Academic literature on the topic 'Fusion och förvärv'

Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten. Det är vanligt att intuition och känsla styr vilket gör att en byråkratisk beslutsmodell på ett bättre sätt kan beskriva beteendet. En viktig orsak till den låga graden av rationalitet är att företagen styrs av marknadens krav på tillväxt. Detta leder till att uppvisande av handling är viktigare än genomförande av lyckade och vinstgivande förvärv och fusioner.

Runt det senaste sekelskiftet uppstod en stor våg av fusioner och förvärv, trots det faktum att få resulterar i vinst. Mot bakgrund av detta är det intressant att undersöka vilka motiv som anges till fusioner. En orsak kan vara att företag lockas av de resultat som framgångsrika sammanslagningar uppvisar, varför det också är intressant att studera vilka metoder som används för att mäta utfallet av en fusion eller ett förvärv. Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka och jämföra motiven till och utvärderingskriterierna för fusioner och förvärv, angivna av teoretiker respektive medier. Resultaten av undersökningen visar att samtliga initialt angivna motiv ej utvärderas, särskilt ej implicita motiv då dessa är svåra att mäta. Endast ett fåtal skillnader noterades bland motiven och utvärderingskriterierna i det teoretiska och empiriska materialet. Den viktigaste skillnaden tycks vara att media tenderar att fokusera på ämnen med nyhetsvärde.

Sverige är ett av de länder som påverkas mest av globaliseringen. En kraftig ökning av utländska direktinvesteringar och gränsöverskridande förvärv och fusioner har förändrat det svenska näringslivet. Var femte svensk i näringslivet arbetar idag i ett utlandsägt företag. Utländska institutionella investerare står för runt en tredjedel av ägandet på Stockholmsbörsen. Ett nytt sätt att se på företagens mål och mening sägs ha kommit till Sverige. Talet om aktieägarvärde ges utrymme i media och i företagens kommunikation. Det sätter aktieägarna i främsta rummet på ett sätt som är annorlunda jämfört med ett svenskt intressentmodellsorienterat sätt att se på företaget. Mot denna bakgrund studeras fyra svenska företag som snabbt blir mer internationella genom förvärv och fusioner. I en hermeneutisk studie får vi genom kvalitativa och longitudinella fallstudier följa anställda och chefer och se deras reaktioner på de stora förändringar som internationaliseringen innebär för vardagslivet i organisationen. Läsaren erbjuds en explorativ och induktiv resa som ger en ökad förståelse för mötet mellan det svenska och det globala och för vilken påverkan som sker på svenska företags relationer med sina nära intressenter.
Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006

Bakgrund: Globalisering ger förutsättningar för tillväxt av internationella fusioner och förvärv. Vad gäller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvärvning av det svenska för att komma åt egenskapen som det svenska företaget innehar.

Problemformulering: Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer är viktiga vid internationella fusioner och förvärv?

Syftet: Att skapa förståelse för internationella fusioner och förvärv genom att analysera och utvärdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvärv av ett svenskt företag.

Metod: Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ ansats och består av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvärvet.

Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kärngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, då dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvärv. 

 

Purpose                               The main purpose of this study is to test in which part of the economic cycle that generates the best results on corporate acquisitions for the acquirer in the short-term. The study examines the Swedish market and has the aim to study both domestic and foreign acquisitions made by Swedish acquirers. The study also has a purpose of examining if there is a difference in results with domestic acquisitions and foreign acquisitions.   Theory The theoretical perspective will include previous research, concepts and theories. The theoretical framework includes Efficient market hypothesis, The random walk theory and the Non-random walk theory.  Method This study undertakes a quantitative approach with a deductive reasoning. The event study includes a 10 day event window (t-4, t+5). It is an event study that examines 100 acquisitions listed on the Nasdaq OMX Stockholm during the time period 2008- 2018.  Results Data has been collected from the databases Zephyr, Orbis and Nasdaq OMX Nordic. In the empirical foundation AAR and CAR is presented. The results show that it is better to make acquisitions during a upturn in the short-term perspective. The results also show a very slim difference between domestic and foreign acquisitions.
Syfte Syftet med denna studie är att undersöka i vilket konjunkturläge företagsförvärv genererar högst abnormal avkastning på det förvärvande företagets aktie på kort sikt. Studien mäter förvärv på den svenska marknaden och avser att analysera om förvärv utförda mellan svenska företag kontra svenska förvärv på utländska företag påverkar den abnormala avkastningen på. Teori Studien utgår från två stycken teorier och innefattar en referensram med utvalda tidigare forskningar inom området. Teorierna som ingår i studien är Effektiva marknadshypotesen och The Random walk som även inkluderar non-random walk. Metod Denna studie har en kvantitativ forskningsdesign med deduktiv ansats som bygger på ett metodval i form av eventstudie. Eventstudien består av ett eventfönster på 10 dagar (t-4 till t+5)och undersöker reaktionen på marknaden vid 100 stycken förvärv där det förvärvande företaget är börsnoterat på OMX Stockholm nasdaq. Resultat Datan är insamlad via databaserna Zephyr, Orbis och Nasdaq OMX Nordic. I empirinpresenteras AAR och CAR där resultaten visar på att det är bättre att genomföra förvärv i högkonjunktur i ett kortsiktigt perspektiv. Resultaten för inhemska kontra utländska marknadenvisar på väldigt små skillnader.

Många av dagens företag växer sig större genom förvärv och fusioner. I efterhand beskrivs många av dessa processer som misslyckade. Vanligt är att integrationsprocessen brister vad gäller hanteringen av de mänskliga resurserna. Syftet med denna studie var att fånga olika parters upplevelse och erfarenhet av förvärvsprocesser och dess hantering, samt hur förvärven upplevts påverka organisationen. Åtta personer kopplade till samma konsultföretag intervjuades och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att upplevelserna av processen var positiva i inledningsskedet, men senare upplevdes mer negativa. Vidare beskrevs brist på lojalitet, uppkomna orättvisor, samt att förvärven hade olika påverkan på organisationen beroende på tidsperspektiv. Med ett mer personligt bemötande skulle den mänskliga sidan av fusioner och förvärv kunna förbättras avsevärt.

Mot bakgrund av diskussionen om globaliseringens följder undersöker avhandlingen fyra svenska företag som får nya utländska ägare och ställer sig frågan om vad det egentligen är som gör att svenska medarbetare accepterar förändringar i sin arbetssituation. Frågan handlar om intern legitimitet, det informella mandat att leda och verka som en ny ägare behöver för att kunna driva företaget med stöd av medarbetarna i stället för att utkämpa en kamp emot dem. Kulturkrockar har blivit ett modeord i globaliseringens tidevarv. Men det är inte särskilt ofta som vi tänker på vad utländska företag möter när de etablerar sig i Sverige. Avhandlingen visar på ett särskilt svenskt norm- och värderingssammanhang som man måste beakta för att vinna intern legitimitet. De svenska medarbetarna tycks kräva ett stort mått av delaktighet och möjlighet att påverka det egna arbetet, vilket bygger på en särskild syn på vad som är rätt och fel i arbetskontexten. Det är tydligt att värderingar om frihet, jämlikhet, inflytande och respekt för den enskilde bildar ett mönster som ger en särskild förväntan på hur arbetssituationen ska se ut. Innebörden av detta är viktig för en ny utländsk ägare att förstå för att kunna skapa en god relation till medarbetarna och för att kunna integrera svenska företag på ett smidigt sätt. För att få intern legitimitet bland svenska medarbetare måste man som ägare uppfylla flera förutsättningar. Medarbetarna värderar de nya ägarna utifrån direkta erfarenheter av förändringar men också utifrån nationella stereotyper. Det visar sig att förändringar av själva arbetsinnehållet är svårare att acceptera än förändringar av rutiner och organisationens utseende. Detta har att göra med en utmaning av själva meningen med arbetet är svårare än förändringar av dess yttre former. Nyckeln till den interna legitimiteten finns i ett antal faktorer som avhandlingen identifierar. Organisatorisk autonomi, att kunna behålla en viss frihet och ett inflytande över den egna arbetssituationen, är viktigt, liksom att köparen motsvarar ofta högt ställda krav på kunskap och kompetens som kan komma den svenska organisationen till del. Identifikation är ett annat nyckelord. Köparen måste ha status, och här ser man en nationell rangordning. Ju mindre kunskap man har om de nya utländska ägarna, desto större vikt får nationella stereotyper. Här tycks anglosaxiska länder har högre status bland de svenska medarbetarna än Tyskland och Finland. Samtidigt spelar ekonomiska realiteter roll. Förändringar motiveras ofta med hänvisning till en marknadsekonomisk logik som många medarbetare är beredda att acceptera. Dessutom spelar den personliga målbilden roll. Att kunna utvecklas i yrkesrollen eller göra karriär i en internationell organisation lockar medarbetarna, och om detta kan erbjudas är tendensen till acceptans av den nya ordningen större .

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006

Fusioner och förvärv har varit ett populärt sätt för företag att växa sedan ett par decennier tillbaka. Sammanslagningar är ett potentiellt effektivt sätt för organisationer att öka marknadsandelar, skapa stordriftsfördelar, få tillgång till ny teknik eller öka intäkter. Samtidigt innebär de ofta omfattande organisatoriska förändringar, vilket enligt statistiken leder till att fler än varannan fusion eller förvärv slutar med att företagen skiljs åt. Omorganisationer kan skapa oro och konflikter, vilket i sin tur leder till lägre employee commitment bland de anställda. Employee commitment är den attityd som existerar hos den anställde när dennes identitet är i linje med själva organisationen eller när organisationens mål blir integrerade med individens personliga mål. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre valda företag arbetat för att förbättra employee commitment i samband med en fusion eller ett förvärv. Genom kvalitativa intervjuer utreder vi hur företagen arbetat med employee commitment före, under och efter integrationsprocessen. Vår studie visade att endast en av samtliga tre respondenter ansåg att fusionerna respektive förvärvet hade en negativ påverkan på employee commitment.  Vidare stod det klart att kommunikation och ledarskap var de viktigaste gemensamma faktorerna för att stärka employee commitment. Det vår studie visade kan påverka employee commitment negativt var nytt koncernspråk och krockande företagskulturer. Slutligen har HR haft en viktig roll genom samtliga förändringsprocesser. HR-aktiviteter som är vanliga för att stärka employee commitment är medarbetarundersökningar, sociala events, personliga utvecklingssamtal och belöningssystem. En slutsats är att HR-aktiviteter för att motverka kolliderande företagskulturer är viktigare vid fusioner än vid förvärv.