskap och intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4213.
Full textAbstract:
The study seeks to from professionals perspectives describe and analyze the beliefs they have about women with intellectual disabilities and their pregnancy and motherhood. We will also discuss and reflect on the possible support that professionals find important for women to handle pregnancy and motherhood. The information has been gathered through interviews with five different professions that have come in contact with the audience in their work. In our material we found three distinctive perspectives: a child´s perspective, a parent´s perspective and a community perspective. From these perspectives, we could find many similarities in the informants´ perceptions, which resulted in different themes. These themes are: "Attachment and love is the most important", "Little children - little worry, big kids - big trouble", "The civil right to have children", "Parents dynasty limitations", "Promotion and aggravating factors", "Support in different forms", "To influence and be affected" and "Collaboration and visions for the future ". The results of the study indicate a belief that everyone has the right to have children and it is the community’s responsibility to put adequate measures to which the parental ability is not enough. An ambivalence among the professionals have interpreted when they are experiencing difficulties and sometimes conflicting demands of the role of relating to one part children's right to a safe and caring nursery and on the other hand, the mother's right to autonomy over her own lives. An important prerequisite for a functioning maternity highlighted is that the mother has the ability to bond with her children, and other practical efforts that society can come in with. The interpretation is that the community´s attitudes have changed over time towards a more positive attitude among the professional abilities with appropriate assistance for managing a maternity. The analysis is based on theories of social construction, empowerment, power, and the proximal development zone.Studien avser att utifrån professionella yrkesutövares perspektiv beskriva och analysera vilka föreställningar dessa har kring kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras graviditet och moderskap. Vi ämnar också diskutera och reflektera kring vilket stöd som enligt yrkesutövarna är betydelsefullt för kvinnornas möjligheter att hantera en graviditet och ett moderskap. Informationen har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med fem olika professioner som i yrket kommer i kontakt med målgruppen. I vårt material fann vi tre utmärkande perspektiv: ett barnperspektiv, ett föräldraperspektiv samt ett samhällsperspektiv. Utifrån dessa perspektiv kunde vi hitta många likheter i informanternas föreställningar, vilket mynnade ut i olika teman. Dessa teman är: ”Anknytning och kärlek är det viktigaste”, ”Små barn - små bekymmer, stora barn – stora bekymmer”, ”Den medborgerliga rätten att skaffa barn”, ”Föräldrarättens begränsningar”, ”Främjande och försvårande faktorer”, ”Stöd i olika former”, ”Att påverka och att påverkas” och ”Samverkan och framtidsvisioner”. Resultatet i studien tyder på en föreställning om att alla har rätt att skaffa barn och att det är samhällets ansvar att sätta in adekvata stödåtgärder där föräldraförmågan inte räcker till. En ambivalens hos de professionella yrkesutövarna har uttolkats då de upplever svårigheter och ibland även motstridiga krav i rollen att förhålla sig till, å ena sidan barnens rätt till en trygg och omsorgsfull uppväxt och å andra sidan moderns rätt till självbestämmande över sitt eget liv. En viktig förutsättning för ett fungerande moderskap som betonats är att modern har förmåga att knyta an till sitt barn, övriga praktiska insatser kan samhället träda in med. Tolkningen är att samhällets attityder över tid har förändrats mot en mer positiv inställning bland professionella till målgruppens förmågor att med ett lämpligt stöd hantera ett moderskap. Analysen görs utifrån teorierna social konstruktion, empowerment, makt och den proximala utvecklingszonen.
35
wimmercranz, magnus. "Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15971.
Full textAbstract:
ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning. Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008 från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund. Vid några av intervjuerna medverkade personal, på respondentens begäran. Respondenterna hade valts ut av enhetschefer för kommunens LSS- boenden. Enhetscheferna fick uppgiften att identifiera 20 personer med måttlig funktionsnedsättning som var villiga att ställa upp på en intervju. Efter bortfall genomfördes intervjuer med 16 personer. Resultaten från intervjuerna har därefter jämförts med resultaten från en nationell undersökning av hälsan hos personer med funktionsnedsättning från 2008. Resultat: Frågeinstrumentet fungerade bara delvis på flertalet av respondenterna. Trots metoden att använda intervjuer var flera frågor för svåra att förstå för många av respondenterna. Spridningen i förståelse var relativt stor med någon som kunde svara adekvat på samtliga frågor till flera som hade stora svårigheter med många frågor. I en jämförelse med det nationella materialet om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning, visade sig Östersundsgruppen ha en bättre hälsa inom flera områden. Diskussion: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är sällan med i olika hälsoundersökningar. För att få reda på hur hälsan ser ut och hur den utvecklas i den här gruppen, måste personerna komma till tals. Det är då helt nödvändigt att använda sig av intervjuformen som alternativ till enkäter som annars är det vanliga. Men för att frågorna ska förstås måste de anpassas genom konkretisering och förenkling. Frågorna i Nationella folkhälsoenkäten är, som de är utformade för närvarande, bara användbara till en begränsad del. Hälsan i gruppen är vid en jämförelse relativt god. Orsaker som framkommer är att många upplever sig ha en meningsfull sysselsättning, trivs med sitt boende samt röker och dricker lite. Fetma, stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt samt viss otrygghet är däremot något som utmärker gruppen. NYCKELORD: Intellektuell funktiosnedsättning, folkhälsoenkät, gruppbostad, levnadsvanor
36
Anic, Filip, and Henrik Sahlqvist. "Fyra prediktionsmetoder som skrivhjälpmedel för personer med kognitiv funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10461.
Full textAbstract:
Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha olika svårigheter med att skriva på mobila enheter som mobiltelefoner och surfplattor. Svårigheterna kan vara att stava korrekt och skriva i normal skrivhastighet. Denna studie vill jämföra olika skrivhjälpmedel mot utan skrivhjälpmedel för att utvärdera vilka som kan bidrar till bättre skrivhastighet och färre stavfel. Studien vill också utvärdera vad personer med kongitiva funktionsnedsättningar tycker om dessa skrivhjälpmedel för att i framtiden kunna utveckla bättre programvara. Skrivhjälpmedlen som användes i studien är; ● Ordprediktion ● Ordprediktion med ett lättläst lexikon ● Tangentbordsprediktion ● Ordprediktion med tangentbordsprediktion Studien har två frågor som besvarades. Den första frågan handlade om hur personer med kognitiva funktionsnedsättningar tyckte om de olika skrivhjälpmedlen. Den andra handlade om hur skrivhjälpmedlen påverkade testdeltagarnas skrivhastighet, knapptryckningsbesparingar samt skrivfel. För att besvara dessa frågor användes withinsubject design. Data som samlades in var kvantitativ, där första frågan samlade in data via enkäter medan den andra samlade in via tester som var tillgängliga via en applikation. Resultaten visade på att alla ordprediktionsmetoder ökade skrivhastigheten, minskade knapptryckningar och minskade skrivfelen i någon grad. Ordprediktion med lättläst höjde skrivhastigheten mest till 9,87 ord i minuten jämfört med utan prediktion som hade 7,67 ord i minuten. Flest knapptryckningsbesparingar hade ordprediktion, med en besparingsmängd på 14,04%. Det var väldigt få skrivfel för alla prediktionsmetoder, men de hade alla bättre resultat än utan prediktion som hade flest skrivfel per person. Deltagarna tyckte för det mesta om alla skrivhjälpmedel och kunde tänka sig använd dem i framtiden. Resultaten för alla testerna kunde inte alltid påvisas med statistisk signifikans. Denna uppsats kan hjälpa utvecklare av skrivhjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att bestämma vilken typ av skrivhjälpmedel de kan satsa på för utveckling.People with cognitive disabilities can have various difficulties with typing on mobile devices(smartphones or tablets). The difficulties they face could be spelling and writing in normal typing speed. This study has compared different writing aids against no writing aid in the means to evaluate which ones can help improve typing speed and spelling. The study has also evaluated what people with cognitive disabilities think about these type of writing aids to help future development of software. The writing aids used in the study were; ● Word prediction ● Word prediction with a easy dictionary ● Keyboardprediction ● Word prediction combined with keyboardprediction The study answered two questions. The first question was what people with cognitive disabilities thought about the writing aids used in the study. The second answered whether the writing aids improved test participants writing speed, keystroke savings and spelling. To answer these questions a withinsubject design was used. The data collected was quantitative, where the first question collected data through questionnaires while the other collected via tests that were available via an application. The goal of this study was to test four different writing aids and compare them against writing without aid to show which can contribute most to the increase in write speed, to the reduction of keystrokes and reduction in typos. To reach these targets we used a withinsubject design, meaning that all participants tested all writing aids. Participants were given a few short questions on the writing aids after the tests through surveys. Collection of data was through a quantitative approach. The results showed that all writing aids increased writing speed, decreased keystrokes and improved spelling. Word prediction with an easy dictionary increased writing speed the most, to 9,87 words per minute, compared to results without prediction which had 7.67 words per minute. Word prediction had the most keystroke savings, with a savings amount of 14,04%. There were very few typing errors for all prediction methods, but they all had better results than without prediction which had the most errors per person. However, only some of these results could be shown with statistical significance. This paper can help developers who develop write aids for people with cognitive disabilities to determine what type of writing aid they may invest in development.
37
Ahlberg, Sara. "Musikalisk kommunikation : - ett alternativt kommunikationsmedel för elever med funktionsnedsättning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69583.
Full textAbstract:
Kommunikation är en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna samverka med andra i samhället. Skolans undervisning ska utifrån detta utgå ifrån elevens behov för att eleven ska kunna allmänbilda sig i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka hur musik kan användas som ett kommunikationsmedel för elever med funktionsnedsättning i undervisningen och på vilka sätt som den undervisande läraren använder sig av detta. Resultatet som presenteras redovisar genomförda intervjuer och observationer som har utförts med olika undervisande lärare i musik, på olika orter runt om i Sverige. Resultatet presenterar hur lärare använder sig av kommunikation i undervisningen genom musik samt på vilka sätt detta sker. Lärarna använder sig av kommunikation som sker på flera olika sätt genom musik, kontakt, teckenspråk, kroppspråk och tecken som stöd. Diskussionen kring studiens ämne koncentreras på den undervisande lärarens kommunikation i undervisningen med hjälp av musik, vilka alternativa kommunikationssätt som kan användas av läraren för att nå ut till eleverna samt vilka för- och nackdelar det finns med användning av alternativa kommunikationssätt.
38
Apelfjord, Marie. "Upplevelsen av delaktighet hos elever med funktionsnedsättning inom autism." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38687.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur elever med en funktionsnedsättning inom autismspektrum (AST) upplever delaktighet i sin skolsituation. Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats och utgår från ett relationellt perspektiv. I analysen av studien är den teoretiska referensen ett kommunikativt relationellt perspektiv samt ett sociokulturellt perspektiv på upplevelsen av delaktighet samt konstruerande av kunskap. Frågeställningarna är: Hur upplever eleverna delaktighet i lärandesituationen? Hur upplever eleverna delaktighet i sociala sammanhang i skolan? Hur kan elevens möjligheter till delaktighet förstås i ett kommunikationsinriktat perspektiv? Begreppet delaktighet har i olika kontexter olika betydelser men gemensamt mellan dessa är att individen själv upplever sig delaktig i det sammanhang den ingår i. Därför måste bedömning av delaktighet i första hand göras i den miljö som är aktuell för personen. Hur lärandet sker för eleven är beroende av lärandesituationens villkor och elevens förutsättningar i samspel med omgivande faktorer såsom kvaliteten på relationen mellan eleven, läraren, och elever och skolans synsätt på kunskap och hur organisationen främjar elevens lärande. Elever med diagnoser inom autismspektrum som medför kognitiva nedsatta funktioner möter utmaningar i en inkluderande skola då lärandesituationer och styrdokument utgår från att elever kan förstå innebörden i kommunikation och tolka sammanhang. Tidigare forskning med utgångspunkt i hur elever med diagnos inom AST upplever sin skola har visat samstämmiga resultat på vilka villkor elever har och behöver för deras upplevelse av delaktighet. Metoden för undersökningen var öppen intervju där elever i ålder 14-18 år från inkluderande traditionella skolor berättade om sin upplevelse av lärandesituation och interaktion i skolan. Deras berättelser lade grunden till en tematisk sammanställning som analyserades med teoretiska perspektiv. Resultatet visade att flera av eleverna upplevde låg nivå av delaktighet i olika skolsituationer som kunde kopplas till den sociala kontexten inom skolan.
39
Stenman, Adam, and Peter Magnusson. "Fysioterapeutstudenters förhållningssätt till samband mellan funktionsnedsättning och långvarig ryggsmärta." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-341640.
Full textAbstract:
Bakgrund: Patienter med långvarig ländryggssmärta upplever ofta funktionsnedsättning, utan att där finns en tydlig koppling till vävnadsskada. Funktionsnedsättning kan delvis vara skapad av vården, av att patienter har fått kontraproduktiva råd av vårdgivare. Syfte: Att undersöka attityder och attitydskillnader mellan studenter i termin 1 och 6 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet gällande kopplingen mellan långvarig ländryggssmärta och funktionsnedsättning, samt om den egna upplevelsen av smärta påverkar resultatet. Metod: Studenter i termin 1 respektive 6 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet svarade på Health Care Providers Pain and Impairment Relationship Scale (HC-PAIRS). HC-PAIRS mäter i hur stor utsträckning vårdpersonal associerar funktionsnedsättning med långvarig icke-specifik ländryggssmärta. Resultat: Termin 6 svarade signifikant lägre än termin 1, vilket betyder att studenterna i termin 1 har mer negativa förväntningar på funktionsförmågan hos patienter med ländryggssmärta (55 mot 46). Signifikanta skillnader fanns inom områdena “förväntningar på funktion”, “förväntningar på social förmåga” och “behov av bot”, men inte inom “projicerad kognition”. Egen upplevelse av smärta påverkade inte resultatet. Slutsats: Studenter i termin 6 har ett mer positivt synsätt på funktionsförmågan hos patienter med långvarig ländryggssmärta än studenter i termin 1. Spridningen är dock stor i båda terminerna.Background: Patients with persistent spinal pain often experience a loss of function, without a clear association with tissue damage. Loss of function may partly be healthcare caused, after patients being provided counterproductive advice by their caregiver. Purpose: To investigate the differences in attitudes among first term and last term physical therapy students at Uppsala University, in regards to persistent spinal pain and loss of function and to investigate if student’s own experience of persistent pain influences these attitudes. Method: The students answered the Health Care Providers Pain and Impairment Relations Scale (HC-PAIRS) Questionnaire. HC-PAIRS measures to what extent health care providers link loss of function to persistent spinal pain. Results: There was a significant difference between the semesters. The students in semester one having a higher overall score compared to the students in semester six (55,5 compared to 46). There were significant differences regarding “functional expectations”, “social expectations” and “need for cure”, but not in “projected cognition”. The students’ own experiences of persistent pain did not affect their scoring. Conclusion: Students in semester six had a more positive outlook on the functional ability among patients with persistent spinal pain than students in semester one. However, there was a vast spread of results within both semesters.
40
Wiklund, Michael. "Betydelsen av fysisk aktivitet för människor med psykisk funktionsnedsättning." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1798.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma igång pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu används inom den moderna psykiatrin tenderar att förstärka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i högre utsträckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjärtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes. Tillsammans med de sociala handikapp detta ger har man mer och mer börjat intressera sig för fysisk aktivitet som ett sätt att lindra dessa symtom och höja livskvaliteten. Syfte: Att beskriva fysisk aktivitet och dess betydelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudie, med mixed method som analys metod Resultat: Fysisk aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning har en positiv påverkan på olika plan, både fysiska och psykiska inom de fysiska ser man förbättringar på konditionen, viktminskning samt förbättringar på kroppsfunktioner. De största förbättringarna som visade sig i resultatet var på det psykiska de handla om att känna sig delaktig, sociala behållningar och att de ger en av stressande effekt. Det som var överraskande var att fysisk aktivitet hade en sådan märkbar effekt på den vårdande miljön och det i sin tur främjade vårdrelationen mellan vårdare och patient detta beskrevs i ett antal studier. Diskussion: De fyra teman som resultatet visade, ger en klar bild av vad fysisk aktivitet kan innebära för personer med psykisk funktionsnedsättning och överensstämmer med vad annan vetenskapliga studier har kommit fram till. De som mer kom fram resultatet var att vårdmiljön på avdelning blev lugnare och tryggare de kommer inte fram lika tydligt i den litteratur som författaren gått igenom i diskussionen. Vårdrelationen har används som teoretisk referensram och den har varit återkommande och så tydlig att den har en egen rubrik i resultatet vilket är till glädje för författaren, då denne anser att det är en av de viktigaste nycklarna till att motivera och hitta lusten för den enskilda att börja träna och skapa en livsavgörande förändring i tillvaron.Background: A number of studies have stated that people with mental disabilities, due to the nature of their disorders, have difficulties to get started with physical activities. The atypical drugs that are commonly used in modern psychiatry tend to enhance symptoms of inactivity. People with mental disabilities have a higher degree of obesity and a higher mortality rate related to metabolic effects such as myocardial infarction, stroke and complications from diabetes. Along with the social handicaps that this provides an increasing interest for physical activity, as a way to decrease these symptoms and to improve quality of life, has occurred. Aim: To describe physical activity and its impact on people with mental disabilities. Method: Literary study using a mixed method approach. Result: Physical activity for people with mental disabilities has a positive influence on various levels, both physiological and psychological. Among the physiological gains there are condition improvement, weight loss and improvement of body functions. The main improvements that were shown in the result were the ones on psychological aspects, such as feelings of being involved, social gains and anti stressing effects. Surprising was that physical activity had such a noticeable effect on the caring environment and that in its turn gained the carer-patient relationship. This was described in a number of studies. Discussion: The four themes that are presented in the result, give a clear picture of what physical activity can mean to people with mental disabilities. This is consistent with what other scientific studies have shown. It was also shown in the result that the caring environment at the department became calmer and safer. This is something that was not that obvious in the literature that the author went through in the discussion part. The carer-patient relationship has been used as a theoretical framework and it has been recurring and so clear that it has its own headline in the result part. This is to great joy of the author, since he believes that one of the main keys for a person to find motivation is to start training and to create a vital change in life.
41
Ekstam, Bodil. "Familjecentrerad omvårdnad till familjer med barn som har funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24477.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hälsan hos barn med funktionsnedsättning är sämre än hos andra barn. Tillståndet påverkas av den familj som barnet lever i samt den omgivande miljön. Familjerna har många samarbetspartners i vård och omsorg och barnet kräver mer stöd och omvårdnad än barn i allmänhet behöver av sina föräldrar. Det är viktigt att hitta metoder som sänker påfrestningarna samt förebygger ohälsa i familjen. Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att beskriva föräldrars, barns och vårdgivares upplevelse av familjecentrerad omvårdnad, FCC, som riktar sig till familjer som har barn med funktionsnedsättning. Metod: Litteraturöversikt valdes som metod och baseras på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som analyserats. Resultat: FCC definieras i artiklarna i termer av kvalitét och tillgänglighet men även som att som förälder bli lyssnad på, få tillräckligt med tid, bli bemött med respekt, ha ett gemensamt beslutsfattande mellan föräldrar och professionella och att få information, vid behov anpassad. Genom flexibla arbetssätt som är anpassade efter barnet och familjens behov både inom sluten och öppen vård och inom habilitering, kan stress minska både i familj och hos vårdpersonal. Det finns dock grupper med funktionsnedsättning som uppfattar vården som lägre familjecentrerad än andra familjer. Slutsats: Hörnstenen i familjecentrerad omvårdnad är samarbete mellan vårdgivare och familj vilket främjas av att vårdgivare tar hänsyn till och respekterar familjens kultur och bakgrund. Artiklarna i studien visar på att familjecentrerad omvårdnad ger stöd för att vara en framgångsfaktor inom vården. FCC främjar barnets och familjens hälsa vilket gynnar samhällsekonomin på sikt.Background: The health of children with disabilities is worse than other children. The state is influenced by the family that the child live in and the surrounding environment. The families have many partners in health care and the child needs more support and care than children in general need of their parents. It is important to find ways to reduce stress and prevent illness in the family. Purpose: The purpose of this study was to describe parents, children and healthcare experience of family-centered care, the FCC, which is aimed at families who have children with disabilities. Method: Literature review was elected as a method and is based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative approach analyzed. Results: The FCC defined in the Articles in terms of quality and availability, but also as a parent to be listened to, given enough time, be treated with respect, have a joint decision between parents and professionals and to get information, if necessary, adapted. Through flexible approaches that are tailored to the child and family's needs both in inpatient and outpatient care, and in rehabilitation, stress can reduce both the family and the health professionals. However, there are groups with disabilities who perceive health care as a less family-centered than other families. Conclusion: The cornerstone of family-centered care is the collaboration between caregivers and family, which is promoted by the health care provider will take into account and respect the family's culture and background. Articles in the study shows that family-centered care provides support to be a success factor in health care. FCC promotes child and family health, which benefits the economy in the long term.
42
Edlund, Linnea. "På lika villkor för barn med funktionsnedsättning i litteraturen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41627.
Full textAbstract:
Detta arbete syftar till att diskutera funktionsnedsättningar i barnlitteratur, hur de kan och bör normaliseras. Fyra böcker som innehåller karaktärer med funktionsnedsättningar och har en normaliserande framtoning har analyserats. Analyserna visade att det går att normalisera på olika sätt och att karaktärernas funktionsnedsättningar visade sig olika mycket i text och bild. Det framstår som viktigt att normalisera karaktärer med funktionsnedsättningar för att på sikt kunna förändra den rådande normen, i synnerhet som det finns få sådana böcker. Men det kan vara en utmaning i undervisningssyfte där det blir ett dilemma mellan att lyfta fram funktionsnedsättningen samtidigt som den inte bör särskiljas. Därmed är det viktigt att veta vilket syfte man har för undervisningen och välja bok därefter.Godkänt datum 2021-01-17
43
Mocanu, Wentland Sara, and Olivia Nilsson. "Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25954.
Full textAbstract:
Bakgrund: Patienter med intellektuell funktionsnedsättning har ett större omvårdnadsbehov än patienter utan intellektuell funktionsnedsättning, eftersom funktionsnedsättningen innebär intellektuella och adaptiva funktionssvårigheter som påverkar de sociala, kognitiva och praktiska förmågorna hos patienten. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i alla vårdsammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av vuxna patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign genomfördes. Databassökningar gjordes i databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i tio artiklar som analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013) fem-stegsmodell. Resultat: Ett övergripande tema och tre underteman identifierades som svarade på syftet, vilka var; (tema) Betydelsen av att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med en intellektuell funktionsnedsättning (1) Personkännedom som grund till personcentrering (2) Anpassad kommunikation som nyckel till personcentrering (3) Patienten som en del av teamet för personcentrering. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att det var av vikt att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med intellektuell funktionsnedsättning. För att detta skulle vara möjligt upplevde sjuksköterskorna att det var viktigt att ha personkännedom om patienten, att kunna anpassa sin kommunikation och att göra patienten delaktig i teamet.Background: Patients with intellectual disability have a greater need for care than patients without intellectual disability, since the disability involves intellectual and adaptive disabilities that affect the social, cognitive and practical abilities of the patient. Patients with intellectual disability are a growing group of patients that nurses can meet in all healthcare contexts. Aim: The aim was to illuminate nurses' experiences of caring for adult patients with intellectual disability. Method: A literature review with qualitative study design was conducted. Database searches were made in the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed, which resulted in ten articles analyzed using Forsberg and Wengström's (2013) five-step model. Result: An overall theme and three subthemes were identified that responded to the aim, which were; (theme) The importance of creating a person-centered care in the work with patients with an intellectual disability (1) Person knowledge as a basis for person-centering (2) Adapted communication as a key to person-centering (3) The patient as part of the team for person-centering. Conclusion: The nurses felt that it was important to create a person-centered care in the work with patients with intellectual disabilities. In order for this to be possible, the nurses experienced that it was important to have personal knowledge of the patient, to be able to adapt their communication and to make the patient involved in the team.
44
Haluzan, Sofie. "Den professionella relationens betydelse i arbetet med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26592.
Full textAbstract:
Background: Individuals with intellectual disability are vulnerable to loneliness and face barriers and challenges when it comes to opportunities creating social relationships. Their social network are comprised mainly of family members and professionals. Working with individuals with an intellectual disability require interaction and creating a relationship. Professionals have a key role in supporting individual rights and opportunities regarding social inclusion. Purpose: The aim of this litterature review is to describe previous research of the professional relationship and attitudes when working with individuals who have an intellectual disability. This study aims to explore the meaning of the professional relationship and how professionals balance between what they want to do and what they can do within the professional relationship. Method: A qualitative approach was chosen, including a thematic content analysis based on 22 articles. Two main themes emerged: 1) The meaning of the relationship and 2) The professional framework. Result and conclusion: The professionals approach to the relationship, individual values and the organisational structure, affects how the relationship with individuals with an intellectual disability is established, shaped and managed. The professional framework involves power to shape the relationship and thus affect the individual rights and possibilites to social inclusion.
45
Olsson, Sara, and Marléen Rosenmeier. "Hur personer med fysisk funktionsnedsättning upplever bemötandet i vården." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25695.
Full textAbstract:
Studien genomfördes under vintern 2012 med syfte att ta reda på hur personermed fysisk funktionsnedsättning upplever och uppfattar bemötandet i vården samthur bemötandet kan förbättras. Personer med funktionsnedsättning är en storgrupp inom vården och det är därför av största vikt att ta deras upplevelser tas påallvar. Narrativa intervjuer med sex personer, i åldern 18-54 år, låg till grund fördatamaterialet. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). De slutgiltigakategorierna blev Positiva upplevelser med sju underkategorier, Negativaupplevelser med 13 underkategorier och Önskvärt bemötande med tvåunderkategorier som i sin tur delades in i tre underkategorier var. Resultatet visaratt det finns mer att önska av bemötandet för att detta ska uppfattas som positivtsamt att de största problemen ligger i kunskapsbrist hos vårdpersonalen om vad enfysisk funktionsnedsättning innebär och en oförmåga att se till vårdtagarensfaktiska funktion. För att bemötandet ska bli bättre krävs att vårdpersonal fårbättre utbildning och ser varje vårdtagare som en individ med olika förutsättningaroch behov.This study took place during the winter 2012 with the aim to find out how peoplewith physical disabilities experience and perceive the encounter with health carepersonnel and how it can be improved. People with disabilities are a large groupin health care and therefore it is essential to take their experiences seriously. Thedata was collected through narrative interviews with six people aged 18-54 yearsand the material was analyzed using qualitative content analysis according toGraneheim and Lundman (2004). The final categories were Positive experienceswith seven subcategories, Negative experiences with 13 subcategories andDesirable treatment with two subcategories, which in turn were divided into threesubcategories each. The results show that in order to make the patients encounterswith health care services feel positive, much more needs to be done.The biggest problem is that health professionals lack knowledge about what aphysical disability means and on their shortages to ensure the patients actualfunction. To make the encounters more positive it is required that healthprofessionals receive better education on the specific subject and see each patientas an individual with different needs and requirements.
46
Mulhi, Vian, and Sara Cygan. "Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43906.
Full textAbstract:
Cygan S & Mulhi V. Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för hälsa och samhälle, 2021. Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning klassificeras som en kognitiv sjukdom som till största sannolikhet är orsakad av en hjärnskada. Hjärnskador kan uppstå på grund av missbildningar, andra sjukdomar hos modern eller barnet. Funktionsnedsättningen kan även uppstå på grund av kromosomavvikelser. Det är av vikt att sjuksköterskan går på special utbildning för att få mer kunskap, förståelse samt att kunna kommunicera och bemöta patienterna på rätt sätt för att ge en förbättrad omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid omvårdnad av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där Cinahl och PubMed användes som databassökningar. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som besvarar syftet. De genomfördes och dataanalyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades: Omvårdnadsbehovet, sjuksköterskans yrkesprofession samt sjuksköterskans professionella presentation. I omvårdnadsbehovet lyfter författarna delaktigheten i omvårdnaden. Detta genom att inkludera patienterna mer i samband med sin vårdplanering. Det hälsofrämjande behovet är också ett omvårdnadsbehov som patienterna behöver. Mycket fokus läggs på den intellektuella funktionsnedsättning den fysiska hälsan riskerar då att förbises. Att kunna upptäcka, behandla och utvärdera smärta är ytterligare en del av omvårdnadsbehovet som lyfts fram i resultatet. Under den andra rubriken, sjuksköterskans yrkesprofession, benämns kommunikation som ett ämne av vikt då patientgruppen ibland kräver en speciell form av kommunikation från sjuksköterskan för att kunna göra sig förstådd. Under den sistnämnda huvudrubriken i resultatet lyfter författarparet kunskap och erfarenheter. Dessa ämnen har visat sig ha en stor inverkan i sjuksköterskans arbete med patientgruppen. Den sista underrubriken, etik och kulturella skillnader, handlar om att förhålla sig etiskt korrekt i samband med patienter som lider av intellektuell funktionsnedsättning, men även dess anhöriga. Konklusion: Litteraturstudien framför flera olika faktorer som kan förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Det som var utmärkande var att personcentrerad vård och vårdplanering är vad som behövs, vidare ska sjuksköterskor gå på specialutbildning för vidare kunskap, erfarenhet och ha ett öppet sinne för de kulturella aspekterna. Men även att ha en god kommunikation, väl bemötande och attityd gentemot patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa faktorer kommer att förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning.Cygan S & Mulhi V. The care of patients with intellectual disabilites. A qualitative literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health and Society, 2021. Background: Intellectual disability is classified as a cognitive disorder that is most likely caused by a brain injury. Brain damage can occur due to malformations, other diseases in the mother or child. The disability can also occur due to chromosomal abnormalities. It is important that the nurse attends special training to gain more knowledge, understanding and to be able to communicate and respond to patients in the right way to provide improved nursing. Aim: The aim of the study was to investigate which factors are important to take into account when caring for patients with intellectual disabilities. Method: A qualitative literature review was conducted where Cinahl and PubMed were used as database searches. The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach that answer the purpose. They were performed and data analysed with content analysis. Results: Three themes were identified: the need for nursing, the nurse's professional profession and the nurse's professional presentation. In the need of nursing, the authors highlighted the participation in nursing. This by including patients more in connection with their care planning. The need of health promotion is also a need for the care that patients need. A lot of focus is placed on the intellectual disability; the physical health risks being overlooked. Being able to detect, treat and evaluate pain is another part of the need for care that is highlighted in the results. Under the second heading, the nurse's professional profession, communication, is referred to as a subject of importance as the patient group sometimes requires a special form of communication from the nurse in order to be understood. Under the later main heading in the result, the author couple highlights knowledge and experience. These substances have been shown to have a major impact on the nurse's work with the patient group. The last subheading, ethics and cultural differences, refers to the importance of behaving ethically in connection with patients suffering from intellectual disabilities, but also suffering of their relatives. Conclusion: The literature review presents several different factors that can improve nursing care for patients with intellectual disabilities. What was distinctive was that person-cantered care and care planning is what is needed, and nurses must attend special training for further knowledge, experience and have an open mind for the cultural aspects. But also to have good communication, good treatment and attitude towards patients with intellectual disabilities. These factors will improve nursing care for patients with intellectual disabilities.
47
Giuricici, Doina. "Boendestödjarens upplevelse av relationen till omsorgstagare med psykisk funktionsnedsättning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78454.
Full textAbstract:
The purpose of my study is to describe the relationship between housing supporters and clients based on the experience of the residential support. Six semi-structured interviews were analyzed and as shown in the results, personal qualities such as empathy, ability to listen, respect and skills and professional approach are building blocks in the creation of the relationship between housing supporters and clients. Further on, the result has been analyzed by using theories in symbolic interactionism and dramaturgical perspective for finding new angles and perspectives in the result. The result of this study is that a relationship between housing supporters and clients is important and requires both the client's and housing support’s involvement. The study is relevant to social work by increasing awareness that housing support is an important social initiative that helps people with mental disabilities.
48
Carlén, Lina, and Josefine Bengtsson. "Aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74214.
Full textAbstract:
Bakgrund: Aktivitetsbalans är en subjektiv upplevelse som innefattar rätt mängd och rätt variation mellan aktiviteter. Att ha ett barn med NPF kan ha effekter på hur familjens vardagsrutiner utformas samt påverka föräldrarnas val och planering av aktiviteter. Syfte: Undersöka aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, i åldrarna 6–12 år. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes. Webbenkäten utformades enligt Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och varje fråga på ordinalskalenivå kompletterades med ett fritextsvar. Vid analys av data tillämpades en kvantitativ bearbetning och en kvalitativ innehållsanalys. I studien deltog 194 föräldrar. Resultat: Föräldrarna skattade sin aktivitetsbalans övervägande lågt. Resultatet visade även att det fanns en signifikant skillnad mellan föräldrarnas arbetssituation och antal barn med NPF. Däremot visade resultatet ingen signifikant skillnad om föräldrarna var sammanboende/gifta eller ensamstående. I studiens innehållsanalys identifierades tre kategorier: Omstrukturering av vardagen, Förälderns kontakt med samhällsinsatser och Den förändrade rollen som förälder. Slutsats: Föräldrarna har en genomgående låg aktivitetsbalans. För att bemöta föräldrarnas behov av stöd bör arbetsterapeuter utgå från ett helhetsperspektiv på familjen i arbetet med barn med NPF.Background: Occupational balance is a subjective experience that includes the right amount and the right variation between activities. Having a child with NDD can have effects on how the family's everyday routines are organized and affect the parents' choice and planning of activities. Aim: Exploring occupational balance in parents to children with neurodevelopmental disorder, NDD, ages 6-12 years. Method: A quantitative survey was conducted. The web survey was designed according to the Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and each question at the ordinal scale level was supplemented with a free text response. When analyzing data, a quantitative processing and a qualitative content analysis were applied. The study had 194 parents participating. Result: Parents estimated their occupational balance predominantly low. The result also showed that there was a significant difference between the parents' work situation and the number of children with NDD. However, the result showed no significant difference if the parents were cohabiting / married or single. In the study's content analysis three categories were identified: Restructuring of everyday life, Parent's contact with social support and The changed role as a parent. Conclusion: The parents have a consistently low occupational balance. To address the parents' need for support, occupational therapists should proceed a holistic perspective on the family in the work with children with NDD.
49
Björk, Anna. "Folkhögskolans bildningsmiljö : upplevda framgångsfaktorer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19655.
Full textAbstract:
Många unga människor lämnar idag det reguljära skolsystemet utan fullständiga betyg. Därav finns ett stort behov av vuxenutbildning. Folkhögskolor erbjuder en alternativ pedagogisk väg i förhållande till andra skolformer, då de inte är styrda av nationellt fastslagna läroplaner. Allmän kurs finns för de som vill läsa upp sin gymnasiebehörighet och som behöver läsa in kurser som de missat eller inte klarat i sin tidigare skolgång. Forskning visar att 30% av alla deltagare på allmän kurs har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att denna målgrupp ofta når framgångar i sina studier på folkhögskola. Det övergripande syftet med denna uppsats är att bidra till det specialpedagogiska fältet med kunskap kring vuxenstuderande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och folkhögskola. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats genom semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk och resultaten har tolkats utifrån teorins syn på lärande. Deltagare på allmän kurs på två olika folkhögskolor har intervjuats för att undersöka vad det är inom skolformen folkhögskola som bidrar till deras studieframgångar. Studien lyfter även fram vad personerna ser som de största skillnaderna mellan folkhögskola och andra skolformer de vistats i. Resultatet visar att det som har störst betydelse för deltagarnas studieframgångar inom folkhögskolan är; en flexibel och inkluderande pedagogik, relationen till lärarna, gemenskapen, internatboendet och mindre gruppstorlek. Skillnaderna från andra skolformer är ett långsammare studietempo och det psykosociala stödet som upplevs större i folkhögskolan. Resultatet har relevans för det specialpedagogiska fältet, då de faktorer som upplevs bidra till studieframgång kan lyftas fram ytterligare i utbildning av speciallärare och specialpedagoger, men även beaktas i arbetet med att utforma och organisera stöd för studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.Many adolescent students in Sweden go through the regular school system without attaining the goals for the final grade. Therefore, there is a great need for adult education. The folk high school offers an alternative pedagogical discourse in relation to the regular school system because of its lack of nationally governed curriculums. The general course is for those students who want to complete the courses missed or failed in their prior schooling. Studies show that 30 % of all students in the general course have neuropsychiatric disabilities and that these students often succeed in their studies at folk high schools. The overall aim of this thesis is to contribute with knowledge in the area of special education regarding adult students with neuropsychiatric disabilities and folk high schools. The study was conducted as a qualitative study where the empirical result was gathered by semi-structural interviews. The theoretical framework consisted of the socio-cultural perspective and the results were analyzed with regards to the theory views on learning. Students attending the general course at two different folk high schools were interviewed with the intent of them shedding some light onto what it is within the folk high school that contributes to successful studies. The thesis will also point out what students identified as the biggest differences between folk high school and the prior school forms they have attended. The results show that the factors students find most significant for their educational progress are; flexible and inclusive pedagogics, the relationship with teachers, the fellowship, the boarding school-aspects and the smaller study groups. The differences from other types of schools that are pointed out are a slower pace in studies and a social support that is offered at a larger extent in folk high school. The result is relevant for the area of special education as the factors that are pointed out could be of more importance in the education of special education teachers, but also play a larger role in the way tutoring of students with neuropsychiatric disabilities is organized.
50
Paulsson, Ida. "Interaktionsbedömning vid kommunikativ funktionsnedsättning : Översättning, prövning och utvärdering av ett verktyg för bedömning av interaktion mellan barn med kommunikativ funktionsnedsättning och deras föräldrar." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166939.
Full textAbstract:
Interaktion är det komplexa samspel mellan interaktörer där meningsskapande skerinom kommunikativa sekvenser. Föreliggande studie syftar till att översätta ettbedömningsinstrument till svenska för bedömning av interaktion mellan barn medkommunikativ funktionsnedsättning och deras föräldrar. Instrumentet Coding of Parent-Child Interaction and Communication Skills Assessment är hämtat från studier avPennington et al. (1999; 2009) och prövas på två interaktionsdyader (barn i interaktionmed en förälder) före och efter genomgången föräldrakurs för att utvärdera ominstrumentet är användbart vid bedömningen av interaktion. Den svenska versionen avbedömningsinstrumentet innehåller koder med definitioner för identifiering avinteraktionsmönster. Strukturella bidrag och pragmatiska funktioner utgör kategorierför koderna. En jämförelse av kodningsresultaten gjordes genom kvalitativkommunikationsanalys med grund i de principer för samtalsanalys som arbetats framinom Conversation Analysis (CA). Resultaten visade att det krävs utveckling ochförtydligande av definitioner, avgränsningar och utökning av koder ochkodningsschema för fortsatt användning. Den komparativa analysen visar hur störrehänsyn måste tas till den bredare samtalskontexten, passiva respektive aktiva bidragsamt mottagarens tolkning av det aktuella bidraget vid användning avbedömningsinstrumentet. Man kan dock på tydligt sätt demonstrera interaktionsmönstergenom att använda bedömningsinstrumentet och dess kodningsstruktur. Nyckelord: interaktion, kommunikativ funktionsnedsättning, intervention,interaktionsmönster, samtalskontextInteraction is the complex interactive cooperation between participants where meaningis organized within communicative sequences. The purpose of the study at hand is totranslate an instrument into Swedish for assessment of interaction between children withcommunicative disorders and their parents. The instrument Coding of Parent-ChildInteraction and Communication Skills Assessment was originally published inPennington et al. (1999; 2009) and is here tested on two interactional dyads (child ininteraction with one parent) pre and post intervention, to evaluate whether theinstrument can be used for assessment of interaction. The Swedish version of theinstrument consists of codes and definitions for identification of interactional patterns ofthe participants. Code categories are structural moves and pragmatic functions. Resultsof the coding are compared with qualitative communication analysis using methodsbased on conversation analysis (CA). Results showed development and clarification ofdefinitions, limitations and additions of the codes and coding scheme are essential forfurther usage. The comparative analysis demonstrates how the instrument must developin regard of the conversational context, passive and active moves and the listener’sinterpretation and response of the move in question. However, the coding function andits structure is a good way to clarify and demonstrate interactional patterns. Keywords: interaction, communicative disorders, intervention, interactional patterns,conversational context
Lokalt id: 056