Dissertations / Theses: 'Fysioterapeuters upplevelse'

1

Barrdahl, Hanna, and Sandra Johansson. "FYSIOTERAPEUTERS UPPLEVELSE AV SIN YRKESROLL INOM DEMENSVÅRD." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31642.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Befolkningen blir äldre och antalet som lever med en demenssjukdom ökar. Fysioterapeuten kan bidra med sin kompetens och vara en del av ett multiprofessionellt team i vården av personer med demenssjukdom, en patientgrupp som av andra professioner upplevs som utmanande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka fysioterapeuters upplevelse av sin yrkesroll inom vård av personer med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex fysioterapeuter som arbetade med personer med demenssjukdom, sedan utfördes en kvalitativ innehållsanalys på materialet. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterande i sex kategorier som sedan skapade två olika teman: “problemlösare för rehabiliteringsbeteende mot en ökad livskvalitet” och “kompetens, ett öppet sinne och samverkan ligger till grund för arbetet”. Slutsats: Fysioterapeuterna upplevde sin yrkesroll som viktig inom vården av personer med demenssjukdom samt att arbetet ofta är utmanande, men de upplevde att det behövdes större möjlighet till vidareutbildning inom området. Fysioterapeuterna ansåg att det var viktigt med bemötandet mot patienterna samt att ha ett samarbete med andra professioner. Studieförfattarna anser att fler studier behövs inom området, då med fokus på de hinder som finns i samarbetet med andra professioner. Nyckelord: Fysioterapi, hälso- och sjukvårdpersonal, kvalitativ forskning, neurodegenerativa sjukdomar

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hindorf, Henriksson Erika. "Fysioterapeuters upplevelse av drop in mottagning : en intervjustudie." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177550.

Full text

Abstract:

Introduktion: Drop in är en mottagningsform som allt fler vårdcentraler erbjuder, och innebär att patienterna kommer utan att ha bokat tid. Begreppen direct access, open access, advanced access och walk in centres används på engelska. Tidigare studier har visat att direct access är kostnadseffektivt och att patienterna är nöjda med mottagningsformen samt att det ökar tillgänglighet. Det finns däremot få studier som undersökt vårdpersonalens perspektiv avseende drop in som mottagningsform. Syfte: var att beskriva hur fysioterapeuter inom primärvården upplever drop in som mottagningsform. Metod: Denna studie har en kvalitativ studiedesign. Totalt genomfördes 19 semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter från olika regioner i mellersta Sverige. Dessa analyserades sedan enligt kvalitativinnehållsanalys med induktiv ansats Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Individuella skillnader i hur drop in upplevs och Drop in är en effektiv mottganingsform men ställer krav på kompetens samt tre underkategorier till varje huvudkategori. I första huvudkategorin gav fysioterapeuterna uttryck för både positiva och negativa känsloaspekter av drop in som mottagningsform. I den andra huvudkategorin framkom det att drop in innebär en variation av patienter och ställer krav på fysioterapeuternas kompetens. Konklusion: Drop in kan utvecklas som modell utifrån de upplevelser som framkommer. Det är viktigt att fysioterapeuten har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att arbeta enligt denna modell och att tillräckligt med tid finns för varje besök. Fysioterapeuterna upplever att vårdmodellen drop in är effektiv och varierar dagen men ställer krav på kompetens hos fysioterapeuten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Forsgård, Sebastian, and Robin Ljungkvist. "FYSIOTERAPEUTERS UPPLEVELSE AV TILLÄMPBARHETEN AV EN BETEENDEMEDICINSK ARBETSMODELL I PRIMÄRVÅRD." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43119.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Elfgren, Cecilia. "Fysioterapeuters upplevelse av att skriva fysisk aktivitet på receptEn kvalitativ studie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26354.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Olle, Önning, and Sandmer Fredrik. "FYSIOTERAPEUTERS UPPLEVELSE AV TILLÄMPNING AV BETEENDEMEDICIN INOM SLUTENVÅRD : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31352.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andreasson, Emma, and Sanna Lindgren. "Fysioterapeuters subjektiva upplevelse och erfarenhet av LLLT som behandlingsmetod vid muskelskada : En tvärsnittsstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84935.

Full text

Abstract:

Introduktion: Det Muskuloskeletala systemet består av skelettmuskulatur, nervsystem och skelett. Systemet bidrar till att kroppen kan röra sig. Muskelskador kan uppkomma genom direktvåld mot muskeln eller kraftig uttöjning och skadan bidrar till smärta och svullnad. Vanliga behandlingsmetoder på muskelskada är NSAID och andra fysioterapeutiska interventioner. Low- level laser therapy (LLLT) har senaste tiden fått ökad acceptans och blivit mer intressant. LLLT används med varierad dosering för att stimulera cellfunktion, minska smärta och påskynda läkningsprocessen. Tidigare studier visar varierat resultat av LLLT på muskelskador, därför vill vi undersöka den beprövade erfarenheten, eftersom det inte undersöks vetenskapligt utan finns bland klinikerna. När LLLT utförs med den mest gynnsamma dosen har behandlingen en pålitlig och biologisk verkan på muskelvävnad. Vi vill se om fysioterapeuters upplevelse av LLLT speglar tidigare forskning. Syftet: med studien är att undersöka fysioterapeuters subjektiva upplevelse och erfarenhet av low-level laser therapy (LLLT) som behandlingsmetod vid muskelskada. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en online enkät. 30 Leg. Fysioterapeuter med mer än 1 års erfarenhet av LLLT deltog. Fysioterapeuterna rekryterades via 2 portaler och mejlutskick. Resultat: Majoriteten av fysioterapeuterna anser att LLLT är en adekvat behandlingsmetod på muskelskada och patienter upplevs nöjda. Fysioterapeuterna hade varierade upplevelser med en antydan till samband mellan upplevd effekt och dosering (J) på muskelskada som kunde noteras. Konklusion: Enligt de deltagande fysioterapeuterna har LLLT effekt på muskelskada och anses vara en adekvat behandlingsmetod. Det finns en antydan till ett visst samband mellan hänsynstagandet till dos och effekten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Othberg, Josefine, and André Leo. "“Kropp och själ hör ihop, det går inte att separera” : Fysioterapeuters upplevelse av sitt arbete inom ätstörningsvården En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72582.

Full text

Abstract:

Introduktion: Ätstörning är ett samlingsnamn för flertalet psykiatriska diagnoser som är kopplade till mat, vikt och uppfattningen av sin kropp. Kvinnor är dem som drabbas främst, då de anses utgöra 90% av fallen. Behandlingen består av en teambaserad insats av b.la läkare, psykologer, dietister och fysioterapeuter. Fysioterapeutens roll och behandling utgår från att främja individens självkänsla, hantering av ångest och återskapa en normaliserad kroppsbild med hjälp av fysioterapeutiska behandlingsmetoder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeutens upplevelse av sitt arbete inom ätstörningsvården, samt eventuella behov av framtida forskning. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utformades för att besvara studiens syfte. Tre fysioterapeuter med minst ett år inom ätstörningsvården intervjuades. Författarna tolkade sedan materialet systematiskt utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen bildades två huvudkategorier: Upplevelser av frustration i arbetet som fysioterapeut, och Samspelet mellan kropp och själ, det fysioterapeutiska perspektivet som bestod av två stycken underkategorier: Fysisk aktivitet i rätt händer samt Balans mellan förbud och uppmuntran till fysisk träning. Ytterligare forskning gällande ätstörningens verkningsmekanismer och fysioterapeutiska behandlingsmetoder var något som önskades av deltagarna. Konklusion: Fysioterapeuterna upplevde frustration i sitt arbete inom ätstörningsvården. De upplevde att fysioterapi kunde ha inverkan på patienter med ätstörning men önskade mer forskning, samt tydligare roll inom ätstörningsvården. Detta för att stärka professionen samt för att kunna erbjuda en så evidensbaserad och god vård som möjligt. Fysioterapeuterna ville belysa det fysioterapeutiska perspektivet och arbetssätt som de ansåg innefattade att återskapa en normaliserad kroppsbild genom individanpassad vård med fokus på samspelet mellan kropp och själ.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Djupström, Liam, and Jesper Lithammer. "Fallförebyggande åtgärder ur ett beteendemedicinskt perspektiv : En kvalitativ intervjustudie om fysioterapeuters upplevelse av att stödja brukares beteendeförändring vid fallförebyggande arbete på vård- och omsorgsboenden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38855.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Berglund, Julia, and Hanna Larsson. "Fysioterapeutens roll inom teamet vid behandling av psykisk ohälsa hos unga vuxna : - En kvalitativ studie." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178497.

Full text

Abstract:

Introduktion: Psykisk ohälsa är i dagens samhälle vanligt, framförallt rapporteras det att allt fler barn och ungdomar får vård och behandling för psykiatriska diagnoser. Detta medför att vårdköerna växer och därmed ställs höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns god evidens för fysioterapeutisk behandling vid psykisk ohälsa men fysioterapeuter inom området är fortfarande relativt få och deras roll i teamet behöver stärkas. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska hur fysioterapeuten ser på sin roll inom teamet vid behandling av psykisk ohälsa hos unga vuxna. Metod: Tolv kvinnliga fysioterapeuter med arbetserfarenhet inom psykisk ohälsa intervjuades om sina upplevelser av att arbeta som fysioterapeut i ett team. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analyserna resulterade i temat: Betydelsefull behandlare och kollega - med ambitionen att förbli en självklar del av teamet och med tre kategorier: Ständig kamp att vara ambassadör för fysioterapi, En del av en helhet, samt Stärker det psykologiska via kropp och hälsa. Temat innebär att fysioterapeuten ansåg sig vara en betydelsefull behandlare som kunde stärka det psykiska måendet för patienter. Fysioterapeuten ansåg sig även vara en betydelsefull kollega som bidrog med ett kroppsligt perspektiv. Bristande kunskap från övriga professioner om fysioterapi och att känna sig ensam i sin roll bidrog till ambitionen att förbli en självklar del av teamet. Konklusion: Fysioterapeuten såg på sin roll i teamarbetet som betydelsefull både för patienten och kollegorna, där ambitionen var att förbli en självklar del av teamet. För att uppnå detta behövs fler fysioterapeutkollegor och ökad kännedom om fysioterapeutens kompetens. Ökad medvetenhet om alla professioners kompetenser skulle inte enbart stärka fysioterapeutens roll utan även bidra till ett välfungerande teamarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Tall, Märta, and Matilda Sellergren. "Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av fysioterapi postpartum." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351920.

Full text

Abstract:

Bakgrund Kvinnosjukvården i Sverige idag har stor förbättringspotential då det bland annat saknas riktlinjer kring behandling och uppföljning av bristningar i bäckenbottenmuskulaturen. Förlossningsskador kan påverka livskvaliteten hos den drabbade. Fysioterapeuter kan vara behjälpliga med rehabiliteringen av dessa. Syfte och frågeställning Syftet var att ta reda på fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med fysioterapi postpartum. Design och metod En kvalitativ explorativ och deskriptiv design användes och studien baserades på semistrukturerade intervjuer av fem fysioterapeuter. Intervjumaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim et al. Resultat Under databearbetningen framkom fem kategorier med totalt 14 subkategorier. Kategorierna var kultur och synsätt, vårdmötet, patienten, positiva aspekter av yrket samt utveckling. Det som beskrevs var bland annat en önskan om att fysioterapeuter ska bli en större del av mödravården, bortprioritering av kvinnosjukvård, bristen på riktlinjer, att patienterna ofta har stora besvär trots tidigare uppföljning i mödravården samt glädjen i yrket. Konklusion Fysioterapeuter upplever sig ha en viktig roll i rehabiliteringen efter förlossningsskador, och önskar att få en större roll i mödravården. Kvinnosjukvård upplevs inte ha hög prioritet inom fysioterapeutisk grundutbildning, och informanterna efterfrågar svenska riktlinjer kring rehabilitering efter gynekologisk kirurgi och kejsarsnitt. Fysioterapeuter upplever dock att arbetet är roligt och att de har tacksamma patienter de kan göra stor skillnad för. Vidare forskning kring fysioterapi efter förlossning anses vara nödvändigt. Nyckelord Physiotherapy, experiences, women’s health, post partum care.
Background Women's healthcare in Sweden today has great potential of improvement, as there is, among other things, no guidelines for treatment and follow-up of injuries to the pelvic floor muscles. These injuries can affect the quality of life. Physiotherapists can assist with the rehabilitation of these conditions. Purpose The purpose was to investigate physiotherapists experiences of physiotherapy after childbirth. Design and method A qualitative, explorative and descriptive design was used and was based on semi structured interviews. Five physiotherapists were interviewed and the material was processed using qualitative content analysis according to Graneheim et al. Results Five categories emerged during the data analysis, with a total of 14 subcategories. The categories were culture and approach, the patient meeting, the patient, positive aspects of the profession and progress. What was described was, among other things, the desire for physiotherapists to become a bigger part of maternity care, the prioritization of women’s health care, the lack of guidelines, the patient often having problems despite previous follow- up in the maternity care and the joy of the profession. Conclusion Physiotherapists experience that they have an important role in rehabilitation after maternal injuries and wish to have a greater role in rehabilitation in maternity care. Women’s health care is not percieved as a high priority in physioterapeutic primary education. The informants perceive a need for Swedish guidelines for rehabilitation after gynecological surgery and cesarean sections. Physiotherapists, however, find that the work is fun and that they have grateful patients they can make a big difference to. Further research on physical therapy after child birth is considered necessary. Key words Physiotherapy, experiences, women’s health, post partum care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Skoglund, Martina, and Olivia Modin. "Pediatrisk fysioterapi är ett komplext arbetsområde : Fysioterapeuters upplevelser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38882.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En del av arbetet som fysioterapeut inom pediatrik består av att genomföra behandling av spädbarn som lider av motoriska avvikelser. Arbetet syftar till att förebygga, upprätthålla och utveckla barnet utifrån bedömda förutsättningar. Det krävs att fysioterapeuten har bred kunskap om motorisk utveckling samt en förmåga att samspela med barnet och föräldrarna. Med ett beteendemedicinskt perspektiv inkluderas åtgärderna: initiering, genomförande och bibehållande av föräldrars och spädbarns beteenden. Behandlingen av spädbarnen kan ses med socialkognitiv teori där individen, omgivningen och beteendet påverkar varandra vid en hälsofrämjande beteendeförändring. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters upplevelser av faktorer som påverkar behandling vid motoriska avvikelser hos spädbarn. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats valdes. Sex fysioterapeuter från habilitering och barnkliniker intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 19 underkategorier fördelades i fem kategorier. Fysioterapeutens samarbete och kommunikation med föräldrar, vardagsträning, hämmande faktorer i barnets närhet, individanpassning av träning samt resurser i fysioterapeutens arbetsmiljö. Slutsats: Pediatrisk fysioterapi är ett komplext område där ett gott samarbete med spädbarnets föräldrar och en bred kompetens ses som några av de viktigaste komponenterna. Komplexiteten avspeglas i interaktionen mellan individ-, omgivnings- och beteendefaktorer från Socialkognitiv teori. Nyckelord: Behandling, Beteendemedicin, Motoriska avvikelser, Spädbarn
Background: Physiotherapists in pediatrics aims to prevent, maintain and develop the infant based on assessed conditions. Physiotherapists require a broad knowledge of motor development and an ability to interact with the infant and parents. A behavioral medical perspective on physiotherapy includes initiation, implementation and maintenance of behavior. The treatment can be seen within the Social Cognitive Theory, which explains an interaction between the individual, environment and behavior. Aim: The purpose of this study was to investigate physiotherapist’s experiences of factors that influence the treatment of motor impairment in infants. Method: A semi-structured interview guide was used for interviews with six physiotherapists from pediatric care. A qualitative content analysis was used. Results: 19 subcategories were divided into five categories. The physiotherapist's cooperation and communication with parents, training as part of the daily life, deficiencies in the child's network, personalization of training and resources in the physiotherapist's work environment. Conclusions: Pediatric physiotherapy is a complex area where many factors affect the treatment. Good cooperation with the infant's parents and broad skills are some of the most important components. The complexity is reflected in the interaction between individual, environmental and behavioral factors from Social Cognitive Theory. Keywords: Behavior medicine, Infant, Motor deviation, Treatment

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Vas, Edit. "Fysioterapeuters upplevelser av att skatta patienters self-efficacy för att upprätthålla funktion, kontrollera symptom och sjukdom efter hjärtinfarkt : En kvalitativ intervjustudie med fysioterapeuter inom hjärtrehabilitering." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45233.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 28 000 svenskar i akut hjärtinfarkt som är den vanligaste hjärt- och kärlrelaterade dödsorsaken. Efter hjärtinfarkt behöver individen vara delaktig i sin behandling för högre följsamhet till hjärtrehabilitering enligt hjärtsjukvårdens rekommendationer. Ökad self-efficacy kan leda till positiva hälsobeteenden när det gäller träning och vardagsaktiviteter. Det finns en skattningsskala för hjärtrelaterad tilltro till egen förmåga för att tolka symptom och funktion, validerad på svenska för patienter efter akut koronarsyndrom och hjärtinfarkt. Syfte: Att undersöka hur fysioterapeuter upplever användandet av skattningsskalan för hjärtrelaterad tilltro till egen förmåga att upprätthålla funktion, kontrollera symptom och sjukdom efter hjärtinfarkt hos patienter som deltar i fysioterapeutledd hjärtrehabilitering. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med åtta fysioterapeuter inom hjärtrehabilitering i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Enligt informanterna fungerade skattningsskalan som ett diagnosanpassat screeningsinstrument, kliniskt tillämpningsbar genom att skräddarsy hjärtrehabiliteringen för varje patient. Skattningsskalan bidrog till ett multidisciplinärt teamarbete enligt informanterna som upplevde att skattningsskalan fyller en kunskapslucka kring att vara fysiskt-, socialt-, och sexuellt aktiv efter hjärtinfarkt. Slutsatser: Skattningsskalan ansågs implementeringsbar då den grundar sig på self-efficacy som informanterna upplevde som ett relevant och tidsaktuellt begrepp att jobba med inom hjärtrehabilitering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Sagbrant, Emelie, and Johanna Trolin. "Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdmöten : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444431.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Digitala vårdmöten är något som används mer och mer, särskilt i samband med COVID-19 men även i enlighet med olika mål för digitalisering. Videomöten har visat sig fungera ganska bra som alternativ till vanliga besök och telefon, men det saknas en bild av hur just fysioterapeuter upplever digitala möten. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdmöten jämfört med traditionella fysioterapeutbesök inom primärvården. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom 5 semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i 6 kategorier och 15 underkategorier. Kategorierna var; Digitala möten kan underlätta för patienten och fysioterapeuten, Fysioterapeutens arbete utvecklas och anpassas under pandemin, Utmanande att få till bra digitala möten, Möjligheter med digitala möten, Begränsningar med digitala möten och Förbättringspotential. Konklusion: Digitala vårdmöten inom fysioterapi skulle kunna vara ett alternativ för patienter som är intresserade och för besök som innefattar samtal, observation, rådgivning, träning och uppföljning, och där det inte krävs en mer ingående manuell undersökning. Digitala möten kan underlätta för både patienten och fysioterapeuten, men fortsatt utveckling av teknik och tillgänglighet behövs för att ytterligare förbättra patientarbetet.
Background: Digital healthcare consultations is something used more and more, especially during COVID-19 but also in accordance with various goals for digitization. Video consultations has proven to work well as an alternative to regular visits and telephone calls, but there is no clear view on how physiotherapists experience digital meetings. Objective: To investigate physiotherapists' experiences of digital care meetings compared to traditional physiotherapist visits in primary care. Method: The study has a qualitative design. Data was collected through 5 semi-structured interviews with physiotherapists and analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis of the interviews resulted in 6 categories and 15 subcategories. The categories were; Digital meetings can make it easier for the patient and the physiotherapist, The physiotherapists' work is developed and adapted during the pandemic, Challenging to get good digital meetings, Opportunities with digital meetings, Limitations with digital meetings and Potential for improvement. Conclusion: Digital care meetings in physiotherapy could be an alternative when patients want it and for visits including conversation, observation, advice, training and follow-up, and where there is no need for a more thorough manual examination. Digital meetings can make it easier for both the patient and the physiotherapist, but further development of technology and accessibility is needed to improve the work with the patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Berggren, Olivia, and Björn Fröding. "Fysioterapeuters upplevelser av fysioterapi inom palliativ vård. : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54231.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Palliativ vård ska ta i beaktande patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Fysioterapi kan förbättra livssituationen för patienter inom palliativ vård, det finns dock bristande kunskaper inom såväl patientgruppen som bland övriga vårdgivare kring vad fysioterapeuter kan erbjuda patienten i vårdväg. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av fysioterapi inom palliativ vård. Metod: Studien utfördes i form av en kvalitativ och explorativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju informanter intervjuades efter en semistrukturerad intervjuguide. Data från intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudkategorier med 15 underkategorier. Kategorierna beskriver patientmötet, förhållningssätt mot patienten och den egna yrkesrollen, individanpassning av såväl behandling som patientmöte samt fysioterapeutens behandlande insatser. Slutsatser: Informanterna beskriver en palliativ vård där fysioterapi sträcker sig bortom rent fysisk behandling. Informanterna beskriver vikten av en individanpassad vård där patienten sätts i fokus. Även vikten av att bygga en relation vilande på trygghet och öppenhet gentemot patienterna lyfts.
Background: Palliative care aims to take in consideration the patients physical, psychological, social and existential needs. Physical therapy could improve the quality of life for patients in palliative care, however there is a lack of knowledge among patients, as well as among other health care professions, about what a physical therapist has to offer in palliative care. Purpose: To study physical therapists experiences from working in palliative care. Method: The study is a qualitative and explorative interview study with an inductive approach. Seven informants were recruited for the study and interviewed using a semi structured interview guide. Data from the interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The interview analysis resulted in four main categories with 15 subcategories. The categories describe the patient meetings, the approach towards patients and the own profession, individualization of treatment as well as patient meeting and the experiences of physical therapy interventions. Conclusions: The informants described a palliative care where physical therapy interventions spread over a wider area than strict physical treatment. The informants described the importance of individualized care where the patient is in focus. The study also brought light upon the importance of building a relationship with the patient based on security and openness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Boberg, Hanna, and Hietala Elin Järvenpää. "Transition från student till kollega : Nyanställda fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178744.

Full text

Abstract:

Introduktion: Forskning tyder på att nyanställda inom vården många gånger inte är adekvat förberedda inför sin mångfacetterade och ansvarsfulla roll. Många nyanställda har uppvisat god sakkunskap men trots detta upplevt en stor stress vid transitionen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanställda fysioterapeuter som gått på Umeå Universitet upplever transitionen från student till legitimerad utövare. Metod: En anpassad form av grounded theory användes som kvalitativ forskningsansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda fysioterapeuter examinerade vid Umeå Universitet. Insamlad data analyserades genom konstant jämförande och delades in i koder, underkategorier, kategorier och en sammanfattande huvudkategori. Resultat: Dataanalysen resulterade i nio underkategorier och tre kategorier. De tre kategorierna var Arbetsplatsens omhändertagande fundamentalt, Förutsättningar för optimalt lärande – värdefull förberedelse och Medvetenhet och acceptans för svårpåverkade omständigheter. Dessa handlade om betydelsefulla faktorer innan, under och efter transitionen där lärares roll, socialt stöd, organisation och tillgång till tid visade sig vara av värde. De handlade också om en medvetenhet för yrkets bredd, det ständiga utvecklandet av kompetens, det egna ansvaret och oförutsedda händelser. En sammanfattande huvudkategori kunde avläsas - Transition från student till kollega – en process med möjligheter och hinder. Konklusion: Transitionen från student till legitimerad utövare innebär för många en stor utmaning. Både underlättande och försvårande omständigheter på utbildningen och arbetsplatsen har påvisats, däribland lärares roll, socialt stöd, organisation och tid. Det finns förbättringspotential hos både universitet och arbetsplatser för att underlätta övergången för nyanställda. Förslag på förbättringar som lyfts fram i denna studie är för arbetsplatser att erbjuda den nyanställda introduktion och mentorskap samt ställa rimliga krav. Minska stress under utbildningen genom att fördela tiden i vissa kurser på ett bättre sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Thorngren, Anna-Maria, and Olivia Wiklund. "Fysioterapeuters upplevelser av att jobba på Särskilda boenden : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184392.

Full text

Abstract:

Introduktion Då fler i befolkningen blir äldre innebär det ett större behov av särskilda boenden (SäBo). Där kan personer som inte klarar av sina personliga aktiviteter i dagliga livet (ADL) få bo och erbjudas det stöd som krävs för ett funktionellt liv. En del av teamet som arbetar med att hjälpa äldre personer att leva ett aktivt och delaktigt liv är fysioterapeuter. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att jobba inom ett eller flera SäBo. Metod Detta är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fysioterapeuter med erfarenheter att arbeta inom SäBo. Deltagarna rekryterades via lämplighetsurval samt snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes via Teams videosamtal med Microsoft Teams och efter att intervjuerna transkriberats analyserades de med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ett väldigt varierande arbete kräver en anpassbarhet av fysioterapeuterna. En hög stress och bort prioriteringar leder till en stor frustration. En stor del av arbetet är samverkan med andra arbetskategorier. Studien resulterade i fyra kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är: Stress på grund av hög arbetsbelastning, Anpassbarhet krävs för att möta arbetets alla krav, Samverkan med personal och ledning påverkar privata måendet samt Brukarnas välmående påverkar arbetets betydelse. Ett varierande arbete kräver en anpassbarhet av fysioterapeuterna. En hög stress och att behöva prioritera mellan ärenden leder till en stor frustration. En stor del av arbetet är samverkan med andra personalgrupper. Slutsats Fysioterapeuter som jobbar inom SäBo har stora ansvarsområden samt många människor som de måste förhålla sig till. För att få en mer hållbar arbetsmiljö för fysioterapeuter på SäBo bör satsningar göras på fler resurser för att minska på belastningen. Att hantera den höga stressen samt anpassa sig till brukarna är en stor del av arbetet. Det finns få studier om fysioterapeutens känslor och upplevelser, och vår studie kan ha bidragit med ny information inom detta område men mer forskning krävs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Hallberg, Amanda, and Mikaela Kristoffersson. "Fysioterapeutens upplevelser av skadeförebyggande träning inom svenska damfotbollslag på elitnivå." Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-430850.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Fotboll bidrar till en stor andel idrottsskador och damfotbollsspelare löper generellt högre risk att drabbas av vissa skador samt har ett annat skademönster än manliga spelare. Existerande skadeförebyggande program har visat minskad förekomst av skador. Dock är färre studier gjorda på kvinnliga än manliga fotbollsspelare och studier kring fysioterapeutens syn på skadeförebyggande träning i damlag saknas. Syfte: Syftet var att undersöka fysioterapeutens tankar om, erfarenheter av och roll kring skadeförebyggande träning i svenska damfotbollslag på elitnivå. Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv design tillämpades. Datainsamlingen genomfördes med fem semistrukturerade intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att fysioterapeuterna anser att orsaker till skador ofta beror på personalbrist, för hög belastningsmängd samt spelares mående och livssituation. Fysioterapeutens ansvarsområden innefattar att ta beslut, göra individuella bedömningar, kommunicera med involverade i det skadeförebyggande arbetet samt att utforma den skadeförebyggande träningen. Viktiga faktorer som påverkar det skadeförebyggande arbetet lyfts fram som spelarens eget ansvar och ekonomiska resurser. Det skadeförebyggande arbetet i damfotbollslag kan utvecklas genom forskning, mer resurser samt förändrat arbetssätt gällande skadeförebyggande träning. Konklusion: Orsaker till skador, fysioterapeutens ansvarsområden, åtgärder samt begränsande faktorer bör tas i beaktning inom det skadeförebyggande arbetet i damfotbollsklubbar. Vidare behöver dessa delar utvecklas och få högre prioritet i klubbarna för att optimera det skadeförebyggande arbetet. Även mer forskning behövs inom ämnet för att täcka in alla områden och för att styrka fysioterapeutens roll i det skadeförebyggande arbetet.
Background: Football generates a large proportion of injuries and female football players are generally at higher risk of suffering certain injuries and have a different injury pattern than male players. Existing injury prevention programs have shown a reduced incidence of injuries. However, fewer studies have been done on female than male football players and studies regarding physiotherapist’s view of injury prevention in women’s teams are lacking. Purpose: The aim was to investigate the physiotherapist’s thoughts about, experiences of and role in injury prevention training in Swedish women’s football teams at the elite level. Method: A qualitative method with descriptive design was applied. The data collection was conducted with five semi-structured interviews and processed with qualitative content analysis. Results: The results showed that the physiotherapist’s believed that the causes of injuries are often due to shortage of staff, high total load and players well-being and life situation. The physiotherapist’s areas of responsibility include decisions, individual assessments, communication with those involved in the injury prevention work and designing the injury prevention training. Important factors that affect the injury prevention work are highlighted as the players own responsibility and financial resources in the team. The injury prevention work in women’s football teams can be developed through research, more resources and a changed way of working regarding injury prevention training. Conclusion: Causes of injuries, the physiotherapist’s areas of responsibility, interventions and limiting factors should be taken into account regarding injury prevention work in women’s football clubs. Furthermore, these factors need to be developed and given higher priority in the clubs in order to optimize the injury prevention work. More research is also needed regarding the subject to cover all the areas and to strengthen the physiotherapist’s role in injury prevention work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Lindgren, Agnes, and Moa Skogh. "Fysioterapeuters upplevelser av att arbeta inom elevhälsan : Uppfattningar om utveckling av fysioterapeuters roll i skolans värld och att arbeta i skolhälsoteam." Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444606.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Samband mellan motorisk utveckling, fysisk aktivitet och lärande finns väl dokumenterade. Processer för att utveckla implementeringen av fysisk aktivitet i skolan har påbörjats bland annat genom fysioterapi som en del av elevhälsan, ett relativt nytt verksamhetsområde. För fysioterapeuter innebär detta en etableringsprocess där samverkan i nya teamkonstellationer utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolfysioterapeuter upplever sin professionella roll och teamarbetet inom elevhälsan. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer utfördes via zoom eller telefon med skolfysioterapeuter som arbetade inom elevhälsan. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Studien resulterade i att tre kategorier kunde identifieras: Att samarbeta och vara spindeln i nätet, Att utveckla och vara en ny kompetens på skolan, och Att förhålla sig till ett delat fokus på hälsa kontra prestation i skolan. Dessa kategorier delades även in i underkategorier. Studien visade att skolfysioterapeuterna upplevde att de spelade en viktig roll på skolan genom att bidra med en kompletterande, fysioterapeutisk syn på hälsa. Att implementera sina perspektiv på hälsa i skolan var dock en utmaning där skolans fokus ofta ligger på prestation. Informanterna hade till stor del själva fått utforma sin yrkesroll vilket varit både en möjlighet och en utmaning. Slutsats: Fysioterapeuter kan bidra med en kompletterande syn på hälsa i skolan och en ökad styrning från högre instanser krävs för att överkomma utmaningarna och för utveckling av verksamhetsområdet.
Introduction: The relationship between motor development, physical activity and academic achievement is well documented. Processes for developing the implementation of physical activity in schools have begun through physiotherapy, among other areas, as part of school based healthcare. This is a relatively new area of focus within the profession. For physiotherapists, this involves establishing a new professional role and developing interprofessional working relationships. Purpose: The purpose of the study was to investigate school physiotherapists experiences of their role and teamwork within school based healthcare. Method: Three semi-structured interviews were conducted via zoom or telephone with school physiotherapists working within student healthcare. The interviews were recorded, transcribed, and the data analyzed using a qualitative content analysis. Results: Three categories were identified: To cooperate and be “the person at the heart of things”, To develop and to have a new professional role in school, and To relate to a shared focus of health versus academic achievement in school. These categories were further specified into subcategories. The subjects felt they played an important role in the school by providing a complementary, physiotherapeutic perspective on health. However, the schools focus on performance was perceived to be a challenge when implementing their views on health. The subjects were able to form the role themselves to a large extent which was deemed a challenge and an opportunity. Conclusions: Physiotherapists contribute a complementary perspective on health within schools. An increased involvement from governing bodies is required to overcome challenges and for development in the field.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ranjkesh, Iren, and Matilda Forsell. "Att vandra tillsammans : Fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av arbete med Duchennes muskeldystrofi." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184013.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Bakgrund: Duchennes muskeldystrofi (DMD) är en ovanlig genetisk muskelsjukdom som beräknas drabba cirka tio pojkar i Sverige per år. Sjukdomen påverkas av en brist på proteinet dystrofin, vilket leder till en progressiv nedbrytning av skelett- och respiratoriska muskler samt myocardium. Detta leder till en successiv försämring av muskelstyrka samt ledrörlighet. Fysioterapeutiska åtgärder vid arbete med patientgruppen är framförallt inriktade mot att fördröja försämringen av sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet med denna studie var att ge ökad förståelse för hur den fysioterapeutiska behandlingen ser ut för patienter med DMD, samt hur fysioterapeuter upplever arbetet med patientgruppen. Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med fysioterapeuter som hade erfarenhet av arbete med patientgruppen. Materialet från intervjuerna analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: “Mångfacetterad fysioterapeutisk behandling”, “Samarbete för att bidra till ett normalt liv” och “Komplex diagnos påverkar fysioterapeutens upplevelser”. Slutsats: Fysioterapeuterna uttryckte att huvudmålet för den fysioterapeutiska behandlingen var att ligga steget före med insatser samt att fördröja försämring. Att stötta patienten till ett delaktigt och självständigt liv ansågs som en nyckelkomponent i behandlingen. Arbetet med patientgruppen kunde stundom upplevas som svårt och sorgsamt, men också fridsamt och positivt. Fysioterapeuters upplevelser kan ge en inblick i vårdprocessen och därav bidra till utveckling av en bättre vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Scherman, Isabelle, and Evelina Kullmar. "Patienters och fysioterapeuters upplevelser av fysioterapeutisk behandling vid endometrios : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-163016.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ungefär 200.000 kvinnor i Sverige har endometrios. Endometriumet växer utanför livmodern och utvecklandet av endometrios kan orsakas av retrograd menstruation i kombination med hormonella faktorer, ärftlighet och ett nedsatt lokalt immunförsvar. Vanliga symptom är hög smärta, minskad fertilitet och nedsatt livskvalité. Behandlingen syftar till att uppnå god funktionsnivå med hanterbara symptom. Fysioterapeutiska åtgärder har prioritet 2. Syfte: Att undersöka upplevelsen av fysioterapeutisk behandling vid endometrios ur patienters och fysioterapeuters perspektiv. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes, tre med endometriospatienter och tre med fysioterapeuter. Datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fyra huvudkategorier: ”Anpassning utifrån den individuella patienten”, ”Syfte och effekt av behandling”, ”Känsloupplevelser och faktorer som bidrar till drivkraft och hopp” och ”Fysioterapeutens roll”. Den fysioterapeutiska behandlingen upplevdes sätta patientens behov i fokus genom individuell och anpassad behandling. Samstämmigt framkom att behandlingen upplevdes symptomlindra och frambringa skräckblandad förtjusning, men också hopp. Fysioterapeuten upplevdes ge trygghet och hjälp. Konklusion: Fysioterapi vid endometrios kan upplevas vara värdefull för att minska smärta och muskelanspänning samt för att hitta copingstrategier i vardagen. Fysioterapeuten upplevdes kunna få patienterna att känna sig hörda, sedda och hjälpta.
Background: In Sweden approximately 200.000 women have been diagnosed with endometriosis. Endometrial-like tissue is growing outside the uterus. The development of endometriosis could be multifactorial, caused by retrograde menstruation combined with hormonal factors, heredity and a weakened local immune system. Common symptoms are different variations of pain, infertility and decreased quality of life. The purpose of the treatment is to ensure a good level of functioning with manageable symptoms. Physical therapy is highly recommended when treating endometriosis. Purpose: To investigate the experiences of physical therapy treatment in endometriosis according to patients and physiotherapists. Method: Six semi-structured interviews were conducted, of which three were including patients with endometriosis and three were including physiotherapists. The data was analyzed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: “Adaptation based on the individual patient”, “Purpose and effect of the treatment”, “Emotional experiences and factors that contribute to power and hope” and “The role of the physiotherapist”. The physical therapy was perceived as focusing on the patient´s needs. It was unanimously agreed that the treatment reduced symptoms and could engender delight mingled with terror, but also hope. The physical therapy treatment was found to provide safety and assistance. Conclusion: Physical therapy in endometriosis can be experienced as valuable for reducing pain and muscle tension and for providing coping strategies in everyday life. The physiotherapist was found to be able to make the patients feel heard, seen and helped.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hållén, Isabelle, and Fia Jansson. "Upplevelse av stress i arbetslivet hos fysioterapeuter inom primärvård : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-337723.

Full text

Abstract:

Background: Physiotherapist is one health care profession with an increased exposedness for work-related burnout. Purpose: To investigate the experience of work-related stress in physiotherapists within primary health care in Sweden as well as coping strategies to manage stress at work. Design and method: Qualitative design based on semi-structured interviews. Five physiotherapists from different workplaces in two different regions in Sweden attended in the study. Qualitative content analysis was used to analyze and process collected data. Results: The physiotherapists experienced high workload, increased stress levels, working overtime, staff shortages as well as expectations and demands as stressors in the workplace. Poor quality at work and in meetings with patients were mentioned as consequences of work-related stress. Facilitating factors and coping strategies to abate stress were used in terms of good self-efficacy in the profession, having collegial support, physical activity as well as being content with the current life-situation outside of work. Conclusion: Social support in the workplace is an important factor to abate stress among physiotherapists in primary health care in Sweden. The result illustrates the importance of being observant on contributive factors for work-related stress. Coping strategies to counteract stress were also mentioned in the study.
Bakgrund: Fysioterapeuter är en av flera vårdprofessioner som har en ökad utsatthet för arbetsrelaterad utbrändhet. Syfte: Att undersöka upplevelse av stress i arbetslivet hos fysioterapeuter inom primärvård samt hur de hanterar den stress som kan uppstå. Metod: Kvalitativ design i form av semistrukturerade intervjuer användes. Fem fysioterapeuter, från olika arbetsplatser inom primärvården samt från två olika regioner i Sverige, intervjuades utifrån författarnas intervjuguide. Intervjuerna bearbetades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fysioterapeuterna upplevde bidragande faktorer i form av bland annat ökad stressnivå, hög arbetsbelastning, övertidsarbete, låg bemanning samt krav inom arbetet. Underlättande faktorer som framkom var trygghet i arbetsrollen, kollegialt stöd på arbetsplatsen samt en god livssituation utanför arbetet. Nedsatt kvalité i arbetet och patientbemötandet var konsekvenser som uppkom till följd av arbetsrelaterad stress. Stresshanteringsstrategier såsom tydlighet i mötet med patienten och ta hjälp av kollegor nämndes. Utanför arbetstid användes även fysisk aktivitet samt att ”varva ned” som strategier. Konklusion: Stöd från kollegor och ledning är viktigt hos fysioterapeuter i primärvård för att minska risken för upplevd arbetsrelaterad stress. Studien uppmärksammar vikten av att vara observant på faktorer som tyder på upplevd arbetsrelaterad stress samt att använda individuella stresshanteringsstrategier hos fysioterapeuter inom primärvård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Berglund, Josefin, and Emmy Uusitalo. "Fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av att ge råd och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171882.

Full text

Abstract:

Introduktion: Mental ohälsa är globalt sett ett växande problem och behandlingsbehovet är stort. I Sverige är stressrelaterad ohälsa numera vanligare än muskuloskeletala besvär som tidigare varit den ledande orsaken till långtidssjukskrivning. Fysisk aktivitet har visat positiva effekter för personer med stressrelaterad ohälsa och många av deras symtom förknippas med fysisk inaktivitet, därför är fysioterapeutens roll viktig för denna grupp. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av att ge råd och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa. Metod: Detta är en kvalitativ studie där datainsamling skett genom intervjuer med fem fysioterapeuter som mött personer med stressrelaterad ohälsa och som arbetar inom primärvård och företagshälsovård. Intervjuerna granskades och tolkades genom kvalitativ innehållsanalys där datan delades in i meningsenheter, koder, kategorier och till slut ett tema. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorierna; Skapa trygghet och kommunikation i mötet, Individanpassad fysisk aktivitet, Motivera individen till eget ansvar i rehabiliteringen, Teamarbete, handledning och utbildning bidrar till rehabiliteringen. Konklusion: Fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av att ge råd och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa var att utgå från individens situation och hitta aktiviteter individen finner glädje i att utföra. Individen behöver ta eget ansvar i sin rehabilitering och fysioterapeuten finns där som stöd. Handledning, ingå i team och utöka utbildning och kunskap bidrar till rehabiliteringen av personer med stressrelaterad ohälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Jakobsson, Albin, and Joel Ekblad. "Fysioterapeuters upplevelser av möjligheter och utmaningar med att implementera evidens : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-431985.

Full text

Abstract:

Background: It has been proven to be a challenge for physiotherapists to utilize evidence within their practice. Conducting evidence-based care is a requirement for providing good care and a requirement in the legitimation for Swedish physiotherapists. Aim: To explore physiotherapists experiences of their possibilities and challenges in implementing prevailing evidence in their practice. Method: A qualitative method was applied with a semi-structured interview guide. A choice of convenience sampling was made with 5 physiotherapists from a region in Sweden with the aim of getting as wide a sample as possible. The analysis of the data was done through a qualitative content analysis. Results: Physiotherapists felt that the challenges were based on their work environment and that the Swedish care structure measures quantity over quality. Other contributing challenging factors mentioned where lack of time, low interest from managers, lack of training and difficulties in understanding and evaluating the different parts of the evidence model. Opportunities that were raised were the mutual learning among colleagues in the workplace and that research is easily accessible with today's technology. Conclusion: This study shows that in order for physiotherapists to feel that they have good opportunities to implement evidence, one needs to try to eliminate the various challenges that arise within their work environment. This can enable organizations in which physiotherapists work to gain an understanding of what needs to be focused on and improved in order for physiotherapists to be able to implement evidence-based care and therefore increase the quality of care for patients.
Bakgrund: Det har visat sig vara en utmaning för fysioterapeuter att använda sig av evidens inom sitt verksamhetsområde. Att bedriva en evidensbaserad vård är en nödvändighet för att bedriva en god vård och ett krav i legitimationen för svenska fysioterapeuter. Syfte: Att utforska fysioterapeuters upplevelser av sina möjligheter och utmaningar med att implementera rådande evidens inom sitt verksamhetsområde. Metod: En kvalitativ metod tillämpades med en semistrukturerad intervjuguide. Ett bekvämlighetsval användes där 5 fysioterapeuter valdes från en region i Sverige och med syfte att få så brett urval som möjligt. Analysen av data gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fysioterapeuterna upplevde att utmaningarna främst grundade sig i deras arbetsmiljö och att den svenska vårdstrukturen är mer uppbyggd för att mäta kvantitet och inte kvalité. Andra nämnda bidragande utmanande faktorer var tidsbrist, lågt intresse från chefer, brist på utbildning och svårigheter med att förstå och värdera evidensmodellens olika delar. Möjligheter som togs upp var det gemensamma lärandet bland kollegor på arbetsplatsen och att forskningen är lättillgänglig med dagens teknik. Konklusion: Den här studien visar att om fysioterapeuter ska uppleva att de har goda möjligheter att implementera evidens så behöver man försöka eliminera de olika utmaningar som finns inom deras arbetsmiljö. Detta kan möjliggöra att organisationer som fysioterapeuter jobbar inom kan få en förståelse för vad man behöver fokusera på och förbättra för att fysioterapeuter ska kunna implementera en evidensbaserad vård och därmed öka vårdkvalitén för patienter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Jönsson, Anton, and Emil Doverlind. "FYSIOTERAPEUTERS UPPLEVELSER AV FAKTORER SOM PÅVERKAR REHABILITERINGEN AV HAMSTRINGSSKADOR HOS ELITFOTBOLLSSPELARE : Kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38888.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hamstringsskada är den vanligaste skadan inom elitfotboll och har hög återfallsrisk. I samband med hamstringsskador är arbetet intensivt då spelaren helst ska vara tillbaka snabbt för att bidra till lagets prestation. Rehabiliteringen behöver trots sin intensitet vara av långsiktig karaktär och förhindra att skadan återkommer i framtiden. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av faktorer som påverkar rehabilitering av hamstringsskador hos herrfotbollsspelare i svenska elitfotbollsklubbar. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med deskriptiv design. Ett ändamålsenligt urval gjordes och fem fysioterapeuter inom svensk elitfotboll intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och 19 underkategorier. Kategorierna var fysioterapeutens förutsättningar, spelarens förutsättningar, yttre press, bemötande av spelare och återgångens omständigheter. Med utgångspunkt i fysioterapeuters upplevelser framhålls spelaren, tränaren och den egna kunskapen som de mest betydande faktorerna av rehabiliteringen av hamstringsskador. Slutsats: Upplevelserna kunde kopplas till fysioterapeuten som individ, dess omgivning och beteende. Fysioterapeuterna upplevde att det krävdes anpassning av sitt beteende efter omständigheter i omgivningen för att åstadkomma en lyckosam rehabilitering. Studiens resultat är svårt att generalisera då antalet fysioterapeuter som medverkade i studien var få.
Bakground: Hamstring injury is the most common injury in elite football and has a high re- injury rate. The rehabilitation of hamstring injuries are intense since the player should preferably be back quickly to contribute to the team performance. Despite the intensity of the rehabilitation, it needs to be of a long-term perspective and prevent future re-injury. Aim: To explore physiotherapists’ experiences of factors that affect rehabilitation of hamstring injuries in male football players in Swedish elite football clubs. Method: Qualitative semistructured interview study with descriptive design. A purposive sample of five physiotherapists, working with Swedish elite football were interviewed. The data collection was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in five categories and 19 subcategories. The categories were the physiotherapist’s conditions, the player’s condition, external pressure, approach with the player and the circumstances of the return to play. The physiotherapists’ experienced that the player, the coach and the knowledge of the physiotherapist are the most important factors in rehabilitation of hamstring injuries. Conclusion: Physiotherapists experienced that adaptation of their behavior was required according to the circumstances of the surrounding environment to achieve successfull rehabilitation. The study’s result is difficult to generalize as the number of physiotherapists involved in the study was few.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Törnqvist, Agnes, and Linnéa Alsterskog. "Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med vuxna som diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom." Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443790.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en av de vanligaste psykiatriska följdsjukdomarna efter en traumatisk upplevelse. Många av de individer som har diagnostiserats med PTSD har samtidiga kroppsliga besvär och det finns forskning som tyder på att fysioterapeutiska interventioner skulle kunna vara betydelsefulla i behandlingen av PTSD. Trots att forskning på området fysioterapi vid PTSD har ökat i omfattning under de senaste åren är fysioterapeutprofessionen inte självklar i PTSD-teamet. En kvalitativ studie om hur fysioterapeuter upplever sin roll i behandlingen av patienter med PTSD skulle kunna bidra med värdefull information. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med vuxna personer som har diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som baserades på fem semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter från Röda Korsets behandlingscenter i Sverige. Ett ändamålsenligt urval tillämpades i studien och datan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i 14 underkategorier och fyra kategorier. De fyra kategorierna var; Ett varierat och individanpassat fysioterapeutiskt arbetssätt vid PTSD, Fysioterapeutens betydelse och unika roll i PTSD-teamet, Variationsrika framgångsfaktorer inom vården av PTSD och Utmaningar som komplicerar vården vid PTSD. Konklusion: Fysioterapeuter har, i och med sin unika kompetens, en betydelsefull roll i PTSD-teamet och kan genom kroppsliga behandlingsmetoder göra en stor skillnad för patienter med PTSD. Utmaningarna för fysioterapeuter inom vården av PTSD var många och det fanns en önskan om mer forskning och utbildning. Vidare forskning på området fysioterapi vid PTSD behövs för att fylla de kunskapsluckor som finns inom området.
Background: Posttraumatic stress disorder (PTSD) is one of the most common psychiatric disorders following a traumatic event. Many of those who have been diagnosed with PTSD have bodily symptoms and research suggests that physiotherapeutic interventions may be meaningful in the treatment of PTSD. Even though research regarding physiotherapy and PTSD has grown over the last couple of years physiotherapists are not a natural part of the PTSD-team. A qualitative study regarding physiotherapists views on their role in the treatment of PTSD could provide valuable information. Purpose: The purpose of this study was to describe physiotherapists' views and experiences of working with adults who have been diagnosed with posttraumatic stress disorder. Method: The study was a qualitative interview study which was based upon five semi-structured interviews with physiotherapists from the Red Cross treatment centers in Sweden. A purposive sampling was used and the data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in 14 subcategories and four categories. The four categories were; A varied and personalized physiotherapeutic way of working with PTSD, The physiotherapists importance and unique role in the PTSD-team, Variating successful factors in the healthcare of PTSD and Challenges that complicates the healthcare of PTSD. Conclusion: Physiotherapists have, because of their unique competence, an important role in the PTSD-team and can make a big difference for their patients through physiotherapeutic interventions. There are many challenges in the healthcare of PTSD for physiotherapists and more research and education was requested. Further research regarding physiotherapy and PTSD is needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Koskinen, och Nilsson Carolina och Maja. "FYSIOTERAPEUTERS UPPLEVELSER AV FAKTORER ATT TA HÄNSYN TILL I MÅLSÄTTNINGEN VID REHABILITERING AV ELITIDROTTSSKADOR." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38894.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Gidlund, Ann-Sophie, and Jonas Bergström. "Fysioterapi i en cancervård i förändring : Fysioterapeuters uppfattningar och upplevelser kring fysisk aktivitet vid cancer." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172087.

Full text

Abstract:

Evidensen för att använda fysisk aktivitet som en del av behandlingen vid cancer blir allt starkare och fysisk aktivitet ska numer, enligt det nationella vårdprogrammet för cancer, erbjudas till cancerpatienter. Syftet med studien var att undersöka hur fysioterapeuter upplever sina möjligheter att erbjuda fysisk aktivitet till cancerpatienter. Fem fysioterapeuter som verkar i cancervården i den Norra sjukvårdsregionen intervjuades. Tre av intervjuerna utfördes på plats, två utfördes via telefonsamtal. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheims och Lundmarks metod. Tre teman kunde identifieras: “positiv syn på fysisk aktivitet” som innefattar fysioterapeuters och patienters positiva inställning för fysisk aktivitet, “röd tråd för fysisk aktivitet saknas” som visar svagheter i organisationen samt ett glapp mellan nationella vårdplaner och klinik, samt “resursbrister i många led” som representerar frustration över bristande resurser framförallt när det gäller antalet fysioterapeuter och utbildningsmöjligheter. Framöver bör cancer bli en större del av grundutbildningen och mer forskning behövs om hur fysisk aktivitet ska kunna erbjudas till cancerpatienter i en stor skala.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Arrenius, Madeleine, and Elin Löfving. "Fysioterapeuters upplevelser av att bemöta patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47483.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Muskuloskeletal smärta är den vanligaste orsaken till dysfunktion globalt sett. Detta kan leda till ett rädsla-undvikande beteende hos patienten. Ett sätt att bemöta denna patientgrupp är att integrera det biopsykosociala synsättet. Tidigare forskning har visat att det finns en osäkerhet bland fysioterapeuter i användningen av detta. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att bemöta patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med ett ändamålsenligt urval av fysioterapeuter med en beteendemedicinsk inriktning verksamma inom primärvården. Datamaterialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Ur analysprocessen framkom fyra kategorier gällande bemötande av patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende: karaktäristiska beteenden hos patienterna, framgångsrika strategier, befintlig kunskap i att hantera denna patientgrupp samt socioekonomiska skillnader. Slutsats: Informanterna i studien upplevde att det var viktigt att se till helheten vid bemötandet av patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende men på grund av osäkerhet kunde alltför komplexa patientfall bli svårbehandlade som fysioterapeut. Detta pekar på ett behov av fortsatt utbildning gällande integrering av det biopsykosociala synsättet för att fysioterapeuter ska känna sig säkra i hur de ska bemöta denna patientgrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Billman, Edvin, and Elnaz Ashkriz. "Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer." Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-431258.

Full text

Abstract:

Bakgrund Världshälsoorganisationen (WHO) klassar våld i nära relationer som ett folkhälsoproblem. Även om både män och kvinnor är utsatta så är det främst kvinnor som utsätts för den här typen av våld och enligt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) är kvinnor nästan tre gånger mer utsatta än män. Hälso- och sjukvården behöver utveckla sitt arbete för att upptäcka våldsutsatta patienter men det finns begränsad forskning om hur fysioterapeuter arbetar med detta ämne. Syfte Att utforska fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod I studien användes en kvalitativ design med en semistrukturerad intervjuguide. Sex fysioterapeuter, som samtliga arbetade på antingen privat eller offentlig vårdcentral inom primärvården i Region Uppsala, intervjuades. Resultat Deltagarnas erfarenheter varierade i stor grad. Ingen av deltagarna ställde frågan om våldsutsatthet som en standardiserad fråga vid nybesök. Tvärtom uttryckte flera att de upplevde sig behöva skapa en relation med patienten innan de kunde ställa frågan. Deltagarna tog till olika åtgärder vid våldsutsatthet, framförallt hänvisade de vidare till kurator och/eller gav vidare information om kvinnofridslinjen. Samtliga upplevde ett behov av djupare kunskap och förståelse om ämnet. Konklusion Mer praktisk och teoretisk kunskap samt medvetenhet hos fysioterapeuter behövs för att de ska kunna arbeta mer effektivt med kvinnor som utsätts för våld i nära relation.
Background The World Health Organization (WHO) classifies intimate partner violence as a global health problem. Even if both men and women are affected, data from National Centre for Knowledge on Men’s Violence against Women (NCK) shows that almost three times more women than men have been affected. The Swedish health care needs to improve on how they work on finding these patients but there is little research of how physiotherapists work regarding this matter. Objective To explore how physiotherapists investigate and examine female patients who are or have been a victim of intimate partner violence. Methods This survey used a qualitative method with a semi structured interview guide. Six interviews were carried through with physiotherapists who worked in Uppsala’s primary care, either in public or private health centers. Results The survey showed various experiences within the partakers. None of the physiotherapists asked about intimate partner violence as a standardized question at all new visits. On the contrary, several informants expressed that they felt a need to create a relationship with the patients before asking such questions. The physiotherapist took different actions when detecting intimate partner violence; mainly referring the patients to a curator and/or giving information of the women’s peace line. All partakers felt the need of a deeper knowledge and understanding of this issue. Conclusion Physiotherapists need more awareness as well as practical and theoretical knowledge to be able to work more efficiently with women that are affected by intimate partner violence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Lundgren, Alexandra, and Hanna Riggo. "Fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom psykiatrin med patienter som har depression : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84800.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Depression är ett samhällsproblem i som ofta leder till samsjuklighet med fysisk eller psykisk sjukdom. Det främsta symtomet på depression är nedstämdhet, men det förekommer även fysiska symtom som smärta, muskelspänningar, svårigheter att andas och att kroppen känns främmande. Dessa symtom kan fysioterapeuter hjälpa till med genom att arbeta med basal kroppskännedom. Fysioterapeuter kan även använda sig av fysisk aktivitet som kan minska symtomen hos patienterna. Det finns få studier som beskriver fysioterapeutens perspektiv av att arbeta med patienter som har depression. Syfte: Syftet med studien var att utforska fysioterapeuters erfarenhet av att behandla patienter med depression inom öppenvårdspsykiatrin. Metod: Kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Data samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter som arbetade inom öppenvårdspsykiatrin. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och tolv underkategorier. Kategorier som bildades var “komplexa diagnoser”, “varierande arbetsuppgifter”, “fysioterapeutiska interventioner” och “utmaningar”. Konklusion: Samtliga deltagare träffade patienter med en komplex symtombild där depression inte var den huvudsakliga diagnosen. De arbetade främst utifrån basal kroppskännedom, med kroppen som verktyg för att hjälpa patienterna att förstå och hantera kroppsliga besvär, för att patienterna skulle få en ny syn på kroppen. Motivation till fysisk aktivitet var även viktigt. Arbetet krävde en hög kompetensnivå hos fysioterapeuterna och en utmaning var att vara kreativ och individanpassa behandlingarna. Det behövs fler studier om fysioterapeuters erfarenheter av att arbeta inom psykiatrin både för att bekräfta det som denna studie beskrivit och för att få en djupare bild av deras erfarenheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Forsell, Jenny, and Tove Öhlander. "Förflyttning - en grundläggande rättighet : Fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av sin roll i förskrivningsprocessen av elrullstolar till barn." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171587.

Full text

Abstract:

Introduktion: Elrullstolen anses idag vara en viktig terapeutisk insats som optimalt introduceras i ett tidigt skede. Elrullstolen ger ett barn möjlighet att ta sig från punkt A till punkt B, men kan även bidra till att uppnå milstolpar i barnets utveckling samt öka dess delaktighetsgrad. I Sverige tillhandahålls dessa hjälpmedel genom förskrivningsprocessen, där målet är att öka brukarens upplevda livskvalité. Flera olika professioner kan ingå i denna process som ett team där bland annat fysioterapeuten ofta ingår. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av sin roll i förskrivningsprocessen av elrullstolar till barn. Metod: Metoden för uppsatsen var kvalitativ innehållsanalys. Totalt har fem fysioterapeuter som arbetar på habiliteringsverksamhet eller hjälpmedelscentral i Västerbotten och Hälsinglands län intervjuats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med frågor som berörde fysioterapeutens arbete med förskrivningsprocessen. Resultat: Alla informanter var tydliga med att de inte var förskrivningsansvariga. De såg dock sin kompetens som värdefull och upplevde att de som fysioterapeuter fyller en viktig funktion i förskrivningsprocessen, i synnerhet vad gällde sittbedömningar. Informanterna såg en tidigt initierad förskrivning som positivt för barnet. För att detta ska bli möjligt ansågs ett välfungerande teamarbete samt en förtroendefull relation till barnets familj och nätverk som viktiga faktorer. Dessa personer blir även viktiga för att stödja barnet i att köra på ett säkert och effektivt sätt. Analysen av materialet resulterade i temat “Fysioterapeuten arbetar för att skapa självständig förflyttning hos barnet och ser detta som en grundläggande rättighet” samt fem stycken kategorier med 10 underkategorier. Kategorierna var “Fysioterapeuten har en viktig roll och bidrar med unik kunskap, fysioterapeuten har sitt fokus på barnets fysiska behov och förmåga att ta eget ansvar, Fysioterapeuten ser personer i barnets närhet som en viktig del i teamet, Barnet får en chans att vara som andra, Skapa allians med föräldrar krävs för tidig initiering. Konklusion: Fysioterapeuten bidrar med unik kunskap och har en självklar roll i förskrivningsprocessen. Att våga ta plats i processen har i denna studie kopplats till erfarenhetslängd. Det kan därför finnas anledning att inom fysioterapeutprogrammet tydligare lyfta vikten av att våga ta plats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Rönnqvist, Jennifer, and Therese Liljegren. "Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden hos personer med psykisk ohälsa." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-337291.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa så som depression och ångestsyndrom återfinns i primärvården. Fysioterapeuter är vanligtvis en av de första instanserna och fysisk aktivitet en viktig behandlingsdel. Att särskilt arbeta med vidmakthållande av fysisk aktivitet är viktigt då denna patientgrupp ofta har svårt att bibehålla detta. Syfte: Utforska erfarenheter och upplevelser hos fysioterapeuter i primärvård som arbetade med vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden i rehabiliteringen av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultat: 8 kategorier och 21 subkategorier framkom. Kategorierna var: ”Bygga allians tidigt”, ”Strategier för individualisering”, ”Utnyttja patientens egna resurser”, ”Belysa framsteg”, ”Former för uppföljning”, ”Hindrande faktorer”, ”Underlättande faktorer” och ”Tankar om förändring”. För att öka chanserna till att vidmakthålla fysisk aktivitet behövdes ständig avvägning av dosen fysisk aktivitet, regelbunden uppföljning samt belysa patientens framsteg. Vården upplevdes ej vara optimal då det ofta behövdes längre behandlingstider. Konklusion: Resultatet belyser viktiga komponenter i rehabiliteringen för att underlätta vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden. Fortsatt forskning behövs för att finna strategier inom vården för att hantera tidsbrist. Även vidare kartläggning kring hur fysioterapeuter bör arbeta för att få patienter att vidmakthålla träningsbeteenden behövs. Sökord: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques
Background: Patients with mental disorders such as depression and anxiety disorder are found in primary care. Physiotherapists are often the first contact and physical activity is an important part of the treatment. Working with maintenance of physical activity is important as this patient group often struggle to maintain this. Objective: Explore the experiences of physiotherapists in primary care who worked with maintaining physical activity in the rehabilitation of patients with mental disorders. Method: Data was collected using semi-structured interviews and analyzed by content analysis. Results: 8 categories and 21 subcategories appeared. The categories were: "Building alliance early", "Strategies for individualization", "Utilizing patients own resources", "Promoting advances", "Forms of follow-up", "Obstacles", "Enhancing factors", and "Thoughts of change". In order to increase the chances of maintaining physical activity, constant balancing of the dose of physical activity, regular follow-up and highlighting patient progress were required. Primary care was found not to be optimal as longer treatment times were often needed. Conclusion: The result highlights important components of rehabilitation, to facilitate the maintenance of physical activity. Continued research is needed to find strategies in health care to address shortage of time. Further survey of how physiotherapists should work to get patients to maintain training behaviors is also needed. Keywords: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Rokkones, Julia, and Maria Svensson. "“En förlossning är ett trauma mot bäckenbotten” : Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med kvinnor som har förlossningsskador." Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-431015.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Förlossningsskador kan ge fysiska och psykiska besvär. Skadorna är olika omfattande och eftervården är viktig för att rehabilitera kvinnan. Fysioterapeuters kompetens lämpar sig för undersökning och behandling av förlossningsskador. Dock är professionen inte en självklar del av eftervården och det finns kunskapsluckor om fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med förlossningsskador. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter inom den svenska sjukvården av att arbeta med kvinnor som har förlossningsskador. Metod: Studien var en semi-strukturerad kvalitativ intervjustudie som inkluderade fem deltagare som arbetar med förlossningsskador. Deltagarna rekryterades via Fysioterapeuternas hemsida på kompetenskartan för kvinnors hälsa och Facebookgruppen "Fysioterapeuter inom kvinnors hälsa”. Ändamålsenligt bekvämlighetsurval tillämpades. Databearbetning av intervjumaterialet gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fyra kategorier: Fysioterapeutens roll i patientmötet, Känslomässigt arbete, Framgångsfaktorer inom vården av förlossningsskador och Utmaningar inom vården av förlossningsskador med elva tillhörande subkategorier. Konklusion: Fysioterapeuterna har en betydande roll och kompetens som kan göra skillnad för patienter med förlossningsskador. De drivs av ett stort engagemang och vill se vidare utveckling av området samt stärka fysioterapeutens roll inom vården av förlossningsskador. Det behövs vidare forskning för att fylla kunskapsluckan av fysioterapeuters arbete med förlossningsskador.
Background: Pelvic floor dysfunction (PFD) after giving birth causes physical and mental discomfort. The injuries vary and the healthcare afterward is important for the mother´s rehabilitation. The competence of physiotherapists is suitable for the examination and treatment of PFD after giving birth. However, the profession is not established in this area. There are knowledge gaps about the physiotherapist's views and experiences of working with PFD after giving birth. Purpose: The purpose of this study was to describe the physiotherapist's views and experiences of working in Swedish healthcare with women with PFD after giving birth. Method: The study was a semi-structured qualitative interview study that included five participants who work with PFD after giving birth. The participants were recruited via the competence map for women's health on Fysioterapeuternas' website and via the Facebook group “Fysioterapeuter inom kvinnors hälsa”. Samples of convenience was applied. Data processing of the interview material was done through a qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in four categories: The physiotherapist's role when meeting patients, Emotional work, Successful factors in the healthcare of PFD after giving birth and Challenges in the healthcare of PFD after giving birth divided into eleven subcategories. Conclusion: Physiotherapists have a significant role and the competence to make a difference for patients with PFD after giving birth. They are driven by commitment and want to see a further development of women’s health as well as strengthen the physiotherapist's role in maternity care. Further research is needed to fill the knowledge gap of physiotherapists' work with PFD after giving birth.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Clark, Nicholas, and Jesper Bengs. "Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att använda sig av the High Intensity Functional Exercise Program (the HIFE Program) på äldreboende." Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443668.

Full text

Abstract:

Bakgrund: The High Intensity Functional Exercise (HIFE) program har visats ha goda effekter på fysisk funktionsförmåga och ADL-förmåga för äldre personer boende på äldreboende och hjälpberoende i ADL. Det finns dock begränsat med kunskap om fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att använda sig av HIFE på äldreboende. Denna studie kan bidra till förståelse för hur fysioterapeuter kan utföra högkvalitativ träning för denna population. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att använda sig av HIFE för äldre personer boende på äldreboende. Metod: För att besvara syftet valdes en kvalitativ design och fem fysioterapeuter som har arbetat enligt HIFE på äldreboende i Sverige intervjuades genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån insamlade data identifierades fyra kategorier med sammanlagt 17 underkategorier. Kategorierna var: Framgångsrik implementering kräver mångas engagemang, Viktigt att göra ett aktivt val av deltagare, Utmana deltagarna nära sina gränser och Effekter av träningen på många plan. Konklusion: Samtliga fysioterapeuter gav uttryck för att det finns ett stort behov av HIFE på äldreboenden. HIFE ansågs lämpligt för många boende och möjliggör att utmana deltagarna till en hög intensitet så att de kan få en god effekt av träningen. För att lyckas krävs mångas engagemang innan, under och efter träningsperioden.
Background: The High Intensity Functional Exercise (HIFE) program has been shown to have good effect on physical function and ADL in elderly people living in nursing homes and dependent on assistance with activities in daily living (ADL). However, there is limited knowledge regarding physiotherapists' experiences of using HIFE in nursing homes. This study can help to understand how physiotherapists can perform high-quality training with this population. Aim: To investigate physiotherapists' experiences of HIFE with elderly people living in nursing homes. Methods: To achieve the objective of this study a qualitative design was chosen and five physiotherapists that have worked according to HIFE in nursing homes in Sweden were interviewed using a semi-structured approach. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Based on the collated data, four categories were identified with a total of 17 subcategories: Successful implementation requires the commitment of many, Important to actively choose participants, Push the participants close to their limits and Effects of the training seen on many levels. Conclusion: All physiotherapists expressed a great need for HIFE in nursing homes. HIFE was considered suitable for many of the residents and made it possible to challenge the participants to a high intensity and thus saw a greater effect. In order to succeed, commitment is required from a number of people before, during and after the training period.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Andersson, Marie, and Mathilda Dahlqvist. "Upplevelser av att underlätta följsamheten till hemträningsprogram för patienter i primärvården - En kvalitativ undersökning av nyexaminerade fysioterapeuter från Uppsala Universitet." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384307.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Inom primärvården tillämpas vanligtvis hemträningsprogram som behandling. Flera studier har undersökt underlättande faktorer för följsamhet till hemträning. Sedan fysioterapeutprogrammet på Uppsala Universitet hösten 2014 utvecklade utbildningsplanen till ett mer biopsykosocialt inriktat lärande återfinns ingen forskning på hur fysioterapeuterna med den nya utbildningsplanen upplever att de kan underlätta patientens följsamhet. Syfte: Undersöka hur nyexaminerade fysioterapeuter, som påbörjat utbildningen på Uppsala Universitet höstterminen 2014 eller senare, upplever att de kan underlätta följsamheten till hemträningsprogram för patienter i primärvården. Metod: Kvalitativ deskriptiv design. Datan insamlades genom fem semistrukturerade intervjuer med nyexaminerade fysioterapeuter och bearbetades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier samt 19 underkategorier. De sju kategorierna bestod av “Individanpassa träningsupplägg och uppföljning”, “Öka patientens förståelse av hemövningar”, “Tillämpa socialt stöd vid hemträning”, “Kartlägga och framkalla motivation till hemträning”, “Utforska patientens beteende och mående”, “Etablera god patientkontakt” och “Tillgångar på arbetsplatsen”. Konklusion: Resultatet framställde många strategier som redan beforskats. Samtliga kategorier förutom ”Tillgångar på arbetsplatsen” speglar ett beteendemedicinskt perspektiv. Detta kan indikera på att framtidens fysioterapeuter är behjälpliga av denna typ av perspektiv vid bemötande av patienter för att underlätta följsamheten till hemträningsprogram inom primärvården.
Background: In primary care, it is common to apply home-based exercise programs as treatment. Several studies have investigated facilitating factors that affect adherence to home-based exercise. Since the physiotherapist program at Uppsala University in autumn 2014 developed the syllabus into a more biopsychosocial-oriented learning, no research can be found on how the physiotherapists with the new syllabus experience can facilitate the patient's adherence. Purpose: Examine how newly graduated physiotherapists, who began their education at Uppsala University in the autumn 2014 or later, experience that they can facilitate adherence with home-based exercise programs for patients in primary care. Method: Qualitative descriptive design. Data was collected through five semi-structured interviews with five newly graduated physiotherapists and was conducted with a qualitative content analysis. Results: The data resulted in seven categories and 19 subcategories. The seven categories consisted of "Personalizing training arrangements and follow-up", "Increasing the patient’s understanding of home-based exercise", "Applying social support in home-based exercise", "Chart and incite motivation for home-based exercise", "Explore patient behavior and well-being", "Establish good patient contact" and "Workplace assets". Conclusion: The result presented many strategies that already have been explored. All categories except "Workplace assets" reflected a behavioral medicine perspective. This perspective might be of value for future physiotherapists to facilitate adherence with home-based exercise programs in primary care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Crone, Jenny, and Emmy Koskinen. "“Vi kan och vill göra mycket för de här kvinnorna” Fysioterapeuters upplevelser av att arbeta i primärvården och hjälpa kvinnor med deras besvär efter förlossning : - en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Medicinsk vetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34370.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ett hälsofrämjande arbete och arbete för förbättrat omhändertagande av kvinnor efter förlossning kan på sikt bidra till minskad funktionsnedsättning och sjukfrånvaro, vilket är viktigt inte bara för individen utan även för samhället. För fysioterapeutiska åtgärder efter förlossning finns inga etablerade rutiner eller riktlinjer för uppföljning efter förlossning vilket skulle kunna medföra att den vård som erbjuds ser olika ut eller inte är tillgänglig på lika villkor för alla. Det saknas i litteraturen beskrivning av kliniska erfarenheter från fysioterapeuter som arbetar med kvinnors hälsa. Syfte: Beskriva fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av arbetet i primärvården med kvinnors hälsa efter förlossning. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Tio fysioterapeuter verksamma inom kvinnors hälsa i primärvården intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Analys av materialet har skett genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema; Mot lika villkor som formats efter kategorierna Kroppen i fokus, Fånga upp och Behov av förändring. Fysioterapeuter inom kvinnors hälsa uttrycker att de kan och vill hjälpa kvinnor efter förlossning, men att det finns en okunskap inom egna professionen men även hos andra kring deras kompetens. Okunskapen kan påverka möjligheten till fysioterapeutisk vård om informationen om möjligheten till vård inte når ut till kvinnor med potentiellt vårdbehov. Slutsats: I studien beskrivs utvecklingsarbete gällande interprofessionella samarbeten och ett rutinmässigt uppföljningsbesök till fysioterapeut efter förlossning potentiellt kunna förbättra omhändertagandet och vården för kvinnor efter förlossning.
Background: Working to improve the care of women after childbirth can contribute to reduced disability and absence from work, which is important not only for the individual but also for the society. There are no established routines or guidelines for physical therapist postpartum follow-up, which could result in that care is not offered on equal terms. In the literature the clinical experience of physical therapists working with women's health postpartum is not yet described. Aim: Describe physical therapists experiences of working in primary health care with postpartum care. Method: Qualitative interview study with inductive approach. Ten physical therapists educated in women's health working in primary care were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were recorded and then transcribed. The material has been analyzed with latent qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The analysis resulted in a theme; Towards the same conditions. The theme was formed by the three categories Body in focus, Give attention and Need for change. Physical therapists in women's health say that they can and want to help women after childbirth, but there is a lack of knowledge about their competence in their own profession as well as among other professions. Women with needs might not obtain physical therapy care because of thus knowledge gap. Conclusion: In this study interprofessional collaborations and a routine appointment to a physical therapist is described as factors that has potential to improve the postpartum care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Nilsson, Amanda, and Ludvigsson Maria Celion. "”UTÖVER MIN FRU ÄR FYSIOTERAPEUTEN DEN VIKTIGASTE PERSONEN JAG HAR HAFT DET HÄR ÅRET” : En kvalitativ intervjustudie med fokus på patienters upplevelser av fysioterapi efter avslutad intensivvård vid covid-19." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54175.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Covid-19 klassades år 2020 som en pandemi av Världshälsoorganisationen och det har medfört stora förändringar i samhället, framförallt inom sjukvården. Majoriteten av de som insjuknar får lindriga symtom men en betydande del blir kritiskt sjuka och behöver vård på intensivvårdsavdelning. En del personer som drabbas av viruset avlider trots avancerad vård. Detta har skapat nya arbetsförhållanden för sjukvården där fysioterapeuter har fått ett stort ansvar vid rehabiliteringen efter covid-19. Fysioterapeuter kan använda ett beteendemedicinskt arbetssätt i sitt kliniska arbete för att inspirera och motivera till fortsatt rehabiliterande träning hos dessa patienter. Syfte: Att studera hur personer som vårdats på en intensivvårdsavdelning för covid-19 upplever att fysioterapi har stöttat dem i rehabilitering efter avslutad intensivvård. Metod: Sex informanter som har vårdats på intensivvård för covid-19 och därefter träffat fysioterapeut har intervjuats enligt en semistrukturerad intervjuguide. Materialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: ”Att möjliggöra och erbjuda rehabilitering”, ”Positiv stöttning och motivation” och ”Individanpassad rehabilitering”. Slutsats: Resultatet i denna studie visar att informanterna har upplevt fysioterapi som positivt vid rehabilitering och återhämtning efter att ha varit svårt sjuka i covid-19. Beteendet, att träna, har stärkts av både omgivningsfaktorer (exempelvis fysioterapeuten) och individfaktorer (fysiska/psykiska förutsättningar).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Berg, Sally, and Madeleine Holm. "”Det kan ibland vara en ingång till att nå patientens tankar och känslor och på så sätt påverka deras förhållningssätt till sig själva och andra” : En kvalitativ intervjustudie om en grupp fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av sitt arbete inom den svenska ätstörningsvården." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-337604.

Full text

Abstract:

Bakgrund Ätstörningar är psykiatriska tillstånd som innefattar problem som nedsatt kroppsuppfattning och stegrad muskelspänning. En ökad risk för att hamna i ett ohälsosamt träningsbeteende finns. Fysioterapeutisk behandling syftar till att hjälpa patienterna återfå en realistisk självbild och en positiv upplevelse av kroppen. Syfte Att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser fysioterapeuter i Sverige hade kring sitt arbete och vad de kunde bidra med inom ätstörningsvården samt vilka faktorer de upplevde hade betydelse för följsamhet till fysioterapeutisk behandling. Design och metod En kvalitativ design användes. Sex fysioterapeuter med minst ett halvårs erfarenhet av arbete med ätstörningar inom specialistvården deltog. För bearbetning användes en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheims och Lundmans induktiva strategi. Resultat Arbetet som fysioterapeut beskrevs som viktigt och utmanande. Upplevelser av fysioterapeutiska expertis, patientcentrerat arbete, otillräckliga riktlinjer och behandlingsmetoder lyftes. Underlättande faktorer för följsamhet gentemot den fysioterapeutiska behandlingen var färre än de försvårande och inkluderade bland annat socialt stöd och tålamod från vårdgivaren. Försvårande faktorer var framförallt en längre tids sjukdom och träningsstopp. Konklusion Fysioterapeuter kan bidra med sina kunskaper om kroppen, fysisk aktivitet och träning gällande behandling av ätstörningar. Tålamod från vårdgivaren, socialt stöd, en längre tids sjukdom, och träningsstopp är några faktorer som enligt studien påverkar följsamheten gentemot den fysioterapeutiska behandlingen.
Background Eating disorders are psychiatric conditions that contribute to problems such as impaired body perception and increased muscular tension. The patients also run an increased risk of executing an unhealthy exercise behaviour. Physiotherapeutic treatment aims to help these patients regain a realistic self-image and a positive perception of the body. Purpose To explore what experiences physiotherapists in Sweden had regarding their work and what they could contribute within the treatment of eating disorders, as well as to find what factors they judge were important for compliance within physiotherapeutic treatment. Design and method A qualitative design was used in this study. Six physiotherapists with at least six months experience working with eating disorders in specialist care were selected to participate. A qualitative content analysis was used according to Graneheim and Lundman's inductive strategy. Results The work as a physiotherapist in eating disorder care was described as important and challenging. Experiences about physiotherapeutic expertise, patient-centered work, insufficient guidelines and treatment methods were mentioned. The facilitating factors for compliance with the physiotherapeutic treatment were fewer than the aggravating factors and included social support and patience from the healthcare provider. Aggravating factors were above all a longterm illness and exercise stops. Conclusion Physiotherapists can contribute with their knowledge of the body, physical activity and exercise in the treatment of eating disorders. Patience from the healthcare provider, social support, longterm illness, and exercise stops are some of the factors that, according to this study, will influence compliance with the physiotherapeutic treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Fysioterapeuters upplevelse'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles