To see the other types of publications on this topic, follow the link: Fysioterapi.
Dissertations / Theses on the topic 'Fysioterapi'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Fysioterapi.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lindgren, Tove, and Mattias Ovesson. "Möjligheter med digital teknik inom fysioterapi : Hur kan uppmanad självspårning stötta kollaboration inom fysioterapi." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42214.
Full text
2
Nordström, Gustav, and Markus Lawergren. "Fysioterapi vid akut lateral fotledsdistorsion." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72545.
Full textAbstract:
Abstrakt Inledning: Laterala fotledsdistorsioner är en av de vanligaste skadorna hos motionärer och idrottande individer. Om den akuta skadan inte behandlas optimalt kan detta leda till komplikationer såsom degenerativa förändringar och kronisk instabilitet. Olika former av fysioterapeutiska behandlingsinterventioner såsom, proprioceptionsträning, styrketräning, manuella terapier, kyla/värme, externa stöd, elterapi och multimodala behandlingar används kliniskt av fysioterapeuter för att bygga upp strukturerna i foten och minska risken för återstukning. Syfte: Sammanställa vetenskaplig kunskap och värdera effekten av fysioterapeutiska åtgärder vad gäller smärta, funktion och upprepade fotledsdistorsioner vid akuta laterala fotledsdistorsioner. Metod: Databaserna Pubmed och Pedro användes i litteratursökningen. Detta resulterade i 79 träffar i Pubmed och 60 i Pedro, varav 17 artiklar inkluderades. Resultat: Varken träning, manuella terapier, värme/kyla, externt stöd, multimodal träning eller elterapi är mer effektivt än någon annan behandling för att förbättra smärta, funktion och minska upprepade fotledsdistorsioner efter en lateral fotledsdistorsion. Konklusion: I det akuta skedet verkar inte valet av behandlingsmetod ha en stor inverkan på rehabilitering vid fotledsdistorsioner om durationen är för kort eller frekvensen för låg. Fler RCT-studier inom området med längre duration och högre frekvens behöver göras för att kunna dra en definitiv slutsats om de olika behandlingsmetodernas effekt vid denna skada.
3
Tall, Märta, and Matilda Sellergren. "Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av fysioterapi postpartum." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351920.
Full textAbstract:
Bakgrund Kvinnosjukvården i Sverige idag har stor förbättringspotential då det bland annat saknas riktlinjer kring behandling och uppföljning av bristningar i bäckenbottenmuskulaturen. Förlossningsskador kan påverka livskvaliteten hos den drabbade. Fysioterapeuter kan vara behjälpliga med rehabiliteringen av dessa. Syfte och frågeställning Syftet var att ta reda på fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med fysioterapi postpartum. Design och metod En kvalitativ explorativ och deskriptiv design användes och studien baserades på semistrukturerade intervjuer av fem fysioterapeuter. Intervjumaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim et al. Resultat Under databearbetningen framkom fem kategorier med totalt 14 subkategorier. Kategorierna var kultur och synsätt, vårdmötet, patienten, positiva aspekter av yrket samt utveckling. Det som beskrevs var bland annat en önskan om att fysioterapeuter ska bli en större del av mödravården, bortprioritering av kvinnosjukvård, bristen på riktlinjer, att patienterna ofta har stora besvär trots tidigare uppföljning i mödravården samt glädjen i yrket. Konklusion Fysioterapeuter upplever sig ha en viktig roll i rehabiliteringen efter förlossningsskador, och önskar att få en större roll i mödravården. Kvinnosjukvård upplevs inte ha hög prioritet inom fysioterapeutisk grundutbildning, och informanterna efterfrågar svenska riktlinjer kring rehabilitering efter gynekologisk kirurgi och kejsarsnitt. Fysioterapeuter upplever dock att arbetet är roligt och att de har tacksamma patienter de kan göra stor skillnad för. Vidare forskning kring fysioterapi efter förlossning anses vara nödvändigt. Nyckelord Physiotherapy, experiences, women’s health, post partum care.<br>Background Women's healthcare in Sweden today has great potential of improvement, as there is, among other things, no guidelines for treatment and follow-up of injuries to the pelvic floor muscles. These injuries can affect the quality of life. Physiotherapists can assist with the rehabilitation of these conditions. Purpose The purpose was to investigate physiotherapists experiences of physiotherapy after childbirth. Design and method A qualitative, explorative and descriptive design was used and was based on semi structured interviews. Five physiotherapists were interviewed and the material was processed using qualitative content analysis according to Graneheim et al. Results Five categories emerged during the data analysis, with a total of 14 subcategories. The categories were culture and approach, the patient meeting, the patient, positive aspects of the profession and progress. What was described was, among other things, the desire for physiotherapists to become a bigger part of maternity care, the prioritization of women’s health care, the lack of guidelines, the patient often having problems despite previous follow- up in the maternity care and the joy of the profession. Conclusion Physiotherapists experience that they have an important role in rehabilitation after maternal injuries and wish to have a greater role in rehabilitation in maternity care. Women’s health care is not percieved as a high priority in physioterapeutic primary education. The informants perceive a need for Swedish guidelines for rehabilitation after gynecological surgery and cesarean sections. Physiotherapists, however, find that the work is fun and that they have grateful patients they can make a big difference to. Further research on physical therapy after child birth is considered necessary. Key words Physiotherapy, experiences, women’s health, post partum care.
4
Skoglund, Martina, and Olivia Modin. "Pediatrisk fysioterapi är ett komplext arbetsområde : Fysioterapeuters upplevelser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38882.
Full textAbstract:
Bakgrund: En del av arbetet som fysioterapeut inom pediatrik består av att genomföra behandling av spädbarn som lider av motoriska avvikelser. Arbetet syftar till att förebygga, upprätthålla och utveckla barnet utifrån bedömda förutsättningar. Det krävs att fysioterapeuten har bred kunskap om motorisk utveckling samt en förmåga att samspela med barnet och föräldrarna. Med ett beteendemedicinskt perspektiv inkluderas åtgärderna: initiering, genomförande och bibehållande av föräldrars och spädbarns beteenden. Behandlingen av spädbarnen kan ses med socialkognitiv teori där individen, omgivningen och beteendet påverkar varandra vid en hälsofrämjande beteendeförändring. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters upplevelser av faktorer som påverkar behandling vid motoriska avvikelser hos spädbarn. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats valdes. Sex fysioterapeuter från habilitering och barnkliniker intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 19 underkategorier fördelades i fem kategorier. Fysioterapeutens samarbete och kommunikation med föräldrar, vardagsträning, hämmande faktorer i barnets närhet, individanpassning av träning samt resurser i fysioterapeutens arbetsmiljö. Slutsats: Pediatrisk fysioterapi är ett komplext område där ett gott samarbete med spädbarnets föräldrar och en bred kompetens ses som några av de viktigaste komponenterna. Komplexiteten avspeglas i interaktionen mellan individ-, omgivnings- och beteendefaktorer från Socialkognitiv teori. Nyckelord: Behandling, Beteendemedicin, Motoriska avvikelser, Spädbarn<br>Background: Physiotherapists in pediatrics aims to prevent, maintain and develop the infant based on assessed conditions. Physiotherapists require a broad knowledge of motor development and an ability to interact with the infant and parents. A behavioral medical perspective on physiotherapy includes initiation, implementation and maintenance of behavior. The treatment can be seen within the Social Cognitive Theory, which explains an interaction between the individual, environment and behavior. Aim: The purpose of this study was to investigate physiotherapist’s experiences of factors that influence the treatment of motor impairment in infants. Method: A semi-structured interview guide was used for interviews with six physiotherapists from pediatric care. A qualitative content analysis was used. Results: 19 subcategories were divided into five categories. The physiotherapist's cooperation and communication with parents, training as part of the daily life, deficiencies in the child's network, personalization of training and resources in the physiotherapist's work environment. Conclusions: Pediatric physiotherapy is a complex area where many factors affect the treatment. Good cooperation with the infant's parents and broad skills are some of the most important components. The complexity is reflected in the interaction between individual, environmental and behavioral factors from Social Cognitive Theory. Keywords: Behavior medicine, Infant, Motor deviation, Treatment
5
Stéen, Malin, and Noor Alwaki. "Integrering av ACT i fysioterapi : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54887.
Full textAbstract:
Background: Acceptance and Commitment Therapy is a behavioral therapy which aims to,through strategies like mindfulness and acceptance, reach psychological flexibility. Psychological processes such as psychological flexibility, self-efficacy and emotion regulation plays a key role in whether an individual with a long-term condition considers their quality of life as good or bad. Physiotherapists plays a big part in caring for long-term patients, however there is a lack of research as to how a physiotherapist can use ACT. Aim: This study aims to investigate physiotherapists experience of using ACT in their work with patients affected by long-term conditions and how physiotherapists experience their role within ACT. Method: Through an appropriate convenience sampling 6 physiotherapists were recruited to participate in the study. Interviews were held using a semi-structured interview guide. The material was then analyzed using a qualitative content analysis. Results: The result was presented in 6 categories and 5 sub-categories. The physiotherapists described their experiences of applying ACT in their work with patients, what part they felt they played in physical therapy informed ACT and what opportunities as well asdifficulties they encountered with while doing so. Conclusions: The physiotherapists described how they applied ACT regarding to the body, how they focused on function over reduction of symptoms and that they guided the patient through the rehabilitation. They also based the rehabilitation on the patients’ goals and values.<br>Bakgrund: Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en beteendeterapi med syfte att genom strategier som mindfulness och acceptans uppnå psykologisk flexibilitet. Psykologiska processer så som psykologisk flexibilitet, self-efficacy och känsloreglering har visat sig spela en avgörande roll för huruvida individer med långvariga tillstånd skattar sin livskvalitet som god eller ej. Fysioterapeuter fyller en viktig funktion för vården av långvariga patienter det finns dock bristande forskning på vilken roll fysioterapeuter har i ACT-baserad rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt fysioterapeuter upplever att de tillämpar ACT i sitt arbete med patienter med långvariga tillstånd samt att undersöka vilken roll fysioterapeuter upplever att de innehar vid tillämpning av ACT. Metod: Genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval rekryterades 6 fysioterapeuter som tillämpar ACT i sitt arbete med patienter med långvariga tillstånd. Därefter genomfördes intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i 6 huvudkategorier och 5 underkategorier. Fysioterapeuterna beskrev hur de upplevde att de tillämpade ACT, vilken roll de upplevde att de som fysioterapeuter fyllde i ACT-baserad rehabilitering samt vilka möjligheter och svårigheter de upplevde vid tillämpandet av ACT. Slutsats: Fysioterapeuterna berättade att deras roll var att tillämpa ACT utifrån kroppen, att jobba funktionsbaserat samt att guida patienten genom rehabiliteringen. De beskrev även att arbetet var målinriktat med mål baserade på patientens värden
6
Bark, Rickard, and Ellen Sollenberg. "Upplevelser av fysioterapi vid Ehlers-Danlos syndrom : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43366.
Full text
7
Lund, Stina, and Paulina Nordgren. "Gravida kvinnors kännedom och efterfrågan av fysioterapi : En kvantitativ enkätstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61593.
Full textAbstract:
Bakgrund: Under graviditeten utsätts kroppen för förändringar och påfrestningar. Vanliga graviditetssymtom är lågt blodtryck, hjärtrusning, trötthet, sömnsvårigheter och illamående. Nästan hälften av alla kvinnor drabbas av ländryggssmärta någon gång under graviditeten och ca 20% drabbas av foglossning. Fysioterapi i form av träning, manuella behandlingsmetoder samt eventuella hjälpmedel kan ha en positiv effekt på den gravida kvinnans funktionsförmåga och smärtnivå. Tidigare forskning inom området är begränsat och det är oklart om gravida kvinnor känner till vad fysioterapeuter kan hjälpa till med och om de önskar att träffa en fysioterapeut. Syftet med studien var att undersöka kännedom och efterfrågan av fysioterapi hos gravida kvinnor i Luleå kommun. Metod: 120 egenkonstruerade enkäter delades ut till mödravårdscentraler på 6 hälsocentraler i Luleå kommun under perioden oktober-november 2016. Enkäterna placerades i väntrummen och hämtades efter 2 veckor. Totalt 15 enkäter samlades in. I studien inkluderades gravida kvinnor, oavsett graviditetsvecka och antal graviditeter. Personer med reumatisk sjukdom och tidigare bäckentrauma exkluderades. Resultat: Majoriteten av respondenterna var medvetna om remissfriheten vid besök hos fysioterapeut samt vad de kunde få hjälp med av en fysioterapeut, de hade också fått information angående detta av sin barnmorska. 50% av respondenterna ville inte söka fysioterapi. Av dessa skulle 40% söka fysioterapi om besvären ökade. De vanligaste besvären samtliga respondenterna upplevde var trötthet, illamående, andfåddhet och smärta i ländrygg och bäcken. Konklusion: Gravida kvinnor är medvetna om vad fysioterapeuter kan göra för dem men några upplever att de inte har tillräckligt stora besvär för att söka fysioterapi.
8
Berggren, Olivia, and Björn Fröding. "Fysioterapeuters upplevelser av fysioterapi inom palliativ vård. : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54231.
Full textAbstract:
Bakgrund: Palliativ vård ska ta i beaktande patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Fysioterapi kan förbättra livssituationen för patienter inom palliativ vård, det finns dock bristande kunskaper inom såväl patientgruppen som bland övriga vårdgivare kring vad fysioterapeuter kan erbjuda patienten i vårdväg. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av fysioterapi inom palliativ vård. Metod: Studien utfördes i form av en kvalitativ och explorativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju informanter intervjuades efter en semistrukturerad intervjuguide. Data från intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudkategorier med 15 underkategorier. Kategorierna beskriver patientmötet, förhållningssätt mot patienten och den egna yrkesrollen, individanpassning av såväl behandling som patientmöte samt fysioterapeutens behandlande insatser. Slutsatser: Informanterna beskriver en palliativ vård där fysioterapi sträcker sig bortom rent fysisk behandling. Informanterna beskriver vikten av en individanpassad vård där patienten sätts i fokus. Även vikten av att bygga en relation vilande på trygghet och öppenhet gentemot patienterna lyfts.<br>Background: Palliative care aims to take in consideration the patients physical, psychological, social and existential needs. Physical therapy could improve the quality of life for patients in palliative care, however there is a lack of knowledge among patients, as well as among other health care professions, about what a physical therapist has to offer in palliative care. Purpose: To study physical therapists experiences from working in palliative care. Method: The study is a qualitative and explorative interview study with an inductive approach. Seven informants were recruited for the study and interviewed using a semi structured interview guide. Data from the interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The interview analysis resulted in four main categories with 15 subcategories. The categories describe the patient meetings, the approach towards patients and the own profession, individualization of treatment as well as patient meeting and the experiences of physical therapy interventions. Conclusions: The informants described a palliative care where physical therapy interventions spread over a wider area than strict physical treatment. The informants described the importance of individualized care where the patient is in focus. The study also brought light upon the importance of building a relationship with the patient based on security and openness.
9
Ellinor, Nyström. "Hur praktiseras norsk psykomotorisk fysioterapi? : En kvalitativ studie om norska fysioterapeuters erfarenheter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72628.
Full textAbstract:
Bakgrund: Norsk psykomotorisk fysioterapi är en fysioterapeutisk kroppsorienterad behandlingsmetod som har som syfte att behandla personer med nedsatt psykomotorisk funktion. Behandlingsmetoden saknar vetenskaplig dokumentation om hur behandlingen praktiseras. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva norska fysioterapeuters erfarenheter av hur de praktiserar norsk psykomotorisk fysioterapi. Metod: Kvalitativa intervjuer med öppna frågor utfördes på tre norska fysioterapeuter med psykomotorisk utbildning för att samla in datan. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: Grundläggande behandling, Ingripande behandling och Vidmakthålla resultaten. Resultat: Det framkom i resultatet att behandlingen är en process i tre steg som startar med att patienterna ska öka sitt kroppsmedvetande och förbättra kontakten med kroppen och resurser, vilket lägger grunden för behandlingen. Där efter så går behandlingen vidare till att behandla problemet som patienten söker för som oftast sker med en kroppsomställning och övning i att lyssna på och utrycka kroppen samt sätta gränser. Till sist så går behandlingen in på att vidmakthålla de erövrade resultaten genom att göra patienterna starkare i sig själva så att de inte faller tillbaka i gammalt mönster. Konklusion: Behandlingen innehåller olika övningar och moment som utformas utifrån den individuella patienten med målet att öka patientens kontakt med sina egna resurser och förståelse för sig själv. Behandlingsupplägget styrs av dialogen mellan patient och fysioterapeut där fysioterapeuten har en viktig roll för att patienten ska uppnå det eftertraktade resultatet.
10
Hansson, Jonathan, and Omid Hesami. "Likheter och skillnader i arbetssätt mellan svensk och iransk fysioterapi i öppenvård." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72549.
Full textAbstract:
Fysioterapi är nästan lika definierat i hela världen men med avseende på skillnader i kultur, lagar, utbildningssystem osv. är det rimligt att tro att det föreligger skillnader i fysioterapeuternas arbetssätt mellan olika länder. Forskning har visat på att dessa bakomliggande skillnader påverkar arbetssättet i hälsosjukvården generellt men när det gäller yrket fysioterapi finns det ingen till lite forskning som visar effekten av sådana faktorer på yrkets arbetssätt. Syftet med den här studien var att beskriva likheter och olikheter i legitimerade fysioterapeuters arbetssätt inom svensk och iransk öppenvård, samt beskriva bakomliggande anledningar till eventuella olikheter. Metoden som användes för denna studie var kvalitativ intervju och innehållsanalys. Semistrukturerade individuella intervjuer användes som intervjumetodik, analysmetoden som valdes var deduktiv analys. Sex legitimerade fysioterapeuter; tre från vartenda land vilka passade in under inklusions- och exklusionskriterierna valdes ut för att intervjuas. Resultatet i studien har funnit både likheter och olikheter i det fysioterapeutiska kliniska arbetssättet inom öppenvård mellan Sverige och Iran när det kommer till undersökning, behandling och utvärdering. Konklusion: De två grundläggande anledningarna bakom skillnader i arbetssättet mellan länderna beskrevs vara; patienternas frihet att komma till fysioterapeut utan remiss i Sverige jämfört med Iran där patienterna måste ha remiss från en specialistläkare för att kunna träffa en fysioterapeut. Samt skillnaden av hur nöjd fysioterapeuterna är i vardera länder med sina utbildningar.
11
Fredriksson, Lukas, and Joakim Domeij. "Artrospatienters upplevda stöd för hälsorelaterad beteendeförändring genom digital fysioterapi : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47563.
Full textAbstract:
Background: An aging population and longer heath care waiting times has led to the emerging of digital heath care options on the market. Which support for behavioral change patients has experienced has however not been researched at great lengths. Aim: The aim of this study was to investigate which support for behavioral change osteoarthritis patients are experiencing using digitally based physiotherapy treatment. Method: This is a qualitative interview study with an inductive approach. Six informants participated in the study where a semi structured interview guide was used and the data that was extracted from the interviews was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The study resulted in 17 subcategories which then was divided into 4 main categories. The main categories were: The physiotherapist’s work, the functions of the application, unsatisfying outcome and a knowledge enhancing work approach. Conclusions: The result indicates that the informants experienced that the digital platform’s functions as well as the physiotherapist via the digital platform has been able to offer support regarding establishing and sustaining physical activity and exercise. Besides practical reasons that supports behavioral change, prompts/cues, increase in self-efficacy and reinforcement could be observed as contributing factors. It has been observed that the informants have experienced support in multiple areas regarding health related behavioral change via this digital platform. Keywords: Digital Physiotherapy, E-Health, Experience, Behavior, Osteoarthritis.<br>Bakgrund: En åldrande befolkning och längre vårdköer har lett till att digitala vårdalternativ har börjat dyka upp på marknaden. Vilket stöd patienterna i fråga upplever sig få för att genomföra en hälsorelaterad beteendeförändring har däremot ej fastställts. Syfte: Att undersöka vilket stöd till hälsorelaterad beteendeförändring artrospatienter upplever sig få genom fysioterapeutisk behandling via en digital plattform. Metod: Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som genomförts med induktiv ansats. Sex informanter deltog i studien där en semistrukturerad intervjuguide användes och den extraherade data från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i 17 underkategorier som sedan delades in i 4 huvudkategorier. Huvudkategorierna var: fysioterapeutens arbete, applikationens egenskaper, otillfredsställande utfall och kunskapsfrämjande arbetssätt. Slutsatser: Resultatet indikerar att informanterna upplever att den digitala plattformens funktioner och fysioterapeuten via den digitala plattformen har kunnat erbjuda stöd för att påbörja och bibehålla fysisk aktivitet och träning. Utöver praktiska anledningar som är främjande för beteendeförändring, kunde påminnelser, ökning av self-efficacy och förstärkning observeras som påverkande faktorer. Det har framgått att informanterna upplevt att de fått flera olika typer av stöd för hälsorelaterad beteendeförändring genom denna digitala plattform. Nyckelord: Digital Fysioterapi, E-Hälsa, Erfarenhet, Beteende, Artros.
12
Dalerhult, Daniel, and Johan Lundin. "Postoperativa träningsinterventioner för lumbalt diskbråck inom fysioterapin : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61419.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ryggsmärta är ett vanligt problem i Sverige och medför stora samhällskostnader. Diskbråck är en skada som kan orsaka smärta vid lumbala ryggproblem och livstidsincidensen av symptomgivande diskbråck ligger någonstans mellan 1.3-5.3%. I Sverige rekommenderas konservativ behandling vid diskbråck i ländryggen framför operation, det finns dock indikationer som kan tyda på att det behövs en operation exempelvis ischiassmärta som strålar nedanför knäleden. I Sverige under 2013 utfördes 2262 diskbråcksoperationer. Träning med fysioterapeut postoperativt har visat sig ge snabbare förbättring och bättre slutresultat. Eftersom det finns olika träningsmetoder för postoperativ rehabilitering ser vi ett behov att sammanställa detta. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa de träningsinterventioner inom fysioterapeutisk rehabilitering som beskrivs i litteraturen för postoperativt lumbalt diskbråck. Metod: Datainsamlingsmetoden har skett genom att söka i databaserna PubMed, CINAHL,Web of Science och Google Scholar. Totalt inkluderades 14 studier. Resultat: Litteraturöversikten visar att sju olika träningsinterventioner har använts för postoperativa lumbala diskbråck. Resultatet presenterar också vilken form av övningar, volym, frekvens, intensitet, duration och postoperativ start. Konklusion: Det är skillnad gällande upplägg även inom samma träningskategori i de separata studierna. Tydligheten kring programmen är något som kan förbättras i framtida studier för att enklare tillämpa klinisk implikation.
13
Schnuderl, Brigitte. "Anknytningsperspektiv inom Fysioterapi : En kvalitativ intervjustudie av fysioterapeuters erfarenheter av anknytningsperspektiv i behandling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28561.
Full textAbstract:
Bakgrund: Anknytningsmönstrens betydelse har lyfts inom smärtforskning. Studier om hur fysioterapeuter använder sig av denna kunskap saknas i nuläge. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelse av hur ett anknytningsperspektiv kan komma till uttryck med fokus på behandling av patienter med smärta. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju kliniskt verksamma fysioterapeuter, som alla arbetar utifrån ett anknytningsperspektiv. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i fem huvudkategorier med inbördes rangordning: Medvetenhet i behandlingsrelationen, Fysioterapeutens förståelse för patienters olika reaktioner, beteenden och behov utifrån anknytningsteori, Tydlighet i behandlingsrelationen, Aktivt arbete med behandlingsrelationen och Behandlingsfokus på patienters svårigheter utifrån uppfattat anknytningsmönster. Det övergripande temat var Behandlingsrelationen som central fokus. Konklusion: Anknytningsperspektivet inom fysioterapi kommer till uttryck via en ökad medvetenhet om och förståelse för relationella aspekter i behandlingssituationen utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Fysioterapeuterna beskriver att de arbetar aktivt och med tydlighet för att skapa en god arbetsallians där patienten blir nyfiken och reflekterande över sin kropp och dess symptom som exempelvis smärta, i syfte att bli delaktig i att hitta lösningar och övervinna problem i nära och tillitsfullt samarbete med sin behandlare. Affektiv intoning och affektmedvetenhet i behandlingsrelationen tillmäts stor betydelse.
14
Holmberg, Ronja, and Caroline Jonsson. "”Det skulle vara annorlunda om vi var fler” : En kvalitativ intervjustudie om fysioterapeutens yrkesroll inom psykiatrisk verksamhet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77520.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i landet och arbetet mot denna fortgår inom hälso- och sjukvården, varav fysioterapeuter i en del regioner saknas inom vuxenpsykiatrin, medans i andra beräknas fysioterapeuter utgöra upp till 2% av de verksamma professionerna. De fysioterapeutiska interventionerna ger patienter inre verktyg för symtomhantering och ses som ett gott komplement till sedvanliga behandlingsinsatser, vid en mängd psykiatriska tillstånd. Det finns många studier som tyder på att inkludering av psykiatrisk fysioterapi vid behandling kan ge signifikant positivt utfall för välmående och psykisk hälsa. Samtidigt finns en avsaknad av evidens för de fysioterapeutiska arbetssätten inom psykiatrin. Således behöver fysioterapeutens roll förtydligas och stärkas för att en holistisk behandlingsplan ska kunna uppnås inom den psykiatriska vården. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av sin yrkesroll inom den psykiatriska verksamheten. Metod: Fem fysioterapeuter, verksamma inom fyra olika psykiatriska verksamheter, intervjuades. Varefter intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och 14 subkategorier. Dessa huvudkategorier var “Ett komplext yrke med många kompetenser”, “En känsla av att inte räcka till”, “Vikten av att synliggöra fysioterapeutens unika kompetens”, “Samverkan, en viktig komponent för patientens rehabilitering”. Konklusion: Fysioterapeuter besitter unik kompetens, vilken är en betydelsefull del i patientens rehabilitering då fysioterapeutens perspektiv sammanbinder det mentala med det kroppsliga. För att främja patientens rehabiliteringsprocess förelåg en önskan om bättre samarbete. Förståelsen för yrket och dess roll ansågs vara begränsad, likaså antalet fysioterapeuter, vilket hindrade professionen att bistå alla patienter i behov av psykiatrisk fysioterapi.
15
Larsson, Christine, and Lotta Forsberg. "Stoltest för äldre personer i särskilt boende- en reliabilitetsstudie." Thesis, Örebro University, Academy of Health Science, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2160.
Full text
16
Röding, Jenny. "Stroke in the younger : Self-reported impact on work situation, cognitive function, physical function and life satisfaction - A national survey." Doctoral thesis, Umeå universitet, Samhällsmedicin och rehabilitering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1958.
Full textAbstract:
The majority of people affected by stroke are older however one fifth of all persons with stroke are younger than 65 years. In Sweden the mean age at the time of a stroke is 75 years and about 5 % of those who suffer a stroke are 55 years or younger. The aim of this thesis was to describe and analyse the consequences of stroke in the younger population in terms of experiences of the rehabilitation process, return to work, self-reported physical and cognitive function and life satisfaction. Sex differences, as well as gender specific associations regarding factors of importance for return to work, deteriorated physical ability and satisfaction with life as a whole, were also studied. This thesis was based on an in-depth interview study and self reported data collected from a questionnaire answered by 1068 individuals, 18-55 years old with a first ever stroke registered in Riks-Stroke, the Swedish national quality register for stroke care. The questionnaire concerned aspects of current health condition, living and social arrangements, physical and cognitive functions, activities in daily life, relationships, social life, leisure pursuits, self-perception, participation, work and life satisfaction. Most of the questions aimed to investigate differences between the present time and before stroke onset. In-depth interviews with two men and three women aged 37-54, living at home after their stroke generated the hypotheses that younger persons with stroke are frustrated and feel invisible and outside. Rehabilitation for the young was perceived as in adequate due to the fact that the rehabilitation setting does not acknowledge the specific needs that younger persons with stroke have. Prior to the stroke 855 of 1068 (80%) of the participants, had been in paid employment. After the stroke, 65% of the men and 66 % of the women returned to work. Factors of importance for return to work were associated with the self-reported data: the feeling that it was important to work (OR 5.1), not perceiving oneself as a burden to others (OR 3.3), not having a deteriorated ability to run a shorter distance (OR 2.8) and having support for return to work (OR 3.7). Changes in self-reported physical and cognitive functions as compared with pre-stroke condition was explored in 867 (513 men and 354 women) P-ADL independent persons with stroke. Deteriorated physical abilities were reported in 56-79% and deteriorated cognitive abilities in 48- 68% of the participants. Women were significantly more affected in terms of both physical and cognitive deterioration than the men. Seventy-two percent of the participants did not know how much they could physically exert themselves after their stroke, women significantly more than men. In addition, significant associations were found between deteriorated physical function and deteriorated cognitive function as well as fear of physical exertion. The strongest association for deteriorated ability to move in crowded environments was the risk factors deteriorated cognitive ability (OR of 5.4) and being afraid of physical exertion (OR of 3.1). Life Satisfaction and factors associated with not being satisfied with life as a whole in 1068 (631 men and 437 women) persons with stroke was assessed with the LiSat 9, baseline data from Riks- Stroke and self-reported answers from the questionnaire. Fifty-three percent of the participants were not satisfied with life as a whole. Men and women were analyzed separately in terms of associations with not being satisfied with life as a whole. Women who had a haemorrhage (OR 3.9) and a deteriorated ability to concentrate (OR 2.1) had a higher risk of not being satisfied. For men the risk was associated with living without a significant other (OR 3.2), not working (OR 2.3) and deteriorated ability to concentrate (OR 2.0). In conclusion, younger individuals who have experienced a stroke feel frustrated and invisible due to the fact that their needs are not acknowledged. Age and gender have an impact on outcome of present rehabilitation programs and the problems of younger persons with stroke can be detected at an earlier stage by developing appropriate instrument and delivering information directly aimed at physical functioning. Further studies on gender specific differences in stroke outcome concerning physical and cognitive functions as well as life situation after stroke are needed. In order to optimize rehabilitation in terms of return to work, external support and motivation seem to be important factors to consider. Key words: Adult, cognition disorders, gender differences, middle aged, motor activity, quality of life,questionnaires, stroke, work
17
Löwgren, Kristin. "Fysisk aktivitet som rehabilitering vid smärta : att hjälpa eller stjälpa?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1779.
Full textAbstract:
Syfte Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka effekter, såväl positiva som negativa, fysisk aktivitet kan ha hos människor i rehabilitering. Följande frågeställningar användes: Vilken bakgrund har de olika smärttillstånden? Vilken form av fysisk aktivitet och vilken duration, frekvens och intensitet används? Hur påverkas personerna i fråga av den fysiska aktiviteten på smärttillståndet - positiva/negativa effekter? Metod Studien baseras på fem intervjuer med kvinnor i rehabilitering, i form av sjukgymnastik. Detta för att på bästa sätt kunna studera och belysa hur människor kan påverkas positivt eller negativt av fysisk aktivitet vid olika fysiska smärttillstånd. Svaren från intervjuerna har sedan sammanställts och jämförts med tidigare forskning och annan litteratur inom området. Litteraturstudier har även bedrivits både för bakgrundsinformation samt för ökad kunskap inom ämnet. Resultat Resultatet visade att de intervjuade kvinnorna som går på rehabilitering, upplever förbättrad fysisk kapacitet och minskad smärta vid träning, oavsett de olika smärttillstånden och smärtorsakerna för respektive intervjuperson. De aktuella smärttillstånden var arbetsskada, olycksfallsskada, idrottsskada, utbrändhet samt medfödd funktionsnedsättning. Alla intervjupersoner har tränat under olika långa perioder och de går alla på rehabilitering under obestämd tid - det beror på hur kroppen fortsätter att svara på träningen och hur man själv upplever träningens effekter. Alla upplever, hittills, att träningen givit positiva effekter förutsatt att man endast tränar efter egen förmåga samt att man inte tränar för hårt, vilket resulterar i bakslag med negativa effekter. Gemensamt för de intervjuade är att de upplever positiva effekter vid underhållen träning, det vill säga att man regelbundet tränar på en lagom nivå och inte gör långa uppehåll i sin träning. Träningsuppehåll, har enligt de intervjuade, påvisat en upplevd ökad smärta och mindre rörlighet än vid uppehållen träning. Slutsats Fysisk aktivitet som rehabilitering ger positiva effekter så länge träningen individanpassas och ser till aktuellt smärttillstånd. Regelbundenhet samt en lagom nivå på frekvens, duration och intensitet är ledorden för optimala effekter.<br>Aims The aim of this study was to conclude what effects, both positive and negative, physical activity can have for people in rehabilitation. The following questions were used: What background have the different pain states? What form of physical activity and the duration, frequency and intensity of use? How are the people in question affected by the physical activity on the pain state - positive / negative effects? Methods The study is based on five interviews with women in rehabilitation, in the form of physiotherapy. I thought, this way could help me to find out however people can be affected, positively or negatively, by physical activity at various physical pain. The answers from the interviews was then compiled and compared with previous researched and other material. Literature studies have also derived background information and for increased knowledge in the subject. Results The results showed that the interviewed women who go to rehabilitation, feel improved physical capacity and decreased pain during exercise, irrespective of the different painstates and painfactors for each interviewee. The current pain permits are one workrelated injury, accident injury, sports injury, overworked and congenital disabilities. All interviewees are in rehabilitation for an indefinite period of time - it depends on how their body continues to respond to exercise and how you feel effects of endurance training. Everyone feel, so far, that the exercise has positive effects, provided that you only train your own potential and that you are not training too hard, resulting in a backlash of negative effects. Interviewees also shared that they experience positive effects in maintenance training – if they train regularly on a comfortable level and not take long breaks in their training. Training paus demonstrated a perceived increased pain and less mobility, than in training periods. Conclusion Physical activity in rehabilitation showed positive effects as long workout was individualized and look at the prevailing pain. Regularity train in combination with a moderate level of frequency, duration and intensity revealed optimal positive effects.
18
Kramer, Lohse Maria. "Kronisk bäckensmärta : Effekter av manuell behandling av bäckenbottenmuskulaturen." Thesis, Örebro universitet, Hälsoakademin, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15458.
Full text
19
Hellgren, Johansson Eva-Charlotte. "Manuellt Lymfdränage som Behandlingsmetod : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Hälsoakademin, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-16201.
Full text
20
Flood, Linus, and Mathias Karelius. "Läkares erfarenheter och syn på utmattningssyndrom samt fysioterapi hos unga vuxna : -En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352006.
Full textAbstract:
Background: The community health develops in a positive direction, but with an increase in mental illness simultaneously, with young adults as particularly vulnerable. This results in socioeconomic and individual disadvantages with cognitive and physiologic consequences such as chronic- and metabolic stress, insomnia and musculoskeletal pain. Physicians oftentimes meet patients with burnout problems. Objective: Investigate physiciansphysicians’ experiences and outlook on burnout together with physiotherapy among people between 16-29 years old. Method: Qualitative, descriptive and explorative design with a convenience sample and semi-structured interviews with five physicians with patient experience of people between 16-29 years old with burnout. Results: The physicians are experiencing more patients with burnout problems. Physiotherapists works as a guide and offer techniques with positive effects. Multimodal and interprofessional undertaking brings learning and contribution to work. People affected by burnout are able to learn stress management techniques, and at the same time it’s favorably to see a physician in an early stage. Employers can also use strategies to prevent burnout problems. Conclusion: The physicians agree that physiotherapists carry an important role by treating people with burnout problems and have different skills than physicians. Through multimodal work physiotherapists works preventively, reduce suffering and offer more effective treatments.<br>Bakgrund: Folkhälsan utvecklas i en positiv riktning samtidigt som den psykiska ohälsan istället ökar, särskilt hos unga vuxna. Detta innebär samhällsekonomiska och individuella följder med kognitiva och fysiologiska konsekvenser i form av långvarig stress, metabola reaktioner, sömnsvårigheter och muskuloskeletala smärtproblem. Läkare är den yrkesgrupp som ofta träffar denna patientgrupp. Syfte: Att undersöka läkares erfarenheter och syn på utmattningssyndrom och fysioterapi hos personer mellan 16–29 år. Metod: Kvalitativ, deskriptiv och explorativ design med strategiskt bekvämlighetsurval och semistrukturerade intervjuer av med fem läkare med patienterfarenhet av utmattningssyndrom i åldrarna 16–29 år. Resultat: Informanterna i studien upplevde att alltfler patienter är stressade- och utmattade, och att fysioterapeuter kan fungera som vägledare och erbjuda behandlingar med positiva effekter. Genom multimodal samverkan kan fysioterapeuter och läkare utvecklas tillsammans genom interprofessionellt lärande. Personer drabbade av utmattningssyndrom kan lära sig stresshanteringsmetoder. Det är fördelaktigt att komma in med behandling i ett tidigt stadium. Arbetsgivare kan med fördel även arbeta förebyggande. Konklusion: Informanterna var överens om att fysioterapeuterna har en viktig roll vid behandling av utmattningssyndrom och besitter en annan kompetens än läkare. Genom multimodalt arbete kan fysioterapeuter bidra med att arbeta förebyggande, minska lidande och effektivisera behandlingar.
21
Håkansson, Roger, and Michael Ramberg. "Upplevelser av ACL-ruptur och efterföljande fysioterapi hos fotbollsspelare på distriktsnivå i Sverige." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82320.
Full textAbstract:
Inledning: Årligen opereras ungefär 3500 personer i Sverige på grund av en ACL-ruptur. Av dessa 3500 är 1500 direkt kopplade till fotbollsspelande. Fotboll är den aktivitet som orsakar flest skador, både hos män och kvinnor. För aktiva fotbollsspelare som har varit med om en ACL-ruptur och vill fortsätta spela är oftast operation att föredra. Efter operationen följer en lång rehabilitering för att bygga upp muskulaturen runt knäet igen, detta sker i tät kontakt med en fysioterapeut. Fysioterapeuten har en viktig roll för den behandlade individen, både på ett fysiologiskt och psykologiskt plan under rehabiliteringsperioden. Syfte: Syftet är att utforska hur fotbollsspelare på distriktsnivå upplever olika aspekter av korsbandsskadan samt den fysioterapeutiska behandlingen. Metod: Kvalitativa intervjuer med stöd av en semistrukturerad intervjuguide genomfördes och bearbetades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Fem fotbollsspelare som hade genomgått en korsbandsoperation och återgått till fotbollsspelande intervjuades i studien. Resultat: Analysen av de fem intervjuerna resulterade i de två huvudkategorierna ”Patientens personliga upplevelse av korsbandsskadan” och ”Fysioterapeutens roll”. De två huvudkategorierna hade fem underkategorier vardera. Konklusion: Resultatet av studien tyder på att fotbollsspelare efter en korsbandsskada går igenom en jobbig period kantad av utanförskap och motgångar. Fysioterapeutens förhållningssätt, bemötande och sättet fysioterapeuten kommunicerar på är viktiga faktorer eftersom det skapar tillit till patienten, vilket ökar chanserna för en lyckad rehabilitering. Ytterligare studier med fler deltagare behövs.
22
Lindberg, Hanna. "Röstens fysioterapi : om förebyggande och kurativt arbete mot röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3382.
Full textAbstract:
Muskuloskeletala besvär som triggerpunkter eller generellt ökad muskeltonus utgör ett stort hälsoproblem i dagens samhälle. Spända axlar och käkar är exempel på reflexmässiga skyddsreaktioner vid negativ, okontrollerbar stress. Sådana ihållande muskelspänningar kan på flera sätt hämma sångrösten samt orsaka röststörningar. I det här arbetet har fyra personer, som i sin tur representerar olika discipliner vad gäller arbete med röst, intervjuats; en sångpedagog, en logonom, en logoped och en fysioterapeut. Detta i syfte att belysa hur ihållande muskelspänningar kan påverka sångrösten samt på vilka sätt sångare kan motverka röststörningar orsakade av muskelspänningar. Utifrån en fenomenografisk ansats gjordes insamlingen av forskningsmaterial genom kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och struktur. Därefter användes fenomenografiska analysmetoder vilka bland annat visade på att muskelspänningar hos sångare ofta förekommer i nacke, käke och tunga samt att ihållande muskelspänningar kan ge upphov till symtom som minskat tonomfång, minskad uthållighet och värk eller smärta i nacke, huvud och hals. De kan även leda till kompensatoriska beteenden som exempelvis förändrad sångteknik. Sångare under stress bör vara extra vaksamma då de psykologiska faktorerna har stor inverkan på kroppens muskeltonus. Röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar kan bland annat motverkas genom fysisk träning och stretch samt ökad medvetenhet om god sångteknik och röstfysiologi.
23
Henriksson, Tedde, and Jonas Rami. "Skador i samband med styrketräning : En enkätstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77424.
Full textAbstract:
Introduktion: Det har skett en ökning av skador sedan 90-talet kring styrketräning på gym. Då det finns positiva effekter att hämta från styrketräning så kommer det även finnas risker att skada sig. Det har visat sig att de mest frekventa områdena man skadar sig i är axel/skuldra och i ländryggen. Anledningarna till uppkomsten av skador varierar mellan överbelastning av vävnader, att man inte använder sig av rätt teknik eller att ett olycksfall sker. Det finns ett intresse för fysioterapeuter att veta mer om styrketräning då det används inom rehabilitering. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga omfattningen av skador i samband med styrketräning på gym gällande lokalisation, frekvens och orsak. Metod: 120 enkäter delades ut till styrketränande individer på sammanlagt fyra olika gym i norra Sverige varav 102 kunde användas i studien. Resultat: 40% av alla deltagare i studie hade skadat sig under det senaste året, samt att var tionde person hade skadat sig fem gånger. 43% av alla skador som uppkommit skedde i axel/skuldra området, därefter i fallande ordning var det ländrygg, ben, arm, fot, thorakal och sist handen. Ingen hade skadat huvud/nacke. Orsaken till skada var uppdelad i teknikfel, olycksfall och överbelastning där 47% av alla skador var överbelastning. Konklusion: Resultatet av denna studie visade att 40% av deltagarna hade skadat sig i samband med styrketräning och var tionde person hade skadat sig fem gånger under det senaste året. Majoriteten av skadorna var lokaliserade i axel/skuldra området och nästan hälften av alla skador var överbelastningsskador.
24
Steinsvik, Kari. "Kunnskap om kroppen mellom grep og begrep." Doctoral thesis, Stockholm : Dialoger : Industriell ekonomi och organisation, Kungliga Tekniska högskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-9290.
Full text
25
Lindström, Andreas, and Olivia Carlsson. "BARNS STILLASITTANDE SAMT BEHOVET AV FYSIOTERAPI I SKOLAN : En kvalitativ studie från ett fysioterapeutiskt perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179754.
Full textAbstract:
Sammanfattning: Bakgrund: Stillasittande och fysisk inaktivitet har ökat bland barn och ungdomar i Sverige. Detta skapar storakonsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Fysioterapeuter som arbetar med barn och ungdomar hargod erfarenhet kring barn och ungdomars fysiska och psykisk hälsa. Därför vill vi undersöka dessa fysioterapeuterssyn på stillasittande samt vilka behov av fysioterapi de upplever hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa fysioterapeuters erfarenheter av barn och ungdomars stillasittandeoch fysisk inaktivitet samt fysioterapeuternas tankar om behovet av fysioterapi i skolan. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem enskilda intervjuer utfördes med fysioterapeutersom arbetar med barn och ungdomar. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: “Fysisk aktivitet är ingen självklarhet för barn”, “Barn hamnarutanför vården”, “Skolfysioterapeuten skulle kunna ha ett dynamiskt samarbete medvården” och “Skolfysioterapeutens kompetens kan öka barns hälsa”. Fysioterapeuterna som intervjuades sågstillasittande och fysisk inaktivitet som ett betydande problem för barn och ungdomars hälsa. Resultatet visade påatt fysioterapi som profession har god kunskap för att arbeta hälsofrämjande via skolan. Slutsats: Barn och ungdomars ohälsa ökar, i takt med ett ökat stillasittande och fysisk inaktivitet. Enskolfysioterapeut skulle kunna utföra behandling av motoriska svårigheter och psykisk ohälsa samt bidra till attutveckla det hälsofrämjande arbete i skolan.
26
Gidlund, Ann-Sophie, and Jonas Bergström. "Fysioterapi i en cancervård i förändring : Fysioterapeuters uppfattningar och upplevelser kring fysisk aktivitet vid cancer." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172087.
Full textAbstract:
Evidensen för att använda fysisk aktivitet som en del av behandlingen vid cancer blir allt starkare och fysisk aktivitet ska numer, enligt det nationella vårdprogrammet för cancer, erbjudas till cancerpatienter. Syftet med studien var att undersöka hur fysioterapeuter upplever sina möjligheter att erbjuda fysisk aktivitet till cancerpatienter. Fem fysioterapeuter som verkar i cancervården i den Norra sjukvårdsregionen intervjuades. Tre av intervjuerna utfördes på plats, två utfördes via telefonsamtal. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheims och Lundmarks metod. Tre teman kunde identifieras: “positiv syn på fysisk aktivitet” som innefattar fysioterapeuters och patienters positiva inställning för fysisk aktivitet, “röd tråd för fysisk aktivitet saknas” som visar svagheter i organisationen samt ett glapp mellan nationella vårdplaner och klinik, samt “resursbrister i många led” som representerar frustration över bristande resurser framförallt när det gäller antalet fysioterapeuter och utbildningsmöjligheter. Framöver bör cancer bli en större del av grundutbildningen och mer forskning behövs om hur fysisk aktivitet ska kunna erbjudas till cancerpatienter i en stor skala.
27
Matthed, Ida, and Maja Selin. "Handledares uppfattningar om den verksamhetsförlagda utbildningen inom fysioterapi med en beteendemedicinsk inriktning - En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35107.
Full text
28
Grubelic, Helena, and Danielle Eriksson. "Fysioterapi är mer än manuella metoder : En självreflektiv studie kring kritiska incidenter under utlandspraktik i Australien och Thailand." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24752.
Full textAbstract:
Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens. Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext. Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda. Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma. De insåg att deras förförståelse av fysioterapi var baserad på behandlingsmetoder men lärde sig att det sociala samspelet mellan fysioterapeut och patient är mycket viktigt för yrket. Författarna lärde sig även att det sociala samspelet påverkas av den kulturen man tillhör.
29
Gottlind, Louise. "Kvinnors upplevelser av delaktighet, information och tillgänglighet efter digital fysioterapi via en interaktiv app : en webbaserad enkätstudie." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5420.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser efter digital fysioterapi via en interaktiv app (FT-app) vid smärta i rörelseapparaten. Frågeställningar: I vilken utsträckning upplever kvinnor som har fått digital fysioterapeutisk rådgivning via en interaktiv app delaktighet, information och tillgänglighet? Finns det någon skillnad i ovanstående mellan de som besökt primärvård 2016 (Nationell Patientenkät NPE) och de som fått digital fysioterapi i FT-app? Bakgrund: eHälsa har ökat allt mer i popularitet och digital teknik har potential till att öka tillgängligheten på vårdens tjänster och det finns ett behov av att utvärdera dessa tjänster. Psykologisk digital behandling används idag vid smärta i rörelseapparaten. Ett pilotprojekt (FT-app) pågick under 2014–2017 där kvinnor fick digital fysioterapi vid smärta i rörelseapparaten via en interaktiv app med funktioner som chatt med svar inom 24 timmar på vardagar, aktivitetsdagbok, filmade övningar och möjlighet för patienten att ladda upp filmer. Behandlingen baserades på beteendemedicinska teorier och varade minst 12 veckor. Kvinnorna screenades för röda och gula flaggor innan start, hade inga akuta eller nya besvär och fick avsluta tjänsten då smärtan minskat. Metod: En webbenkät med 37 frågor skickades ut till kvinnor (n=139) som fått digital fysioterapi i FT-app. En Linkertskala användes för skattning 1-4 och 1-5. Enkäten skickades ut 1–24 månader efter avslut i FT-app. Svaren jämfördes med relevanta frågor från NPE och kvinnors upplevelse av primärvård 2016. Svarsfrekvens i de respektive enkäterna jämfördes med hjälp av z-test. Resultat: Svarsfrekvensen var 52,5%. På frågorna som rörde delaktighet var en stor majoritet positiva (63,5–94,5%), de upplevde att en snabb svarstid hjälpte dem att vara delaktiga och ta ansvar för behandlingsplanen. De upplevde och att skriftlig information i FT-app fungerade väl för de instruktioner och den information de behövde (85–94% positiva svar). Även den upplevda tillgängligheten skattades högt (59–96% positiva svar). Mest positivt upplevde man att man kan anpassa vården efter sin egen vardag. I jämförelse med NPE föll FT-app ut bättre när det gällde upplevelsen av delaktighet och tillgänglighet. Slutsats: De kvinnor som svarat på denna enkät uppger att de i högre utsträckning upplevde tillgänglighet och känsla av delaktighet via FT-app jämfört med NPE 2016. Resultaten kan ej generaliseras då svarsfrekvensen var låg och eftersom enkäten ej var validerad eller reliabilitetstestad. Studien föreslår mer forskning för att utvärdera upplevelser av digital vård och fysioterapi samt för att identifiera när och för vilka patienter eller symptom som digital vård kan vara ett alternativ till traditionell vård med fysiska besök.<br>Abstract The aim was to explore women’s perceptions of web-based physiotherapy for musculoskeletal pain treatment delivered through an interactive application for smartphones. Questions: To what extent do women have a positive experience of participation, information and availability after web-based physiotherapy through an interactive app? Is there a difference in a-c between women who had visited primary care 2016 (NPE) and the ones who had received physiotherapeutic treatment trough the app (FT-app)? Background: The popularity of eHealth is growing both among health care innovators and media. eHealth may increase the access of health services and the evaluation of new services is important. Internet based psychological treatment for musculoskeletal pain is an alternative to traditional treatment in Sweden. A pilot with web-based physiotherapeutic treatment delivered through an interactive app (FT-app) was tested 2014-2017 for treatment in women with musculoskeletal pain. The app included a chat where the physiotherapist answered questions within 24 hours (mon-fri), an activity diary, videos of the exercises and uploaded movies from the patient doing the exercise. The treatment was based on behavioral medicine and lasted for at least 12 weeks. The women were screened for red and yellow flags before start and had no acute pain. Method: A web-based survey with 37 questions was emailed to the women (n=139) 1-24 months after finishing the treatment in FT-app. A Likert scale was used for rating the answer 1-4 and 1-5. The results were compared to results from women’s perceptions of primary health care in Sweden 2016 (NPE). The response rate in both samples were analyzed with a z-test. Results: 52,5 % answered the survey. The majority answered positively to the claim that getting answer and feedback within 24 hours made compliance to treatment plan easier (92,3%) and helped them accomplish the prescribed exercises and activity (94,5%). The written dialogue was effective for remembering the advices (93,2%) and the FT-app made it possible for the women to adjust the treatment to their everyday living (95,9%). There were significant differences between NPE and FT-app regarding explanation of the treatment (p=0,0045) information of warning signals (p=0,0002) and ways of contact (p=0,0045). Conclusion: This study shows that the FT-app women experienced a significant greater participation and access to the service compared to the primary care women in some claims. The response rate was not big enough to generalize the results to the population and the survey was not tested for validity or reliability. This study suggests more research in this field to investigate perceptions of internet-based treatment and to identify when telerehabilitation is suitable as an alternative to traditional health care.
30
Linbro, Åsa. "ERFARENHET AV BEMÖTANDE VID FYSIOTERAPI HOS EN GRUPP KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATIONER." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324036.
Full text
31
Andersson, Marita. "Utvärdering av multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta : En jämförande behandlingsstudie i primärvård." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27740.
Full textAbstract:
Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhället. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrån ett biopsykosocialt synsätt och är en lämplig rehabiliteringsform för personer med långvarig smärta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, psykologiska, beteendemässiga och arbetsrelaterade komponenter. Syfte: Att utvärdera effekten av MMR för patienter med långvarig smärta inom primärvård avseende upplevd aktivitetsbegränsning, self-efficacy, samt sömnkvalitet. Metod: Studien hade en jämförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via självskattningsformulär från 50 patienter analyserades efter MMR jämfört med före. De mätinstrument som användes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt två frågor om sömn. Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegränsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och self-efficacy ökade signifikant. Inga skillnader i sömnen kunde ses efter MMR jämfört med före. Slutsats: MMR i denna form förbättrade patienternas upplevda aktivitetsbegränsning och ökade self-efficacy, men avseende sömnkvalitet framkom ingen skillnad. För att bättre kunna möta och behandla sömnproblem hos smärtpatienter föreslås förbättringar i innehållet i MMR angående de behandlingsmodaliteter som erbjuds.
32
Sjödin, Emma, and Helena Henriksson. "Fysioterapeuters arbete inom hemsjukvården : En kartläggning av fysioterapeutiska arbetsuppgifter, samverkan, kompetensutveckling samt tillvaratagande av kompetens i två län i Sverige." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61332.
Full textAbstract:
Introduktion: Hemsjukvård innebär vård i ordinärt boende. Fysioterapeuter ansvarar över habilitering och rehabilitering. Hemsjukvården kommunaliserades 2013 i Norrbottens län samt 2008 i Kalmars län. Kompetensbeskrivning, som innehåller krav på kompetens inom yrkesområden, saknas för fysioterapeuter. Fysioterapeuten och arbetsgivaren har ett gemensamt ansvar gällande kompetensutveckling. Många fysioterapeuter arbetar idag tillsammans med andra professioner inom hemsjukvården, men det ges ingen tydlig bild av vad hemsjukvården ska innehålla. Syfte: Syftet var att kartlägga fysioterapeutiska arbetsuppgifter, samverkan mellan olika professioner, möjligheter till kompetensutveckling samt tillvaratagande av kompetens hos fysioterapeuter inom hemsjukvården i två län i Sverige, Norrbotten- och Kalmars län. Metod: En tvärsnittsstudie med egen konstruktion av enkätfrågor i EvaSys. En pilotstudie gjordes genom ”think-aloud”. Inklusionskriterierna var leg fysioterapeut/sjukgymnast, verksam inom den kommunala hemsjukvården i utvalda kommuner i Norrbotten- och Kalmars län. Exklusionskriterierna var; verksam mindre än tre månader. Datan samlades in med EvaSys och analyserades i Excel. Totalt skickades 68 enkäter ut.Resultat: Det var 50 enkäter som besvarades. Majoriteten var kvinnor och hade arbetat 2-5 år inom hemsjukvården. Vissa arbetsuppgifter som var listade i enkäten, exempelvis träning i hemmet, utfördes i mindre grad än andra arbetsuppgifter. Samverkan mellan professionerna var god. Brister kunde ses i möjligheter till kompetensutveckling i båda länen. Skillnader mellan länen fanns.Konklusion: Samtliga arbetsuppgifter som var listade i enkäten förekommer till viss del som verksam fysioterapeut inom hemsjukvården. Det finns en god samverkan med övriga professioner, dock inte helt tillfredsställande. Brister ses i kompetensutvecklingsmöjligheter. Kommunerna tar delvis tillvara på den fysioterapeutiska kompetensen.
33
Nilsson, Rickard, and Anna Wettergren. "Påverkan av motorisk kontrollträning för skuldran : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61384.
Full textAbstract:
Introduktion: Motorisk kontrollträning bygger på motorisk inlärningsteori och används för att korrigera rörelsemönster. Metoden har utvärderats för nack- och ländryggbesvär men ingen sammanställning har gjorts för skuldran. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka vilket vetenskapligt stöd som motorisk kontrollträning har för skuldran och dess påverkan på funktion, smärta och dyskinesi. Metod: Litteratursökningen gjordes i PubMed, Science Direct, Scopus, PEDro, SPORTDiscus och CINAHL. Sammanställning gjordes efter smärta, funktion och dyskinesi. Resultat: 13 studier inkluderades i denna sammanställning. Fem studier med RCT-design, tre tvärsnittsstudier och två case-studier, en A-B-A-design, en prospektiv single group pre-post design, en single-blind randomized controlled laboratory. Fyra studier hade ett interventionstillfälle och varade upp till en vecka. De övriga nio studierna varade 4-10 veckor. Nio studier identifierades för vardera utfallsmått. Smärta och funktion förbättrades i samtliga studier som undersökte de måtten efter intervention jämfört med baseline. Dyskinesi förbättrades i tre studier, en studie förblev oförändrad medan fem studier visade på blandade resultat för sina utfallsmått. Konklusion: Resultatet av denna litteraturstudie indikerar att motorisk kontrollträning har positiv påverkan på utfallsmåtten smärta och funktion. Gällande dyskinesi sågs positiva tendenser men ingen slutsats kan dras då det är en stor spridning gällande utfallsmått och resultat. Resultatet kan dock inte enbart tillskrivas motorisk kontrollträning. Standardiserade tester och utvärderingsinstrument för dyskinesi efterfrågas samt fler studier som undersöker utfallsmåtten smärta, funktion och dyskinesi tillsammans.
34
Sjöquist, Susanne. "Fysioterapeutens arbete med sjukdomsförebyggande metoder : - möjligheter och hinder." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63779.
Full textAbstract:
Bakgrund:Hälften av alla kvinnor och ca två tredjedelar av allamän har minst en ohälsosam levnadsvana.”Rådgivande samtal om fysisk aktivitet samt utfärdande av recept på fysiskaktivitet, FaR,” står högst på Socialstyrelsens prioriteringslista över vad somska göras inom området otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen (grad 3). Detbör finnas en outnyttjad potential hos fysioterapeuten att samtala medpatienter om levnadsvanor, men det saknas systematik och tydliga rutiner för dettaarbete. Syftet med studien var att beskriva hur fysioterapeuterintegrerar frågor om levnadsvanor i den fysioterapeutiska undersökningen. Metod: Med kvalitativ ansats gjordes intervjuer medfysioterapeuter inom primärvården utifrån en frågeguide med öppna frågor. Resultat: Intervjuerna resulterade i följande fyra kategorier: 1) Fysioterapeutens förutsättningar, 2)Fysioterapeutens arbetssätt, 3) Fysioterapeutens yttre drivkrafter, 4)Fysioterapeutens inre drivkrafter Konklusion: I fysioterapeutens arbete med sjukdomsförebyggande metoder finns olika hinderoch möjligheter som bör identifieras och beaktas. För att samtal om patienterslevnadsvanor ska integreras i den fysioterapeutiska undersökningen behövsstrategier och rutiner som utgår ifrån de möjligheter och hinder somfysioterapeuterna beskriver.
35
Axelsson, Lovisa, and Martina Thoms. "Uppfattning av behandlingsresultat samt använding av akupunktur och dry needling bland fysioterapeuter inom svensk primärvård : En enkätstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77344.
Full textAbstract:
Introduktion: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor i Sverige söker vård inom primärvården idag. Smärta kan delas in i smärtklassifikationer där den vanligast förekommande är nociceptiv smärta. Två behandlingsmetoder svenska fysioterapeuter använder kliniskt vid behandling av smärta är akupunktur och dry needling. Vid akupunktur används nålar i specifika akupunkturpunkter och vid dry needling används nålar direkt i aktiva triggerpunkter eller smärtsam- och stel muskulatur. Det är inte bevisat hur akupunktur och dry needling fungerar men samma verkningsmekanismer tros förklara båda behandlingsmetoderna. Åsikterna är delade inom forskningsvärlden och bland svenska fysioterapeuter huruvida behandlingsmetoderna överhuvudtaget ska användas kliniskt till följd av bristande evidens. Syfte: Syftet var att undersöka svenska fysioterapeuters användning samt uppfattning om behandlingsresultat av dry needling och akupunktur. Metod: För att besvara syftet genomfördes en enkätundersökning med två urvalsmetoder. En egenkonstruerad e-enkät användes som utformades efter källor, inkluderingskriterier och andra enkäter. Resultat: 60 svar analyserades. 51 fysioterapeuter hade utbildning i akupunktur, av dessa använde 22% aldrig behandlingsmetoden. 19 fysioterapeuter hade utbildning i dry needling, av dessa använde 11% aldrig behandlingsmetoden. Bäst behandlingsresultat upplevdes vid behandling av nociceptiv smärta. Det fanns inget statistiskt samband mellan ålder och användning av behandlingsmetoderna eller användning och tid med utbildning i metoderna. Konklusion: Ett större antal fysioterapeuter använde akupunktur jämfört med dry needling. Främsta anledningen till att de med utbildning inte använde behandlingsmetoderna var bristen på evidens. Gemensamt för behandlingsmetoderna var att bäst behandlingsresultat upplevdes vid behandling av nociceptiv smärta. Baserat på denna studie finns behov av fler studier som undersöker dry needling och akupunktur i syfte att påverka evidensgraden.
36
Espell, Emma, and Maribel Hansson. "Röster Från Den Vänstra Sidan : En kvantitativ studie om hur vänsterhänta personer upplever anpassningen av den fysiska miljön." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67435.
Full textAbstract:
Bakgrund: Människan spenderar en stor del av sin vakna tid på sin arbetsplats. Arbetsmiljölagen har som syfte att uppnå en god arbetsmiljö samt att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet. Barn har samma rättigheter till en god arbetsmiljö som vuxna då skollagen omfattas av arbetsmiljölagen. Var tionde skolbarn är vänsterhänt och skrivteknik kan vara utmanande för vänsterhänta personer. Vuxna vänsterhänta personer verkar uppleva en ökad belastning, smärta och oro när de försökte anpassa sig till den fysiska miljön. Syftet: Syftet var att undersöka hur vänsterhänta personer upplever anpassningen av den fysiska miljön. Material: Studiegruppen bestod utav 48 vänsterhänta eller ambidexta personer som gick i grundskolans årskurs 1-3 under åren 1996-2009. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ metod och elektronisk enkät användes för att besvara syftet. Resultat: Närmare hälften av deltagarna ansåg att studiesituationen var den situation där vänsterhäntheten märktes av som mest. Majoriteten av deltagarna ansåg inte att deras vänsterhänthet utgjorde någon begränsning för dem. De flesta deltagarna hade inga strategier för att minska belastningen på nacke, skuldror och axlar varken under grundskolan eller idag. Konklusion: Arbetsmaterialet i grundskolan verkade vara anpassad till vänsterhänthet i större utsträckning än undervisning av skolaktiviteter. Därför kan pedagogisk tillämpning och undervisning av aktiviteter vara en ergonomisk åtgärd som med fördel skulle kunna utvecklas i framtidens skolor.
37
Schill, Erica, and Sigrid Lindell. "Upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet : En kvalitativ intervjustudie utifrån ett socialkognitivt perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27986.
Full textAbstract:
Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet. Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta. Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter. Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar kvaliteten och kvantiteten på fysiska aktiviteter enligt intervjupersonerna. De utför aktivitet på ett bättre sätt, under längre tid eller vid fler tillfällen än tidigare. Studiens resultatkan användas till att öka förståelsen för användandet av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta. Vidare bör fler studier göras för att öka förståelsen för användningen av mjuka ryggortoser.<br>Background: Soft lumbar orthosis have been used as a treatment for people with low back pain for many years. Some research has been positive for both physical and psychological effects of soft lumbar orthosis. However there is a lack of studies focusing on peoples’ own experience of using soft lumbar orthosis during physical activity. Aim: To, from a social cognitive theory perspective, investigate the experiences of soft lumbar orthosis during physical activity in persons with low back pain. Method: The study was made with a qualitative design with an inductive approach. The data was collected during six individual interviews based on a semi-structured guideline. A qualitative content analysis was then conducted. Result: The qualitative content analysis produced five categories which were made into one theme: Internal and external factors of the use has an impact on the quality and quantity of physical activities. Conclusions: The interviewed persons experience internal and external factors from the use of the soft lumbar orthosis during physical activity. These factors have an impact on the quality and quantity of physical activities. The activities are performed in a better way, during a longer period of time or in a more frequent way than before. The result of the study can help increase the understanding of the use of soft lumbar orthosis during physical activity for people with low back pain. Furthermore, it is suggested that future studies are made to provide more knowledge about the use of soft lumbar orthosis.
38
Lindblom, Emma, and Hanna Zackrisson. "Motorisk kontrollträning vid kronisk ospecifik ländryggssmärta : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61414.
Full textAbstract:
Introduktion: Varje år drabbas en tredjedel av alla vuxna i Sverige av någon typ av ryggsmärta och chansen att någon gång drabbas under sin livstid är 80 %. Personer med ländryggssmärta har ofta dålig kontroll över ryggraden och har svårt att automatiskt aktivera muskulatur som transversus abdominis, multifiderna och obliquerna. För att kunna återfå kontroll har motorisk kontrollträning varit ett alternativ till behandling. Motorisk kontroll definieras som “förmågan att kunna reglera och styra mekanismerna som är nödvändiga för rörelse. Fysioterapeutens roll blir därför allt mer betydande då vi kan hjälpa patienter att hitta tillbaka till det korrekta rörelsemönstret som motorisk kontrollträning tillför för att kunna minska smärtan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att jämföra om motorisk kontrollträning i jämförelse med andra behandlingsmetoder minskar smärtan hos personer med kronisk ospecifik ländryggssmärta. Metod: För att hitta artiklar gjordes det en sökning i databaserna Pubmed, AMED, SportDiscus och CINAHL. Därefter sorterades dessa ut efter inklusions- och exklusionskriterier som resulterade i sex artiklar som användes i sammanställningen. 618 personer deltog i studierna. Resultat: Sex artiklar ansågs relevanta till frågeställningen och hade överensstämmande inklusions - och exklusionskriterier. Träningsprogrammen utfördes i åtta veckor. Smärtskalorna som användes var VAS, NRS och NPRS. Fyra av studierna visade ett resultat där smärtreduceringen ej var signifikant när intervensionsgruppen jämfördes med kontrollgruppen. Två studier visade på signifikant smärtreducering. Konklusion: Litteratursamanställningen visar att motorisk kontrollträning inte är bättre än någon annan typ av behandlingsmetod i fyra av sex studier. Det behövs göras fler studier inom detta ämne för att kunna säkerhetsställa detta.
39
Ljuslinder, Linus. "Musikterapi vid stroke : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61565.
Full textAbstract:
Bakgrund: Stroke är en skada som sker i hjärnan i form av en blödning eller infarkt. Stroke medför oftast motoriska symtom i form av nedsatt balans, styrka, koordination och gångförmåga. Musikterapi har som syfte att använda musik och/eller annan auditorisk stimuli för att hjälpa patienten med kognitiva och motoriska nedsättningar som vid exempelvis Parkinson och MS. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att kartlägga musikterapi som interventionsmetod vid stroke. Metod: Tre stycken frågeställningar låg som grund för den här litteratursammanställningen; Hur används musikterapi i interventionen? Vilken påverkan har musikterapi som intervention på gångförmågan vid strokerehabilitering? Vilken påverkan har musikterapi som intervention på funktionen av de övre extremiteterna vid strokerehabilitering Fem akademiska databaser användes för att hämta artiklarna; PubMed, PEDro, Scopus, Web of Science och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs granskningsmall och en PICO-tabell användes för att klargöra syftet av studien. Resultat: 16 artiklar inkluderades i studien. Artiklarna visade att musikterapeutisk behandling gav övervägande goda resultat både på nedsatt gångförmåga och nedsatt funktion av övre extremitet. Framförallt gav Rhythmic Auditory Stimulation (RAS) och keyboard/piano spelande goda resultat. Konklusion: Det kan ses en positiv effekt av musikterapi som behandlingsmetod vid stroke. RAS visade på goda förbättringar vid nedsatt gångförmåga och keyboard/piano spelande goda resultat vid nedsatt funktion av övre extremitet. Mer forskning behövs dock gällande musikterapins effekter på övre extremitet vid strokerehabilitering.
40
Sagelind, Louise, and Anna Lindgren. "Träningsprogram för nyblivna mödrar: styrkeökning och upplevelser av en fyra veckors träningsperiod." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69235.
Full textAbstract:
Introduktion: Kvinnans kropp genomgår stora förändringar under en graviditet som till viss del kvarstår postpartum. Under denna period sker en fysiologisk återuppbyggnad av muskulatur och stödjevävnad och träning bör påbörjas så snart som möjligt efter förlossning. Fysioterapeutiskt handledd träning har positiv effekt på nyblivna mammors fysiska och psykiska välmående med en ökad fysisk aktivitetsnivå som följd. Dock upplever många kvinnor att de inte har tillräckligt hög motivation för att prioritera sin egen hälsa efter graviditet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ett individuellt anpassat träningsprogram kunde öka bålstyrkan hos postpartum-kvinnor samt ta reda på deltagarnas upplevelser av träningsperioden. Metod: Ett informationsbrev förmedlades via sociala medier. Totalt 46 kvinnor anmälde intresse varav 14 kvinnor stämde överens med studiens inklusions- och exklusionskriterier. Ett randomiserat urval ägde rum för att begränsa antalet deltagare. Totalt åtta kvinnor deltog i studien. Individuella möten skedde före och efter träningsperioden, där deltagarna fick svara på ett frågeformulär, utföra ett styrketest samt fick en genomgång av träningsprogrammet. Träningsperioden varade i fyra veckor med fokus på styrka, kontroll och stabilitet i bålen. Resultat: Samtliga kvinnor fick en mätbar styrkeökning. Genom frågeformuläret framkom att de upplevde ökad energi, förbättrad motivation till träning samt en styrkeökning som var applicerbar i vardagen. Konklusion: Individualiserad styrketräning postpartum är effektivt och kan ge en mätbar styrkeökning på kort tid. Träningsperioden resulterade förutom styrkeökning till en upplevelse av ökad energi samt ökad motivation till träning. Deltagarna upplevde ett behov av vägledning som ej finns tillgängligt inom mödravården idag. Fler och mer omfattande studier krävs.
41
Wändahl, Lovisa, and Siri Brandels. "Gruppen som verktyg : En litteraturöversikt om gruppens inverkan för personer med fibromyalgi- ett fysioterapeutiskt perspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69122.
Full textAbstract:
Introduktion Fibromyalgi är ett syndrom som betecknas av utbredd fluktuerande långvarigsmärta med andra varierande symptom. Symptomen förstärker varandra och leder vanligentill fysisk inaktivitet. Då orsaken till fibromyalgi ännu inte är fastställd används varierandemetoder som symtombehandling. Ofta utvecklas copingstrategier för att minska symtom ochfunktionsnedsättning. Som rehabilitering finns flera fysioterapeutiska behandlingsmetoder,som ofta görs i grupp. För människan är det viktigt att ingå i fungerande grupper, som kangynna rehabiliteringen. Inom detta område finns ingen funnen litteratursammanställning, tillförfattarnas kännedom, som beskriver hur grupprocessens effekt kan användas inomfysioterapi. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva hur individer med fibromyalgipåverkas av gruppdynamik vid rehabilitering. Metod En litteratursökning i databasernaPubmed, Cinahl, Amed, Sport Discus, Medline, PsycInfo, ERIC och PsycArticlesgenomfördes. Databaserna genomsöktes med följande sökord: “Fibromyalgia ANDqualitative AND group”, “Fibromyalgia AND rehabilitation AND group AND qualitative”,“Fibromyalgia rehabilitation AND quality of life AND self-efficacy” och “FibromyalgiaAND rehabilitation AND group process”. 261 studier hittades varav elva kvalitativa studierinkluderades. Resultat Utifrån artiklarna framkom nio kategorier: samvaro med andra isamma livssituation, bli bekräftad, humor och glädje, ömsesidigt utbyte, bryta isoleringen,personlig utveckling, information, ofördelaktiga sidor och utformning av gruppinterventioner. Konklusion Gruppen visade sig vara verkningsfull i syfte att reducera isolering, känna sigsedd och förstådd samt öka tillämpning av copingstrategier. Detta tyder på att processer inomgruppen kan bidra till gemenskap och underlätta en tillvaro som är utmanande. Gruppen somverktyg genererade i ökat välmående i livssituationen för personer med fibromyalgi.
42
Karlsson, Frida, and Stefan Lindman. "Förekomsten av ACLR och fysioterapeutiska insatser på alpina RIG i Sverige : En kvantitativ studie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85122.
Full textAbstract:
Abstrakt Introduktion/bakgrund: I Sverige finns idag tre alpina riksidrottsgymnasier (RIG). Bland alpina idrottare är främre korsbandsruptur en vanlig skada. Rehabiliteringen är ofta lång och krävande där fysioterapeuten har en viktig roll i en lyckad rehabilitering för återgång till idrott. Syftet: Syftet med denna studie var att kartlägga förekomsten av ACLR och fysioterapeutiska insatser i rehabiliteringen hos elever på alpina RIG i Sverige. Metod: En webbenkät skickades ut till alla elever via lärare på de tre alpina riksidrottsgymnasierna. Resultat: Totalt besvarade 24 elever på enkäten. Av dessa hade 29% en främre korsbandsruptur och majoriteten av dessa elever upplevde att dem fick ett adekvat stöd av fysioterapeuten i sin rehabilitering. Drygt hälften av eleverna svarade att det fanns tillgång till fysioterapeut på skolan. Konklusion: Frekvensen av ACLR är hög hos elever på alpina RIG i Sverige. Studier med fler deltagare behövs för att kunna få ett mer omfattande resultat att dra slutsatser ifrån men författarna anser att resultatet belyser fysioterapeutens betydande roll både i rehabilitering och skade-preventiva åtgärder för elever på alpina RIG.
43
Hofman, Maja, and Jennifer Olsson. "Kravprofil för basketlandslagsungdomar i Sverige : en deskriptiv studie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74208.
Full textAbstract:
Introduktion/bakgrund: Genom att testa basketspelarens fysiska prestation belyses eventuella brister och förenklar skadepreventionsarbetet för fysioterapeuter. Alla ungdomslandslagsspelare mellan 16-20 år kallas av Svenska basketbollförbundet (SBBF) för att göra Fysprofilen. Det saknas kravprofil baserat på ungdomars prestation, vidare behövs en kravprofil utifrån tidigare ungdomslandslagsspelares testresultat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de svenska ungdomslandslagsspelarna i baskets kravprofil ser ut i styrka, kondition och power beroende på deras längd, kön och landslagskategori; U16, U18 samt U20. Metod: 1343 ungdomslandslagsspelare i U16, U18 och U20 som testats i Coopers, knäböj, bänkpress, CMJ (a), 30m sprint år 2005-2017 inkluderades. Testresultaten bearbetades i Microsoft Office Excel och samlades in av en anställd åt SBBF. Datan avidentifierades innan det nådde författarna. Resultat: Resultatet har ställts upp i fem tabeller . Generellt sett var de längre personerna svagare, sprang långsammare och hoppade kortast jämfört med de korta både för herrarna och damerna. Standardavvikelsen var stor för alla grupper i alla test. Konklusion: Det behövs en kravprofil som är anpassad efter landslagsungdomarnas fysiska kapacitet som är uppdelad efter de olika positionerna i basket.
44
Göthe, Christoffer, and Viktor Andersson. "E-sport, E-atleter och fysisk träning : -En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74446.
Full textAbstract:
Bakgrund: Inom e-sport tävlar e-atleter som enskilda deltagare eller i ett lag från olika länder som möter varandra i samma datorspel. Dessa matcher/turneringar ses av miljontals personer över hela världen. Skador som inträffar inom e-sport kan vara så pass allvarliga att utövarna behöver avsluta sin karriär, ofta handlar det om överbelastningsskador i rygg, nacke, skuldra, hand och handled. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie, studera kunskapsläget gällande E-sport och fysisk träning. Metod: För att svara på frågeställningarna har en beskrivande litteraturöversikt genomförts i databaserna Sportdiscus, Web of Science, Scopus, Google Scholar, PubMed och DiVA. Resultat: Totalt inkluderades fem studier. Två av dessa var interventionsstudier där en hade kontrollgrupp. Två studier var enkätstudier varav en även inkluderade en intervjudel. Den femte studien var en tvärsnittsstudie. Konklusion: Från de inkluderade studierna kunde inget samband hittas mellan fysisk träning och e-atleters prestation. E-atleter upplevde dock att deras prestation blir bättre av att träna fysiskt. Målet med fysisk träning för e-atleter är till störst del för att få en bättre allmän hälsa och bara en lite del av e-atleter tränar för att prestera bättre. De risker som e-atleter utsätter sig för är långvarigt stillasittande, ögonutmattning och muskuloskeletala besvär i rygg, nacke, hand och handled.
45
Öhrlund, Josefine, and Linnea Norlander. "Fysioterapeutiska behandlingsmetoder vid egentlig depression - En enkätstudie / Physiotherapy treatment for major depression – a survey study." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67339.
Full textAbstract:
Bakgrund: Depression är ett folkhälsoproblem som ökar i Sverige och därmed ökar även behovet av fysioterapeuter som har kunskap inom psykosomatisk och psykiatrisk fysioterapi inom vården. En fysioterapeut kan erbjuda en mängd olika behandlingsmetoder vid depression. Det saknas en studie som beskriver vilka fysioterapeutiska behandlingsmetoder som använts kliniskt 2017 inom vuxenpsykiatrin i Sverige med fokus på egentlig depression. Detta är viktigt att klargöra för att bibehålla fysioterapeuter uppdaterade om arbetet som utförs kliniskt inom området fysioterapi och mental hälsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka fysioterapeutiska behandlingar som användes vid behandling av egentlig depression inom vuxenpsykiatrin. Metod: Det var119 personer inom sektionen för Fysioterapeuter inom Mental Hälsa som deltog i studien och nåddes via en webbenkät. Resultat: Denna studie kartlade 47 behandlingsmetoder. Utifrån dessa var det 26 som klassificerades som regelrätta fysioterapeutiska behandlingsmetoder. De behandlingsmetoder som majoriteten av försökspersonerna använde i det kliniska arbetet var fysisk aktivitet 90 %, basal kroppskännedom 79 % och träning 61 %. Majoriteten 92 % svarade att de grundar sina val av behandlingsmetoder på både vetenskaplig grund och klinisk erfarenhet. Konklusion: Det finns många behandlingsmetoder som fysioterapeuten kan erbjuda en patient med depression och som ibland kombineras behandlingsmetoderna. Det fodras en större kartläggning för att täcka den fysioterapeutiska populationen som behandlar diagnosen egentlig depression.
46
Ekman, Anna-Karin, and Emma Karleskans. "Vad personer med Cerebral pares har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet : En systematisk litteraturöversikt av kvalitativa studier." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184093.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personer Cerebral pares är en heterogen grupp med skilda upplevelser av att leva med en kropp som inte fungerar som andras. Forskning har utförts på vad personer med Cerebral pares i olika åldrar har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet. Däremot saknas det en litteraturöversikt inom området som skulle kunna ge en djupare insikt i vad personer med Cerebral pares anser om fysioterapi och fysisk aktivitet samt faktorer som motiverar eller hindrar till detta. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturöversikten var att var att sammanställa tidigare utförda kvalitativa studier som undersöker vad personer med Cerebral pares har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet, för att beskriva faktorer som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet, enligt ICF:s ramverk. Metod: Studien genomfördes i form av en systematisk litteraturöversikt med stöd av ENTREQ guidelines. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inkluderade studier analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes slutligen med hjälp av en deskriptiv analys, för att beskriva faktorer som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet enligt ICF:s ramverk. Resultat: Sökningarna resulterade i sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Faktorer som personer upplevde vara hinder i samband med fysioterapi och fysisk aktivitet kunde vara att leva i en kropp som inte fungerar som andras eller att inte bli accepterad av personer utan funktionsnedsättning. Samtidigt kan fysioterapi och fysisk aktivitet bidra till en känsla av frihet, självständighet och förverkligande av personliga mål. Bland unga kan det vara diffust att förstå vikten av den fysioterapeutiska interventionen, då det av föräldrar och vårdprofession ofta sätts i en komplex kontext. I vuxen ålder kan det vara lättare att ha förståelse för behovet av kontinuerlig träning och behandling. Konklusion: Resultatet visar delade åsikter om vad som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet. Bristande underlag inom forskningsfrågan gör att det här är ett relativt outforskat område. Vidare forskning bör därför fokusera ytterligare på undersökning av vad personer med CP har för erfarenheter av fysioterapi och fysisk aktivitet, vilket kan underlätta samt förbättra utformning av fysioterapeutisk intervention och patientmöte
47
Stridh, Karolina. "Bassängträning, patientupplevelser och mål. : Hydrotherapy, patients´ experiences and goals." Thesis, Örebro University, Academy of Health Science, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2157.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning: Bassängträning är en vanlig träningsmetod som många patienter efterfrågar. Fördelar med att träna i varmt vatten är bland annat vattnets tyngdavlastande effekt samt värmens smärtlindrande och muskelavslappnande effekt. Efterfrågan på bassängträning är ibland större än tillgången, vilket kan innebära att sjukgymnasten behöver prioritera vilka patienter som ska få tillgång till bassäng. Tydliga och jämlika rutiner och riktlinjer vid bassängträning behöver finnas. I samband med arbete för att ta fram riktlinjer vid bassängträning är det också viktigt att ha kunskap om patienternas egna upplevelser och behov för att kunna förbättra rehabiliteringen. En enkätundersökning genomfördes med syfte att beskriva hur patienterna upplever bassängträningen, vilka mål de har och hur målet med träningen bestäms samt uppnås. Syftet var också att undersöka vilka faktorer patienterna anser som viktiga för bassängträningens kvalitet. Resultaten visar att de vanligaste målen vid bassängträning är ökad rörlighet och minskad smärta. Nästan alla patienter har varit delaktiga att sätta målen och en övervägande del av patienterna anser att de till stor del uppnår målen. Positiva effekter som upplevs med bassängträningen är fysiska förbättringar och psykiskt välbefinnande. Patienterna anser att det som är viktigast för bassängträningens kvalitet är att ha bra och utbildad personal samt att få gå kontinuerligt på bassängträning.</p>
48
Carlsson, Katarina, and Malin Önsten. "Knäfunktion efter ACL-rekonstruktion : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61413.
Full textAbstract:
Introduktion: Det finns en outtalad självklarhet att operation skulle vara en överlägsenbehandlingsmetod jämfört med enbart rehabilitering vid korsbandsskador. Det senaste årethar dock en långtidsuppföljning av Frobell et al(2015) visat att operation vid främrekorsbandsskada inte gav ett överlägset rehabiliteringsresultat jämfört med konservativbehandling. Operation medför en ökad risk för artros och dessutom en ökad vårdkostnad. Syfte: Med denna litteraturöversikt undersöka hur patientens knäfunktion förändras efterrekonstruktion av ACL för att se om detta går i linje med Frobell et al (2015) resultat. Metod: Sökning gjordes i PubMed, AMED, SveMed+, SportDiscus, Scopus och Web ofScience. Mesh-termer som användes var ”anterior cruciate ligament reconstruction” AND”rehabilitation”, avgränsat till RCT-studier. Resultat: 20 studier inkluderades. Det sammanlagda resultatet visade att patientens subjektivt upplevda funktion samt objektivtuppmätta funktion förbättrades av operationen. Konklusion: Resultatet i denna översiktvisar på att operation förbättrar knäfunktionen vid ACL-skada, fler studier krävs för attundersöka verkningsmekanismer bakom förbättringen och optimering avbehandlingsmetod.
49
Maiorov, Alexander. "Stress bland svenska kvinnliga konståkare : – en kvantitativ enkätstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61457.
Full textAbstract:
Introduktion: Psykologisk stress är ett sympatiskt påslag som imiterar en flyktreaktion i kroppens nervsystem genom utsöndring av adrenalin, kortisol och noradrenalin i blodet– detta bidrar i sin tur med förhöjt blodtryck och muskelspänningar i kroppen som kan ligga till grund bakom ett flertal sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns signifikanta skillnader i stressnivåer mellan svenska kvinnliga konståkare och svenska kvinnor som inte utövade någon idrott, samt att undersöka om åldern 18–21 år, respektive 22–26 år kunde ge ett annorlunda resultat i den upplevda stressen mellan grupperna. Metod: Genom användning av verktyget "PSS-14" genomfördes en online enkätundersökning inom Sverige där den uppskattade stressen under den senaste månaden mättes hos kvinnor. Studien bestod av 100 svenska kvinnliga deltagare, 18–26 år. 51 deltagare var svenska kvinnliga konståkare och 49 deltagare var kvinnor som inte var medlemmar i en idrottsförening. Resultat: Medelvärdet i PSS–14 för totala andelen kvinnliga konståkarna var 27,92 poäng ± 8,57, och 27.04 poäng ± 7,68 för kvinnor som inte var medlemmar i en svensk idrottsförening. Inga signifikanta skillnader upptäcktes mellan gruppen konståkare och icke konståkare, åldrarna för undergrupperna visade sig även sakna en statistisk signifikans efter ett parametriskt t-test. Konklusion: Samtliga grupper indikerade ett medelvärde som var högre än tidigare studier efter ha besvarat enkäten PSS–14. Det upptäcktes dock inga signifikanta skillnader i stressnivåer mellan någon av grupperna. Däremot visades det att icke idrottande kvinnor 22–26 år indikerade en lägre upplevd stressnivå än de övriga grupperna, dock inte signifikant.
50
Othberg, Josefine, and André Leo. "“Kropp och själ hör ihop, det går inte att separera” : Fysioterapeuters upplevelse av sitt arbete inom ätstörningsvården En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72582.
Full textAbstract:
Introduktion: Ätstörning är ett samlingsnamn för flertalet psykiatriska diagnoser som är kopplade till mat, vikt och uppfattningen av sin kropp. Kvinnor är dem som drabbas främst, då de anses utgöra 90% av fallen. Behandlingen består av en teambaserad insats av b.la läkare, psykologer, dietister och fysioterapeuter. Fysioterapeutens roll och behandling utgår från att främja individens självkänsla, hantering av ångest och återskapa en normaliserad kroppsbild med hjälp av fysioterapeutiska behandlingsmetoder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeutens upplevelse av sitt arbete inom ätstörningsvården, samt eventuella behov av framtida forskning. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utformades för att besvara studiens syfte. Tre fysioterapeuter med minst ett år inom ätstörningsvården intervjuades. Författarna tolkade sedan materialet systematiskt utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen bildades två huvudkategorier: Upplevelser av frustration i arbetet som fysioterapeut, och Samspelet mellan kropp och själ, det fysioterapeutiska perspektivet som bestod av två stycken underkategorier: Fysisk aktivitet i rätt händer samt Balans mellan förbud och uppmuntran till fysisk träning. Ytterligare forskning gällande ätstörningens verkningsmekanismer och fysioterapeutiska behandlingsmetoder var något som önskades av deltagarna. Konklusion: Fysioterapeuterna upplevde frustration i sitt arbete inom ätstörningsvården. De upplevde att fysioterapi kunde ha inverkan på patienter med ätstörning men önskade mer forskning, samt tydligare roll inom ätstörningsvården. Detta för att stärka professionen samt för att kunna erbjuda en så evidensbaserad och god vård som möjligt. Fysioterapeuterna ville belysa det fysioterapeutiska perspektivet och arbetssätt som de ansåg innefattade att återskapa en normaliserad kroppsbild genom individanpassad vård med fokus på samspelet mellan kropp och själ.