Academic literature on the topic 'Fysikaliska fenomen'

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur gymnasielevers förmåga att besvara samt taställning till frågor rörande ett antal fysikaliska fenomen påverkas av att de exponeras för ett antalkortare filmklipp tagna ur populärfilm innehållande scener där fiktiva representationer avfysikaliska fenomen återges på ett sätt som inte nödvändigtvis överensstämmer med devedertagna naturvetenskapliga förklaringsmodeller av dessa fenomen som dessa eleverna bör hatagit del av i sin undervisning enligt rådande kursplaner.För att kunna göra detta har ett antal passande scener noggrant valts ut ur populärfilmer och enenkät utformats med frågor om ett antal utvalda verklighetsknutna fysikaliska fenomen somgymnasieelever har fått besvara före och efter det att de exponerats för dessa filmscener.I analysen av svarsmaterialet har studerats ett antal övergångar mellan egenskaper ochegenskapskombinationer i elevernas enkätsvar före jämfört med efter exponeringen avfilmscenerna och jämförande statistik har sammanställts över hur pass frekvent förekommandedessa övergångar har varit för deltagarna i studien.Studiens resultat visar att det finns en inte helt obetydlig andel elever som efter exponeringen avfiktiva filmscener besvarar samt tar ställning till frågorna om fysikaliska fenomenen på ett sättsom i flera fall kan hänvisas till hur dessa fenomen fiktivt återges i filmscenerna.
The goal of this study has been to investigate how secondary school students abilities to respond and to decide in matters concerning a select number of commonly known physical phenomena were affected by the exposure of short film clips taken from popular movies containing scenes of fictional representations of such physical phenomena represented in a way that does not necessarily conform with the accepted scientific explanations of those phenomena and which these students should have normally taken note of in their schooling according to their current curricula.To do this, a number of suitable scenes were carefully selected from some popular movies and a specifically crafted questionnaire containing a select number of physical phenomena from real life situations was composed that the secondary school students then were required to respond to before as well as after they were exposed to those film scenes.In the analysis of the responses a select number of transitions between properties as well as combinations of properties of the students' responses were observed when considering the before exposure responses compared to the after exposure responses and thus comparative statistics were compiled on how frequent those transitions were amongst the participants in the study as a whole.The results showed that there are a not so insignificant proportion of students that after the exposure of fictional scenes did answer and decide on issues concerning physical phenomena in a way that in many cases directly referenced how these phenomena were depicted in the fictional movie scenes despite that their previous training in school said otherwise.

The aim of this study was to examine the legal guardians' view on their children’s curiosity and interests towards physical phenomena. The study was carried out by the help of surveys that were sent to the legal guardians in both paper and digital form. The questions that were answered brings up children’s questions and interests towards physics, factors that encourage curiosities and interests, as well as the legal guardians'  view on what knowledge they find the most important for their children to have. The surveys were collected and compilated using bar charts. The result of this study shows that children in preschool age show an interest and curiosity towards physics. It also appeared that the teachers' engagements as well as an encouraging environment with accessible material are important factors, according to the legal guardian’s view, when it comes to encouraging their children´s curiosity and interests towards physics. The legal guardians consider that it is important that their children are being taught physics in preschool.
Syftet med denna studie var att undersöka vårdnadshavarnas syn på deras barns nyfikenhet och intresse för fysikaliska fenomen. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som skickades ut till vårdnadshavarna både i pappersform och som webbenkät. Frågorna som besvarades tar upp barns frågor och intresse för fysik, vad som främjar barns nyfikenhet och intresse samt vad vårdnadshavarna upplever är viktigt att barnen får kunskaper om. Enkäterna samlades in och sammanställdes i form av stapeldiagram. Resultatet av denna undersökning visar att barn i förskoleåldern visar ett intresse och en nyfikenhet för fysik. Det framkom också att pedagogernas engagemang samt en uppmuntrande miljö med tillgängligt material är viktiga faktorer enligt vårdnadshavarna när det gäller att främja barns nyfikenhet och intresse för fysik. Vårdnadshavarna lyfter att det är viktigt att deras barn får med sig kunskaper inom fysik från förskolan.

Det behövs undervisning av kemi och fysik i förskolan. Uppfattningen om hur denna ska bedrivas för att främja yngre barns lärande är inte enhetlig. Därför kommer denna studie vara inriktad på att undersöka huruvida barnböcker kan vara ett verktyg för att identifiera och utveckla kunskap om fysikaliska fenomen. Forskningsfrågan studien syftar att besvara är “Hur uttrycks fysikaliska fenomen relaterade till luft i barnböcker?”. Innehållsanalys med multimodalt perspektiv användes som metod där innehållet i sju böcker systematiskt och objektivt gicks igenom. Böckerna som valdes ut till analysen handlade om väderförhållanden, de var således inte skrivna för att presentera naturvetenskapliga fenomen. Dimensionerna som framkom under analysen var följande “Hur luft uttrycks”, “Luft i rörelse”, “Luftens temperatur”, “Företeelser som är i behov av luft” och “Antropomorfism/ Animism och metaforer”. Därefter fördes olika kategorier med begrepp in under dessa utifrån böckernas innehåll. Resultatet visade att böckerna använder sig av ett rikt språkbruk och har ett varierat utbud av hur fysikaliska fenomen relaterade till hur luft uttrycks. Böckerna vars innehåll analyserades kan ge många uppslag till hur luft kan presenteras i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur barnen i förskolan diskuterar sina kunskaper i ämnena fysik och teknik, samt om de använder fysikaliska och tekniska fenomen när de försöker att lösa ett konstruktionsproblem. Studien är utförd på en förskola i ett brukssamhälle i Sverige där fjorton barn i ålder 3 till 6 år deltog. Metoden i studien är en småskalig kvalitativ etnografisk studie där materialet har samlats in genom att göra fältanteckningar och att spela in barnens diskussioner. Litteraturdelen i studien presenterar tidigare forskning samt vad den tidigare forskningen visat. En sociokulturell teoretisk utgångspunkt används till grund för studien. Studiens resultat visar att barnens kunskaper och erfarenheter om fysikaliska och tekniska fenomen kommer fram genom diskussioner. Studiens slutsats är att barnen har kunskaper och erfarenheter om fysiska och tekniska fenomen, som de använder för att förstå sin omvärld och för att hitta lösningar på liknande problem.
The purpose of the study is to examine how the children in preschool discuss their knowledge in the subjects physics and technology, and whether they use physical and technical phenomena when they try to solve a construction problem. The study was conducted at a preschool in an industrial community in Sweden, where fourteen children aged 3 to 6 participated. Method of the study was a small-scale qualitative ethnographic study where the material has been collected by making field notes and recording children's discussions. The literature part of the study presents previous research as well as what the previous research showed about the subject. A socio-cultural perspective is used as the base for the study. The results of the study show that children's knowledge and experiences of physical and technological phenomena emerges through discussions. The study's conclusion is that children have knowledge and experience about the physical and technological phenomena that they use to understand their world and to find solutions to similar problems.

Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.

En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.

Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse. Många av eleverna använde fysikaliska begrepp i svaren, men det är först då eleven kan placera begreppen i ett sammanhang som eleven har fått förståelse för fenomenet och därmed tillägnat sig kunskap.

The purpose of this study was to increase knowledge how preschool children act to explore and managing scientific phenomena. The phenomenon´s that was chosen for this study is magnetism and friction, the study was conducted through qualiative semi-structured interviews in group. By interviewing the children while the experiments were carried out their thoughts and reflections about the chosen phenomena made visible. To deepen the children´s learning in a pleasurable and inspiring way Information and Communication Technology (ICT) was intergraded, with help of a computer where the children got to watch the education program Tiggy test. By the children's act during the experiments you can see that the children follow a certain pattern when they explore and manage scientific phenomena. The children exploratory go through three different phases the "experience phase", the "study phase" and the "reflection phase". The phases build on each other and for the children to reach the final "reflection phase" they need support from the teacher (Fischer and Leicht Madsen, 2004). Furthermore the result indicates that children have ability to reflect, discuss and develop hypotheses in science.
Syftet med min studie är att få ökad kunskap om hur förskolebarn agerar för att utforska och hantera naturvetenskapliga fenomen. I studien valdes de fysikaliska fenomenen magnetism och friktion att utforskas, metoden som användes var semistrukturerade gruppintervjuer. Genom att intervjua barnen samtidigt som barnen genomförde experiment synliggjordes barnens tankar och reflektioner om de utvalda fenomenen. För att fördjupa barnens lärande på ett lustfyllt och inspirerande sätt integrerades informations-och kommunikationsteknik (IKT), med hjälp av en dator fick barnen titta på utbildningsprogrammet Tiggy testar. Genom barnens agerande under experimenten kan man se att barnen följer ett visst mönster när de utforskar och hanterar naturvetenskapliga fenomen. Barnens utforskande genomgår olika faser, upplevelse-upptäckarfasen, undersökningsfasen och reflektionsfasen, faserna bygger på varandra och för att barnen ska nå den slutliga reflektionsfasen behövs stöd från pedagogen (Fischer & Leicht Madsen, 2004). Vidare visar resultatet att barnen har en förmåga att reflektera, resonera och utveckla hypoteser inom naturvetenskapliga ämnen.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med att utvecklabarns förståelse för naturvetenskap, särskilt kemiska processer och fysikaliska fenomen. För attnå syftet används följande frågeställningar: På vilket sätt ingår kemiska processer och fysikaliskafenomen i förskolans naturvetenskap?, samt Hur upplever pedagogerna arbetet med kemiskaprocesser och fysikaliska fenomen?. Utgångspunkt för studien är den reviderade läroplanen förförskolan med större krav på pedagogers ansvar för barns lärande i naturvetenskap, inklusivebarns lärande om fysikaliska fenomen och kemiska processer. Studien har genomförts genomintervjuer med 12 pedagoger på en förskola i Mellansverige. Av studiens resultat framgår attpedagogerna arbetar med fysikaliska fenomen och kemiska processer på ett varierat sätt.Konkreta exempel på fysikaliska fenomen är väderfenomen och årstider, elektricitet ochbalans/kraft/rörelse. Exempel på kemiska processer är växter/frön och kompost/sortering. Avintervjuerna framkommer att pedagogerna önskar mer kunskaper om vad fysikaliska fenomenoch kemiska processer kan innebära.

Bakgrund Kemiska processer pågår i allt det som kallas liv och hela vår omvärld består av fysikaliska fenomen. I förskolans verksamhet ska barn få möjlighet att utveckla en grundläggande förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Kommunikation mellan förskollärare och barn är en viktig del i lärandet av de naturorienterande ämnena. Begynnande naturvetenskap är ett begrepp som används i frågan om vilket innehåll naturvetenskap ska ha i det pedagogiska arbetet med barn i förskolan. Begynnande naturvetenskap tar utgångspunkt i samspelet mellan barn och förskolläraren, där barns intresse och nyfikenhet styr det pedagogiska arbetet. Studien utgår ifrån Läroplansteorin. Syfte Syftet i denna studie är att ta reda på hur förskollärare tolkar och omsätter det läroplansmål som handlar om att förskolan ska sträva mot att barnen ska utveckla förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet är sju förskollärare som varit verksamma i förskolan mer än fem år. Data har samlats in och sju intervjuer har analyserats. Resultat Resultatet visar att förskollärarna har olika tolkningar av kemiska processer och fysikaliska fenomen samt hur det omsätts i förskolans verksamhet. I följd av olika tolkningar framgår begränsningar som kan finnas i det pedagogiska arbetet med barnen. Kemiska processer relateras ofta till vattnets aggregationsformer, men även till kemiska blandningar och lösningar. Fysikaliska fenomen relateras till det fysikaliska området kraft och rörelse samt fenomenen lufttryck, friktion och flyta/sjunka. Majoriteten av förskollärarna beskriver utifrån erfarenheter att det finns en skillnad i arbetet med kemiska processer och fysikaliska fenomen med yngre respektive äldre barn i förskolan. Begränsningarna är förskollärarens egna inställning och kunskap till arbetet med kemiska processer och fysikaliska fenomen samt material- och tidsbrist och stora barngrupper.

The aim of the study is to provide knowledge about how children explore, understand and reason about the physical phenomenon of friction. This study have been based on the younger children’s exploring. The method of the study has been observation in order to get as close to the environment that’s being investigated and to bring attention to the younger children’s actions. A nonparticipating observation was also used for the observer to influence the children as little as possible. The observations that have been made have taken place over two days and have been video recorded to ensure documentation of children's reasoning, body language and actions. The result shows how the children focused on overcoming the friction to get an object to slide instead of getting stuck. The participants’ interaction also emerged in the result as central to driving the exploration further. The conclusions drawn after the study is that the result can be linked to the preschool’s curriculum, which addresses the fact that the children should be given the opportunity to explore, discuss and develop understanding of physical phenomena. The study has also highlighted that hills can be used as a tool for teaching and exploring the phenomenon of friction.