Relevant bibliographies by topics / Funktionsnedsättning / Journal articles
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Funktionsnedsättning.

Journal articles on the topic 'Funktionsnedsättning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 31 January 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 17 journal articles for your research on the topic 'Funktionsnedsättning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Borgström, Åsa. "Unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning." Socialvetenskaplig tidskrift 29, no. 1 (July 11, 2022): 91–110. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2022.29.1.4416.

Full text
Abstract:
Tidigare forskning visar att unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver ges möjlighet att utforska och uttrycka olika sociala identiteter, som idag sker på en rad olika arenor. Samtidigt saknas studier som särskilt belyser unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och identitetsskapande på digitala arenor. Det övergripande syftet med den här studien är således att studera erfarenheter av självpresentationer som unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning gör på internet. Ett särskilt fokus riktas åt hur internet och sociala medier kan skapa förutsättningar för alternativa identitetskonstruktioner och hur dessa kan ta sig uttryck för dem. Studien baseras på intervjuer (individuella intervjuer, par-intervjuer och fokusgrupper) med unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (n=17). Intervjuerna genomfördes under 2017 och 2018 och intervjupersonerna var mellan 16-21 år. Analysen av materialet är inspirerad av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative phenomenological analyses - IPA) och mynnar ut i fyra teman: ”vara sig själv”, ”vara försiktig och undvika visa kroppen”, ”i andras ögon: om låtsasidentitet och att försköna” och ”när bilden inte stämmer överens”. Resultatet tolkas utifrån ett interaktionistiskt perspektiv och synliggör förhandlingar på olika nivåer inom olika områden. Mest framträdande är förhandlingen mellan risk och möjlighet, arenorna online och offline och normalitet och avvikelse. Slutsatsen är att unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning ger intryck av att befinna sig i ett spänningsfält mellan risk och möjlighet. Det är tydlig att internet å ena sidan utgör en möjlighet att utforska olika identitetsuttryck i samspel med andra. Å andra sidan kan internet liknas vid ett ”minfält” där det gäller att navigera mellan riskerna. Detta leder till en försiktighet som är relevant, men som kan upplevas som hämmande. Sammantaget ställer det stora krav på omgivningen: föräldrar och professionella. De praktiska implikationerna diskuteras utifrån begreppen dialektisk delaktighet och positivt risktagande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Wildén, and Magnus Tideman. "Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (December 21, 2020): 25–49. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3411.

Full text
Abstract:
Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Tsilingaridis, Georgios, and Leif Jansson. "Parodontal hälsa hos patienter med sjukdom eller funktionsnedsättning." Aktuel Nordisk Odontologi 41, no. 01 (February 11, 2016): 57–72. http://dx.doi.org/10.18261/issn2058-7538-2016-01-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Widén, and Magnus Tideman. "Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader." Tidsskrift for velferdsforskning 19, no. 03 (September 23, 2016): 241–60. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2464-3076-2016-03-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Anderson, Lotta, Hanna Egard, Camilla Nordgren, and Patricia Staaf. "Breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning – En utmaning för den högre utbildningen." Högre utbildning 8, no. 1 (2018): 33. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1141.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Berthén, Diana, Anna Backman Bister, and Viveca Lindberg. "Musikundervisning för grundsärskolan? – en forskningsöversikt." Nordic Research in Music Education 3, no. 2022 (October 13, 2022): 21–50. http://dx.doi.org/10.23865/nrme.v3.3729.

Full text
Abstract:
Det övergripande syftet med denna artikel är att bidra med en översikt som kartlägger internationell forskning om musikundervisning för barn och ungdomar (F–9) med intellektuell funktionsnedsättning (IF). I Sverige får elever som bedöms inte kunna nå grundskolans lärandemål vanligen sin utbildning i den skilda skolformen grundsärskolan. En konfigurativ översikt har genomförts och 26 utvalda artiklar har analyserats med fokus på musikundervisningens mål. Resultatet redovisas i tre teman: Attityder och förhållningssätt, Undervisning och lärande samt Kritiska studier för empowerment och diskuteras mot kulturhistorisk teori och begrepp såsom musical becoming. Artikeln bekräftar tidigare översikters resultat: behovet av klassrumsstudier i grundsärskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Norderyd, Johanna, and Rebecca Gahn. "Special Olympics – tandvårdens bidrag till bättre oral hälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning." Aktuel Nordisk Odontologi 48, no. 1 (January 3, 2023): 172–85. http://dx.doi.org/10.18261/ano.48.1.12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Olofsson, Jonas, Per Germundsson, and Maria Norstedt. "Företagare med funktionsnedsättning i Sverige – en ”bortglömd” grupp i gränslandet mellan arbetslinjen och funktionshinderspolitiken." Nordisk välfärdsforskning | Nordic Welfare Research 7, no. 2 (October 4, 2022): 108–20. http://dx.doi.org/10.18261/nwr.7.2.3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Olsson, Ingrid. "Hur skolor kan utveckla elevers funktionella kunskaper – en nordisk forskningsöversikt om undervisning av elever med intellektuell funktionsnedsättning." Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 8 (2022): 156. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v8.3409.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Tideman, Magnus, and Jenny Aspling. "Covid-19-pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige." Socialvetenskaplig tidskrift 28, no. 4 (June 3, 2022). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.4.4366.

Full text
Abstract:
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt och är ofta beroende av andras stöd för ett gott liv. Kunskap saknas om hur deras vardagsliv, hälsa och stödinsatser påverkas av den välfärdsutmaning som covid-19-pandemin innebär. I denna artikel redovisas och diskuteras anhörigas och personals bedömningar av pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige efter sex månaders pandemi i september 2020, det vill säga efter första vågen. 919 personer, 340 anhöriga och 579 anställda har anonymt besvarat en webbaserad enkät. Syftet med studien var att belysa hälsorelaterade och sociala effekter med fokus på vilka restriktioner som förekommit och vilka konsekvenser de bedöms ha fått för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visar att begränsningar i sociala relationer och inskränkningar i sysselsättning och aktiviteter har förekommit under covid-19-pandemin för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Såväl anhöriga som personal noterar markant ökade problem avseende viktökning, stereotypa beteenden, humör/ångest, sömn, utåtagerande och självdestruktivt beteende liksom aggressioner. Smittskyddsinsatser i form av skyddsutrustning och social distansering har tillämpats men anpassad information som förklarar coronaviruset och restriktionerna har inte erbjudits alla. Flertalet som lever med intellektuell funktionsnedsättning är kontinuerligt beroende av stöd i sitt vardagsliv och möter därför dagligen många personer och riskerar i och med det att utsättas för smitta. För att kunna utveckla strategier för framtida pandemier eller kriser behövs mer kunskap om hur en pandemi som covid-19 påverkar personer med intellektuell funktionsnedsättning, fysiskt, psykiskt och socialt. Denna studie betonar vikten av att utveckla kunskaper och förberedelser för framtida pandemier för att förhindra social isolering och negativa hälsoeffekter för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Markström, Urban. "Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning." Socialvetenskaplig tidskrift 26, no. 3-4 (January 13, 2020). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2019.26.3-4.3093.

Full text
Abstract:
Establishment of community mental health services in SwedenCare and support for people with psychiatric disabilities has been subject to significant changes during recent decades. Institution-based forms of care have been replaced by policies focused on inclusion and participation in society, and by a new field of community-oriented services. The formal responsibility for supporting the target group has largely shifted from mental health care to municipal social services. This article characterizes this new field of expertise, and discusses a number of current themes that seem to influence the extent to which policy-level objectives can be achieved. One theme is the establishment of a knowledge base regarding community-based services, in which local development work and academic research have sometimes enriched each other. Individual support towards employment is used as one example of a model developed through a combination of service innovation and research. Another theme concerns the concept of personal recovery, which has contributed to a new ideological orientation, where the lived experience of service users and issues of participation and involvement are emphasized. Furthermore, the problem of in-real-life implementation is discussed. A significant share of the current knowledge on effective service and support is never implemented in real practice, neither at a national nor a local organizational level. This ”treatment gap” should be considered as one of the primary challenges in community mental health services today. This article highlights a study where researchers sought to identify critical components for long-term establishment of evidence-based services. Finally, the field of community mental health services is portrayed as slowly establishing both organizational forms and a foundation of research- and experience-based knowledge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Ryrstedt, Eva. "Får jag inte bestämma något själv? En studie av kvarstående beslutanderätt hos dementa äldre." Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 3-4 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.3-4.2409.

Full text
Abstract:
Denna studie behandlar vilken kvarstående beslutanderätt en äldre dement person med en kognitiv funktionsnedsättning har, när en ställföreträdare som kan handla utan den äldre dementas samtycke, är förordnad. Studien omfattar både rättshandlingar och andra beslut.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Erlandsson, Sara. "”Gammal” eller ”funktionshindrad”? Välfärdspolitisk gränsdragning och konstruktioner av grupper." Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 3-4 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.3-4.2406.

Full text
Abstract:
Trots den välfärdsstatliga betoningen på jämlikhet och rättvisa villkoras vuxna personers tillgång till omsorgsinsatser av ålder. Denna artikel diskuterar hur det kommer sig att detta sällan diskuteras i termer av likvärdig behandling genom att analysera hur äldre personer och personer med funktionsnedsättning konstrueras som ickejämförbara grupper i nationell politik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Alexius, Katarina. "Prognoser i tvångsvårdsärenden om omsorgssvikt." Socialvetenskaplig tidskrift 20, no. 3-4 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2013.20.3-4.2434.

Full text
Abstract:
I barnavårdsärenden är det ibland centralt hur nu- och dåtid kopplas till en prognos baserad på kunskaper om risker. I denna artikel undersöks relationen mellan bakgrunds-, prognos- och kunskapspåståenden i utredningar och domar som rör tvångsomhändertaganden till följd av brister i omsorgen om barn i familjer där någon förälder har kognitiv funktionsnedsättning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Hammarström, Gunhild, and Sandra Torres. "Livssituation och förhållningssätt bland äldre i behov av hjälp och stöd." Socialvetenskaplig tidskrift 12, no. 4 (March 28, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2005.12.4.2614.

Full text
Abstract:
Denna studie behandlar hur äldre personer i behov av hjälp och stöd i sitt vardagliga liv framställer sin livssituation. Fyra olika förhållningssätt har identifierats utifrån vad de intervjuade berättar om sina funktionsnedsättningar, rumsliga och sociala begränsningar, sociala relationer och socialt stöd samt välbefinnande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Jeppsson Grassman, Eva, Lotta Holme, Annika Taghizadeh Larsson, and Anna Whitaker. "Ett långt liv med särskilda förtecken: Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar." Socialvetenskaplig tidskrift 18, no. 2 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2011.18.2.2467.

Full text
Abstract:
Vad innebär det att åldras med funktionsnedsättningar som man fått redan i tidig ålder eller som yngre vuxen? På vilket sätt formar funktionshinder livet över tid? Och hur är det att vara en till åren kommen förälder och fortfarande vara central som hjälpgivare till ett vuxet, funktionshindrat barn? Vilken betydelse har epoken och reformerna? I artikeln diskuteras dessa frågor med utgångspunkt i ett brett upplagt forskningsprojekt ”Funktionshinder, livslopp och åldrande”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Larsson, Stig. "Från patient till medborgare – Personer med funktionshinder möter ett nytt paradigm." Socialvetenskaplig tidskrift 8, no. 4 (March 7, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2001.8.4.2767.

Full text
Abstract:
Denna artikel är en introduktion till några basala teman inom handikappforskningen. Här redogörs för utvecklingen av handikappbegreppet och hur det återspeglats inom särskilt den svenska handikappolitiken. Vidare diskuteras frågan om hur stort antalet personer med funktionsnedsättningar är med utgångspunkt från skilda definitioner. Det inklusiva perspektivet, där personer med funktionshinder betraktas som medborgare i gemen, börjar bli en etablerad del av den politiska retoriken men sätter ännu i ringa grad spår i de vetenskapliga ansatserna på handikappområdet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Funktionsnedsättning' for other source types:
Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography