Dissertations / Theses on the topic 'Fysisk arbetsmiljö'

Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.

Undersökningen har utgått från följande frågeställningar:

- Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö?

- Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön?

- Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur?

Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur.

Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori.

Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna. I den fysiska arbetsmiljön upplever intervjupersonerna i bankverksamheten en sämre ventilation och i handelsverksamheten upplevs det stora problemet vara sämre arbetsutrustning. Vad gäller arbetsmiljöns upplevda påverkan på hälsan är slutsatsen att personer som sitter längre perioder vid en dator upplever mer besvär med axlar och nacke, än de som sitter kortare perioder. Vidare har det uppmärksammats att intervjupersonerna inte påverkas negativt av stress, då det istället tenderar att upplevas som prestationshöjande. Undersökningen visar även på en skillnad mellan bankverksamheten och handelsverksamheten vad gäller satsningen på personal och arbetsmiljö, då bankverksamheten tenderar att lägga mer resurser på sociala sammankomster samt ergonomisk utrustning.

Idag är skiftarbete ett faktum för de flesta poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebär att man arbetar på orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete är att vi vill få kunskap om skiftarbetets påverkan på träningens effekt och återhämtning. Vi vill ta reda på hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och återhämtning i samband med skiftarbete. När vi skrivit arbetet har vi utgått från ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa ämnen. Att dra klara slutsatser utifrån den litteratur vi tagit del av är inte lätt. Experters råd om hur den som arbetar skift bör äta motsäger de tips som finns att läsa angående kost i samband med träning. Fysisk aktivitet kräver återhämtning dels genom ett energiintag från mat men också genom sömn. Under sömnen återhämtar sig kroppen och för en polis som är fysiskt aktiv kan detta bli ett problem då skiftarbete ofta kan innebära en störd sömn. Det är det viktigt att vi prioriterar återhämtning för att klara av arbetet och vardagen. En annan viktigt del är kosthållning. Experter inom området menar att den som arbetar skift enbart bör dricka, alternativt äta små och energisnåla portioner under sitt nattpass. Den som regelbundet tränar har ett stort energibehov, jämfört med en person som inte tränar, och behöver därmed tänka lite extra på kosten och näringsämnena.

Den här uppsatsen skriver vi i syfte att undersöka vad företagen, som vi har valt ut, vidtar för åtgärder för att förbättra hälsan hos sina medarbetare. Vi kommer att jämföra företag som har medarbetare med högre respektive lägre utbildningsnivå för att se om företagen satsar lika mycket på medarbetarnas hälsa.

Vi har utgått ifrån ett induktivt arbetssätt och vår uppsats bygger på en kvalitativ undersökningsmetod. Uppsatsen baseras på intervjuer från fyra olika företag i Kalmarregionen; Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Länsförsäkringar Kalmar län, Guldfågeln AB och HS Städservice AB. Intervjuerna har till största delen varit personliga, eftersom vi ville se hur deras arbetsmiljö faktiskt såg ut i verkligheten.

En av de största skillnaderna mellan hög- och lågstatusföretagen är, enligt oss, att lågstatusföretagen överlämnar det mesta av ansvaret, gällande den personliga hälsan, till varje enskild individ jämfört med högstatusföretagen som, vi menar, tar betydligt större ansvar för att upprätthålla en god hälsa hos medarbetarna.

Sammanfattning

Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen?

Metod

Studien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet. Idrottslärarna kontaktades via mail och telefon då lämpligt datum bestämdes. Intervjuerna skedde på skolorna och bandades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av en arbetsmiljömodell kallad ISR-modellen, (Institut for Social Research at University of Michigan).

Resultat

De resultat som framkom var att alla tre idrottslärare, oavsett hur den fysiska arbetsmiljön såg ut när det gäller lokalerna och materialtillgångar, upplevde sin arbetsmiljö som god. Dock fanns det vissa delar som var mindre bra, hög bullernivå var något som påpekades av samtliga som negativt. När det gäller hur arbetsmiljön påverkar idrottslärarens undervisning, visar observations- och intervjustudien att arbetsmiljön inte styr undervisningens utformning. Det är snarare idrottslärarens inställning och arbetssätt som blir avgörande. Material och tillgångar ses mer som hjälpmedel än som begränsningar.

Slutsats

Det vi har kommit fram till i vår undersökning är att lokaler och materialtillgångar skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Utifrån ISR-modellen kan vi konstatera att alla de lärare vi har intervjuat har reagerat positivt på sin fysiska arbetsmiljö trots skillnader i den fysiska arbetsmiljön. Lärarna arbetar väldigt flexibelt och anpassar sig och sin undervisning efter tillgångarna. Ingen av våra respondenter ansåg att de hade en dålig arbetsmiljö, vilket vi tyckte var mycket förvånande då förutsättningarna för att bedriva skolidrott skiljde sig väldigt mycket mellan skolorna.

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa Levnadsnivå-undersökningen (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning. Däremot förklarade de psykiska arbetsmiljöförhållandena genomgående mycket litet eller inget alls av sambanden mellan socioekonomisk status och ohälsoutfallen i stort. Med resultaten för handen drar vi slutsatsen att tidigare fysiska arbetsmiljöförhållanden i enlighet med tidigare forskning står för den största delen av sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa. Med det i åtanke kan resultaten av vår studie tänkas reflektera dåtidens arbetsmiljö som karakteriserats av mestadels monotont arbete med, som vi kunnat se, belastningssjukdomar såsom smärta i rörelseorgan och nedsatt funktionsförmåga till följd. I vår studie har vi inte analyserat bristande kontroll av arbetet, hög anspänning, tillfredsställelse med arbetet, stöd från chef och medarbetare och inflytande över arbetsuppgifter. Om vi hade kunnat inkludera dessa faktorer hade vi eventuellt fått andra resultat med avseende på deras inverkan på sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa.

Kortfattad summering av studiens syfte, metod, resultat och analys

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka upplevelsen av vad regelbundna

rörelseaktiviteters inslag i skoldagen och i klassrumsundervisningen kan betyda för elever,

lärare och deras lär- och arbetsmiljö. Som underlag för den empiriska studien har Friskis &

Svettis rörelseprojekt RÖRIS valts och därför kan denna studie också till viss del ses som en

utvärdering av denna verksamhet. Det har varit en studie med en kvalitativ forskningsansats

där data samlat in genom lärarintervjuer och elevenkäter, vars utformning har haft kvantitativa

inslag. Deltagarna i studien har varit lärare och elever som regelbundet använt sig av

verktyget Röris. En litteraturstudie inom området har gjorts för att förstå och till viss del

förklara de positiva upplevelser som lärare och elever har haft.

Sammanfattningsvis visar resultaten på att både elever och lärare övervägande upplevt

rörelseaktiviteternas inslag som något positivt med flera positiva effekter som följd. Eleverna

upplever att det är roligt, de blir piggare och har lättare att koncentrera sig efteråt. Lärarna

upplever gladare och lugnare elever som har lättare att koncentrera sig. De upplever även en

ökad gemenskap och trivsel i gruppen samt att de själva mår bättre efter rörelseaktiviteterna.

Många av lärarna upplever att motorikträning har ett samband med inlärning av att läsa och

skriva. Det finns litteratur, forskning och teorier som stöder elevernas och lärarnas

upplevelser. Om rörelseaktiviteterna är en avgörande faktor till dessa upplevelser går inte att

bevisa eller fastställa i denna studie. Det behövs fler studier för att påvisa om och hur fysisk

aktivitet påverkar inlärning, tänkande och arbetsmiljö samt hur denna aktivitet ska utformas

och individualiseras.

Många viktiga insatser kan göras av olika människor i samhället för att bidra till möjligheter

för mer rörelseaktiviteter med syfta att förbättra folkhälsa och skapa ytterligare effekter som

att det exempelvis påverkar lär- och arbetsmiljön. En samverkan av insatser mellan föräldrar,

personal i skolan, idrottsföreningar, politiker och forskare blir förmodligen allra bäst för

individen.

Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts. I studien har 30 konsulter inom bemanningsbranschen intervjuats. Resultatet visar att de faktorer som uppfattas mest stödjande för utförandet av arbetet är ”Medlemskap i arbetsgrupp”, ”Interaktion med andra” samt ”Förväntningar i utförandet av arbetet”. De faktorer som uppfattades som mest hindrande för utförandet av arbetet var ”Arbetsuppgiftens krav”, ”Förmåner” samt ”Samspel med överordnade”. Sammanfattningsvis visade sig gemenskapen med andra, såväl med medarbetare som med kunder vara mest stödjande. De hindrande faktorerna utgjordes främst av ett bristande ledarskap från bemanningsföretagets överordnade, i form av stöd och uppskattning gentemot konsulterna.

The Swedish employment agency industry is expanding. Working as a consultant implies constant adjustments to new environments. The work environment consists of physical and psychosocial factors. Today, psychosocial problems in the work environment are more complex than in the 1990s. The aim of the study is to examine how people working in an employment agency that provides staff for warehouse, workshops and industries, perceive that their physical– and psychosocial work environment affects work performance and wellbeing at work and whether demographical factors influence how the work environment is perceived. The study is a crosssectional study, and the assessment tool Work Environment Impact Scale (WEIS) has been applied. In the study 30 consultants in an employment agency industry were interviewed. The result shows that environmental factors perceived as most supportive of work performance and wellbeing at work were ”Work group membership”, ”Interaction with others” and ”Work role standards”. The environmental factors of work that were perceived as most limiting of work performance, satisfaction, and wellbeing at work were “Task demands”, “Rewards” and “Supervisor interaction”. In conclusion, fellowship with others - co-workers as well as customers - was shown to be the most supportive environmental factor. The limiting factors were mainly failing leadership from the employment agency's superior, and lack of support and display of appreciation towards the consultants.

Abstract:

Because personal assistance is relatively new in social care in Sweden we were interested in to get more knowledge in how supervisors for personal assistants worked. In our study we choosed to look into how the supervisors worked with the physical work environment for the personal assistants. The questions we wanted to found answers for in this study was, which work directions the supervisors for personal assistants have around the physical work environment, which legal provisions there were around the physical work environment for the personal assistants and how the supervisors experienced the work with the physical work environment for the personal assistants. We did a qualitative interview study with supervisors for personal assistants. We realised in our study that there were big differences in how the supervisors for personal assistants worked with the physical work environment for the personal assistants. The result indicated that the differences were because the supervisors didn’t have any guidelines but the legal provisions that handle the physical work environment for personal assistants. An idea for further studies would be to find out if the supervisors for personal assistants that had used guidelines around the work with the physical work environment experienced that the guidelines made the work easier?

Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt många olika klassrum och förskolor där miljön har sett mycket olika ut. Det har också varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lärare och barn trivts på sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi påverkas av vår arbetsmiljö. Eftersom både elever och lärare vistas många timmar varje arbetsdag i klassrummet är det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlärningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet är att få en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i Västra Götalands län. Syftet är att få reda på rektorernas tankar och kunskaper kring fysisk arbetsmiljö samt hur detta återspeglas i klassrummets faktiska fysiska arbetsmiljö. Vi vill också veta hur pedagoger och elever uppfattar sin fysiska arbetsmiljö.Metod: Vi har genomfört en studie med strukturerade intervjufrågor till rektorer och pedagoger. Undersökningen har genomförts på en sluten grupp vilket innebär att resultaten i undersökningen enbart avser denna grupp och inte kan tillämpas mer generellt. Vår intervjustudie bygger på utgångspunkter som färg, ljus, ljud och komplexitet. Vi ville också belysa hur eleverna vill att deras klassrum ska se ut genom att de fick måla sitt”drömklassrum” eftersom vi anser att bilden är ett språk i sig och barnen i dessa tidiga skolår tror vi har lättare att uttrycka sig i bild än i skrift. För att få en bättre bild har vi även gjortegna observationer av klassrummen och använt oss av digitalkamera. Resultat: Vi kom i vår studie fram till att det fanns grundläggande olikheter i klassrummens fysiska arbetsmiljö mellan de olika skolorna. De idébaserade skolorna var mycket lika i många avseenden och eftersom man i pedagogiken arbetade mycket med färg och form kom det sig naturligt att fokusera mer på dessa aspekter även i klassrummet. De vill även att detta tankesätt skall synas utåt. Den idémässiga basen styrde och lyste igenom vid såväl samtal med pedagoger och rektorer som i barnens teckningar, där man var van att arbeta mycket med färg, form och fantasi. Även rektorernas kunskaper och intresse för arbetsmiljön varierade och här kunde vi se en skillnad mellan de som även arbetade i verksamheten gentemot den rektor som ”enbart” var rektor. Våra egna observationer kom att styrka bilden av ett större fokus på arbetsmiljön i de idébaserade skolorna.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur den fysiska träningen inom ramen för friskvårdsarbete bedrivs inom polisen och varför man i dag inte har några fysiska krav för poliser. Bakgrunden till ämnesvalet ligger i vår uppfattning att det är konstigt att det ställs fysiska krav på polisstudenter och polisaspiranter men inte på färdiga poliser. Vi har gjort en teoretisk studie inom ämnet friskvård, främst fysisk träning, för att beskriva fördelarna med att satsa resurser på detta samt visa på faktorer som har betydelse för att en friskvårdssatsning skall bli framgångsrik. Sedan presenterar vi hur polisen och försvarsmakten arbetar med dessa frågor inom de respektive organisationerna. Som underlag för informationen har vi främst använt oss av sakkunniga personer inom de båda organisationerna som har intervjuats. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter mellan de båda organisationernas sätt att bedriva friskvård och fysisk träning. När det gäller polisen så har varje enskild polismyndighet själv ett stort ansvar för utformningen av hälsoarbetet vilket innebär att det ser olika ut över landet. I det avslutande kapitlet diskuteras vilka fördelar det finns med att satsa på friskvård samt vad införandet av krav skulle kunna innebära. Förslag om hur polisen skulle kunna jobba med frågan redovisas.

Informationsteknologi branschen är enligt en omfattande arbetsmiljöundersökning sämst i

Sverige när det gäller att främja och aktivt arbeta för en god arbetsmiljö, ett fenomen som

även präglar vissa IT-utbildningar. Vi har med denna uppsats valt att undersöka huruvida en

student och dennes studiemetoder påverkas av sin arbetsmiljö. Vi har för att kunna få fram

studenters egna upplevelser och tankar gjort en kvalitativ fallstudie i form av

fokusgruppsundersökningar på två studieorter; den Matematiska och Systemtekniska

institutionen (MSI) på Växjö universitet samt Centrum för informationslogistik (CIL) i

Ljungby, två skolor som tillhandahåller olika IT-stöd för sina studenter. MSI har ett IT-stöd

bestående av klassiska datorsalar medans CIL som IT-stöd erbjuder studenterna på skolan att

leasa nya bärbara datorer. Vi påpekar och drar slutsatser kring skillnader i arbetsmiljön på de

olika studieorterna. Vi drar slutsatser kring och jämför även de undersökningsresultat vi fått

mot vår insamlade teori som behandlar värdet av bärbara datorer i undervisning, studenters

påverkan av fysisk och psykisk arbetsmiljö, arbetsmiljölagen samt vilka konsekvenser detta

kan få för en organisation.

The information technology industry is according to a large workplace environmental study

the business that finish last in place in Sweden when it comes to working actively for a

satisfying work environment. In this essay we have chosen to investigate whether a student

and his or hers study methods are affected by his or hers work environment. To be able to find

out what experiences and thoughts students have, we have done a qualitative case study. The

case study consists of two focus group interviews in two different locations, the first one at

the School of Mathematics and Systems Engineering (MSI) at Växjö University and the

second one at The Center for Information Logistics (CIL) in Ljungby. The two institutions

have different IT-solutions which they provide to their students, MSI with the classical

computer rooms and CIL who offer their students a leasing deal including new laptops. We

point out factors in the two institutions and draw conclusions about their differences. We also

draw conclusions about and compare our research data with our theory, including subjects as

the value of laptops in education, the physical and psychical work environments effects on

students, the work environment act and also the consequences these factors may have on an

organization.

I tidningar kan vi läsa nästan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhället. Sjukfrånvaron inom poliskåren har också ökat markant de senaste åren. Inom polisen har det tills idag inte funnits några direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrånvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebär att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anställda i Polisen. Syftet med rekommendationerna angående konditionstest för anställda inom polisen är inte att slå fast generella krav utan att stimulera den enskilde individen till ökad fysisk aktivitet, som i sin tur ger en bättre fysisk förmåga för att klara arbetets krav. Ytterligare en effekt är att en typ av test och uppföljning av den fysiska statusen för de anställda kan leda till bättre hälsa och sänkt sjukfrånvaro. Syftet med denna rapport är att undersöka/ta reda på vad det är som ligger bakom detta förslag om att införa fysisk aktivitet och testmöjligheter inom polisen och vad polismyndigheterna tror sig kunna uppnå med hjälp av detta avtal.

Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren. Vi kontaktade och jämförde tre olika myndigheter; Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten samt Polismyndigheten i Örnsköldsvik och fick därigenom in fakta rörande kravprofiler och sjukstatistik som vi sammanställt till denna rapport. Rapportens resultat visade att polisen har de minsta kravprofilerna, högsta sjuk-skrivningarna och de högsta sjukskrivningskostnaderna. Vidare visar resultatet att genom ökade kravprofiler gör man i längden en vinning. Dels förbättras arbetsklimatet för alla och den ökade hälsan gör att man får mindre sjukskrivningar. Slutligen kan möjligheten till fysisk träning på arbetstid förmå den aktuella personen till en ny livsstil, vilket innebär att han blir mer aktiv även i det privata. Summan av detta blir en välmående, sundare, piggare och friskare polis.