To see the other types of publications on this topic, follow the link: Fysisk funktionsnedsättning.
Dissertations / Theses on the topic 'Fysisk funktionsnedsättning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Fysisk funktionsnedsättning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Hellström, Sandra. "Idrottens betydelse för personer med fysisk funktionsnedsättning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27061.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att med en kvalitativ metod undersöka hur personer med fysiska funktionsnedsättningar upplever deras idrottsaktiviteter i förhållande till deras livskvalitet och delaktighet samt hur hinder och möjligheter i deras idrottsaktivitet kan upplevas. Genom att intervjua personer med fysiska funktionsnedsättningar som utövar idrott har det framkommit att faktorer som vänskap, familj och det sociala utbytet har en stor betydelse för denna målgrupp.Centrala begrepp som innanförskap, delaktighet och livskvalitet har framkommit utifrån den insamlade litteraturen och intervjupersonernas utsagor. Genom teorierna KASAM-känsla av sammanhang och livskvalitet och den tidigare forskning som presenteras i studien har dessa fungerat som en vägledning till resultatet av denna studie.The intention of this essay has been to study with a qualitative method how people with physical disabilities emerged experience their sports activities. This in relation to their quality of life, participation and how obstacles or possibilites in their sports activities can be experienced. By interviewing people with physical disabilities who practice sports, it find out that factors such as friendship, family and social exchange are important for this group of people. Significant concepts such as introspection, participation and quality of life have emerged from the collected literature and from the interviewers’ answers. Through the theories KASAM-sense of context and quality of life together with the previous research, these have been a guide for the results of this study.
2
Hatem, Jillan. "BERÄTTELSER OM OCH AV FÖRÄLDRAR MED FYSISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26920.
Full textAbstract:
AbstraktSyftet med denna studie var att skapa kunskaper om hur det är att vara förälder med fysisk funktionsnedsättning i samhället när det finns så normer och förväntningar på hur man ska vara som förälder. Syftet var även att lyfta vilka möjligheter och hinder som föräldrar med fysisk funktionsnedsättning upplever kring sitt föräldraskap. Denna studie bygger på en kvalitativ innehållsanalys där jag analyserat tre intervjuer publicerade i svensk media, med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att på grund samhällets förväntningar på föräldraskap och omgivningens negativa attityder kring funktionsnedsättning, får personer med bland annat fysisk funktionsnedsättning gå igenom en lång process tills de kan bli föräldrar. När de väl blivit föräldrar så ifrågasätts de i sin roll som förälder. Ett annat resultat var att trots de negativa effekterna som funktionedsättning medför med sig för en förälder, menade föräldrarna att deras funktionsnedsättning var en möjlighet som kunde berika deras barn.Nyckelord: föräldraskap, fysisk funktionsnedsättning, normer, möjligheter och hinder.AbstractThe aim of this study was to create knowledge about how it is to be a parent with physical disability in society when there are such norms and expectations how to be a parent. The aim was also to lift the possibilities and obstacles that parents with physical disabilities experience about their parenthood. This study is based on a qualitative content analysis where I analyzed three interviews published within Swedish media, with inductive thematic analysis.The result showed that, due to society's expectations of parenting and the negative attitude of disability around the environment, people with physical disabilities may go through a long process until they can become parents. Once they become parents, they are questioned in their role as parent. Another result was that despite the negative effects of functional impairment on a parent, the parents suggested that their disability was an opportunity that enriched their children.Keywords: parenthood, physical disability, norms, opportunities and obstacles.
3
Magnusson, Josefin, and Emelie Olsson. "Anpassning av fritidshem för elever med fysisk funktionsnedsättning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27558.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram.Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen. Empirin har sedan analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar och med hjälp av presenterad forskning samt de teoretiska perspektiv vi använt oss av, relationellt- och kategoriskt perspektiv.Uppsatsens resultat visar att pedagoger har svårigheter inte bara med att sätta ord på sin verksamhet, utan även att kunna anpassa verksamheten efter elever med fysiska funktionshinder. Gemensamt för de intervjuer vi genomfört är att pedagogerna ser eventuella problem i miljön såsom framkomlighet och tillgänglighet, men också i att man har för stora barngrupper för att kunna erbjuda elever med fysiska funktionshinder en vettig tid på fritidshemmet. Studien visar att personalens kompetens och utbildning brister på just områdena miljö och för stora barngrupper.
4
Persson, Kajsa, and Anneli Kristensson. "Anpassning av fysisk miljö och arbetssätt för barn med fysiska funktionsnedsättningar." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33261.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar och utformar den fysiska miljön för att underlätta och inkludera barn med fysiska funktionsnedsättningar i vardagen. Enligt Läroplanen för förskolan (Skolverket 2010) ska verksamma på förskolor arbeta efter begreppet en förskola för alla, vi har valt att undersöka om pedagoger arbetar enligt denna politiska vision som innebär att alla barn i skolan och förskolan ska vara inkluderade på lika villkor. Redan från inskolning ska barn med eller utan funktionsnedsättning vara medräknade och alla barn ha rätt till stöd och stimulans utifrån sin egen förmåga (Paulsson 2000).I denna undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, vi valde att intervjua pedagoger och föräldrar från två olika förskolor varav den första förskolan var inriktad till barn med funktionsnedsättningar och den andra var en traditionell förskola. Formen på våra intervjuer var semistrukturerade vilket innebär att ett manus följs och därefter finns det utrymme för öppna frågor. Under våra besök på förskolorna gjorde vi även observationer och förde fältanteckningar. Ovan nämnde vi att Lpfö98/10 (Skolverket 2010) framhäver att förskolor ska arbeta med begreppet en förskola för alla och vi undrade hur det ser ut för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Hur anpassas den fysiska miljön och arbetssättet för dessa barn? Vi hade en tanke om att det skulle vara stor skillnad mellan de olika förskolorna, men efter denna studie kan vi konstatera att skillnaden var liten. Utifrån de svar vi fått från respondenter gällande anpassning av den fysiska miljön på förskolan, har vi förstått att denna är av stor vikt för att barn med fysiska funktionsnedsättningar ska få möjlighet till en bred utveckling sett ur ett sociokulturellt perspektiv.
5
Wiklund, Michael. "Betydelsen av fysisk aktivitet för människor med psykisk funktionsnedsättning." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1798.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma igång pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu används inom den moderna psykiatrin tenderar att förstärka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i högre utsträckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjärtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes. Tillsammans med de sociala handikapp detta ger har man mer och mer börjat intressera sig för fysisk aktivitet som ett sätt att lindra dessa symtom och höja livskvaliteten. Syfte: Att beskriva fysisk aktivitet och dess betydelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudie, med mixed method som analys metod Resultat: Fysisk aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning har en positiv påverkan på olika plan, både fysiska och psykiska inom de fysiska ser man förbättringar på konditionen, viktminskning samt förbättringar på kroppsfunktioner. De största förbättringarna som visade sig i resultatet var på det psykiska de handla om att känna sig delaktig, sociala behållningar och att de ger en av stressande effekt. Det som var överraskande var att fysisk aktivitet hade en sådan märkbar effekt på den vårdande miljön och det i sin tur främjade vårdrelationen mellan vårdare och patient detta beskrevs i ett antal studier. Diskussion: De fyra teman som resultatet visade, ger en klar bild av vad fysisk aktivitet kan innebära för personer med psykisk funktionsnedsättning och överensstämmer med vad annan vetenskapliga studier har kommit fram till. De som mer kom fram resultatet var att vårdmiljön på avdelning blev lugnare och tryggare de kommer inte fram lika tydligt i den litteratur som författaren gått igenom i diskussionen. Vårdrelationen har används som teoretisk referensram och den har varit återkommande och så tydlig att den har en egen rubrik i resultatet vilket är till glädje för författaren, då denne anser att det är en av de viktigaste nycklarna till att motivera och hitta lusten för den enskilda att börja träna och skapa en livsavgörande förändring i tillvaron.Background: A number of studies have stated that people with mental disabilities, due to the nature of their disorders, have difficulties to get started with physical activities. The atypical drugs that are commonly used in modern psychiatry tend to enhance symptoms of inactivity. People with mental disabilities have a higher degree of obesity and a higher mortality rate related to metabolic effects such as myocardial infarction, stroke and complications from diabetes. Along with the social handicaps that this provides an increasing interest for physical activity, as a way to decrease these symptoms and to improve quality of life, has occurred. Aim: To describe physical activity and its impact on people with mental disabilities. Method: Literary study using a mixed method approach. Result: Physical activity for people with mental disabilities has a positive influence on various levels, both physiological and psychological. Among the physiological gains there are condition improvement, weight loss and improvement of body functions. The main improvements that were shown in the result were the ones on psychological aspects, such as feelings of being involved, social gains and anti stressing effects. Surprising was that physical activity had such a noticeable effect on the caring environment and that in its turn gained the carer-patient relationship. This was described in a number of studies. Discussion: The four themes that are presented in the result, give a clear picture of what physical activity can mean to people with mental disabilities. This is consistent with what other scientific studies have shown. It was also shown in the result that the caring environment at the department became calmer and safer. This is something that was not that obvious in the literature that the author went through in the discussion part. The carer-patient relationship has been used as a theoretical framework and it has been recurring and so clear that it has its own headline in the result part. This is to great joy of the author, since he believes that one of the main keys for a person to find motivation is to start training and to create a vital change in life.
6
Olsson, Sara, and Marléen Rosenmeier. "Hur personer med fysisk funktionsnedsättning upplever bemötandet i vården." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25695.
Full textAbstract:
Studien genomfördes under vintern 2012 med syfte att ta reda på hur personermed fysisk funktionsnedsättning upplever och uppfattar bemötandet i vården samthur bemötandet kan förbättras. Personer med funktionsnedsättning är en storgrupp inom vården och det är därför av största vikt att ta deras upplevelser tas påallvar. Narrativa intervjuer med sex personer, i åldern 18-54 år, låg till grund fördatamaterialet. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). De slutgiltigakategorierna blev Positiva upplevelser med sju underkategorier, Negativaupplevelser med 13 underkategorier och Önskvärt bemötande med tvåunderkategorier som i sin tur delades in i tre underkategorier var. Resultatet visaratt det finns mer att önska av bemötandet för att detta ska uppfattas som positivtsamt att de största problemen ligger i kunskapsbrist hos vårdpersonalen om vad enfysisk funktionsnedsättning innebär och en oförmåga att se till vårdtagarensfaktiska funktion. För att bemötandet ska bli bättre krävs att vårdpersonal fårbättre utbildning och ser varje vårdtagare som en individ med olika förutsättningaroch behov.This study took place during the winter 2012 with the aim to find out how peoplewith physical disabilities experience and perceive the encounter with health carepersonnel and how it can be improved. People with disabilities are a large groupin health care and therefore it is essential to take their experiences seriously. Thedata was collected through narrative interviews with six people aged 18-54 yearsand the material was analyzed using qualitative content analysis according toGraneheim and Lundman (2004). The final categories were Positive experienceswith seven subcategories, Negative experiences with 13 subcategories andDesirable treatment with two subcategories, which in turn were divided into threesubcategories each. The results show that in order to make the patients encounterswith health care services feel positive, much more needs to be done.The biggest problem is that health professionals lack knowledge about what aphysical disability means and on their shortages to ensure the patients actualfunction. To make the encounters more positive it is required that healthprofessionals receive better education on the specific subject and see each patientas an individual with different needs and requirements.
7
Gunnesson, Linnea, and Anna Zetterlund. "Fysisk aktivitetsnivå, smärtintensitet och funktionsnedsättning hos personer med ländryggssmärta : - En enkätstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Medicinsk vetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28317.
Full textAbstract:
Bakgrund Ländryggssmärta är mycket vanligt förekommande i västvärlden. Det innebär stort lidande för individen och stora kostnader för samhället. Idag behandlas ryggsmärta med information om att vara aktiv och vid behov rådgivning om smärtstillande läkemedel. Mer kunskap behövs gällande fysisk träning som prevention och behandling av akut- och subakut ländryggssmärta. Syfte Syftet med studien var att, för patienter med akut- och subakut ländryggsmärta, beskriva den fysiska aktivitetsnivån samt eventuella skillnader i smärtintensitet och funktionsnedsättning mellan grupper med olika aktivitetsnivåer. Syftet var även att undersöka samband mellan aktivitetsnivå och smärtintensitet respektive aktivitetsnivå och funktionsnedsättning. Metod Studien var en enkätstudie med tvärsnittsdesign. Deltagarna var 15 patienter, 9 kvinnor och 6 män, medelålder 49,2 år, som sökt vård för akuta eller subakuta ländryggsbesvär till 4 olika primärvårdsenheter. Fysisk aktivitetsnivå skattades via Socialstyrelsens indikatorfrågor för fysisk aktivitet, smärtan med numerisk skattningsskala 0-10 (NRS) och Roland Morris Disability Questionnaire (RMDQ) besvarades. Data sammanställdes med deskriptiv statistik, skillnader testades med Mann-Whitney U-test och samband analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Resultat Åtta av 15 deltagare uppnådde Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer för fysisk aktivitet (> 150 minuter i veckan). De som ägnade sig åt fysisk träning minst 90 minuter per vecka hade medianvärde NRS 5,5 och RMDQ 8, för de som tränade mindre var motsvarande värden NRS 7,5 (p=0,153) och RMDQ 11,5 (p=0,175). Ett svagt negativt samband identifierades mellan NRS (r=-0,316,) och nivå av fysisk aktivitet medans sådant samband mellan RMDQ och fysisk aktivitetsnivå var negligerbart (r=-0,158). Slutsats Det var ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna som tränade minst 90 minuter per vecka och de som tränade mindre gällande varken smärtintensitet eller funktionsnedsättning. Ett svagt negativt men ej statistiskt signifikant samband kan ses mellan fysisk aktivitetsnivå och smärtintensitet.Background Lower back pain is very common in the western world. It results in a great suffering for the person and large economic costs for the society. Today lower back pain is treated with information to stay active and medication for pain relief. There is a lack of knowledge with regards to what effect physical training has as prevention and treatment for acute and subacute lower back pain. Aim The aim of this study was to, among patients with acute and subacute non-specific lower back pain, describe their level of physical activity and evaluate differences between groups with different levels of activity. The aim was also to explore the association between pain intensity, disability and level of physical activity. Method The study was conducted as a survey. The participants was 15 patients, 6 men and 9 women with the mean age of 49,2 years old, who had sought care for acute and subacute lower back pain in 6 different primary care clinics. The level of physical activity were estimated using the indicator questions for physical activity by Socialstyrelsen, the pain intensity was measured with the Numeric Rating Scale and the Roland Morris Disability Questionnaire was answered. Data was analyzed with descriptive statistics, differences were tested with Mann-Whitney U-test and correlations analyzed with Spearman correlations coefficient. Results Eight out of 15 participants reached the WHO recommendations of physical activity (> 150 min/week). Those who participated in physical training minimum 90 mins/week had a median value of NRS 5,5 and RMDQ 8. For those who trained less the median values were for NRS 7,5 (p=0,153) and RMDQ 11,5 (p=0,175). A week correlation between NRS (r=-0,136) and level of physical activity was noted while such correlation between RMDQ was negligible (r=-0,158). Conclusion There were no statically significant difference between the groups who trained at least 90 minutes per week and those who trained less neither in regards to pain intensity or disability. A weak but not statistically significant correlation was observed between physical activity and pain intensity.
8
Englund, Sara, and Sofia Eriksson. "Barnlitteratur som synliggör de osynliga : En studie om hur människor med olika funktionsnedsättningar framställs i förskolans barnlitteratur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-270720.
Full textAbstract:
Denna studie bygger på en text-och bildanalys som avser att undersöka om människor med fysisk funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur på förskolor samt hur den bild som förmedlas är konstruerad. Studien har utgått från att studera text och bild separat men i relation till varandra. Insamlande av material gjordes på sex förskolor i Uppsala. Materialet är sedan granskat ur ett sociokulturellt och normkritiskt perspektiv. Resultatet påvisade att det förekommer människor med fysisk funktionsnedsättning i den litteratur vi granskat. Huruvida bilderna är konstruerad av människors fysiska funktionsnedsättning framgår på olika sätt beroende av bokens handling och uppbyggnad. Slutsatsen av studien är att det förekommer en brist beträffande litteratur som belyser människor med fysisk funktionsnedsättning i de förskolor som ingått i studien.
9
Norin, Ellen. "Fysisk tillgänglighet som mänsklig rättighet : En komparativ studie av fysisk tillgänglighet till byggnader för personer med funktionsnedsättning i Sverige och Norge." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88018.
Full text
10
Artursson, Karin, and Holma Kerstin Eriksson. "Tillgänglighet och delaktighet i offentlig miljö för personer med fysisk funktionsnedsättning : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-112367.
Full textAbstract:
Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010.
Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning.
Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.
Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande.
Konklusion. Resultatet styrker vikten av att följa den nationella handlingsplanen från 2000 för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att leva enligt sina egna önskemål och inte vara tvingade att acceptera hinder i omgivningen.
The Swedish Parliament decided in 2000 on a national plan to improve the accessibility to people with disability. Environmental barriers should be removed prior to 2010.
Purpose. To investigate how accessibility to public environments is described in scientific articles and how it influences participation in social activities for persons with physical functional limitations.
Method. Review of scientific articles found in four different databases.
Results. Eleven scientific articles published 2002-2009 were studied and the result showed that accessibility to public environments is found to be of great importance for participation in social activities. For persons with physical functional limitations, level of disability, age and experience of environmental barrioers are utmost importance.
Conclusion. The result strengthen the necessity of following the national plan from 2000 and thereby increase the possibilities for persons with disability to live according to their own wishes and not be forced to accept environmental barriers.
11
Ståhl, Maria, and Hanna Nilsson. "Daglig fysisk aktivitet i klassrummet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning-ett specialpedagogiskt verktyg?" Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-154507.
Full textAbstract:
Interest in research for the relationship between physical activity and cognition among children and adolescents has increased substantially in recent years. The positive effects of physical activity appear to be particularly important for students with neuropsychiatric disability. Physical activity within the classroom is an area that so far has been relatively unexplored. The purpose of this study is to investigate both students with neuropsychiatric disability and their teachers' experiences of daily physical activity during an implementation period of an exercise program inside the classroom and how it affects the study situation, The purpose is also to identify obstacles and opportunities for implementation of daily physical activity inside the classroom for student with neuropsychiatric disability. Based on the purpose of the study, we have investigated whether daily physical activity in school can be a special educational tool in the work of students with neuropsychiatric disabilities. An intervention with daily physical activity inside classrooms was conducted over four consecutive weeks in two groups at two different schools. Teachers and their students estimated experiences of daily physical activity were collected through surveys before and after intervention as well as through logbooks during intervention. The results show that students and teachers have predominantly estimated positive experiences of daily physical activity in the classroom. The main positive change in students and teachers’ estimation is the students' completion of tasks. The transition between movement activity and other classroom teaching and the poor physical condition of some students are perceived by the teachers as an obstacle for implementation of physical activity within the classroom. Safety and harmony in the group, as well as clear and simple instructions, are important prerequisites for implementation. This study's conclusion is that daily physical activity in the classroom is perceived positively by teachers and students and has a predominantly positive impact on the study situation for students with neuropsychiatric disability and therefore can be a special educational tool.Intresset inom forskningen för förhållandet mellan fysisk aktivitet och kognition bland barn och ungdomar har ökat kraftigt de senaste åren. Den fysiska aktivitetens positiva effekter verkar vara särskilt betydelsefullt för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Fysisk aktivitet i klassrummet är ett område som ännu så länge är relativt outforskat. Studiens syfte är att undersöka såväl elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt deras lärares upplevelser av daglig fysisk aktivitet under en implementeringsperiod av rörelseprogram i klassrummet och hur det påverkar studiesituationen. Vidare är syftet att kartlägga hinder och möjligheter för daglig fysisk aktivitet i klassrummet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utifrån studiens syfte har vi undersökt om daglig fysisk aktivitet i skolan kan vara ett specialpedagogiskt verktyg i arbetet med elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En intervention med daglig fysisk aktivitet i klassrummet genomfördes under fyra sammanhängande veckor i två grupper på två olika skolor. Lärares och elevers skattade upplevelser av den dagliga fysiska aktiviteten samlades in genom enkäter före och efter intervention samt genom loggböcker under intervention. Resultaten visar att elever och lärare har övervägande positiva skattade upplevelser av daglig fysisk aktivitet i klassrummet. Den främsta förändringen inom elever och lärares skattning är elevernas färdigställande av uppgifter. Övergångarna mellan rörelseaktiviteten och övrig undervisning i klassrummet samt vissa elevers dåliga fysiska kondition uppfattas av lärarna som hinder. Trygghet och harmoni i gruppen, samt tydliga och enkla instruktioner är viktiga förutsättningar för genomförandet. Studiens slutsats är att daglig fysisk aktivitet i klassrummet skattas positivt av lärare och elever, samt att det i vår studie verkar ha en övervägande positiv påverkan på studiesituationen för flertalet elever. Därigenom är det möjligt att daglig fysisk aktivitet i klassrummet kan vara ett specialpedagogiskt verktyg.
12
Lundberg, Nina. "Elektrisk stimulering vid spasticitet och dess effekt på livskvalitet och fysisk aktivitet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22490.
Full textAbstract:
Abstrakt Spasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi. De vuxna respondenterna i studien upplevde att deras livskvalitet har förbättrats. Effekten bör ses mot bakgrund av skadans art och även individernas kommunikationsförmåga. Samtliga respondenter har använt sig av elektrisk stimulering i högst tre år, vilket är en kort behandlingstid i jämförelse med deras tidigare behandlingsmetoder. Studiens resultat visade på upplevelser av ökad fysisk förmåga samt ökad livskvalitet hos intervjupersonerna, dock skulle ett större antal deltagare samt mätning över längre tid behövas för att dra säkra slutsatser.
13
Alftberg, Liza, and Maria Fabricius. "Fysisk aktivitet i skolan och på fritidshemmet – ja tack! : En enkätundersökning om betydelsen av fysisk aktivitet för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36137.
Full textAbstract:
Avsikten med denna undersökning syftar till att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet inom skol- och fritidsverksamhet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för att tillgodogöra inlärningen. Studien knyter an till det sociokulturella perspektivet på lärande. De frågeställningar som besvaras är: Har elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning större behov av att röra på sig än andra och i sådana fall varför? Vad blir det för positiva förändringar hos elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som resultat av fysisk aktivitet/rörelse under deras skoldag? En enkätundersökning genomfördes på tre olika skolor med totalt 19 fritidslärare/extralärare och ett par specialpedagoger. Samtliga tillfrågade besvarade enkäten. Enligt studiens frågeställningar och utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppet appropriering framkom följande resultat. Elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har hjälp utav att röra på sig mer. Respondenterna menar att elevernas kommunikation för lärande förbättras. Resultatet pekar på att eleverna fick genom att röra sig mer, bättre möjlighet att ta över och ta till sig – appropriera – kunskaper i en samspelssituation. Enligt respondenterna är det tydligt att undervisningsresultaten försämras när eleverna är stillasittande för länge. Att fysisk aktivitet har betydelse för lärandet bekräftas av tidigare forskning. Slutsatsen av denna enkätundersökning är att genom ökad fysisk aktivitet så skulle appropriering av kunskap kunna underlättas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
14
Eriksson, Josefina, and Marina Karlsson. "Betydande faktorer vid fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9547.
Full textAbstract:
Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet. Fem övergripande teman kunde identifieras och artiklarna kunde kategoriseras. Resultat: Studien påvisade behov av ökad möjlighet till fysisk aktivitet för ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning. Ett genomgående tema är olika personliga och miljömässiga faktorer som påverkar ungdomar och unga vuxna till fysisk aktivitet. Även föräldrar är en viktig del i deras barns fysiska aktivitetsnivå. Slutsats: Den fysiska aktivitetsnivån påverkas av flera faktorer på både individ- och miljömässig nivå. Forskarna är ense om att möjligheten för fysisk aktivitet är väldigt begränsad för personer med funktionsnedsättning.Background: Survey shows that a person with disabilities, who have a sedentary leisure, are twice as likely of the risk of obesity than a person without a disability. It is common that people with disabilities are physically inactive and one reason may be the barriers that exist in our society that prevent participation in physical activity. Aim: The purpose of this study was to investigate which factors are important for physical activity among people with disabilities aged 13-25 years. Method: Literature study. Ten articles were analyzed and summarized based on the factors shown to affect the participation in physical activity. Five main themes were identified and the articles could be categorized. Results: The study demonstrated the need for increased opportunities for physical activity for youth and young adults with disabilities. A recurring theme is the variety of personal and environmental factors affecting adolescents and young adults for physical activity. Parents are an important part of their children's physical activity level. Conclusion: The physical activity level is affected by several factors at both the individual and environmental level. Scientists agree that the opportunity for physical activity is very limited for people with disabilities.
15
Svensson, Elias, and Marcus Streijffert. "Självupplevda möjligheter att utöva idrott hos personer med fysisk funktionsnedsättning : En enkätundersökning inom uthållighetsidrott." Thesis, Högskolan Dalarna, Idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28139.
Full textAbstract:
Syfte Syftet med undersökningen var att kartlägga hur uthållighetsidrottare med fysisk funktionsnedsättning upplever sina möjligheter att utöva idrott jämfört med en grupp konventionella idrottare inom motsvarande uthållighetsgrenar. Metod En kvantitativ enkätundersökning med nio stycken påståenden och en öppen fråga tillämpades. Urvalet bestod av 40 stycken paraidrottare (medelålder = 31,5, SD = 12,1) i interventionsgruppen och 57 stycken konventionella idrottare (medelålder = 34,6, SD = 11,6) i kontrollgruppen. Resultat Paraidrottare upplevde signifikant sämre möjligheter än konventionella idrottare gällande träningsgrupp i närheten (p = 0,002), känsla av tillhörighet (p = 0,001) och tillgång till utrustning (p = 0,009). Det totala medelvärdet på påståendena enligt likerskalan i enkäten var 3,76 (SD = 1,23) för paraidrottare och 3,97 (SD = 1,02) för konventionella idrottare. Slutsats Att paraidrottare både upplever avsaknad av träningsgrupp i närheten och lägre tillhörighetskänsla kan möjligen hänga ihop, dvs. att svårigheterna att få träningssällskap sänker tillhörighetskänslan. För framtida forskning efterfrågas en kvalitativ undersökning med ledare inom paraidrott för att öka förståelsen för träningsmiljö och tillgången till utrustning.Aim The aim of the survey was to chart how endurance athletes with physical disabilities experience their opportunities to exercise sport compared to a group of conventional athletes within endurance sport. Method A quantitative survey with nine statements and an open question was applied. The sample consisted of 40 athletes with physical disability (mean age = 31.5, SD = 12.1) in the intervention group and 57 conventional athletes (mean age = 34.6, SD = 11.6) in the control group. Result The athletes with physical disabilities experienced significantly worse opportunities than conventional athletes regarding training group nearby (p = 0.002), sense of belonging (p = 0.001) and access to equipment (p = 0.009). The overall mean of the claims with likert scale in the survey was 3.76 (SD = 1.23) for athletes with physical disabilities and 3.97 (SD = 1.02) for conventional athletes. Conclusion Athletes with physical disabilities both experience the absence of a training group nearby and a lower sense of belonging may be possible, ie. the difficulty in getting a training company reduces sense of beloning. For future research, a qualitative survey with leaders in disability sports is required to increase understanding of the training environment and access to equipment.
16
Öhberg, Lina, and Hanna Persson. "Alla kan vara med! : En kvalitativ studie om vilka aspekter som påverkar anpassning av idrottsundervisning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-258228.
Full text
17
Nässén, Sara, and Anton Fors. "Pedagogisk tillgänglighet : Hur upplever lärare att de skapar pedagogisk tillgänglighet för funktionsnedsatta elever." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274314.
Full textAbstract:
Pedagogisk tillgänglighet handlar om att göra anpassningar i pedagogiken så att alla elever kan delta på sina villkor. Denna studie har valt att fokusera på pedagogisk tillgänglighet för fysiskt, psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta elever ur ett lärarperspektiv. Syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om deras kunskapsbas samt pedagogiska anpassningar gällande elever med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Syfte har dessutom varit att undersöka om dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet och kön. Syftet låg till grund till tre frågeställningar: (1) Hur ser lärares uppfattade kunskapsbas ut gällande elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? (2) Finns det skillnader i hur lärarna uppfattar att de anpassar pedagogiken för elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser dessa i så fall ut? (3) Finns det ett samband mellan lärarnas uppfattade kunskapsbas och hur ofta de uppfattar att de anpassar pedagogiken till elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser detta i så fall ut? En enkätstudie har genomförts på fyra av Uppsala kommuns gymnasieskolor. Totalt 51 lärare deltog i undersökningen. Efter analys av data drogs följande slutsatser: Lärarna uppfattade i genomsnitt att de hade ”ganska bra” kunskap om vilka av deras elever som hade någon funktionsnedsättning. Ingen signifikant skillnad upptäcktes i hur lärarna uppfattade att de anpassade pedagogiken för elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning. En könsskillnad upptäcktes där kvinnorna uppfattade sig själva göra mer frekventa anpassningar av pedagogiken för elever med psykiska funktionsnedsättningar än vad männen gjorde. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet. Tre positiva korrelationer upptäcktes när samband mellan kunskapsbas och frekvens av anpassningar i pedagogiken undersöktes. Det innebär att ju mer lärarna uppfattade att de visste om elevernas funktionsnedsättningar, desto mer frekvent uppfattade de att de anpassade pedagogiken för eleverna.
18
Jonsson, Hanna, and Emelie Gissleholm. "Personers upplevelser av att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada - En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74047.
Full textAbstract:
Kunskap och vetenskap inom hur det upplevs att drabbas av fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada måste finnas för att sjuksköterskan ska kunna få en förståelse för personens upplevelse och förstå sin rolls betydelse. Detta ämne anses vara viktigt eftersom individen som drabbats av en ryggmärgsskada oftast inte kan använda de tidigare kroppsfunktioner som medför att personen ställs inför en livsavgörande händelse. I detta skede krävs det av sjuksköterskan att visa empati och möta individer i deras unika situation. Syftet med denna studie är att beskriva personers upplevelser av att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att kunna besvara syfte användes kvalitativ manifest innehållsanalys med latent ansats i denna litteraturstudie. Analysen slutade i 2 huvudkategorierna. Huvudkategorierna var att ställas inför en livsavgörande händelse, stödet från andra och bemötandet från andra. Att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning till följd av en traumatisk ryggmärgsskada beskrevs som en livsomvälvande händelse som påverkade personen fysiskt och psykologiskt. Resultatet resulterade i kunskap om hur personerna hanterade förändringen, stödets betydelse och hur de upplevdes bli bemötta av andra personer. För att personen ska kunna bearbeta händelsen och acceptera förändringen var hur beskedet gavs en viktig faktor. SPIKES-modellen (setting, perception, invitation, knowledge, emotion, summary) används för att ge diagnoser och prognoser inom cancervården, emellertid skulle denna modell kunna vara till hjälp för sjuksköterskan i deras arbete att vara ett stöd till personer som drabbats av en fysisk funktionsnedsättning.
19
Johansson, Linn, and Anna Carlsson. "Psykisk hälsa och fysisk funktionsnedsättning hos personer med Multipel Skleros : En litteraturstudie om hur personer med Multipel Skleros uppfattar att den psykiska hälsanpåverkas vid fysisk funktionsnedsättning." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83823.
Full text
20
Arnell, Susann. "Undervisning i ämnet idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättning - sjukgymnastens roll." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9775.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast. Resultatet visade att uppfattningarna om idrottsundervisningen för elever med funktionsnedsättning, i stor utsträckning var homogena, både inom och mellan yrkeskategorierna men även skillnader i uppfattningar förekom. Informanterna, i denna studie, såg helst att elever, med funktionsnedsättning, är och känner sig delaktiga i idrottsundervisningen och är fysiskt aktiva. Aktiviteterna skall vara anpassade utifrån elevernas behov och att eleverna skall få uppleva ”rörelseglädje”. Synen på vad som är träning, varierade, både inom och mellan yrkeskategorierna. Variationer i uppfattningar var lika stor inom respektive profession som mellan professionerna. Uppfattningarna om sjukgymnastens bidrag/roll till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning var samstämmiga. Utifrån studiens resultat framgick det att sjukgymnastens uppdrag, kopplat till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, är att bidra med kunskap om en elevs funktionsnedsättning samt att ge ”specifik” information om vilka konsekvenser det har för eleven. Idrottslärare och sjukgymnaster hade därutöver både samstämmiga och varierande uppfattningar beträffande skolidrott för elever med funktionsnedsättning, respektive professions uppdrag/förväntningar och samverkan. Uppfattningarna var i hög utsträckning individuella och skiftade mellan och inom yrkeskategorierna.
21
Näsström, Ingegerd, and Heléne Stenlund. "Bedömningsinstrument användbara för arbetsterapeuter vid bedömning av bostadsanpassning för vuxna med främst fysisk funktionsnedsättning-en litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154307.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet: Att sammanställa vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om bedömningsinstrument som kan användas av arbetsterapeuter för bedömning av behov av bostadsanpassning för vuxna med främst fysiskt funktionsnedsättning. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning på fyra sökord i sju databaser. För att få ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frågeställningarna. Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart bedöma behovet av bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument som innehåller både observation och självskattningsmoment för att få en helhetsbild av miljöns tillgänglighet och användbarhet. Konklusion: Arbetsterapeuter som bedömer behovet av bostadsanpassning behöver bedömningsinstrument som mäter både subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö. Fem av bedömningsinstrumenten innehöll antingen självskattnings- eller observationsmoment och om de kombineras med varandra får arbetsterapeuten en helhetsbild. Två av bedömningsinstrumenten innehöll båda aspekterna.Summary Purpose: To compile what was described in scientific literature on assessment instruments that can be used by occupational therapists to assess the need for home modifications for adults with primarily physical disabilities. Method: Systematic literature search with four keywords in seven databases. To obtain additional information about the assessment instruments a manual search of article reference lists was carried out in order to answer the specific study questions of the study. Results: The authors found seven assessment instruments which assessed various aspects of the environment in relation to person and / or activity. None of the assessment instruments were designed to only assess the need for home modifications. The results proved the need for assessment instruments that contain both observation and self-assessment elements to obtain a complete picture of environmental accessibility and usability. Conclusion: Occupational therapists who assess the need for housing modification needs assessment instrument that measures both subjective and objective aspects of the home environment. Five of the assessment instruments contained either self-estimation or observation moments and when combined, the occupational therapist gets an complete picture. Two of the assessment instruments included both aspects.
22
Eliasson, Skoglar Christina, and Jens-Olof Lindeberg. "Fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva Fysisk aktivitet på recept till personer med funktionsnedsättning : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44086.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva, upplever sämre livsvillkor och mindre delaktighet än övriga befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) uppvisar evidens och utvecklingspotential för att öka fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättningar. Enligt Socialstyrelsen behöver antalet förskrivna FaR öka för särskilda utsatta grupper. Således behövs mer kunskap om fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva av FaR till personer med funktionsnedsättningar och därigenom stödja beteendeförändring. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) till personer med funktionsnedsättning med fokus på hur de stödjer beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och deskriptiv design, där induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat: Analysen gav tolv underkategorier fördelade på fyra kategorier: Att beakta skäl till förskrivning och beteendeförändring, Att skapa förståelse för förskrivningen hos brukare och nätverk, Att hitta fungerande aktivitet samt Att stödja en beteendeförändring. Genom dessa beskrev fysioterapeuterna sina erfarenheter. Slutsats: Fysioterapeuternas erfarenheter av att förskriva FaR till personer med funktionsnedsättning och därigenom stödja beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå, beskrev en utmanande och komplex uppgift. Omgivningsrelaterade faktorer som ekonomi och aktivitetsutbud kan ibland hindra förskrivning och beteendeförändring hos brukare, trots att fysioterapeuterna skapat förutsättningar. Detta kan försvåra uppgiften att stödja en marginaliserad grupp till ökad fysisk aktivitet.Background: Individuals with disabilities are less physically active, report lower life conditions and a lower participation then the rest of the population. Physical activity on prescription (PAP) show a high degree of evidence and potential for development to improve the physical activity among people with disabilities. The amount of PAP within vulnerable groups needs to increase according to the National guidelines from the National board of Health & Welfare. Therefore more knowledge are needed about physiotherapist’s experiences of prescribing PAP to support behavior change for individuals with disabilities. Aim: The aim was to explore physiotherapist’s experiences of prescribing physical activity on prescription (PAP) for individuals with disabilities with the focus on behavior change towards increased physical activity. Method: A qualitative, semi structured interview study with descriptive design. An inductive, qualitative content analysis were used when analyzing the material. Result: The analysis resulted in twelve subcategories divided into four main categories: Reasons considered when prescribing and for behavior change, To create understanding among patients and their community about the prescription, To find a suitable activity and last To support behavior change. The physiotherapist’s within the study used these categories to depict their experiences. Conclusion: The physiotherapist’s experiences when prescribing physical activity on prescription for individuals with disabilities and to support their behavior change towards increased physical activity depicted a challenging and complex task. Environment-related factors such as economy and the availability of activities could hinder the prescription and patient’s behavior change despite preconditions created by the physiotherapist’s. This could hinder the task of supporting a marginalized group towards improvements in physical activity.
23
Lynard, Sara, and Emelie Strand. "En skolidrott för alla : Idrottslärares upplevelse av att inkludera alla elever, oavsett fysisk funktionsnedsättning eller ej." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42214.
Full textAbstract:
Idrottsundervisningen i svenska grundskolor är ett ämne som ställer krav på fysisk aktivitet och rörelse. Eleven får betyg utifrån sina prestationer inom dessa fysiska aktiviteter. I denna studie har åtta idrottslärare intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever inkluderingsarbetet så att alla elever oavsett eventuella fysiska funktionsnedsättningar eller ej kan delta på idrottslektionen samt vilka tillämpningar de skulle önska för att kunna genomföra denna inkludering. Det framkommer att idrottslärare upplever utmaningar i att utforma en inkluderande idrottsundervisning så att alla elever kan delta. Resultatet i studien visar på ett behov av kunskapstillgång som kan vara av betydande karaktär för hur idrottslärare arbetar för att inkludera alla elever. Det visar också att idrottslärarna idag arbetar utifrån en lektionsutformning som grundar sig i aktivitet där alla förväntas kunna delta grundat i vissa fysiska preferenser och att de ständigt ställs inför utmaningar i hur de ska kunna gå till väga för att inte behöva utsätta enskilda elever för att bli exkluderade. Slutsatsen visar att idrottsundervisningen idag inte erbjuder inkludering för alla elever och i de fall då idrottslärarna försöker anpassa lektionen kan detta resultera i att enskilda elever ändå kan exkluderas.Physical education in Swedish primary schools is a subject that places demand on physical activity and movement. The student receives grades based on their performance in these physical activities. In this study, eight physical education teachers were interviewed to investigate how they experience the inclusion work so that all students, regardless of any physical disabilities or not, can participate in the sports lesson and what applications they would like to be able to implement this inclusion. It appears that physical education teachers experience challenges in designing an inclusive physical education so that all students can participate. The results of the study show a need for access to knowledge that can be of a significant nature for how physical education teachers work to include all students. It also shows that physical education teachers today work on the basis of a lesson design based on activity where everyone is expected to be able to participate based on certain physical preferences and that they are constantly faced with challenges in how to go about not having to expose individual students to become excluded. The conclusion shows that physical education today does not offer inclusion for all students and in cases where physical education teachers try to adapt the lesson, this can result in individual students still being excluded.
24
Elzén, Alexander, and Frida Lundkvist. "Inkluderande undervisning i idrott och hälsa : En studie om lärarattityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsättning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145713.
Full textAbstract:
Inkludering är starkt sammankopplat med målet om en likvärdig utbildning. Ändå är inkludering inte helt självklart i dagens skola och ses heller inte sällan som problematiskt att organisera för den enskilde läraren. Syftet med denna studie är att från utsagor av lärare i idrott och hälsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsättning samt se hur dessa påverkar planeringen av undervisningen. Studien är en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i särskolan. Resultatet från intervjuerna visar att inkludering är ett komplext och svårtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig åt och är beroende av flera faktorer. Utbildning, erfarenhet, stöd och resurser är faktorer som visar sig påverka attityderna men de kan inte enskilt ges som förklaring utan påverkar också varandra sinsemellan. Konsekvenserna av lärarens attityder samt elevens funktionsnedsättning visar att inkludering inte alltid ses som lösning för en likvärdig utbildning. Inkludering är en ideologisk övertygelse, som är svår att realisera i praktiken. Fyra av åtta lärare ser inga fördelar med segregerande lösningar, men endast en lärare upplever att det inte finns några hinder för att organisera en inkluderande undervisning. I övrigt framkommer olika kompensatoriska och segregerande lösningar för eleven med funktionsnedsättning och dessa motiveras genom en syn på likvärdig utbildning där läraren inte anser sig kunna tillgodose elevens behov i den gemensamma undervisningen. Gemensamt för samtliga lärare är att de beaktar elevernas rätt till en likvärdig utbildning men alla ser inte hur en fullständigt inkluderande undervisning skulle kunna vara lösningen till detta.
25
Bernhardsson, Sara. "Fysisk lärmiljö i hem- och konsumentkunskap. - Hur är den anpassad för elevernas förutsättningar?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175522.
Full textAbstract:
BAKGRUND Skolor har ett renoveringsbehov och elevantalet ökar vilket kräver fler byggnader. Därför finns ett intresse av att uppmärksamma hur klassrum för hem- och konsumentkunskap struktureras för att hjälpa elever med olika behov. Undervisningen idag syftar till att inkludera alla elever, därför behöver klassrummen vara utformade för att möta elevernas förmågor och svårigheter. Genom att anpassa den fysiska lärmiljön skapar skolorna en mer inkluderande miljö och möjliggör för alla elevers rättigheter att få en utbildning. SYFTE Syftet med studien var att undersöka den fysiska lärmiljön i klassrummen för hem-och konsumentkunskap med fokus på tillgänglighetsanpassning. METOD En kvalitativ forskningsansats valdes för studien tillsammans med två insamlingsmetoder. En digital enkät med öppna svarsfrågor samt bilder från hem- och konsumentkunskapslokaler. Valet av två insamlingsmetoder grundas i att få ett bredare perspektiv, då lärarens egna reflektioner kunde analyseras tillsammans med den faktiska utformningen av lokalen. Analysmetoden var en kvalitativ induktivtematisk analys. RESULTAT Undervisning genomfördes i ändamålsenliga lokaler men det fanns vissa begränsningar. Exempelvis brist på plats, brist på redskap och relativt gamla och slitna köksenheter. För att främja den fysiska lärmiljön fanns bilder för redskap i lådor, skåp och på väggar, mindre innehåll i köksenheter samt ommöblering av bord. SLUTSATS De övervägande problemen som framstod var på grund av konstruktionen av lokalen. Det är relativt svårt att justera utan att göra en stor renovering, vilket kostar pengar. Sammanfattningsvis upplevs det att lärarna försöker att ha en så anpassad lokal som möjligt, men att konstruktionen hämmar deras förmåga att verkligen tillgodose alla elevers olika behov.BACKGROUND Schools have a need for renovation and the number of students is increasing, which requires more school buildings. Therefore, there is an interest to see how classrooms for Home and Consumer Studies are structured to help students with different needs. Today's teaching aims to include all students, therefore the classrooms need to be designed to meet the students' abilities and difficulties. By adapting the physical learning environment, the schools create a more inclusive environment and enable all students' rights to receive education. OBJECTIVE The purpose of the study was to examine the physical learning environment in classrooms for Home and Consumer Studies, with a focus on accessibility adaptation. METHOD A qualitative research approach was chosen for the study together with two collection methods. A digital questionnaire with open-answer questions, and images from the classrooms where the teaching of Home and Consumer Studies were conducted. The reason for choosing two collection methods was to gain a broader perspective, as the teacher's own reflections could be analyzed together with the actual layout of the classroom. The method of analysis was a thematic analysis based on inductive strategy. RESULTS Teaching was conducted in appropriate classrooms but there were some limitations. For example, lack of space, lack of utensils and relatively old and worn kitchen units. To promote the physical learning environment, there were pictures for utensils in drawers, cabinets and on the walls, less content in kitchen units and rearranging of the tables. CONCLUSION The majority of the problems that emerged was because of the construction of the room. It is relatively difficult to adjust without doing a major renovation, which costs money. In summary, it is possible to see that the teachers try to get the classrooms as adapted as they can, but that the structure inhibits their ability to truly meet all students' different needs.
26
Larsson, Amanda. "“Jag vill ha mer än bara en försmak…” : En kvalitativ studie om sexuella rättigheter och fysisk funktionsnedsättning." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41502.
Full textAbstract:
Being viewed as a sexual being is perhaps not something often considered by most able-bodied people. Yet, lacking that kind of consideration is not a luxury that people with physical impairments naturally get. The purpose of this study is to, by using the perspective of crip theory and the social model, examine how the societal view of physical impairment and sexuality affect people with physical impairments and their ability to express and act on their sexuality. Five interviews were transcribed from two podcasts wherein four interviewees, two cisgendered men and two cisgendered women, talk about their personal experiences with navigating a socially, and sometimes physically, inaccessible sexual marketplace. Results show that all four interviewees agree that a societal view of people with physical impairments as unattractive and asexual has affected their self-esteem and self-image by having internalized the societal ableist attitudes of what it means to have an attractive body and to be an attractive partner. Results also show how the female interviewees have experienced an increased need for affirmations of their physical attractiveness through sexual and romantic relationships and how they believe these needs to be grounded in their internalized ableism. Furthermore, the results of this study reveal how the male interviewees believe their acts of having bought sexual services from sexual surrogates to be grounded in the sexual exclusion they experience from the sexual market because of their physical impairments.
27
Molander, Öberg Fanny. "Påverkansfaktorer för fysisk aktivitet på servicebostad för personer med intellektuell funktionsnedsättning : En kvalitativ studie om personalens uppfattningar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48892.
Full textAbstract:
Personer med funktionsnedsättning uppges ha tio gånger sämre hälsa än personer som inte har en funktionsnedsättning. Samtidigt har personer med intellektuell funktionsnedsättning en mer stillasittande livsstil och högre prevalens övervikt än resten av befolkningen.Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar av fysiska aktiviteter för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning som bor på en servicebostad. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade telefonintervjuer. Urvalet för studien var ett målinriktat urval av personal som arbetade på servicebostad och hade arbetat på bostaden sedan ett år tillbaka samt med olika tidigare erfarenheter. Deltagarna i studien var kvinnor med varierande åldrar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet påvisade individuella, miljörelaterade och förutsättningar för personalen att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet som möjliggörande men också begränsade faktorer. Förståelsen av fysisk aktivitet hos de boende, individens funktionsnedsättningar och organisatoriska åtgärder i form av personalbrist var begränsningar som påvisades. Närområdet och bostaden var faktorer som ansågs vara möjliggörande. Slutsatsen är att det finns möjliggörande och hindrande faktorer på olika nivåer i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiva
28
Wetterdal, Maria. "Rum för lärande - en systematisk litteraturstudie om tillgänglig fysisk lärmiljö för elever med grav språkstörning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35320.
Full textAbstract:
Wetterdal, M. (2017). Rum för lärande - en systematisk litteraturstudie om tillgänglig fysisk lärmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Följande uppsats behandlar tillgänglig fysisk lärmiljö för elever i ett behov av särskilt stöd som härrör från en funktionsnedsättning inom NPF- spektret med fokus på grav språkstörning.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget handlar om hur skolan genom ett proaktivt arbete kan möta varje elev med en tillgänglig lärmiljö. Litteraturstudien kommer därför att ge analyser om hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga, kan förhindra att vissa svårigheter blir ett hinder för lärande och på så sätt skapa möjlighet för eleven att lyckas i klassrummet. Detta kommer i förlängningen stärka kunskapsbanken för specialläraren med inriktning grav språkstörnings yrkesprofession och skapa ett underlag för vidare forskning.SyfteAtt kartlägga och systematiskt beskriva aktuell vetenskaplig forskning kring den fysiska lärmiljön för elever som har språkstörning samt även att finna mönster som kan visa på hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga hinder för lärande i den fysiska lärmiljön i klassrummet kan skapa förutsättningar för elever att lyckas i lärandet. TeoriUppsatsen utgår från ett sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv på lärande. Ur dessa perspektiv sker lärande i samspel med andra människor och är ett resultat av interaktion i vår fysiska, sociala och kulturella miljö. Båda perspektiven utgår från att individen är såväl en biologisk såsom en social varelse och ställer därför krav på den fysiska klassrumsmiljön. Avgörande är att den fysiska miljö som lärare och elev vistas i antingen kan motverka eller underlätta denna process.MetodUppsatsen är en systematisk litteraturstudie med avsikt att genom vetenskaplig forskning, presenterad under en period av tio år, identifiera och sammanställa riktlinjer för en tillgänglig fysisk lärmiljö i klassrummet för elever med språkstörning. Resultat Studiens resultat har sin grund i tio vetenskapliga artiklar och visar att de åtgärder som kan genomföras som anpassningar i den fysiska lärmiljön kan skilja sig mycket åt, ibland vara diametralt motsatta, beroende på individuella perceptuella behov. Resultatet visar även hur det för individer i behov av särskilt stöd är särskilt viktigt, och ibland helt avgörande, att anpassningar genomförs i lärmiljön och att särskild hänsyn tas till individuella behov. ImplikationerEn ökad medvetenhet och kunskap om vikten av en god fysisk lärmiljö hos alla som arbetar i och med skolan har specialpedagogiska implikationer på flera nivåer. Kunskap om hur rummets design och inredning påverkar koncentration, välbefinnande och lärande hos eleverna öppnar möjligheter att arbeta proaktivt och att möta varje elev med en lärmiljö som ger ökade förutsättningar att lyckas i skolan. Kunskap om hur en ändamålsenlig fysisk lärmiljö bör organiseras är väsentlig i planering och prioritering av såväl skolbyggnadens utformning som den enskilda lektionen. Detta ger förutsättningar att ta beslut som gynnar så många som möjligt men samtidigt har varje enskild individs behov i beaktande.
29
Flink, Madeleine. "Tidsutdräkt-en kvalitativ studie om upplevelser och konsekvenser som uppstår i den tid och väntan som uppstår i samband med ett barns funktionsnedsättning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24240.
Full textAbstract:
En väntan uppstår hela tiden, det kan vara allt från att vänta på bussen, till att få en läkartid eller ett beslut som ska tas. Väntan kan förknippas med andra närliggande tillstånd som exempelvis förväntan och längtan. Ett barns väntan på jultomten på julafton eller väntan och längtan efter barnet vid en graviditet. När en familj har ett barn med funktionsnedsättning kan hela tillvaron förändras och ytterligare tid och väntan uppstår, sällan den positiva väntan då. Upp till åttio kontakter med olika instanser kan dessa familjer ha. I denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där föräldrar har fått tala öppet om den väntan och tid som uppstår kring barnets funktionsnedsättning. Återkommande tema hos föräldrarna var stress och en icke fungerande samverkan. Det är massor av tid som går åt till att agera projektledare åt sitt barn, att föra samman olika aktörer i samhället då samverkan inte fungerar. Konsekvenser för utdragna processer kring barnet kan vara ett socialt utanförskap för barnet, att inte nå upp till kunskapsmålen i skolan, sämre hälsa och sjukskrivna, stressade föräldrar. Varje individ rör sig ständigt mellan de olika systemen i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system. Vi är alla även beroende av dem alla för att utvecklas och för att få vår vardag att fungera.Waiting occurs all the time, it could be everything from waiting for the bus, to get a doctors appointment or waiting för a decision to be made. Waiting can be associated with other related occasions like expectation and longing. A child´s waiting for Santa Claus on Christmas Eve or the waiting and longing for the newborn baby after a pregnancy.When a family has a child with disabilities their whole life might change and more time and waiting occurs, and rarely the positive kind. These families can have up to eighty contacts with different authorities. In this study I have user qualitative interviews where parents have been able to speak openly about the wait and time that arise around the child´s special needs. The recurring theme by the parents was stress and a non functioning colloboration. Lots of time is being spent when acting project manager för your child, to bring different actors together in society when colloboration is not working. Consequences from extended processes around the child can in itself be a social alienation for the child, not to achieve the learning goals in school, deteriorated health and sick, stressed parents. Every individual moves all the time between the different systems in Bronfenbrenners the ecology human developement. We are also all dependent of them all to get our everday to function.
30
Björklund, Mikael, Christoffer Sköld, and Irene Isaksson. "Vägen från amatör- till elitnivå”Ska jag behöva flytta till ett annat land för att lyckas eller!?” : Erfarenheter och uppfattningar från den idrottsliga sektorn av personer med fysisk funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21534.
Full textAbstract:
Efter sommarens Paralympiska spel i London 2012 kändes handikappidrotten mer intressant än någonsin att fördjupa sig i. Att se dessa atleter med ett funktionshinder prestera så bra i sina idrottsgrenar skapade en nyfikenhet i hur deras resa sett ut från att vara på amatörnivå till att nå den absoluta eliten. Syfte med denna studie var att belysa erfarenheter och uppfattningar hos personer med fysisk funktionsnedsättning av att vara amatör till att nå elitnivå inom ett antal individuella idrotter. Den kvalitativa metod som arbetet inspirerades av var fenomenografi och datainsamlingen är gjord via intervjuer. Analysen av data gjordes genom en sjustegsmodell där olika utsagor bildade kategorier. Undersökningsgruppen bestod av totalt fem deltagare över 18 år med fysiska funktionsnedsättningar, där alla var på landslagsnivå i sin respektive idrottsgren. Resultatet visade på att det fanns olika erfarenheter och uppfattningar om hur det är att gå från amatör till elitnivå. Alla var dock överens om att avsaknaden av tränare med rätt kunskap var ett stort problem. Resultatet visade även på att organisationen runt handikappidrotten har många brister som borde åtgärdas för att optimera elitsatsningen för dessa personer. Genom de olika resultaten har det framkommit att en sammanslagning av handikappidrotten och idrotten skulle kunna generera i bättre utvecklingsmöjligheter inom idrotten för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Något som även det skulle kunna vara ett lyft för handikappidrotten är att låta kunskapen som redan finns inom handikappidrotten förs vidare genom att de som tidigare varit aktiva på elitnivå blir inspirerade till att fortsätta som tränare efter avslutad karriär.
31
Kronström, Sofia, and Elin Olofsson. "Miljöns betydelse för barn med rörelsehinder i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155388.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om barn med rörelsehinder. Den lägger fokus på hur barn med rörelsehinder görs delaktiga i verksamheten, hur pedagoger anpassar verksamheten och hur lokalerna anpassas. Syftet med denna studien är att öka kunskapen om barn med rörelsehinder och vilken betydelse miljön har för deras sätt att fungera i verksamheten. För att uppnå studiens syfte har relevanta frågeställningar gjort, utifrån frågeställningar har en intervjuguide skapats. Studien baseras på intervjuer som är gjorda med pedagoger som har erfarenhet av att jobba med barn med rörelsehinder. Utifrån resultatet fick vi reda på att barn med rörelsehinder blev mer delaktiga i den specialanpassade förskolan än de traditionella förskolorna. Det visar även att barn med rörelsehinder får olika möjligheter till delaktighet beroende på hur miljön är utformad. Resultatet har gjorts genom en meningskoncenterad analys. Sedan har resultatet jämförts med bakgrunden som innehåller tidigare forskning om hur miljöns utformning i förskolan är viktig för barn med rörelsehinder, vilken roll omgivningen dvs den fysiska och sociala miljön har för att barn med rörelsehinder ska kunna göras delaktig i verksamheten och vilka faktorer som är viktiga när det gäller barn med rörelsehinder.
32
Carayol, Charles. "Pedagogers syn på relationen mellan rörelseträning och inlärning : En kvalitativ studie av elever med koncentrationssvårigheter." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5040.
Full textAbstract:
Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på relationen mellan inlärning och rörelseaktivitet, samt om de anser att barn med behov av särskilt stöd har ett större behov av fysisk aktivitet jämfört med andra barn. Frågeställningar Hur ser lärare idag på sambandet mellan fysisk aktivitet och inlärningsförmåga? Anser lärarna idag att barn i behov av särskilt stöd har ett större behov av daglig fysisk aktivitet jämfört med barn utan behov av särskilt stöd? Metod För att få svar på frågorna utfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I studien ingick fyra olika lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens frågeställningar samt med stöd av Jean Piagets kognitiva teori. Intervjusvaren transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat Lärarna var eniga om svårigheterna med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet utöver den organiserade idrotten som skolorna har. De var även eniga om att fysisk aktivitet och motorikträning har en viktig roll för elevernas fortsatta inlärning och koncentration i skolan. Slutsats Lärarna som deltog i undersökningen hade en mycket generell uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet och barns inlärning. De var alla eniga om att den fysiska aktiviteten var både viktig och givande för elevernas koncentration och inlärning under skoldagen. Lärarna saknade däremot en djupare kunskap av skälet till daglig fysisk aktivitet.Studiegång Idrott fritidskultur och hälsa för skolår F-6 VT 2012
33
Hammar, Sofia, and Fanny Blomgren. "Måltidsmiljö vid demenssjukdom." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-52726.
Full textAbstract:
Bakgrund: Allt eftersom demenssjukdomen fortskrider får många patienter svårigheter att äta på grund av utvecklade kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. Problem: Patienter med demenssjukdom löper därför risk för undernäring och försämrad hälsa då deras tillstånd i förlängningen leder till måltidsrelaterade svårigheter. Kunskaper om hur måltidsmiljön kan främjas vid demenssjukdom blir därför viktig i omvårdnadsarbetet då det i vårdandet av personer med olika demenssjukdomar kan skapa förutsättningar för en god nutrition och ökat välbefinnande. Syfte: Är att skapa en översikt över hur vårdare kan främja måltidsmiljön för patienter med demenssjukdom på äldreboende. Metod: Allmän litteraturöversikt varav åtta artiklar är kvantitativa, fyra är kvalitativa och en av mixad metod. Resultat: Mynnade ut i tre kategorier: stöd, atmosfär och fysisk miljö. Patientens funktionella förmåga samt koncentrationsförmåga kan öka och oro kan minska om vårdare skapar en hemtrevlig miljö och är närvarande vid måltider. Slutsatser: Vårdaren har en central roll i att främja måltidsmiljön. Att vara närvarande vid mötet med patienter under måltider, se varje enskild patient och anpassa måltidsstöd efter patientens behov kan leda till ökat mat- och vätskeintag, ökad funktionell förmåga och minska ett matningsberoende.
34
Viklund, Lovisa. "Funktionsnedsättning och sexuellt välbefinnande : En kvalitativ studie om professionens roll i utvecklingen av sexuell och relationell hälsa." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159195.
Full textAbstract:
Individer med funktionsnedsättning exkluderas ofta från normativa modeller om sexualitet och upplever begränsad tillgång till information och stöd. Vidare visar tidigare forskning att professionella saknar kunskap om hur de kan stötta och samtala om sexualitet i mötet med individen. Professionella erfara således knappt någon vägledning för att möjliggöra främjandet av sexuell och relationell hälsa hos personer med funktionsnedsättning. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur professionella inom människobehandlande yrken kan samtala och lyfta frågor kring sexuell och relationell hälsa i mötet med individer med fysiska funktionsnedsättningar. Det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med fyra individer som samtliga har fysiska funktionsnedsättningar. Det empiriska materialet har analyserats via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på vikten av att erkännas som sexuell individ och hur omgivningen kan påverka dess utfall. Vidare visar resultatet att professionella inte ska vara rädda för att ställa frågor om sexualitet till individen, utan istället agera med öppenhet inför ämnet. Öppenhet genom att individen i mötet med professionella tillåts tänka, precisera och sätta ord på eventuella tankar som denne har. Förhoppningen med studien är att den kan komma att bli ett verktyg för professionella och möjliggöra till diskussion och samtal om sexualitet för att stödja sexuellt välbefinnande hos personer med fysiska funktionsnedsättningar.
35
Arvidsson, Madelene, and Sandra Sellström. "Sjuksköterskans stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar i utövandet av fysisk aktivitet och dess hälsoeffekter Litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21688.
Full textAbstract:
Det har forskats mycket om fysisk aktivitets positiva effekter på människokroppen rent fysiskt. Tidigare har det inte varit en naturlig del av behandlingen inom psykiatrin vilket gjorde författarna nyfikna på hur det kan lyftas fram i vården av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för personer med psykiska funktionsnedsättningar och sjuksköterskans stöd genom handledning. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Under sammanställningen av resultatet framkom att sjuksköterskor kan ge stöd genom Motiverande samtal (MI) som var av central betydelse. Då patienten själv hörsammas och bygger upp sina mål som ska vara mätbara tillsammans med utbildad vårdpersonal, men även genom stöd i patienternas egen utbildning och kunskap av den fysiska aktivitetens positiva inverkan på psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskans metod att stödja och motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar till att utöva fysisk aktivitet visade sig vara flera. Då det var viktigt med personcentrarad metod, var viktigt att de behärskade och kände till olika vägar att kunna motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Andra betydelsefulla tillvägagångssätt var god vårdrelation, individualiserade träningsprogram, samt stöd och utbildning i de positiva hälsoeffekterna som fysisk aktivitet gav.It has been researched a lot of physical activity beneficial effects on the human body physically. Previously, there has been a natural part of treatment in psychiatry, which made the authors curious about how it can be highlighted in the care of people with mental disabilities. Aim: The purpose of this study was to describe the health benefits of physical activity for people with mental disabilities and nurse support through tutoring. Methodology: During the compilation of the results revealed that nurses can provide support through the Motivational Interviewing (MI) was of central importance. When the patient heard and build up their goals to be measurable with trained medical staff, but also through support of patient self-education and knowledge of the physical activity's positive impact on mental health. Conclusion: The nurse's approach to support and motivate people with mental disabilities to exercise physical activity was found to be several. Then it was important to the ruled and knew the different ways to motivate people with mental disabilities. Other important approaches were good care relationship, individualized exercise programs, and support and training in the health benefits that physical activity gave.
36
Hedberg, Johanna. "Varför ha anläggningar för vissa när idrott ska vara för alla? : En kartläggning om tillgängligheten av idrottsanläggningar i Söderhamns kommun för personer med rörelse-, syn- och intelletuell funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32745.
Full textAbstract:
Bakgrund: Regelbunden fysisk aktivitet är bra för hälsan och minskar risken att drabbas av sjukdomar, samt bidrar till gemenskap, rörelseglädje och personlighetsutveckling. Personer med funktionsnedsättning är fysisk aktiva i betydligt mindre grad och anser sig ha sämre hälsa och sitter stilla i högre grad än övriga befolkningen. I den här studien är ambitionen att kartlägga huruvida Söderhamns kommuns idrottsanläggningar för inomhusaktiviteter är anpassade för Personer med rörelse-, syn- och intellektuell funktionsnedsättning. Studien är en del av projektet Champa arena. Projektet har som ett mål att öka publicering av information om idrottsanläggningars tillgänglighet. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett tillgänglighetsperspektiv kartlägga hur Söderhamns kommuns anläggningar för inomhusaktiviteter är tillgängliga för personer med rörelse-, syn och intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Anläggningar valdes ut utifrån en analys Gävleborgs parasportförbund gjorde om vilka anläggningar som var i störst behov av att kartläggas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Därefter gjordes en kvalitativ obseravtionsanalys av dessa anläggningars tillgänglighet utifrån en framtagen inventeringsmall. Efter att idrottsanläggningarna kartlagts sammanställdes resultatet genom deskriptiv (beskrivande) text. Resultat: Det som framkom av kartläggningen i denna studie var att det fanns bra exempel och mindre bra exempel på hur tillgängligheten ser ut i Söderhamns kommun. Aquarena hade bra och tydliga kontraster, Inomhusskjutbanan som ligger på källarplan saknade hiss vilket kan exkludera personer i rullstol. Tennishallen hade tennisbollar som möbeltassar på alla möbler för att minska ljudnivå och oro hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ridanläggningen var den enda av de kartlagda idrottsanläggningarna som hade hiss, medan Idrottshallen som består av tre våningar saknade hiss. Slutsats: Att idrottsanläggningar inte är anpassade för personer med funktionsnedsättning leder i högre grad till en stillasittande fritid, vilket i sin tur kan leda till sjukdomar till följd av brist på fysisk aktivitet. Idrottsanläggningarna som kartlades publicerade inte heller information om tillgängligheten på deras hemsida.Projekt Champa arena
37
Persson, Irma, and Jessica Olofsson. "Utbud av tillgänglighetsanpassade aktiviteter i Jämtlands län : - En studie om hur turism- och aktivitetsföretag arbetar med inkludering av personer med fysisk funktionsnedsättning." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39246.
Full textAbstract:
Att utöva turism- och fritidsaktiviteter är en väsentlig del i många människors liv, men för personer med funktionsnedsättningar (PmF) är genomförandet av sådana aktiviteter långt från lika självklara. Frågan om aktivt deltagande och inkludering av PmF i samhällets alla delar lyfts allt mer och kraven på tillgänglighet ökar. Därav syftar denna studie till att undersöka på vilka sätt turism- och aktivitetsföretag i Jämtlands län arbetar med att anpassa sina aktiviteter för att kunna inkludera individer med fysisk funktionsnedsättning. För att uppnå syftet var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer studiens huvudsakliga metodologiska verktyg för insamling av empiriska data. Resultatet tyder på att majoriteten av verksamheterna inte erbjuder aktiviteter som är specifikt anpassade för PmF men att en del av utbudet går att kan anpassa om efterfrågan skulle uppstå. Marknadens efterfrågan styr verksamhetens utbud av aktiviteter och en bristande efterfrågan från PmF på tillgängliga aktiviteter har identifierats. Studiens slutsats beskriver att den bristande efterfrågan från PmF ligger till grund för det bristande utbudet av tillgängliga aktiviteter samt att verksamheterna anger resurser såsom kunskap och ekonomiska faktorer som utmanade vid utvecklingen av tillgänglighetsanpassade aktiviteter.Tourism and leisure activities are an essential part of many people's lives, but for people with disabilities (PwD), their involvement can be highly conditional. The issue of active participation and the inclusion of PwD in all parts of society is increasingly being raised and the need for accessibility is growing. This study aims to investigate how tourism and activity companies in Jämtland County works to adapt and customize their activities to include individuals with physical disabilities. The study had a qualitative method with semi-structured interviews as the key focus for collecting empirical data. The result indicates that the majority of businesses do not currently offer activities that are specifically tailored to PwD, but for most of the companies these activities can be adjusted if there is a demand for it. Market demand controls the companies’ range of activities and a lack of demand from PwD for accessible activities has been identified. The conclusion describes that the absence of demand from PwD is the reason for the lack of accessible activities and that the companies specify resources such as knowledge and financial factors as challenging for the development of accessible activities.
2020-06-08
38
Wattanaputtakorn, Natcha, and Frida Persson. "Funktionshinder och Media : En kvalitativ studie om mediabilden av funktionshindrade." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-177755.
Full textAbstract:
Funktionshindrade är en underrepresenterad grupp i media, samtidigt bidrar media till att förmedla uppfattningen om funktionshindrade till samhället. Media är en samhällskultur som påverkar samhälleliga normer samt strukturer mot funktionshindrade. Studien syftar till att belysa hur personer med fysiska och intellektuella funktionshinder framställs och skrivs fram i media. Vår studies resultat sammanställs efter en narrativ litteraturgenomgång och analysen sker genom konventionell innehållsanalys. Efter insamling och analys av sexton artiklar som publicerats i svensk media, framträder fyra temaområden: offret, hjälten, politik samt normalitet och värderingar. Resultatet visar att i studien finns en tydlig bild av hur funktionshindrade gestaltas i media. Det övervägande tema som framkommer i studien är offret. Detta innebär att funktionshindrade på något sätt representeras som offer eller att artiklarna syftar till att uppmärksamma olika problem som gruppen funktionshindrade beskrivs behöva utstå. Andelen artiklar där funktionshindrade själva deltar i nyhetsartiklar/debattartiklar har i denna studie visat sig något högre än vad tidigare studier visat.
39
Johansson, Anna, and Sofie Sundberg. ""Det ska inte va så jävla viktigt" : En studie om hur lärarna utformar idrottslektionerna på en gymnasiesärskola för att främja fysisk aktivitet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30165.
Full textAbstract:
Abstrakt Fysisk aktivitet för individer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en viktig samhällsfråga då studier visat att de är otillräckligt fysiskt aktiva. Idrottslärarna kan vara viktig del av främjandet av fysisk aktivitet för dessa individer. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på en gymnasiesärskola utformar undervisningen i idrott och hälsa för att elever med IF ska ges goda förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande: Vilken kunskap anser lärarna att eleverna ska ha med sig om fysisk aktivitet? Hur arbetar lärarna med att få eleverna att samtala och reflektera kring denna kunskap? Hur arbetar lärarna med att få eleverna att delta i fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar? Studien är en kvalitativ studie som utgår ifrån nio semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa på en gymnasiesärskola. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån läroplansteorins transformeringsarena samt att en innehållsanalys genomfördes där teman identifierades. Resultaten visar att det viktigaste för att få elever med intellektuella funktionsnedsättningar fysiskt aktiva, är att som lärare få en relation till eleverna. För att eleverna sedan ska kunna utföra den fysiska aktiviteten arbetar lärarna med att ge eleverna rörelsefärdigheter samt anpassar undervisningen för att alla ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. En annan viktig del i lärarnas arbete är att eleverna ska få känna rörelseglädje och att de får prova på många olika aktiviteter. Resultatet tyder på att lärarna i denna studie försöker arbeta med att ge eleverna de förutsättningar de behöver för att få en fysiskt aktiv livsstil. Vissa elever kommer själva klara av att utföra den fysiska aktiviteten medan andra behöver stöd för att kunna utföra den. Det är därför viktigt att samhället ger individer med IF det stöd de behöver för att utföra den fysiska aktiviteten.
40
Ekman, Anna-Karin, and Emma Karleskans. "Vad personer med Cerebral pares har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet : En systematisk litteraturöversikt av kvalitativa studier." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184093.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personer Cerebral pares är en heterogen grupp med skilda upplevelser av att leva med en kropp som inte fungerar som andras. Forskning har utförts på vad personer med Cerebral pares i olika åldrar har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet. Däremot saknas det en litteraturöversikt inom området som skulle kunna ge en djupare insikt i vad personer med Cerebral pares anser om fysioterapi och fysisk aktivitet samt faktorer som motiverar eller hindrar till detta. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturöversikten var att var att sammanställa tidigare utförda kvalitativa studier som undersöker vad personer med Cerebral pares har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet, för att beskriva faktorer som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet, enligt ICF:s ramverk. Metod: Studien genomfördes i form av en systematisk litteraturöversikt med stöd av ENTREQ guidelines. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inkluderade studier analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes slutligen med hjälp av en deskriptiv analys, för att beskriva faktorer som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet enligt ICF:s ramverk. Resultat: Sökningarna resulterade i sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Faktorer som personer upplevde vara hinder i samband med fysioterapi och fysisk aktivitet kunde vara att leva i en kropp som inte fungerar som andras eller att inte bli accepterad av personer utan funktionsnedsättning. Samtidigt kan fysioterapi och fysisk aktivitet bidra till en känsla av frihet, självständighet och förverkligande av personliga mål. Bland unga kan det vara diffust att förstå vikten av den fysioterapeutiska interventionen, då det av föräldrar och vårdprofession ofta sätts i en komplex kontext. I vuxen ålder kan det vara lättare att ha förståelse för behovet av kontinuerlig träning och behandling. Konklusion: Resultatet visar delade åsikter om vad som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet. Bristande underlag inom forskningsfrågan gör att det här är ett relativt outforskat område. Vidare forskning bör därför fokusera ytterligare på undersökning av vad personer med CP har för erfarenheter av fysioterapi och fysisk aktivitet, vilket kan underlätta samt förbättra utformning av fysioterapeutisk intervention och patientmöte
41
Hysing, Jennie. "HÄLSAN SPELAR ROLL : En kvalitativ studie av en hälsoutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-392545.
Full textAbstract:
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att förstå och tolka hälsoinformation, och har därmed en ökad risk för att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplevde att delta i en hälsoutbildning om fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, samt vilka erfarenheter de fått av utbildningen. Studien baserades på ett pilotprojekt, Hälsan spelar roll. En kvalitativ studiedesign användes och data insamlades vid nio semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att studiedeltagarna var nöjda med utbildningen Hälsan spelar roll och de hade utökat sina kunskaper inom hälsa, kost och träning. De upplevde att de hade blivit mer fysiskt aktiva än tidigare och att de förbättrat sina matvanor efter kursen. Studiedeltagarna upplevde att de hade blivit gladare och såg mer positivt på livet. Det upplevdes även stärkande att delta i grupp, vilket motiverade dem till att göra en förändring, och samtidig kunde kursledarna tillgodose deras individuella stödbehov. Att bibehålla nya vanor upplevdes ibland svårt när hälsosamma vanor inte alltid uppmärksammades hemma. Studiedeltagarna verkar uppleva att hälsoutbildningen Hälsan spelar roll kan förbättra deras levnadsvanor. Dock kan det ibland vara svårt för målgruppen att fortsätta med nya vanor efter avslutad utbildning, om stöd saknas.People with intellectual disabilities can have difficulty to understand and interpret health information, thus having an increased risk of lifestyle related diseases. The aim of this study was to describe how people with intellectual disabilities experienced the participation in a health education program regarding physical activity and nutrition. The study is based on a pilot project, Hälsan spelar roll. A qualitative study design model was used, and data was collected through semi-structured interviews with nine participants and were analysed with content analysis. The study shows that the participants were satisfied with the program, and had increased their knowledge in health, nutrition, and exercise. During the program, they experienced an increase in physical activity levels and improved their nutritional habits. The participants exhibited a more positive outlook on life. They found it uplifting and motivating to participate in a group program, which encouraged them to change, while concurrently allowing the course leader to address their individual needs. Maintaining new habits, could prove challenging for the participants, if their healthy habits are not supported at home. The participants of the program also seemed to experience improvements in their daily habits through their participation in the health program. However, if support is lacking, the target group can have difficulties maintaining their new habits upon program completion.
42
Petersson, Sofie, and Lisa Elg. "En hårfin skillnad mellan normalitet och avvikelse : En studie om personer med en intelletkuell funktionsnedsättning och deras inkludering till en aktiv idrottsutövning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86632.
Full textAbstract:
Studien kartlägger vilka förutsättningar och hinder som finns för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, att inkluderas in i en aktiv idrottsutövning. Vidare vill studien undersöka vilka behov av fysisk och social aktivering som närstående upplever finns. Undersökningen är riktad utifrån två perspektiv för att skapa ett rikt och helhetsmässigt underlag, hur upplevelsen är hos närstående och vad som möjliggör förutsättningarför en aktiv idrottsutövning. Studien har tagit sin utgångspunkt i den social-ekologiska modellen och den sociokulturella teorin, som syftar till att beskriva och analysera hur idrottsrörelsen och dess arbete upplevs. För att besvara studiens forskningsfrågor och syfte har både en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod vävt samman en berikad datainsamling. Datainsamlingen har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Resultatet och analysen ger en bild av hur behovet och påverkan ser ut i relation till fysisk aktivitet och det sociala samspelet. Det framkom att denna målgrupp har en ökad risk att drabbas av ohälsa i jämförelse mot övriga befolkningen, samt att det är vanligt med ett upplevt socialt utanförskap. Vidare kunde studien analysera att det sociala nätverket och närsamhället har ett stort ansvar för att möjliggöra förutsättningar för att inkludera målgruppen till ett aktivt idrottsutövande. Undersökningen kan stärka idrottens roll och den möjlighet den besitter för att främja ett inkluderande och hälsofrämjande arbete. Dock krävs det ett samspel och ett ansvar från samhället för att idrotten ska ges förutsättningar.
43
Petersson, Markus, and Olle Rogemyr. "”Ni har väl skidor med er? Det är två meter djup snö fram till kulturarvet!” : En kvalitativ fallstudie om hur Virtual Reality kan bidra till en ökad tillgänglighet för kulturarv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39239.
Full textAbstract:
Kulturarv som exempelvis hällmålningar, artefakter eller historiska byggnader anses som en värdefull tillgång i det svenska samhället och ska vara tillgängligt för alla. Virtual Reality (VR) är en teknisk innovation som kan göra det möjligt för personer att uppleva kulturarv virtuellt, utan något krav på fysisk förflyttning, genom ett par så kallade VR-glasögon. VR erbjuder således nya sätt att presentera och uppleva kulturarv och bidrar till en ökad tillgänglighet till upplevelser, framförallt för personer med en fysisk funktionsnedsättning. Myndigheter i Sverige arbetar ständigt med att förbättra tillgängligheten till kulturarv där den svenska regeringen pekar på att tillgänglighetsarbetet har kommit relativt långt, men att det finns många utmaningar kvar. Tillgänglighet handlar om mer än bara de fysiska aspekterna av en plats. Det behövs en kreativ utveckling kring hur kulturarv kan upplevas och göras mer tillgängliga. Detta genom exempelvis en digital tillgänglighet. Den svenska regeringens proposition angående kulturarvspolitik lyfter att arbetet med tillgänglighet och digitalisering för kulturarv är tydliga prioriteringar inom kulturarvspolitiken. Riksantikvarieämbetet är den myndighet som ska leda och stödja utvecklandet med kulturarv men ställer sig kritiska mot användningen av VR-upplevelser för kulturarv. Denna studie syftar till att få en ökad förståelse hur det digitala verktyget VR kan skapa en ökad tillgänglighet till ett urval av kulturarv i Jämtland/Härjedalen för personer med en fysisk funktionsnedsättning. Studien ämnar även till att identifiera möjligheter och utmaningar kring VR-tekniken för ett urval av verksamheter med och utan en aktiv VR-upplevelse. Vidare syftar studien till att undersöka hur autenticitet kan upplevas olika genom VR. Slutligen ämnar studien även till att övergripande belysa VR-teknikens möjligheter att bidra till den svenska regeringens prioriteringar kring tillgänglighet och digitalisering för kulturarv. Utifrån den insamlade empirin kommer studien diskutera Riksantikvarieämbetets kritiska ställning till VRupplevelser för kulturarv. Studien är formad som en kvalitativ fallstudie där platsobservationer och semi-strukturerade intervjuer har använts för att samla in empiri. Studiens huvudsakliga slutsats visar att VR är ett användbart verktyg att använda för att skapa en ökad tillgänglighet till kulturarv för personer med en fysisk funktionsnedsättning. Autenticiteten för kulturarv som upplevs i VR anses mindre viktigt än att vara entusiastisk till vad tekniken kan erbjuda i ett berättande och tillgänglighetsgörande syfte.2020-06-08
44
Khachatryan, Anna. "Digital service erbjuden till användare med funktionsnedsättning på Armeniens national bibliotek : utmaningar och åtgärder." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18250.
Full textAbstract:
The purpose of the present qualitative study is to create knowledge about librarydigital services and their marketing to patrons with disabilities in Armenia, on theexample of the National Library of Armenia, as well as, to discover opinions of theNLA librarians and patrons with disabilities about the importance of library digitalservices to people with disabilities. Literature review and qualitative interviewing has been employed as methods to collect the empirical data. The results have been analyzed and discussed based on the library-marketing model of marketing research, marketing segmentation, marketing mix strategy and marketing evaluation suggested by Koontz & Gubbin (2010). It has been concluded, that 1) e-accessibility issomething new at the NLA and the NLA does not provide equally available knowledge, resources, services, facilities to patrons with disabilities, because of the following main challenges: lack of continuous funding and support from the state, lack of appropriate facilities and technologies, lack of qualified staff, and historicallyinherited library infrastructure impediments; 2) no library service marketing is conducted to patrons with disabilities at the NLA; 3) the opinions are that provisionwith such services is very important to people with disabilities, since they allow those people to gain access and use information in formats adopted to their various needs, and, of course, they become integrated into the modern society. The important role of a library as a non-discriminator and copyright protector in a developing country when delivering digital library services to patrons with disabilities has also been discovered.Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster
45
Zetterlund, Hanna. ""Alla ska få vara med på båten" : En kvalitativ studie om hur föreningar arbetar med inkludering för att främja mångfald." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24252.
Full textAbstract:
Mångfald är något som svenska idrottsföreningar strävar efter, eftersom det ger goda effekter på samhället och gemenskapen bland alla individer. Syftetmed denna studie är att undersöka hur idrottsföreningar arbetar med inkludering för att främja mångfald. Som metod i studien användes semistruktureradeintervjuer för att kunna undersöka hur föreningarna tänker och resonerar kring inkluderingsarbetetoch det gjordes med ett målstyrt urval där 6 föreningar deltog i studien. Resultatetsom visades var att alla föreningar arbetar med inkludering på ett eller annat sätt och att det finns olika hinder som varje förening handskas med. Slutsatsenman kan dra ifrån detta är att många föreningar vill och kan arbeta med inkludering i föreningar men att det finns olika problematik kring hur man kan göra det. Vissa har större problem med att få in flickor medan andra har mer problem med att rekrytera nyanlända. Detta arbete är en viktig grund för eventuell vidare forskning.
46
Hult, Lina, and Sara Wiklöf. "Individer med fysiska funktionsnedsättningars upplevelser av parasport: Motivation, barriärer och resurser." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44049.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar individer med fysiska funktionsnedsättningar att delta i parasport samt vad upplevda barriärer och resurser har för betydelse för motivationen. Tio intervjuer genomfördes med aktiva atleter inom parasport. Samtliga var män i åldrarna 24–73 (M= 45.2, SD= 17.28) och alla hade en fysisk funktionsnedsättning. En semistrukturerad intervjuguide baserad på SDT tillämpades (Ryan & Deci, 2002). Resultatet visade på att det fanns flera faktorer som motiverade deltagarna till att delta i parasport. De mest framträdande faktorerna var att det är roligt, må bättre både fysiskt och psykiskt samt att känna en tillhörighet till omgivningen. Vidare visade resultatet att deltagarna upplevde barriärer som kunde försvåra deras deltagande i parasport som exempelvis långa resor och dyra kostnader för utrustning. Däremot hade deltagarna tillgång till resurser som bidrog till att de kunde delta i parasport. Dels visade sig att tillgång till ekonomiskt stöd och stöd från omgivningen var av betydelse. Deltagarna redogjorde även för att tillgång till rätt utrustning och möjlighet att låna utrustning underlättade deltagandet i parasport, vilket inte tidigare studier har redogjort för som underlättande faktorer. Studiens resultat redogör för motivationsfaktorer till deltagande i parasport samt upplevda barriärer och vilka resurser som är av betydelse för att underlätta deltagandet i parasport. Därmed kan föreningar och organisationer använda sig av denna kunskap för att skapa strategier för att få fler individer aktiva inom parasporten samt få de som redan är aktiva att fortsätta med parasport.The purpose of the study was to investigate what motivates individuals with physical disabilities to participate in parasport and how experienced barriers and resources can affect the motivation. Ten interviews with active athletes in parasport were conducted. All of them were men in the ages 24 to 73 (M= 45.2, SD=17.28) and had a physical disability. A semi structured interview guide based on SDT was applied (Ryan & Deci, 2002). The result showed that there were various factors that motivated the participants to participate in parasport. Most prominent of these factors were that parasport was fun, better physical, and psychological health and a sense of belonging to the surrounding. Furthermore, the result showed that the participants did experience barriers that could complicate for them to participate in parasport, for example long-way travels and expensive equipment costs. However, the participants had access to resources that contributed to their ability to participate in parasport. Both financial support and support from their environment were important. They also reported that an ability to access proper equipment and loan of equipment facilitated participation in parasport, which previous studies has not reported to be facilitating factors. The results of this study reports motivation factors for participation in parasport, experienced barriers and which resources that are of importance to facilitate parasport participation. Thus, association and organisations can use this knowledge to create strategies that can enable for more individuals to participate in parasport and make more to continue with parasport.
47
Widman, Andreas. "Is there a correlation between fear avoidance, disability and physical inactivity 2 years after surgery for chronic low back pain? : A cross-sectional study." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3212.
Full textAbstract:
Aims This study examines the effects of surgery for chronic low back pain (CLBP) as well as fear avoidance, disability and levels of rated physical activity in patients treated in 2011. An additional aim was to assess patient’s experience of physiotherapy in primary care following the surgery as well the effect of physiotherapy on above mentioned outcome measures. Method A cross-sectional study design was used and a stratified random sample from 189 patients who were treated surgically in a hospital setting. This resulted in a sample of 112 respondents, half of whom where female. Ages ranged between 25-78 years. Questionnaires were sent by mail and data from 79 patients was collected. Non-parametric statistics were used. Outcome measures used were Tampa Scale for Kinesiophobia, Roland Morris Disability Questionnaire and the physical activity scale. Results More than one in four patients reported high levels of kinesiophobia, more than one in three experienced disability and less than a third were physically active. Patients with total disc replacement had better outcome than patients with lumbar fusion. A higher degree of kinesiophobia correlated significantly to experiencing more disability (rs=0.53, p<0.001) and being less physically active (rs=-0.48, p<0.001), and there were significant negative correlations between disability and levels of rated physical activity (rs=-0.37, p<0.001). Rehabilitation in primary care did not affect the results significantly. Conclusions The results of this study hint that the fear avoidance model is relevant in patients treated surgically for chronic low back pain. Physiotherapists and other health care professionals should screen for these beliefs and try to target them. This may assist patients to pursue health promoting activities and activities in daily life.Syfte och frågeställningar Denna studie undersöker effekterna av kirurgi för kronisk ländryggssmärta liksom kinesiofobi, funktionsnedsättning och skattade fysiska aktivitetsnivåer hos patienter som behandlats under 2011. Ett annat syfte var att utvärdera patienternas upplevelser av sjukgymnastik i primärvård samt effekten av sjukgymnastik på ovannämnda utfallsmått postoperativt. Metod Tvärnsittsstudie med stratifierat randomiserat urval från 189 patienter som behandlats kirurgiskt i sjukhusmiljö. Detta resulterade i 112 respondenter, varav hälften var kvinnor. Åldrarna sträckte sig från 25-78 år. Enkäter från 79 patienter kunde analyseras. Icke-parametrisk statistik användes för analys. De utfallsmått som användes var Tampaskalan för kinsiofobi, Roland Morris funktionsnedsättningsskala och en skala för fysisk aktivitet. Resultat Mer än en fjärdedel av alla patienter rapporterade höga nivåer av kinesiofobi, mer än en tredjedel upplevde funktionsnedsättning och mindre än en tredjedel skattade sig som fysiskt aktiva. Patienter som opererats med diskprotes hade bättre resultat än patienter som opererats med steloperation. En högre grad av kinesiofobi korrelerade signifikant med att uppleva en större funktionsnedsättning (rs=0.53, p<0.001) och lägre skattad fysisk aktivitet (rs=-0.48, p<0.001). Det fanns även en signifikant negativ correlation mellan funktionsnedsättning och skattad fysisk aktivitet (rs=-0.37, p<0.001). Rehabilitering i primärvård påverka inte resultatet signifikant. Slutsats Resultaten i denna studie pekar mot att rädsla-undvikande-modellen är relevant hos patienter som behandlats kirurgiskt för kronisk ländryggssmärta. Sjukgymnaster och annan häslo- och sjukvårdspersonal bör undersöka om dessa tankar finns hos denna patientgrupp och behandla dem. Detta för att underlätta för patienter att delta i aktiviteter för förbättrad hälsa och aktivitet i dagliga livet.
48
Augustsson, Helena. "Den fysiska miljöns betydelse för personer med perceptionsstörningar : Verksamhetsnära pedagogers uppfattningar inom LSS-verksamheter." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73276.
Full textAbstract:
The purpose with the present study is to examine house pedagogues’ perceptions of how physical factors in the common areas of group homes affect people with perception disorders. The questions that the study further answers is whether adaptations in the physical environment have been implemented or need to be carried out based on the individual's needs, and whether the persons living in the group home have been involved in the design of the physical environment in the common areas. The people who is living in the group home have disabilities in the autism spectrum and intellectual disability of varying degrees. In order to answer these questions, I have conducted a survey with complementary interviews. The house pedagogues who participated in the study all work in group homes, which are governed by decisions under LSS, The Act on Support and Services for Disabled People. I have analyzed the result with the theoretical starting point KASAM, which is based on Antonovsky's concept of context. Antonovsky believes that the existence is comprehensible, manageable and meaningful when internal and external stimuli come in an orderly, structured and cohesive manner. The result of the study shows that the perceptions of house pedagogues are that difficulties in dealing with different forms of sensory experiences in the common areas of the group homes affect the people who is living there. The result also shows that adjustments have been made and that further adjustments would have to be made within the activities to meet the needs of people for the environment, and that in some of the activities, individuals have had the opportunity to influence the design of the physical environment in there living environment. This study can contribute to increased knowledge, through house pedagogues’ perceptions, about difficulties within different forms of sensory experiences for people with perception disturbances and in what areas there is a need for adaptation.Syftet med föreliggande studie är att undersöka verksamhetsnära pedagogers uppfattningar om hur fysiska faktorer i de gemensamma utrymmena på gruppbostäder påverkar personer med perceptionsstörningar. Frågor som studien vidare besvarar är om anpassningar i den fysiska miljön har genomförts eller behöver genomföras utifrån personernas individuella behov, samt om personerna som bor inom verksamheten varit involverade i utformningen av den fysiska miljön i de gemensamma utrymmena. Personerna som bor inom verksamheterna har funktionsnedsättning inom autism och utvecklingsstörning av varierad grad. För att kunna besvara dessa frågor har jag genomfört en enkätstudie med kompletterande intervjuer. Informanterna som deltagit i studien arbetar samtliga som verksamhetsnära pedagoger inom boendeverksamhet som styrs av beslut enligt LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Jag har analyserat resultatet med den teoretiska utgångspunkten KASAM som bygger på Antonovskys begrepp känsla av sammanhang. Antonovsky menar att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull när inre och yttre stimuli kommer på ett ordnat, strukturerat och sammanhängande sätt. Resultatet i studien visar att pedagogernas uppfattningar är att svårigheter att hantera olika former av sinnesintryck i de gemensamma utrymmena på gruppbostaden påverkar personerna som bor inom verksamheten. Resultatet visar även att anpassningar har genomförts och att ytterligare anpassningar skulle behöva genomföras inom verksamheterna för att tillgodose personernas behov av tillrättalagd miljö, samt att inom vissa av verksamheterna har personerna haft möjlighet att påverka vid utformningen av den fysiska miljön i de gemensamma utrymmena. Denna studie kan bidra med en ökad kunskap, genom verksamhetsnära pedagogers uppfattningar, om hur svårigheter att hantera sinnesintryck påverkar personer med perceptionsstörningar, samt inom vilka områden det finns behov av att genomföra anpassningar.
49
Engqvist, Carin, and Sara Nilsson. "Att ha personlig assistans i familjen : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36442.
Full textAbstract:
Ungefär 15 % av världens befolkning har en funktionsnedsättning, en del av dessa är i behov av stöd i sin vardag. För att ge ett gott stöd behövs insikt i individernas upplevelser. Syftet med studien är att beskriva kunskapsläget inom befintlig forskning gällande upplevelser av att leva i ett hushåll där en person till följd av fysisk funktionsnedsättning har personlig assistans, samt hur detta kan förstås utifrån person- och familjecentrering. En litteraturstudie har genomförts med sökning i 2 vetenskapliga databaser där 17 kvalitativa studier identifierats. Tematisk analys användes i bearbetandet av materialet. 3 huvudteman och 8 subteman togs fram. Dessa teman handlar om roller och relationer, hur assistansen kan bidra till en normal tillvaro samt att assistansen ibland kan bli till ett hinder. Resultatet visar att person- och familjecentrering kan öka tillfredsställelsen med assistansen.About 15% of the population in the world have a disability, some of whom need support in their daily lives. To provide good support, insight into the individuals' experiences is needed. The purpose of the study is to describe the state of knowledge in existing research regarding experiences of living in a household where a person due to physical disability requires personal assistance, and how this can be understood based on person- and family centering. A literature review was conducted with a search in 2 scientific databases. 17 qualitative studies were identified. Thematic analysis was used in the processing of the material. 3 main themes and 8 sub-themes were developed. These themes involve roles and relationships, how assistance can contribute to a normal life and that assistance can become an obstacle. The results show that person- and family centering can increase satisfaction with the assistance.
50
Karlsson, Fredrik, and Lukas Karlsson. "Tillgänglighet vid busshållplatser i stad och landsbygd : Ett arbete om tillgängliga busshållplatser i Västerås kommun." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78133.
Full textAbstract:
Uppsatsen syfte är att undersöka tillgänglighet vid busshållplatser i Västerås kommun och se om prioritering av tillgänglighet skiljer sig åt mellan stad och landsbygd. Arbetets utgångspunkt är att titta på huruvida Västerås kommun förhåller sig till de nuvarande riktlinjer för en tillgänglig busstrafik som Region Västmanland tagit fram. Studien fokuserar sig främst på fysiska funktionsnedsättningar och bygger på kvantitativa datainsamlings-metoder. För att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar, så tog vi hjälp av insamlad tidigare forskning, empiri och förhållning till Region Västmanlands riktlinjer. Resultatet vart att Västerås kommun prioriterar tillgänglighet i högsta grad i tätorten, medans det råder stora brister på landsbygdstrafiken.The intention of this essay is to investigate accessibility at bus stops in Västerås municipality and to see whether priority of accessibility differs between the city and countryside. The main point of this study is to see whether Västerås municipality relates to the current guidelines for an accessible bus traffic, as the Region of Västmanland has developed. This study focuses mainly on physical disabilities and is based on quantitative methods. To answer the purpose and questions, we took help from previously collected research, empiricism and relation to Region Västmanland guidelines. The result was that Västerås municipality prioritize accessibility mainly in the city, meanwhile there are major shortcomings in rural traffic.