Contents
Academic literature on the topic 'Fysioterapi'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Fysioterapi.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Fysioterapi"
1
Slagstad, Ketil. "Fysioterapi etter overtråkk?" Tidsskrift for Den norske legeforening 137, no. 5 (2017): 350. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.17.0048.
Full text
2
Moosmayer, Stefan. "Senesutur eller fysioterapi ved rotatorcuffruptur?" Tidsskrift for Den norske legeforening 130, no. 19 (2010): 1901. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.10.0949.
Full text
3
Haugen, Trine B. "Hjelper fysioterapi ved Parkinsons sykdom?" Tidsskrift for Den norske legeforening 132, no. 23 (2012): 2607. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.12.1162.
Full text
4
Groven, Karen Synne, Birgitte Ahlsen, and Tone Dahl-Michelsen. "Psykomotorisk fysioterapi & covid-19: psykisk helse og samtaler på nye måter." Tidsskrift for psykisk helsearbeid 18, no. 02 (2021): 149–61. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-3010-2021-02-07.
Full text
5
Thornquist, Eline. "Kroppen som kilde til innsikt og utgangspunkt for utvikling – En kasuistikk fra psykomotorisk fysioterapi." Tidsskrift for psykisk helsearbeid 2, no. 01 (2005): 30–44. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3010-2005-01-04.
Full text
6
Fougner, Marit, and Grethe Stokkenes. "Studentenes kritiske vurdering av egen fysioterapipraksis – en relevant metode for bacheloroppgaven." Nordisk tidsskrift for helseforskning 6, no. 1 (2010): 83. http://dx.doi.org/10.7557/14.811.
Full textAbstract:
Artikkelen belyser og argumenterer for å bruke caserapporter som et alternativ til de forskningsmetoder som tradisjonelt har vært benyttet i bacheloroppgaven i fysioterapi i tredje studieår. Caserapportens relevans beskrives i lys av kunnskap om klinisk resonnering. Metoden gir fysioterapistudenter mulighet til å videreutvikle ferdigheter og forståelse i utøvelse av pasient-/klientrettet arbeid som er forankret i egen praksis. Artikkelen løfter fram problemstillinger knyttet til studenters vurderinger av ulike valg og prioriteringer i utøvelsen av kunnskapsbasert praksis. Med utgangspunkt i en caserapport illustreres noen utfordringer med å forene forskningsbasert kunnskap, erfaringskunnskap og pasientkunnskap på en konstruktiv måte. Artikkelen beskriver også et eksempel på en caserapport som er et samarbeidsprosjekt mellom to studenter. Den ene har behandlet en pasient med kroniske smerter, mens den andre har fungert som en ”kritisk venn” som har diskutert og stilt flere kritiske spørsmål som gir grunnlag for refleksjon over praksis og utvikling av økt kunnskap om klinisk resonnering.
7
Rinne, Hanna, and Jenni Blomgren. "Kuntoutukseen osallistuminen ja eri osajärjestelmien ristikkäiskäyttö." Kuntoutus 43, no. 4 (2020): 6–20. http://dx.doi.org/10.37451/kuntoutus.100163.
Full textAbstract:
Tieto kuntoutuksen kentän kokonaisuudesta ja erilaisten kuntoutuspalveluiden käytöstä samoilla ihmisillä on varsin hajanaista ja puutteellista. Tutkimuksen tavoitteena on selvittää kuntoutukseen osallistumisen yleisyyttä ja päällekkäisyyttä eri osajärjestelmissä Oulun asukkailla vuonna 2018 laajalla rekisteriaineistolla (N = 192 844). Tutkimuksessa tarkastellaan julkisen sosiaali- ja terveyspalvelujärjestelmän kuntoutusta, Kelan kuntoutusta, työeläkekuntoutusta, työterveyshuollon fysioterapiaa ja Kelan korvaamaa yksityistä fysioterapiaa.
 Vuonna 2018 oululaisista 18 prosenttia sai vähintään yhden tutkitun osajärjestelmän kuntoutusta (N = 34 061). Yleisintä oli julkisen sosiaali- ja terveyspalvelujärjestelmän kuntoutus, harvinaisinta työeläkekuntoutus. Naiset osallistuivat kuntoutukseen miehiä yleisemmin. Kuntoutukseen osallistuminen oli miehillä yleisintä 65 vuotta täyttäneillä, naisilla 45–64-vuotiailla. Harvinaisinta se oli 16–24-vuotiailla miehillä ja alle 16-vuotiailla naisilla. Suurin osa (90 %) kuntoutukseen osallistuneista oli osallistunut vain yhden osajärjestelmän kuntoutukseen. Useamman osajärjestelmän kuntoutukseen osallistuminen oli naisilla miehiä yleisempää. Ikäryhmistä se oli yleisintä 45–64-vuotiailla ja harvinaisinta alle 16-vuotiailla. Vähintään kahden osajärjestelmän kuntoutukseen osallistuneet olivat keskimäärin vanhempia kuin vain yhden osajärjestelmän kuntoutukseen osallistuneet ja myös naisten osuus oli heillä suurempi.
 Rekisteritietoja kuntoutuksesta on hankala koota kattavasti, sillä järjestelmä on hyvin hajanainen ja toimijoita ja rekisterinpitäjiä on lukuisia. Myös kuntoutuksen määrittely aineistoista osoittautui vaikeaksi. Yhtenäiset tietojärjestelmät kuntoutuksesta palvelisivat paitsi tutkijoita, myös kuntoutujia.
 Abstract
 Prevalence and overlap of participation in rehabilitation in different subsystems – a register-based study among residents of the city of Oulu, Finland, in 2018
 Knowledge of the whole spectrum of rehabilitation and of the use of different rehabilitation services by the same individuals is quite fragmented and incomplete. The aim of this study is to examine the prevalence and overlap of participation in rehabilitation in different subsystems among residents of the city of Oulu, Finland, in 2018 using extensive register-based data (N=192,844). The study examines rehabilitation organized by the public social and health care system, by the Social Insurance Institution of Finland, by the earnings-related pension system, as well as physiotherapy in occupational health care and private physiotherapy reimbursed by the Social Insurance Institution of Finland.
 In 2018, 18 per cent of the residents of Oulu received rehabilitation of at least one of the examined subsystems (N=34,061). Receiving rehabilitation of public social and health care was the most common; the rarest was rehabilitation within the earnings-related pension system. Women participated in rehabilitation more often than men. Using rehabilitation services was most common in men aged 65 and over, and in women aged 45–64. It was least common in men aged 16–24 years and in women under 16 years of age. The majority (90%) of those who participated in rehabilitation had participated in rehabilitation of only one subsystem. Participation in rehabilitation of several subsystems was more common in women than in men. It was most common in those aged 45–64 years and least common in those under 16 years of age. Those who received rehabilitation of at least two subsystems were, on average, older than those who received rehabilitation of only one subsystem, and more often women.
 It is difficult to compile comprehensive register data on rehabilitation, as the system is very fragmented and there are many organizers and registrars. Defining rehabilitation from the data also proved difficult. Unified information systems on rehabilitation would serve not only researchers but also rehabilitees.
 Keywords: rehabilitation, register-based research, Finland
8
Holopainen, Riikka, Anu Keskilä, Raili Välimaa, and Arja Piirainen. "Lonkan tekonivelleikkauksen jälkeinen fysioterapeuttinen ohjaus fysioterapeuttien kuvaamana." Kuntoutus 39, no. 1 (2022): 22–35. http://dx.doi.org/10.37451/kuntoutus.113394.
Full textAbstract:
Lonkan tekonivelleikkausten sekä leikkauksen jälkeistä fysioterapiaa tarvitsevien määrä kasvaa väestön ikääntyessä. Kuntoutumisen kannalta fysioterapeuttinen ohjaus on tärkeää. Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli tarkastella fysioterapeuttien käsityksiä lonkan tekonivelleikkauksen jälkeisestä fysioterapeuttisesta ohjauksesta. Laadullisen tutkimuksen aineistona oli fysioterapeuttisten ohjaustilanteiden (n=7) kuvanauhojen pohjalta tehdyt recall-haastattelut. Aineiston fenomenografisessa analyysissä muodostettiin kolme hierarkkista kuvauskategoriaa, jotka olivat suppeammasta laajempaan: asiantuntijalähtöinen fysioterapeuttinen ohjaus, potilaan yksilöllisyyttä arvostava fysioterapeuttinen ohjaus sekä fysioterapeuttinen ohjaus osana potilaan kuntoutumista. Nämä kategoriat sisälsivät kuusi ohjaustilanteita kuvaavaa teemaa ja niiden variaatiot: potilaan osallistuminen, kehollinen ohjaus, eettisyys ohjaussuhteessa, fysioterapeutin asiantuntijuus, yhteistyö ja terveydenhuoltojärjestelmän eettisyys. Fysioterapeuttisen ohjauksen onnistumisen kannalta kriittiset tekijät fysioterapeuttien ohjauskäsityksissä olivat potilaskeskeisyys, moniammatillinen yhteistyö ja kuntoutumisprosessin jatkuvuus.
 Abstract
 Physiotherapists’ perceptions of patient counseling after total hip arthroplasty (THA)
 The number of total hip arthroplasties is growing due to the fact that THA is a cost-effective procedure moving people quickly from poor to good functional capacity. The aim of the qualitative study was to explore physiotherapists’ perceptions of post-operative patient counseling.
 The data of this study consisted of seven physiotherapy situations with inpatients in hospital setting. Data were collected by open recall-interviews based on videotapes of patient counseling situations. The data were analyzed according to phenomenographic approach, which revealed three hierarchical categories: therapist-centered patient counseling, patient counseling which values patient’ individuality and patient counseling as part of individual rehabilitation process.
 Six themes that varied hierarchically in three categories describing different ways of understanding patient counseling were found: patients’ active participation, counseling for movement awareness, ethical counseling relationship, physiotherapy expertise, cooperation, and ethicality of national health care system. The critical variation between categories manifested as patient-centeredness, multiprofessional cooperation and the continuity of rehabilitation process.
9
Karvonen, Eira, Markku Paatelma, and Ari Heinonen. "Asiakkaan kokemuksia fysioterapeutin suoravastaanotosta selkäkipujen varhaisvaiheessa." Kuntoutus 40, no. 3-4 (2021): 34–44. http://dx.doi.org/10.37451/kuntoutus.111385.
Full textAbstract:
Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää alaselkäkipuisten asiakkaiden kokemuksia käynnistään terveyskeskuksessa fysioterapeutin suoravastaanotolla.
 Tutkimus on retrospektiivinen, kuvaileva kyselytutkimus, joka toteutettiin strukturoidulla kyselylomakkeella kolme kuukautta fysioterapeutin vastaanotolla käynnin jälkeen. Lomakkeella selvitettiin selkäkivun lievittymisestä, ohjattujen harjoitteiden toteutumisesta, kivun uusiutumisesta, asiakkaan käsityksistä uusiutumisen syistä, kipuun liittyvästä pelosta, uudelleen hakeutumisesta lääkärin tai fysioterapeutin vastaanotolle ja työssäkäyvien sairauspoissaoloista. Lähetettyyn 150 kyselyyn vastasi 80 henkilöä (53 %), jotka jakaantuivat kolmeen ryhmään: 1. eläkeläiset (n = 26), 2. työttömät (n = 15) ja 3. työssä olevat/opiskelijat (n = 39). Aineisto analysoitiin SPSS-tilasto-ohjelmalla ja avointen kysymysten vastaukset litteroitiin ja luokiteltiin yhtäläisyyksien mukaan.
 Tulokset osoittivat, että 80–82 prosenttia asiakkaista kaikissa ryhmissä koki hyötyvänsä fysioterapeutilla käynnistään paljon tai kohtalaisesti. Kolmen kuukauden aikana selkäkivun uusiutuminen oli vähäisintä työssä olevat/opiskelijat -ryhmässä (5 %) ja suurinta eläkeläisten ryhmässä (30 %). Saman selkäongelman vuoksi vain 10 prosenttia vastanneista hakeutui uudelleen fysioterapeutille tai lääkärille. Työssä olevien ja opiskelijoiden ryhmässä ainoastaan yksi henkilö ilmoitti olevansa kyselyhetkellä sairauslomalla.
 Tutkimuksen tulokset viittaavat siihen, että fysioterapeutin suoravastaanotolla käyneet asiakkaat ovat tyytyväisiä toimintaan ja ovat kokeneet saaneensa apua selkäkipuunsa. Yhteiskunnallisen kustannus-hyöty ajattelun mukaan vähäiset uusintakäynnit fysioterapeutin tai lääkärin vastaanotolla, sekä alhaiset sairauspoissaolot vaikuttavat merkittäviltä. Jatkossa tarvitaan korkeatasoisia, pidemmällä seuranta-ajalla toteutettuja satunnaistettuja tutkimuksia kustannusanalyyseineen fysioterapian varhaisesta toteuttamisesta.
 Abstract
 Patients’ experiences of their visit to direct access physiotherapists in the early phase of low back pain: A retrospective descriptive survey
 The purpose of the study was to investigate the experiences of low back pain patients regarding their visit to direct access physiotherapists at a health center.
 The study is a retrospective descriptive survey conducted in a structured questionnaire three months after a visit to a physiotherapist. The questionnaire included questions, in particular, information on the relief of back pain, the management of the instructed exercises, the recurrence of back pain, patients’ perceptions of the causes of pain, the fear of pain, reasons for a repeat visit to a doctor or physiotherapist, and eventual absences due to sickness. The questionnaire was sent to 150 people who were picked up from the health care centers. Eighty (53%) low back pain patients responded. They were divided into three groups: retired people (n=26); unemployed people (n=15); and students and employed people (n=39). The data were analyzed using SPSS statistical software. The open answers were transcribed and the similarities of the answers were combined.
 The results showed that 80-82% of patients in all groups experienced the benefits from their visit to a physiotherapist as being great or moderate. During the three months after their visit, the recurrence of back pain was at its lowest among students and employed people (5%) and the highest among retired people (30%). Only 10% of the respondents made a repeat visit to a physiotherapist or doctor for the same back problem. Only one person in the students and employed people group was on sick leave.
 The results show that the patients viewed the early visit to a physiotherapist as useful in the treatment of back pain and in the prevention of new episodes. From a social cost–benefit point of view the results; the low need for repeat visits to the physiotherapist or to the doctor, and the low rates of absence due to sickness let us assume those to be notable. Additional high-quality research involving longer prospective randomized designs and economic impact analyses is required to further investigate the outcomes associated with early initiation of physiotherapy.
 Keywords: physiotherapy, direct access, low back pain, patients` experiences
10
Aksnes, Kristin. "Tannturisme." Den norske tannlegeforenings Tidende 122, no. 5 (2012). http://dx.doi.org/10.56373/2012-5-17.
Full textAbstract:
Totalt beløp for utbetalte saker: 8,1 mill kr. Fysioterapi: 2461 saker - 5,3 millioner kroner Tannbehandling: 163 saker - 1,8 mill kr Legehjelp: 764 saker - 407 000 kr Legemidler: 210 saker - 252 000 kr Poliklinikk: 43 saker - 115 000 kr Spesialist: 61 saker - 46 000 kr Psykolog: 8 saker - 39 000 kr Røntgen: 55 saker - 22 000 kr Behandlingene ble utført først og fremst i Spania (fysioterapi og legehjelp). På andreplass ligger Ungarn, hvor sakene gjelder tannbehandling. Deretter følger med få saker (under 20): Sverige, Polen, Bulgaria, Danmark og Portugal.
Dissertations / Theses on the topic "Fysioterapi"
1
Lindgren, Tove, and Mattias Ovesson. "Möjligheter med digital teknik inom fysioterapi : Hur kan uppmanad självspårning stötta kollaboration inom fysioterapi." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42214.
Full text
2
Nordström, Gustav, and Markus Lawergren. "Fysioterapi vid akut lateral fotledsdistorsion." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72545.
Full textAbstract:
Abstrakt Inledning: Laterala fotledsdistorsioner är en av de vanligaste skadorna hos motionärer och idrottande individer. Om den akuta skadan inte behandlas optimalt kan detta leda till komplikationer såsom degenerativa förändringar och kronisk instabilitet. Olika former av fysioterapeutiska behandlingsinterventioner såsom, proprioceptionsträning, styrketräning, manuella terapier, kyla/värme, externa stöd, elterapi och multimodala behandlingar används kliniskt av fysioterapeuter för att bygga upp strukturerna i foten och minska risken för återstukning. Syfte: Sammanställa vetenskaplig kunskap och värdera effekten av fysioterapeutiska åtgärder vad gäller smärta, funktion och upprepade fotledsdistorsioner vid akuta laterala fotledsdistorsioner. Metod: Databaserna Pubmed och Pedro användes i litteratursökningen. Detta resulterade i 79 träffar i Pubmed och 60 i Pedro, varav 17 artiklar inkluderades. Resultat: Varken träning, manuella terapier, värme/kyla, externt stöd, multimodal träning eller elterapi är mer effektivt än någon annan behandling för att förbättra smärta, funktion och minska upprepade fotledsdistorsioner efter en lateral fotledsdistorsion. Konklusion: I det akuta skedet verkar inte valet av behandlingsmetod ha en stor inverkan på rehabilitering vid fotledsdistorsioner om durationen är för kort eller frekvensen för låg. Fler RCT-studier inom området med längre duration och högre frekvens behöver göras för att kunna dra en definitiv slutsats om de olika behandlingsmetodernas effekt vid denna skada.
3
Tall, Märta, and Matilda Sellergren. "Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av fysioterapi postpartum." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351920.
Full textAbstract:
Bakgrund Kvinnosjukvården i Sverige idag har stor förbättringspotential då det bland annat saknas riktlinjer kring behandling och uppföljning av bristningar i bäckenbottenmuskulaturen. Förlossningsskador kan påverka livskvaliteten hos den drabbade. Fysioterapeuter kan vara behjälpliga med rehabiliteringen av dessa. Syfte och frågeställning Syftet var att ta reda på fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med fysioterapi postpartum. Design och metod En kvalitativ explorativ och deskriptiv design användes och studien baserades på semistrukturerade intervjuer av fem fysioterapeuter. Intervjumaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim et al. Resultat Under databearbetningen framkom fem kategorier med totalt 14 subkategorier. Kategorierna var kultur och synsätt, vårdmötet, patienten, positiva aspekter av yrket samt utveckling. Det som beskrevs var bland annat en önskan om att fysioterapeuter ska bli en större del av mödravården, bortprioritering av kvinnosjukvård, bristen på riktlinjer, att patienterna ofta har stora besvär trots tidigare uppföljning i mödravården samt glädjen i yrket. Konklusion Fysioterapeuter upplever sig ha en viktig roll i rehabiliteringen efter förlossningsskador, och önskar att få en större roll i mödravården. Kvinnosjukvård upplevs inte ha hög prioritet inom fysioterapeutisk grundutbildning, och informanterna efterfrågar svenska riktlinjer kring rehabilitering efter gynekologisk kirurgi och kejsarsnitt. Fysioterapeuter upplever dock att arbetet är roligt och att de har tacksamma patienter de kan göra stor skillnad för. Vidare forskning kring fysioterapi efter förlossning anses vara nödvändigt. Nyckelord Physiotherapy, experiences, women’s health, post partum care.<br>Background Women's healthcare in Sweden today has great potential of improvement, as there is, among other things, no guidelines for treatment and follow-up of injuries to the pelvic floor muscles. These injuries can affect the quality of life. Physiotherapists can assist with the rehabilitation of these conditions. Purpose The purpose was to investigate physiotherapists experiences of physiotherapy after childbirth. Design and method A qualitative, explorative and descriptive design was used and was based on semi structured interviews. Five physiotherapists were interviewed and the material was processed using qualitative content analysis according to Graneheim et al. Results Five categories emerged during the data analysis, with a total of 14 subcategories. The categories were culture and approach, the patient meeting, the patient, positive aspects of the profession and progress. What was described was, among other things, the desire for physiotherapists to become a bigger part of maternity care, the prioritization of women’s health care, the lack of guidelines, the patient often having problems despite previous follow- up in the maternity care and the joy of the profession. Conclusion Physiotherapists experience that they have an important role in rehabilitation after maternal injuries and wish to have a greater role in rehabilitation in maternity care. Women’s health care is not percieved as a high priority in physioterapeutic primary education. The informants perceive a need for Swedish guidelines for rehabilitation after gynecological surgery and cesarean sections. Physiotherapists, however, find that the work is fun and that they have grateful patients they can make a big difference to. Further research on physical therapy after child birth is considered necessary. Key words Physiotherapy, experiences, women’s health, post partum care.
4
Skoglund, Martina, and Olivia Modin. "Pediatrisk fysioterapi är ett komplext arbetsområde : Fysioterapeuters upplevelser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38882.
Full textAbstract:
Bakgrund: En del av arbetet som fysioterapeut inom pediatrik består av att genomföra behandling av spädbarn som lider av motoriska avvikelser. Arbetet syftar till att förebygga, upprätthålla och utveckla barnet utifrån bedömda förutsättningar. Det krävs att fysioterapeuten har bred kunskap om motorisk utveckling samt en förmåga att samspela med barnet och föräldrarna. Med ett beteendemedicinskt perspektiv inkluderas åtgärderna: initiering, genomförande och bibehållande av föräldrars och spädbarns beteenden. Behandlingen av spädbarnen kan ses med socialkognitiv teori där individen, omgivningen och beteendet påverkar varandra vid en hälsofrämjande beteendeförändring. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters upplevelser av faktorer som påverkar behandling vid motoriska avvikelser hos spädbarn. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats valdes. Sex fysioterapeuter från habilitering och barnkliniker intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 19 underkategorier fördelades i fem kategorier. Fysioterapeutens samarbete och kommunikation med föräldrar, vardagsträning, hämmande faktorer i barnets närhet, individanpassning av träning samt resurser i fysioterapeutens arbetsmiljö. Slutsats: Pediatrisk fysioterapi är ett komplext område där ett gott samarbete med spädbarnets föräldrar och en bred kompetens ses som några av de viktigaste komponenterna. Komplexiteten avspeglas i interaktionen mellan individ-, omgivnings- och beteendefaktorer från Socialkognitiv teori. Nyckelord: Behandling, Beteendemedicin, Motoriska avvikelser, Spädbarn<br>Background: Physiotherapists in pediatrics aims to prevent, maintain and develop the infant based on assessed conditions. Physiotherapists require a broad knowledge of motor development and an ability to interact with the infant and parents. A behavioral medical perspective on physiotherapy includes initiation, implementation and maintenance of behavior. The treatment can be seen within the Social Cognitive Theory, which explains an interaction between the individual, environment and behavior. Aim: The purpose of this study was to investigate physiotherapist’s experiences of factors that influence the treatment of motor impairment in infants. Method: A semi-structured interview guide was used for interviews with six physiotherapists from pediatric care. A qualitative content analysis was used. Results: 19 subcategories were divided into five categories. The physiotherapist's cooperation and communication with parents, training as part of the daily life, deficiencies in the child's network, personalization of training and resources in the physiotherapist's work environment. Conclusions: Pediatric physiotherapy is a complex area where many factors affect the treatment. Good cooperation with the infant's parents and broad skills are some of the most important components. The complexity is reflected in the interaction between individual, environmental and behavioral factors from Social Cognitive Theory. Keywords: Behavior medicine, Infant, Motor deviation, Treatment
5
Stéen, Malin, and Noor Alwaki. "Integrering av ACT i fysioterapi : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54887.
Full textAbstract:
Background: Acceptance and Commitment Therapy is a behavioral therapy which aims to,through strategies like mindfulness and acceptance, reach psychological flexibility. Psychological processes such as psychological flexibility, self-efficacy and emotion regulation plays a key role in whether an individual with a long-term condition considers their quality of life as good or bad. Physiotherapists plays a big part in caring for long-term patients, however there is a lack of research as to how a physiotherapist can use ACT. Aim: This study aims to investigate physiotherapists experience of using ACT in their work with patients affected by long-term conditions and how physiotherapists experience their role within ACT. Method: Through an appropriate convenience sampling 6 physiotherapists were recruited to participate in the study. Interviews were held using a semi-structured interview guide. The material was then analyzed using a qualitative content analysis. Results: The result was presented in 6 categories and 5 sub-categories. The physiotherapists described their experiences of applying ACT in their work with patients, what part they felt they played in physical therapy informed ACT and what opportunities as well asdifficulties they encountered with while doing so. Conclusions: The physiotherapists described how they applied ACT regarding to the body, how they focused on function over reduction of symptoms and that they guided the patient through the rehabilitation. They also based the rehabilitation on the patients’ goals and values.<br>Bakgrund: Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en beteendeterapi med syfte att genom strategier som mindfulness och acceptans uppnå psykologisk flexibilitet. Psykologiska processer så som psykologisk flexibilitet, self-efficacy och känsloreglering har visat sig spela en avgörande roll för huruvida individer med långvariga tillstånd skattar sin livskvalitet som god eller ej. Fysioterapeuter fyller en viktig funktion för vården av långvariga patienter det finns dock bristande forskning på vilken roll fysioterapeuter har i ACT-baserad rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt fysioterapeuter upplever att de tillämpar ACT i sitt arbete med patienter med långvariga tillstånd samt att undersöka vilken roll fysioterapeuter upplever att de innehar vid tillämpning av ACT. Metod: Genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval rekryterades 6 fysioterapeuter som tillämpar ACT i sitt arbete med patienter med långvariga tillstånd. Därefter genomfördes intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i 6 huvudkategorier och 5 underkategorier. Fysioterapeuterna beskrev hur de upplevde att de tillämpade ACT, vilken roll de upplevde att de som fysioterapeuter fyllde i ACT-baserad rehabilitering samt vilka möjligheter och svårigheter de upplevde vid tillämpandet av ACT. Slutsats: Fysioterapeuterna berättade att deras roll var att tillämpa ACT utifrån kroppen, att jobba funktionsbaserat samt att guida patienten genom rehabiliteringen. De beskrev även att arbetet var målinriktat med mål baserade på patientens värden
6
Bark, Rickard, and Ellen Sollenberg. "Upplevelser av fysioterapi vid Ehlers-Danlos syndrom : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43366.
Full text
7
Lund, Stina, and Paulina Nordgren. "Gravida kvinnors kännedom och efterfrågan av fysioterapi : En kvantitativ enkätstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61593.
Full textAbstract:
Bakgrund: Under graviditeten utsätts kroppen för förändringar och påfrestningar. Vanliga graviditetssymtom är lågt blodtryck, hjärtrusning, trötthet, sömnsvårigheter och illamående. Nästan hälften av alla kvinnor drabbas av ländryggssmärta någon gång under graviditeten och ca 20% drabbas av foglossning. Fysioterapi i form av träning, manuella behandlingsmetoder samt eventuella hjälpmedel kan ha en positiv effekt på den gravida kvinnans funktionsförmåga och smärtnivå. Tidigare forskning inom området är begränsat och det är oklart om gravida kvinnor känner till vad fysioterapeuter kan hjälpa till med och om de önskar att träffa en fysioterapeut. Syftet med studien var att undersöka kännedom och efterfrågan av fysioterapi hos gravida kvinnor i Luleå kommun. Metod: 120 egenkonstruerade enkäter delades ut till mödravårdscentraler på 6 hälsocentraler i Luleå kommun under perioden oktober-november 2016. Enkäterna placerades i väntrummen och hämtades efter 2 veckor. Totalt 15 enkäter samlades in. I studien inkluderades gravida kvinnor, oavsett graviditetsvecka och antal graviditeter. Personer med reumatisk sjukdom och tidigare bäckentrauma exkluderades. Resultat: Majoriteten av respondenterna var medvetna om remissfriheten vid besök hos fysioterapeut samt vad de kunde få hjälp med av en fysioterapeut, de hade också fått information angående detta av sin barnmorska. 50% av respondenterna ville inte söka fysioterapi. Av dessa skulle 40% söka fysioterapi om besvären ökade. De vanligaste besvären samtliga respondenterna upplevde var trötthet, illamående, andfåddhet och smärta i ländrygg och bäcken. Konklusion: Gravida kvinnor är medvetna om vad fysioterapeuter kan göra för dem men några upplever att de inte har tillräckligt stora besvär för att söka fysioterapi.
8
Berggren, Olivia, and Björn Fröding. "Fysioterapeuters upplevelser av fysioterapi inom palliativ vård. : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54231.
Full textAbstract:
Bakgrund: Palliativ vård ska ta i beaktande patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Fysioterapi kan förbättra livssituationen för patienter inom palliativ vård, det finns dock bristande kunskaper inom såväl patientgruppen som bland övriga vårdgivare kring vad fysioterapeuter kan erbjuda patienten i vårdväg. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av fysioterapi inom palliativ vård. Metod: Studien utfördes i form av en kvalitativ och explorativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju informanter intervjuades efter en semistrukturerad intervjuguide. Data från intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudkategorier med 15 underkategorier. Kategorierna beskriver patientmötet, förhållningssätt mot patienten och den egna yrkesrollen, individanpassning av såväl behandling som patientmöte samt fysioterapeutens behandlande insatser. Slutsatser: Informanterna beskriver en palliativ vård där fysioterapi sträcker sig bortom rent fysisk behandling. Informanterna beskriver vikten av en individanpassad vård där patienten sätts i fokus. Även vikten av att bygga en relation vilande på trygghet och öppenhet gentemot patienterna lyfts.<br>Background: Palliative care aims to take in consideration the patients physical, psychological, social and existential needs. Physical therapy could improve the quality of life for patients in palliative care, however there is a lack of knowledge among patients, as well as among other health care professions, about what a physical therapist has to offer in palliative care. Purpose: To study physical therapists experiences from working in palliative care. Method: The study is a qualitative and explorative interview study with an inductive approach. Seven informants were recruited for the study and interviewed using a semi structured interview guide. Data from the interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The interview analysis resulted in four main categories with 15 subcategories. The categories describe the patient meetings, the approach towards patients and the own profession, individualization of treatment as well as patient meeting and the experiences of physical therapy interventions. Conclusions: The informants described a palliative care where physical therapy interventions spread over a wider area than strict physical treatment. The informants described the importance of individualized care where the patient is in focus. The study also brought light upon the importance of building a relationship with the patient based on security and openness.
9
Ellinor, Nyström. "Hur praktiseras norsk psykomotorisk fysioterapi? : En kvalitativ studie om norska fysioterapeuters erfarenheter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72628.
Full textAbstract:
Bakgrund: Norsk psykomotorisk fysioterapi är en fysioterapeutisk kroppsorienterad behandlingsmetod som har som syfte att behandla personer med nedsatt psykomotorisk funktion. Behandlingsmetoden saknar vetenskaplig dokumentation om hur behandlingen praktiseras. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva norska fysioterapeuters erfarenheter av hur de praktiserar norsk psykomotorisk fysioterapi. Metod: Kvalitativa intervjuer med öppna frågor utfördes på tre norska fysioterapeuter med psykomotorisk utbildning för att samla in datan. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: Grundläggande behandling, Ingripande behandling och Vidmakthålla resultaten. Resultat: Det framkom i resultatet att behandlingen är en process i tre steg som startar med att patienterna ska öka sitt kroppsmedvetande och förbättra kontakten med kroppen och resurser, vilket lägger grunden för behandlingen. Där efter så går behandlingen vidare till att behandla problemet som patienten söker för som oftast sker med en kroppsomställning och övning i att lyssna på och utrycka kroppen samt sätta gränser. Till sist så går behandlingen in på att vidmakthålla de erövrade resultaten genom att göra patienterna starkare i sig själva så att de inte faller tillbaka i gammalt mönster. Konklusion: Behandlingen innehåller olika övningar och moment som utformas utifrån den individuella patienten med målet att öka patientens kontakt med sina egna resurser och förståelse för sig själv. Behandlingsupplägget styrs av dialogen mellan patient och fysioterapeut där fysioterapeuten har en viktig roll för att patienten ska uppnå det eftertraktade resultatet.
10
Hansson, Jonathan, and Omid Hesami. "Likheter och skillnader i arbetssätt mellan svensk och iransk fysioterapi i öppenvård." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72549.
Full textAbstract:
Fysioterapi är nästan lika definierat i hela världen men med avseende på skillnader i kultur, lagar, utbildningssystem osv. är det rimligt att tro att det föreligger skillnader i fysioterapeuternas arbetssätt mellan olika länder. Forskning har visat på att dessa bakomliggande skillnader påverkar arbetssättet i hälsosjukvården generellt men när det gäller yrket fysioterapi finns det ingen till lite forskning som visar effekten av sådana faktorer på yrkets arbetssätt. Syftet med den här studien var att beskriva likheter och olikheter i legitimerade fysioterapeuters arbetssätt inom svensk och iransk öppenvård, samt beskriva bakomliggande anledningar till eventuella olikheter. Metoden som användes för denna studie var kvalitativ intervju och innehållsanalys. Semistrukturerade individuella intervjuer användes som intervjumetodik, analysmetoden som valdes var deduktiv analys. Sex legitimerade fysioterapeuter; tre från vartenda land vilka passade in under inklusions- och exklusionskriterierna valdes ut för att intervjuas. Resultatet i studien har funnit både likheter och olikheter i det fysioterapeutiska kliniska arbetssättet inom öppenvård mellan Sverige och Iran när det kommer till undersökning, behandling och utvärdering. Konklusion: De två grundläggande anledningarna bakom skillnader i arbetssättet mellan länderna beskrevs vara; patienternas frihet att komma till fysioterapeut utan remiss i Sverige jämfört med Iran där patienterna måste ha remiss från en specialistläkare för att kunna träffa en fysioterapeut. Samt skillnaden av hur nöjd fysioterapeuterna är i vardera länder med sina utbildningar.
Books on the topic "Fysioterapi"
1
Viitanen, Elina. Fysioterapia kansanterveystyössä: Tutkimus fysioterapiapalveluiden järjestämisestä ja palveluiden suunnittelusta julkisessa perusterveydenhuollossa. Tampereen yliopiston kansanterveystieteen laitos, 1994.
Find full text
2
1946-, Woollacott Marjorie H., ed. Motor control: Translating research into clinical practice. 4th ed. Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins, 2010.
Find full text
3
Talvitie, Ulla. Aktiivisuuden ja omatoimisuuden kehittäminen fysioterapian tavoitteena: Kehittävän työntutkimuksen sovellus lääkintävoimistelijan ty"oh"on. University of Jyväskylä, 1991.
Find full text
4
Mulligan, Brian, Wayne Hing, and Toby Hall. Mulligan Concept of Manual Therapy: Textbook of Techniques. Elsevier, 2019.
Find full text
7
Occupational And Physical Therapy For Children With Rheumatic Diseases A Clinical Handbook. Radcliffe Medical PR, 2008.
Find full text
8
Documentation for Rehabilitation: A Guide to Clinical Decision Making in Physical Therapy. Elsevier - Health Sciences Division, 2015.
Find full text