Academic literature on the topic 'Fysiologiska aspekter'

Tilknytningsteori er blevet populær som en psykologisk forståelsesramme for såvel normal udvikling som for psykopatologi, men de psykologiske aspekter af tilknytning er egentlig kun en del af et større billede. Bowlby ønskede en integration af naturvidenskabelige og subjektive eller psykoanalytiske begreber, en ambition han delte med både Freud og Darwin, hans to vigtigste inspirationskilder. Formålet med tilknytningsteorien var at integrere forskellige discipliners synsvinkler for at opnå en bredere og dybere forståelse af udvikling og psykopatologi. Bowlby holder sammen på sit tværfaglig perspektiv på udvikling og psykopatologi, ved hjælp af en biologisk baseret kontrolsystemsteori. Principperne ved kontrolsystemsteori gennemgås kort for at forstå, hvordan Bowlby forsøgte at integrere forskellige discipliner i sin teori. Dernæst beskrives forskellige tværfaglige perspektiver ved tilknytningsteori. Der lægges vægt på fysiologisk og neurofysiologisk forskning. Til sidst overvejes fordele ved et tværfagligt perspektiv.

Der redegøres for den vekslende terminologi og vanskelighederne med at afgrænse og definere begrebet body-image. Det er et fortættet, multidimensionalt begreb, hvori der indgår mange aspekter, såvel fysiologiske som psykologiske og sociale. Det er ikke statisk, men dynamisk, og det er repræsenteret både på et bevidst og et ubevidst niveau. Det postuleres, at der latent eksisterer en primitiv kerne med en dispositionel styrende kraft, og der illustreres med eksempler fra såvel organiske lidelser som fra psykopatologien. – Topografisk er bodyimage repræsenteret i den posteriore del af højre (recessive) parietallap, men også andre områder af hjernen er af betydning. Foruden neuropsykologiske aspekter er psykoanalytiske, fænomenologiske og udviklingspsykologiske synspunkter omtalt, og body-image’s rolle i dannelsen af identitetsfølelsen og selvet er berørt. Sluttelig redegøres der for forskellige undersøgelsesmetoder vedrørende body-image, og der illustreres med eksempler fra egne undersøgelser.

I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät. Resultatet visade att människans termoreglering är av komplex natur som till största del styrs via reglering av hudens genomblödning men de fysiologiska mekanismerna är ännu inte helt klarlagda. Effektiva metoder för kylning är helkroppsimmersion i cirkulerande kallt vatten eller fuktning av huden med kallt vatten och fläktning. Vattentemperatur för optimal kyleffekt är ännu inte fastställt. Värmebalansberäkningarna illustrerade att bästa kyleffekt, via evaporation och konvektion uppnås med att så stor yta som möjligt fuktas med vatten (etanol vid hög luftfuktighet), fläkthastighet 3 m/s, vindriktning tvärs kroppens längdriktning och hudblodflöde 90 l/m2h. Riskgrupper för ansträngningsutlöst värmeslag är t.ex. idrottare, militärer och räddningsarbetare.  Det klassiska värmeslaget drabbar främst äldre och småbarn, kroniskt sjuka, fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Riskfaktorer är bl.a. hög luftfuktighet, infektion, vissa läkemedel, social isolering, institutionsboende och avsaknad av luftkonditionering. Telefonintervjuer bekräftade att det initiala medicinska omhändertagandet variera stort på regionsjukhusens akutmottagningar. Sammanfattningsvis behövs en större sammanställning av forskningsresultat kring överhettning och effekter av olika kylmetoder för skapande av riktlinjer. Utifrån denna studie rekommenderas, beroende på personens allmäntillstånd nedsänkning i kar med cirkulerande kallt vatten alternativt placering i näthängmatta eller sidoläge med kontinuerlig sprayning av vatten över hela kroppen samtidigt som fläktar blåser tvärs kroppens längdriktning.