Academic literature on the topic 'Fysprofilen'

AbstractCompetitive alpine skiing is a complex sport that requires high physical and technical competence. Testing the physical status of athletes may be important to increase their ability to achieve elite sport-specific performance. This study aimed to investigate the predictive power of the national test battery of the Swedish Olympic Committee (Fysprofilen) and anthropometric variables in the prediction of competitive performance of elite alpine skiers, indicated by Fédération Internationale de Ski points. Data from fourteen Swedish elite female alpine skiers were analyzed using bivariate and multivariate statistical methods. Physiological test results and anthropometric data could not generate significant bivariate or multivariate models for prediction of competitive performance. Multivariate regression (R2) and prediction (Q2) models for Fédération Internationale de Ski Slalom and Giant Slalom rank reached R2=0.27 to 0.43, Q2=+− 0.8 to−0.17, indicating no valid models. The overall interpretation of these and previous findings are that future test batteries must be validated before implemented, and that test results should be treated with caution when it comes to prediction of future competitive results. Applying tests that are not validated against competitive performance risk misleading coaches and training advisors who aim to increase the sports-specific performance of the individual athlete.

Bakgrund: Fysprofilen är Sveriges Olympiska Komittés (SOK) verktyg för att testa deras topp- och talangidrottare. Tidigare studier har visat att man kan förutspå basketprestation med olika typer av fystester där aerob kapacitet och styrka i både nedre och övre extremitet var signifikanta prediktorer. Dock har ingen studie undersökt om Fysprofilens tester samvarierar med prestation. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan basketprestation på spelplan med prestation i testbatteriet Fysprofilen som används regelbundet för unga landslagsspelare. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur prestationen i Fysprofilen förändras med stigande ålder.         Metod: Fysprofilen inkluderar tester inom aerob och anerob förmåga, power och styrka och genomförs på samtliga ungdomslandslagsspelare. Basketprestation definieras som speltid/match och poäng/match i Europamästerskapen i basket som genomförs varje år. Resultat: Linjära regressionsanalyser visade att Fysprofilens index för aerob kapacitet verkar vara den variabel som bäst kan förutspå prestation men att övriga tester/index i Fysprofilen inte samvarierar med speltid/match och poäng/match för ungdomslandslagsspelare i basket. ANOVA och efterföljande post hoc-test visade att det fanns skillnader mellan åldersgrupperna för samtliga index förutom det aeroba indexet. För styrke-, power och anaerobic index såg man ingen skillnad mellan 18- och 19- och 20-åringar varken för män eller kvinnor. Slutats: Förutom indexet för aerob kapacitet verkar Fysprofilens ingående tester/index inte kunna prediktera prestation i form av speltid/match eller poäng/match. Ungdomslandslagsspelare verkar inte utveckla sin kondition mellan 16-20 års ålder.

Aim The aim of the present study was to evaluate physical performance according to “fysprofilen” in skiers of the Swedish mogul ski team and to compare their physical performance at three test occasions during one year. Methods All eight elite mogul skiers at the Swedish national mogul ski team during the seasons 2011/2012 and 2012/2013 participated voluntarily in this study. The test battery “fysprofilen” was performed at three test occasions, October 2011, May 2012 and October 2012. Muscle strength was evaluated with squats, bench press and grip strength; power was evaluated with power clean, squat jump, countermovement jump with and without arm swing, Harre´s test and the 30 meters sprint. Aerobic capacity was evaluated with the Cooper test and anaerobic capacity with 150 meters sprint, chin-ups, dips and trunk flexion. The individual test results regarding all eight mogul skiers from the first test occasion are presented. Each test result was also transformed to points between 1 and 10 according to suggested values for mogul skiing in “fysprofilen”. Ten points represent the level of international elite athletes and 1 point the level of national elite athletes. The average point for the following categories, muscle strength, power, aerobic capacity and anaerobic capacity, was calculated and defined as the subject´s “fysindex”. The average points were compared individually for each subject between the three test occasions. Results All eight subjects participated at the first test occasion; four subjects participated in at least two test occasions. The other four subjects were injured during the study period and were therefore only able to participate in one out of the three test occasions. One subject showed impaired results in all variables of the “fysprofilen” between the first and second test occasion, and an increase in all points at test occasion three. One subject increased his points between the first and second test occasion and between the second and third test occasion except for power. One subject increased all variables between test occasion one and three, and was injured at test occasion two. Another subject showed impaired results in muscle strength and power but an increase in “fysindex” and anaerobic capacity between test occasion one and two and was injured at test occasion three. Conclusion This study showed varied results in physical performance as measured with “fysprofilen” at three test occasions during one year. The most obvious improvements, with increased test results, were found to be between test occasion one and three. The results implies that preseason training was efficient for increasing physical capacity but the physical training during the competitive season most likely was not enough to maintain the same improvements. The variations in the test results can mainly be explained by individual differences, though.
Syfte Syftet med denna studie var att utvärdera fysisk prestation (fysisk profil) utifrån ”fysprofilen” hos skidåkare i det svenska puckelpistlandslaget samt att jämföra deras fysiska prestation vid tre olika testtillfällen under ett år. Metoder Samtliga åtta puckelpiståkare i det svenska landslaget under säsongerna 2011/2012 och 2012/2013 deltog frivilligt i studien. Testbatteriet som bestod av ”fysprofilen” genomfördes vid tre tillfällen, i oktober 2011, maj 2012 och oktober 2012. Muskelstyrka bedömdes med knäböj, bänkpress och gripen, power bedömdes med frivändning, squat jump, countermovement jump (med och utan armsving), Harres test samt 30 meter sprint. Aerob förmåga utvärderades med Coopertestet och anaerob förmåga med 150 meter sprint, chins, dips och brutalbänk. Samtliga uppmätta testresultat från det första testtillfället redovisas individuellt för de åtta puckelpiståkarna. Varje övning poängsattes mellan 1 och 10 enligt aktuella gränsvärden för puckelpiståkare i ”fysprofilen”, där 10 poäng motsvarar internationell elitnivå och 1 poäng nationell elitnivå. Medelvärdet i poäng beräknades för följande kategorier, muskelstyrka, power (explosiv styrka), aerob förmåga och anaerob förmåga samt definierades som försökspersonens ”fysindex”. Dessa medelpoäng jämfördes mellan de tre testtillfällena för varje enskild försöksperson. Resultat Samtliga åtta försökspersoner genomförde det första testtillfället och fyra försökspersoner genomförde minst två av de tre testtillfällena. De övriga fyra försökspersonerna kunde bara delta i ett av de tre testtillfällena på grund av skador. En försöksperson minskade sina resultat för samtliga variabler mellan första och andra testtillfället, för att sedan förbättra samtliga resultat till tredje testtillfället. En försöksperson ökade samtliga variabler mellan första och andra testtillfället och ökade samtliga variabler, förutom power, mellan andra och tredje testtillfället. En annan försöksperson ökade samtliga variabler mellan testtillfälle ett och tre och var skadad vid tillfälle två. En försöksperson påvisade minskad muskelstyrka och power men ökat ”fysindex” och anaerob förmåga från testtillfälle ett till testtillfälle två och var skadad vid tillfälle tre. Slutsats Föreliggande studie visade att resultaten varierade vid tre olika testtillfällen under ett år. Störst förbättring noterades från mätning ett till tre. Resultaten tyder på att försäsongsträningen sannolikt är effektiv för att öka fysisk kapacitet men att fysträningen under tävlingssäsong inte är tillräcklig för att bibehålla samma förbättrade fysiska kapacitet. Variationerna i testresultaten kan framför allt förklaras av individuella skillnader.

Introduktion/bakgrund: Genom att testa basketspelarens fysiska prestation belyses eventuella brister och förenklar skadepreventionsarbetet för fysioterapeuter. Alla ungdomslandslagsspelare mellan 16-20 år kallas av Svenska basketbollförbundet (SBBF) för att göra Fysprofilen. Det saknas kravprofil baserat på ungdomars prestation, vidare behövs en kravprofil utifrån tidigare ungdomslandslagsspelares testresultat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de svenska ungdomslandslagsspelarna i baskets kravprofil ser ut i styrka, kondition och power beroende på deras längd, kön och landslagskategori; U16, U18 samt U20. Metod: 1343 ungdomslandslagsspelare i U16, U18 och U20 som testats i Coopers, knäböj, bänkpress, CMJ (a), 30m sprint år 2005-2017 inkluderades. Testresultaten bearbetades i Microsoft Office Excel och samlades in av en anställd åt SBBF. Datan avidentifierades innan det nådde författarna. Resultat: Resultatet har ställts upp i fem tabeller . Generellt sett var de längre personerna svagare, sprang långsammare och hoppade kortast jämfört med de korta både för herrarna och damerna. Standardavvikelsen var stor för alla grupper i alla test. Konklusion: Det behövs en kravprofil som är anpassad efter landslagsungdomarnas fysiska kapacitet som är uppdelad efter de olika positionerna i basket.

By better understanding the physical demands placed on specific sports, the understanding of which physiological assessment methods that are most relevant will increase. In line with this notion, The Swedish Olympic Committee has designed a general test battery (Fysprofilen) that aim to identify the sub-capacities of athletes. However, because the test battery is not sports-specific its feasibility has been questioned by both researchers and users. Also, relatively little is known about the athlete’s perception of the relevance of Fysprofilen, or their motivation and attitude towards training and performing on these tests. Thus, the overall purpose of the present study was to investigate how athletes in the National Swedish snowboarding and freesski teams perceive Fysprofilens feasibility. Semi-structured interviews based on the theoretical frameworks Theory of planned behavior and Self-determination theory were conducted with four male participants, and later interpreted by means of thematic analysis. The results indicate that Fysprofilen is generally considered to be relevant and important for evaluating the training effects and future development areas. The tests are generally considered to be fun and rewarding to perform, but certain parts of the test battery such as the upper body tests are considered to be of no relevance to the sports, which also has a negative effect on their motivation and attitude to perform at these tests. Furthermore, it is expressed that it is more motivating to perform on tests that feel meaningful, which also contributes to making these tests more prioritized. Lower extremity and aerobic tests are considered to be most relevant to performance in the sport. Against this background, Fysprofilen is considered to be an important part of an athlete’s development but it should be further examined if the including tests could improve its relevance to the specific sport.
Genom att förstå den specifika idrottens fysiska krav, kan också förståelsen öka kring vilka fysiologiska mätmetoder som är mest relevanta. Sveriges Olympiska kommitté har i linje med detta utformat ett generellt testbatteri (Fysprofilen) för att identifiera dessa delkapaciteter hos idrottare. Dock har testbatteriet fått kritik från såväl forskare som användare eftersom den inte är idrottsspecifik. I tillägg vet vi relativt lite om idrottarnas upplevelse av Fysprofilens relevans för deras specifika idrott, eller om deras motivation och inställning till att träna och utföra dessa tester. Således var det övergripande syftet med denna studie att undersöka detta hos utövarna i det svenska snowboard- och freeskilandslaget.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra manliga deltagare och utgick från två teoretiska ramverk (Theory of planned behaviour och Self determination theory), och tolkades sedan utifrån en tematisk analys. Resultatet i studien visade att Fysprofilen upplevs generellt sett vara ett relevant och viktigt verktyg för att utvärdera träningseffekter och kartlägga utvecklingsområden. Testtillfällena upplevs överlag vara roliga och givande att utföra, men vissa moment som exempelvis överkroppstesterna upplevs sakna relevans för idrotten, vilket har en negativ effekt på deras motivation och inställning till att prestera på dessa tester. Det ges vidare utryck för att det är mer motiverande att genomföra och prestera på de tester som känns meningsfulla, vilket också bidrar till att dessa tester prioriteras mer. Tester för nedre extremiteter och konditionstester anses vara mest relevanta för prestation inom idrotten. Mot denna bakgrund anses Fysprofilen vara en viktig del i idrottarnas utveckling, men bör vidare granskas om de inkluderande testerna kan förbättra sin relevans till den specifika idrotten.

Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml∙min-1∙kg-1 (P<0,01). Korrelationen mellan det beräknat tesvärde och tabellplacering var signifikant (r=-0,535)(P<0,001). Anaerob effekt mättes genom anaerob uthållighet, snabbhet och explosivitet. Skillnaden mellan lagen i anaerob uthållighet var (69,1-71,9sek) (P<0,05) och korrelationen till tabellplaceringen var signifikant (r=0,316)(P<0,001). Sambandet mellan snabbhet, explosivitet och tabellplacering var också signifikant (r=0,453)(P<0,001), (r=-0,228)(P<0,01). Styrka mättes med sex olika övningar där det fanns skillnader mellan lagen (P<0,05) men inget samband med tabellplacering. Dessa resultat tyder på att de fysiska parametrar som har störst betydelse för en ishockeymatch är aerob effekt, men att även anaerob effekt har stor betydelse. I denna studie saknar spelarens styrka och storlek samband till tabellplacering.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att beskriva svenska elitseglares fysiska kapacitet mätt med Sveriges Olympiska Kommittés Fysprofil. Metod Fjorton svenska seglare på elitnivå, fem kvinnor och nio män, inkluderades i studien för att genomgå Svenska Olympiska Kommitténs Fysprofil, innehållande följande tester; roddergometer, brutalbänk, chins, greppergometer, knäböj med skivstång, bänkdrag, squat jump och counter movement jump med armsving. Testerna utfördes på Bosön (Stockholm). Statistiska analysen utfördes med programmet Statistica för jämförelse inom och mellan testpersonerna och presenteras som medelvärde och standardavvikelse (SD) . Resultat Maximal syreupptagningsförmåga mätt med roddergometer var för kvinnor 2,9L/min (0,1) och män 4,7L/min (0,5). Syreupptagningsförmågan per kilo kroppsvikt och minut för kvinnor 46,7ml (1,7) och för män 58,4ml (3,2). Den uppmätta roddsträckan under fyra minuter var för kvinnor 1040,8m (9,1) och för män 1215,3m (53,7). Vid test av dynamisk muskulär uthållighet i brutalbänk klarade kvinnorna 17,3st (2,5) och männen 18,2st (2,7) och under chins-testet klarade kvinnorna 8,7st (1,5) och männen 15,9st (4,0). Vid test av maximal styrka under ett knäböjtest uppnådde kvinnorna 71,3kg (7,8) och männen 110,0kg (18,3) och under bänkdragstest klarade kvinnorna 51,5kg (7,8) och männen 81,7kg (7,9). För Maximal greppstyrka i vänster/höger hand var för kvinnorna 42,1kg (5,7)/42,7kg (6,3) och för männen 57,7kg (8,1)/59,6kg (9,1). Kvinnornas hopphöjd vid Squat jump test var 29,5cm (2,1) och männens var 37,7cm (4,2). Den uppmätta hopphöjden under Counter Movement Jump med armsving var för kvinnorna 36,0cm (4,5) och för männen 46,9cm (5,1). Slutsats Sammanfattningsvis så tycks svenska seglare, män och kvinnor inneha god kardiovaskulär förmåga och styrka, jämfört med en normalpopulation. Fysprofilen som helhet är ett lovande screening instrument, men reliabiliteten under testning behöver stärkas och en del av de inkluderade testerna i Fysprofilen för svenska elitseglare som helhet kan avseende validiteten starkt ifrågasättas.

Introduktion: Runt om i Sverige finns olika idrottslabb som utför fystester. Det finns krav på idrottsrörelsen för att utveckla parasporten och till vår kännedom finns ingen fysprofil publicerad för personer med funktionsnedsättning. Paraidrottare har olika diagnoser och i denna studie modifierades fystester för personer med cerebral pares, spina bifida, trauma och polio. Syfte: Modifiera, anpassa och utvärdera Sveriges Olympiska Kommittés fysprofil för paraidrottare med olika typer av diagnoser där personerna har funktion i övre extremitet, samt sitter i rullstol. Metod: Femton personer deltog i studien efter förfrågan från Svenska Handbollsförbundet. Fystesterna utfördes i tre omgångar på Blekinge Health Arena. I studien ingick även en kvalitativ mätning i form av ett självskattningsformulär. Testerna som utfördes var gripen, dips, chins, bänkpress, bänkdrag, sprint, Harres och Beep-test. Resultat: Chins, bänkpress, Beep-test, Harres och sprint modifierades och anpassades. Resterande tester blev desamma som originaltesterna. Resultaten visade att det var möjligt att utföra de modifierade fystesterna för de olika diagnoserna. Självskattningsformulären visade att deltagarna tyckte att testerna var ett bra sätt för att testa deras idrottsprestation. Konklusion: Det var möjligt att modifiera och anpassa Sveriges Olympiska Kommittés fysprofil för paraidrottare. Modifierade fysprofilen är användbar för paraidrottare och testar de parametrar som är viktiga.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att studera rörelsemönster och ingripanden hos en Allsvensk toppklubbs herrfotbollsmålvakter under matcher säsongen 2013. Studien är en fallstudie av deskriptiv karaktär. Följande frågeställningar formulerades:  Vilka aktioner används av målvakter i försvars- respektive anfallsspel?  Vilka faktorer och aktioner är det som inverkar mest på målvakten i samband med insläppta mål? Metod För att besvara syftet och frågeställningarna har videoinspelningar av målvakters agerande under matcher gjorts. Studien omfattade tre herrmålvakter i en Allsvensk toppklubb under säsongen 2013. Med hjälp av tidigare utförda studier och kontakt med olika aktörer, förbund, kommittéer samt individer, gavs möjligheten att skapa en struktur för vilka egenskaper och kapaciteter som skulle analyseras vid granskningen av de gjorda videoinspelningarna. För varje match studerades vilka och hur många aktioner målvakterna utfördes, både i försvars- och anfallsspel samt deras aktionstid. Dessutom analyserades målvakternas agerande i samband med insläppta mål. Resultat Den mest och minst förekommande försvarsaktionen var när målvakten hoppade i sidled (61,9 gånger/match) respektive gjorde en box (0,4 gånger/match). Vid anfallsaktioner var den mest och minst använda en utspark (13,4 gånger/match) respektive en inpass (2,4 gånger/match). Förhållandet mellan dessa två grupper visa att en match består utav 75 % försvarsaktioner och 25 % anfallsaktioner. De aktioner och faktorer som inverkade mest på målvakterna i samband med insläppta mål var dels missbedömningar av situationer som ledde till antingen ingen aktion alls eller till en felaktig aktion, dels långsamma förflyttningar som ledde till felaktiga aktioner. Slutsats Slutsatsen av studien är att fler matcher och betydligt fler målvakter måste ingå i en undersökning av detta slag för att resultaten skulle kunna ligga till grund för att skapa en kravprofil för fotbollsmålvakter.