Academic literature on the topic 'Fysisk självuppfattning'

Studier som berör ämnet hur fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet hos äldre är något som berör alla. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig påverka båda den fysiska och psykiska hälsan positivt. Mycket forskning är gjord på området, dock är de äldre underrepresenterade som målgrupp inom området. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet, med inriktning självkänsla och fysisk självuppfattning, hos äldre. Undersökningen innefattade en experimentell undersökningsmetod med en randominiserad, kontrollerad design. Försökspersonerna delades slumpmässigt in i vibrationsgrupp, styrkegrupp eller kontrollgrupp. Enkäterna som användes var PSPP (Physical self-perception profile) och RSES (Rosenbergs self-esteem scale). Dessa data behandlades med hjälp av SPSS 15,0, där mixed design för upprepade mätningar utfördes. Resultaten visade på en del signifikanta huvudeffekter. Det fanns dock ingen interaktion för någon av testerna, det vill säga det gick inte att se någon skillnad i förändring mellan grupperna. Alla grupperna visade på förbättringar, men ingen skillnad uppvisades mellan dem. Utfallet beror troligtvis på för få försökspersoner, kort undersökningsperiod, utformningen på enkäterna och sociala faktorer. /

The topic of this essay, does physical activity affect psychological well- being, aim to physical self-perception and self-esteem, on older people, and is a common interest for many people. A lot of research has been done to find out what the physical and psychological advantages of physical activity are, but not that much amongst elderly. The purpose of this dissertation was to find out how physical activity affects psychological well-being on elderly. The research design included both experimental and quantitative methods. The investigation groups where vibration -, strength - and control group. The questionnaires which where used were PSPP (Psychological self-perception profile) and RSES (Rosenberg’s self-esteem scale). The result was later handled with the computer program SPSS, 15, 0, where ANOVA-tests where applied. The result showed some significant main effects, but no interaction effects. In other words there were no differences between the groups in terms of change. All three groups showed improvements. These are probably a result of low power, too short investigation time, social factors and the design of the questionnaires.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan. För flickorna finns det samband mellan betyg i idrott och hälsa A och fysisk självkänsla samt betyg och fysisk kondition där samma trend som hos pojkarna visats. Däremot finns det hos flickorna inget samband mellan variablerna betyg i kursen idrott och hälsa A och fysisk styrka. Det finns heller inget samband mellan betyg och andelen flickor som angett låga värden för idrottslig kompetens.

I tidigare forskning går det att läsa att individers fysisk självuppfattning kan påverka deras beteende, attityder, upplevelser och känslor i förhållande till kroppen. Den fysiska självuppfattningen kan variera beroende på vilken situation personen befinner sig i. Det finns även en koppling mellan personers fysiska yttre och självuppfattningen som grundas i de västerländska normer som finns kring utseende och kroppsideal. Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnliga elevers fysiska självuppfattning och hur de upplever att den påverkar deras deltagande och syn på idrott och hälsa. En semistrukturerad intervjumetod användes för undersökningen och sex kvinnliga gymnasieelever deltog. Resultatet visar att respondenternas fysiska självuppfattning varierar beroende på vilken situation eleverna befinner sig i. Den teoretiska undervisningen framstår problematisk då läraren pratat om hälsa på ett vilseledande sätt utan att ta hänsyn till elever med bland annat ätstörningar. Samtliga respondenter anser att undervisningen om fysisk självuppfattning kan bli mycket bättre och att det är ett arbete för hela skolan. Då begreppet hälsa har många definitioner finns det goda möjligheter att vidga undervisningen om hälsa. Samhället överöser oss dagligen med hur vi kan uppnå hälsa genom att konstant förändra oss själva. Hälsa-undervisningen borde fokusera mer på att lära elever om självkärlek.
Previous research shows that an individual’s physical self-perception can affect their behaviour, attitudes, experiences, and emotions in relation to their body. The physical self-perception can vary, depending on the social situation that a person is in. There is also a connection between a person’s physical appearance and their self-perception that is based upon western norms connected to appearance and body ideal. The purpose of this study is to examine female students’ physical body-perception, and how they feel that this perception affects their participation and view in the subject physical education. Six female high school students participated in the semi-structured interviews that were used as a method in this study. The results show that the respondents’ physical sel-perception varied depending on which situation the students are in. Parts of the theoretical education appears problematic when the teacher misleadingly talking about health without taking into consideration that there might be students present, suffering from, for example, eating disorders. All the respondents believe that education on physical self-perception could improve and that this is something that concerns all parts of the school/education. The conception of health has many definitions and there are good possibilities for the health-education/ education on health to widen. Daily, the society provides us with information on how to become healthier by constantly changing ourselves. Education on health should focus more on teaching the students about self-love, than anything else.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete, är att lägga fram belägg för ett införande av dans på skolschemat. Med dans menar jag i det här fallet pardans, alltså en social form av dans där man dansar parvis kille&tjej. Den pardans som tas upp som ett exempel i detta arbete är den svenska "riksbuggen".

Jag vill i arbetet påvisa några av de största vinsterna med dans och även argumentera för hur dessa skulle kunna påverka elevers utveckling, både i skolan och på ett personligt plan. Målet med arbetet är att kunna ge lärare och skolledare ett kraftigt verktyg, med vilket de kan argumentera för ett införande av dans just på deras skola.

Grunden i mina argument vilar delvis på min egen erfarenhet av dans. Jag har dansat i över 15 år och har då provat en mängd olika former av dans, varav Bugg alltid varit den huvudsakliga. Sedan 1992 har jag tävlat i Bugg och sedan 1994 har jag även hållit kurser och träningar i Bugg. Jag försöker i litteraturdelen av arbetet att få ytterligare fog för mina argument och den sista delen jag grundat mina argument på, är de tre intervjuer jag genomfört.

Mitt huvudsakliga argument för ett införande av dans på skolschemat, är den mer utvecklade och en mer omfattande sociala interaktion mellan människor som dans skapar, alltså hur människor i ett samhälle egentligen ska vara mot varandra. Dans skapar automatiskt kroppslig och själslig närhet mellan personer och därigenom tillfredställs ett av våra mest grundläggande behov. Alla de vinster som den enskilde eleven gör i sin egen utveckling genom att dansa, kommer som en ren bonus. Jag syftar då exempelvis på saker som en positivare självbild och ett ökat självförtroende.

Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet.

Detta arbete handlar om att undersöka gymnasieflickors fysiska självuppfattning där syftet är att belysa och få en fördjupad förståelse för gymnasieflickors upplevelser av sin fysiska självuppfattning i ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna gällde följande; hur flickorna upplever sin kroppsliga kompetens och kroppsattraktivitet samt hur sociala interaktioner påverkar deras fysiska självuppfattning. Vi valde att endast undersöka flickors upplevelser. Detta gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer av tio flickor i en gymnasieklass i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes individuellt. Studien hade en fenomenologisk hermeneutisk ansats där förståelsen och beskrivningen av flickornas livssituation var av betydelse. Som grund för den teoretiska ramen använde vi oss av olika teorier inom området. Resultatet visade att flickorna överlag upplevde den egna fysiska självuppfattningen positivt. En implikation i resultatet kan vara tillvägagångssättet i urvalet av intervjupersonerna. Nyckelord: Fenomenologisk hermeneutik, fysisk kroppslig kompetens, kroppsattraktivitet, sociala interaktioner