Academic literature on the topic 'Fysisk arbetsmiljö'

Denna studie har som utgångspunkt att studera arbetsmiljöer som kan påverka kreativitetsgraden. Författarna, som läser Innovationsprogrammet på Mälardalens högskola i Eskilstuna, har reagerat på lokalernas utformning på högskolan. Vi frågade oss varför de ser ut som de gör och om det funnits någon tanke bakom utformningen. Vidare funderade vi på hur arbetsmiljöer kan utformas för att främja kreativitet. Denna fundering skulle senare komma att ta form i vår forskningsfråga. Syftet med studien är att studera och ta reda på vilka parametrar som kan vara viktiga för att stimulera kreativiteten hos människor vid utformning av arbetsplatser. Med hjälp av en undersökning där tio personer deltog och utformade sin drömarbetsplats fick författarna material till att analysera och diskutera hur de olika parametrarna påverkar kreativiteten. Studien visar att den fysiska utformningen av en arbetsplats starkt påverkar kreativitetsgraden. Vid utformning av en arbetsplats behövs det bland annat en balans mellan neutrala och färgstarka färger vid utformning av arbetsplatser. En överdos av färgstarka färger kan ha negativ inverkan på kreativiteten. Om det inte förekommer några färger upplevs arbetsplatsen enformig och livlös. Det gäller även att hitta en bra balans mellan färg och ljus för att kunna främja kreativiteten på bästa sätt. Nyckelord: Arbetsplats, Arbetsmiljö, Kreativitet, Innovation, The Sims 3

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ”Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?” utgör den beroende variabeln. I regressionsanalysen kontrolleras det för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, utbildning, kön, ålder, hälsa, yrke, bransch osv.   Resultatet visade att arbetsmiljön har effekt på vilka förväntningar en individ har kring sin pensionsavgång.  I den fysiska arbetsmiljön har ett fysiskt tungt arbete och/eller mycket kontakt med vätska en negativ inverkan på den självskattade pensionsavgången. I den psykosociala arbetsmiljön visade sig låg kontroll kombinerat med höga krav ha en negativ inverkan på den förväntade pensionsavgången. Detsamma gäller psykologisk stress (i form av psykosomatiska åkommor, avsaknad av tid för vänner och familj samt otillräcklighet inför arbetsuppgifter). Att ha ett trivsamt jobb och/eller ha mycket social kontakt med kunder eller klienter hade en positiv effekt på den förväntade pensionsavgången. Alla skillnader mellan kvinnor och mäns självskattade pensionsavgång kunde förklaras av de ingående variablerna i regressionsanalysen.
The demographic change in Europe is a challenge not to be ignored. The ageing population, the later entry to the labor market and the decreased fertility rate demands increased attention from the decision makers. The taxes of the working population is not enough to pay for the future retirements and it is essential to find a way to increase the time spent in the labor market to avoid this upcoming financial trap. This paper examines whether the work environment has an impact of how long an individual stays in the labor market by looking on the self-rated retirement age. Cross-sectional data from the work environment survey submitted by the Swedish Work Environment Authority and Statistics Sweden from the years 2005, 2007, 2009 and 2011 are used to examine this relationship. The dependent variable is based on the following question: “Do you estimate that you will be able to work until the ordinary retirement age in your current occupation?”. The binary logistic regression analysis controls for the physical and the psychosocial work environment, education, gender, age, health, occupation, industry etc.   The results show that the work environment has an impact on how the individual estimate their point of retirement. When looking on the impact of the physical work environment it is shown that heavy work and/or frequent contact with fluids decrease the probability for the individuals to estimate an ordinary retirement age (i.e. 65 years). Regarding the psychosocial work environment it is revealed that a low level of control combined with high demands has a negative effect of the self-rated retirement age. The same is found for psychological stress (based on psychosomatic disorders, lack of time for family and friends and the feeling of insufficiency). Job satisfaction and, on the contrary to previous research, frequent contact with clients or costumers had a positive impact on the self-rated retirement age. All gender differences were explained by the explanatory variables included in the model.

Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.

Undersökningen har utgått från följande frågeställningar:

- Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö?

- Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön?

- Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur?

Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur.

Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori.

Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna. I den fysiska arbetsmiljön upplever intervjupersonerna i bankverksamheten en sämre ventilation och i handelsverksamheten upplevs det stora problemet vara sämre arbetsutrustning. Vad gäller arbetsmiljöns upplevda påverkan på hälsan är slutsatsen att personer som sitter längre perioder vid en dator upplever mer besvär med axlar och nacke, än de som sitter kortare perioder. Vidare har det uppmärksammats att intervjupersonerna inte påverkas negativt av stress, då det istället tenderar att upplevas som prestationshöjande. Undersökningen visar även på en skillnad mellan bankverksamheten och handelsverksamheten vad gäller satsningen på personal och arbetsmiljö, då bankverksamheten tenderar att lägga mer resurser på sociala sammankomster samt ergonomisk utrustning.

Fysisk aktivitet, stress och psykosocial arbetsmiljö är viktiga faktorer på och utanför arbetsplatsen. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet kan påverka den subjektiva stressupplevelsen. En arbetsmiljö präglad av höga krav, för lite kontroll och socialt stöd kan leda till negativa känslor och stress. Syftet med uppsatsen var att undersöka deltagarnas träningsgrad och dess betydelse för upplevelse av allmän stress och fysisk aktivitet. Psykosocial miljö undersöks och sätts i relation till stressupplevelse, anställningstid, ålder och träningsgrad genom multipla regressionsanalyser. Deltagare i undersökningen var 82 anställda, varav 54 kvinnor. Resultaten visade bland annat att träningsgrad har betydelse för den allmänna upplevelsen av stress och fysisk aktivitet. Slutsatsen att psykosocial arbetsmiljö, stress och fysisk aktivitet kan interagera med varandra är av värde att lyfta fram. Detta kan bidra till ökad medvetenhet för organisationer och vara ett hälsofrämjande verktyg för att minska negativt upplevd stress på och utanför arbetsplatsen.

Idag är skiftarbete ett faktum för de flesta poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebär att man arbetar på orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete är att vi vill få kunskap om skiftarbetets påverkan på träningens effekt och återhämtning. Vi vill ta reda på hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och återhämtning i samband med skiftarbete. När vi skrivit arbetet har vi utgått från ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa ämnen. Att dra klara slutsatser utifrån den litteratur vi tagit del av är inte lätt. Experters råd om hur den som arbetar skift bör äta motsäger de tips som finns att läsa angående kost i samband med träning. Fysisk aktivitet kräver återhämtning dels genom ett energiintag från mat men också genom sömn. Under sömnen återhämtar sig kroppen och för en polis som är fysiskt aktiv kan detta bli ett problem då skiftarbete ofta kan innebära en störd sömn. Det är det viktigt att vi prioriterar återhämtning för att klara av arbetet och vardagen. En annan viktigt del är kosthållning. Experter inom området menar att den som arbetar skift enbart bör dricka, alternativt äta små och energisnåla portioner under sitt nattpass. Den som regelbundet tränar har ett stort energibehov, jämfört med en person som inte tränar, och behöver därmed tänka lite extra på kosten och näringsämnena.

The working environment for music teachers who is working with children in the younger ages has recently been a topic that has been highlighted in the news. Therefore, the interest in this study is to draw attention to differences and similarities in the physical work environment of music teachers within the same municipality, and to see their prerequisites for performing their teaching based on the physical conditions they have. Information about this area was collected through a qualitative study in which three music teachers were interviewed regarding their experiences of their physical work environment. The result of the study shows that differences and similarities exist in the interviewed teachers work environment, and that the biggest difference is the total number of students they teach and how many students they teach during a lesson. The biggest similarities are that they experience the noise level as a significant factor in the work environment.

Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur några förskollärares arbetsmiljö ser ut. För att besvara syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra verksamma förskollärare i två olika kommuner.   I resultatet framgick det att den befintliga arbetsmiljön i förskolan är präglad av hög bullernivå, stress, otillräcklighet och frustration. Några bidragande faktorer till detta är barngruppens storlek, bristande resurser och för få samt små lokaler. De förskollärare som deltog i studien ansåg att bristen på resurser är det som påverkar arbetsmiljön mest, då detta leder till stress och känslan av otillräcklighet. Å andra sidan anser deltagarna i vår studie att det positiva väger upp för det negativa. Arbetslaget lyfts även fram som en positiv aspekt i arbetet i och med att personalen känner trygghet i ett väl fungerande arbetslag. En slutsats som görs är att förskollärarna anser att sitt arbete är meningsfullt och en viktig del av samhället, vilket gör att de vill fortsätta vara verksamma inom yrket, trots den påfrestande arbetsmiljön.

Sammanfattning   Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan länge i toppen av statistiken i Sverige, när det gäller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven är styckarens viktigaste verktyg och om den är slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för både belastningsskador och olycksfall. I denna studie på magisternivå var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skärpa, knivens stålkvalitet, effekten av individens arbetssätt samt den fysiska ansträngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid två olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstålskvaliteter utvärderades. Mätning av knivskärpa skedde med mätapparat Anago, samt med subjektiva skattningar enligt visuell analog skala (VAS). Tiden som kniven användes innan byte användes också som ett mått på hur länge skärpan kunde bibehållas. Ansträngningen hos styckarna undersöktes med mätning av hjärtfrekvensen under arbete, samt med skattning av ansträngning i händer och armar enligt VAS. Slutligen mättes eventuellt obehag/besvär före och under arbete med skattning enligt VAS.   Det tycks som om det knivstål som var hårdare och inte finns på marknaden fungerade sämst, medan de övriga två var likvärdiga. Det finns indikationer på att det hårdare knivstålet påverkar andra egenskaper negativt, framförallt känslan av knivens följsamhet. Det föreligger en signifikant skillnad mellan olika individer i förmågan att bibehålla knivskärpa över tid, och de med obehag/besvär byter kniv oftare. Ytterligare studier krävs för att klargöra vad skillnaderna beror på, men sannolikt har både styckarens arbetsteknik, och företagets och individens rutiner för knivvård betydelse. Förbättrad utbildning inom dessa områden rekommenderas. Utvärderingen av knivtid indikerar att en styckare behöver 5-6 knivar per dag för att säkerställa att arbetet sker med vass kniv hela tiden. Det finns ett samband mellan dålig knivskärpa och lokal ansträngningskänsla i händer och armar. Något samband mellan knivskärpan och central ansträngning kunde dock inte påvisas i denna studie. Pulsvärdena visade att arbete som styckare innebär en hög belastning på andnings- och cirkulationsapparaten, och att de löper en stor risk att överskrida det rekommenderade gränsvärdet för energetisk belastning. Större undersökningsmaterial krävs dock för att dra säkrare slutsatser angående detta.

Vi upplever att det finns en allmän bild av att förskollärares arbetsmiljö förknippas med stress, hög arbetsbelastning och höga ljudnivåer. Det har väckt vårt intresse att undersöka hur förskollärare upplever sin arbetsmiljö och om denna allmänna bild av förskolläraryrket överensstämmer med verkligheten. Syftet med studien är att få en förståelse för hur arbetsmiljön ser ut för dagens förskollärare och om det finns skillnader i hur den upplevs i offentlig respektive privat sektor. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med förskollärare på förskolor i Stockholm, Karlstad och Norrtälje. Dessa intervjuer ligger till grund för våra resultat och analyser. Vi har dragit slutsatsen att förskollärarna i vår studie upplever sin arbetsmiljö som god. De trivs med sitt arbete och upplever att barnen och kollegorna är avgörande faktorer för att vilja gå till arbetet. Resultatet av vår studie visar att den främsta motivationsfaktorn för respondenterna är vikten av och meningsfullheten i yrket. Vårt resultat visar att respondenterna upplever den psykosociala arbetsmiljön överlag som bra, samtidigt som arbetet ibland känns stressigt. Vårt resultat visar även att respondenterna tyckte sig ha fått fysiska besvär av arbetet och att ljudnivån var hög. De ansåg även att ljudnivån påverkade deras humör och hörsel på olika sätt och i olika grad. Flertalet respondenter ansåg även att ergonomin kunde bli bättre. Vi kan konstatera att det ställs omfattande krav på våra respondenter på deras arbetsplatser. Studiens resultat visar att respondenterna har hög egenkontroll då de upplever att de kan kontrollera sitt arbete i hög utsträckning och har möjlighet att påverka beslut på arbetsplatsen. Vi kan inte se några tydliga samband eller stora skillnader kring hur förskollärarna upplever sin arbetsmiljö i offentlig respektive privat sektor. Vi såg inte heller några större skillnader i upplevelser av arbetsmiljön inom de olika grupperna av respondenter som arbetar inom privat kontra offentlig sektor. De små skillnader vi såg har redovisats och diskuterats i vår studie.
Arbetslivsstudier