Academic literature on the topic 'Gågata'

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata. Undersökningar har gjorts i form av litteraturstudier, intervju- och enkätundersökningar samt besök i olika stadsmiljöer. Förslagen vi tagit fram innefattar allt ifrån ombyggnationer och allmänna upprustningar till torghandel och affischering. De största åtgärdsförslagen har vi förutom i text valt att visualisera med olika ritningar medan mindre förslag endast nämns i text.

In the outskirts of Växjö many shoppingmalls are vastly expanding which in time could pose a threat to the city centre. Växjö city is, in shoppingaspects dominated by one main street, Storgatan. To achieve a more competitive central part of the city and complex street network, a widening of the center would be preferred. Closest at hand for a widening of the city centre is the paralell pedestrian street Sandgärdsgatan, which today is thought of as a backstreet. Our project is to propose examples on how to turn Sandgärdsgatan into a more attractive pedestrian street. Research have been carried out in the form of literaturestudies, interviews and polls aswell as fieldtrips to various urban environments. The proposals we have created include everything from remodelling and general restorations to street markets and placarding. The main proposals aside from being presented in text are also visualised in drawings whilst smaller changes are only mentioned in text.

Syftet med studien är att med hjälp av observationer och intervjuer undersöka hur Södra Förstadsgatan i Malmö påverkas av en omläggning från trafikerad väg till gågata. Undersökningen svarar på vad en gågata skulle innebära för brukarna längs gatan. Det visar sig att trafikmiljön är dålig både för gång- och cykeltrafikanter, men även för näringsidkarna. Dock är näringsidkarna oroliga för hur försäljningen ska gå om bilar inte kan köra längs gatan. Utifrån Gehls kvalitetskriterier observeras gatan och det framkommer att kvaliteterna brister på flera punkter. Genom en intervju med Klas Nydahl visar han en skepsis gentemot att upprätta en gågata då han anser att den blir för lång och det blir ohållbart för småbutikerna längs gatan att hålla sig kvar. Med teorierna visar studien på att en gågata skulle förbättra trafikmiljön men också rent utav kunna gynna näringsidkarna med en ökad försäljning.
The purpose of this study is to explore how Södra Förstadsgatan in Malmö will be affected by a shift from being a trafficked road to a pedestrian walkway. The study presents the findings of what a pedestrian walkway would mean for users along the street. It turns out that the traffic environment is bad for not only pedestrians and cyclists, but also for businesses. However, traders are worried about how sales would be affected should cars be unable to drive down the street. Based on Gehl's quality criteria, the street is observed and it appears that the qualities of the street lack on several points. In an interview with Klas Nydahl, he shows scepticism towards the establishment of a pedestrian walkway as he believes that the street will be too long thus becoming unviable for small shops along the street to maintain itself. Theories presented points to that a pedestrian walkway would not only improve the traffic environment but also benefit the traders with increased sales.

Hållbarhetsarbetets framväxt i många kommuner i Sverige har kommit att beröra trafikslagen gång ochcykel. Detta har bland annat lett till att gång och cykel har prioriterats i trafikplaneringen i Sverige påsenare tid. I planeringsdokument hör ofta planering för att koncentrera gående till gångstråk och gågator ofta ihop med ambitioner om ökat liv och rörelse i staden. Även ökat stadsliv beskrivs i nationella ochlokala planeringsdokument som en effekt av ökad koncentration av gående på gatorna i centrum. Gående är det långsammaste trafikslaget och upplevelsen av omgivningen kan därför bli starkare än förandra trafikslag med högre hastigheter. När gående separeras från andra trafikslag (genomexempelvis att hänvisa gående till gågator) verkar stadslivets uppkomst och utveckling underförstådd. Samtidigt som stadslivet ofta beskrivs vara en central aspekt i planeringen så relateras den sällan till vilken roll det fysiska rummets utformning och möbleringen har för gåendes förutsättningar till rörelseoch interaktion. Detta synliggör ett kunskapsbehov att skala ner det abstrakta stadslivet till vaddet betyder i praktiken och hur olika utformningar relaterar till människans sociala samspel på gågator. Syftet är att åskådsliggöra relationen mellan de sociala värdena och den fysiska utformningen pågågator genom att studera Eskilstuna gågata. Vidare är tillvägagångsättet att se på samband mellan Jan Gehls och William Whytes resultat för tidigare observationsstudier och denna studies resultat. Detta görs med fokus på målgruppen; gående, som huvudanvändare av gågatan. Hur gåendes sociala samspel och rörelsemönster ser ut på gågatan sätts i relation till huruvida olika utformningar och möbleringar av gatan kan anses främja ett ökat stadsliv eller inte. Syftet är vidare att konkretisera vilka sociala värden som kan lyftas vid olika utformningar med utgångspunkt från Eskilstuna gågata. Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första delen presenterar hur en gågata och den gående beskrivs i nationella planeringsdokument samt vilka egenskaper dessa har. I den första delen presenteras även det sociala samspelets relation tillden fysiska miljön i både tidigare forskning och teori. I denna del presenteras en arbetsmodell som visar tillvägagångssättet och metoden för fallstudien. I en andra del presenteras uppsatsens fallstudie. Eskilstunas gågata (delar av Kungsgatan) planeras att byggas om vilket gör studieområdet högst aktuellt för studien. När gågatan byggs om skapasmöjlighet att utforma och möblera gatan utefter de sociala värden som finns idag. Resultatet utifrån inventering och observation av sociala beteendemönster på gatan visar exempelvis att entréer ärden mest attraktiva platsen även när det inte finns planerade sittplatser i närheten. Istället förbänkar blir planteringar i anslutning till entréerna populära. Det identifieras att vissa typer av utformningar och sätt att möblera gatan på inte verkar bidra till social interaktion på gatan medan andra utformningar i större utsträckning bidrar till detta. Uppsatsen avslutas med sammanfattande ideér och slutsatser för hur det framtida utformningsarbetet kan lyfta de befintliga sociala värdenasom finns på gågatan och därmed främja social interaktion.

I städer runt om i världen omvandlas körfält och parkeringsplatser till ytor för gående och rekreation. Bilens och vägtrafikens dominans ifrågasätts och människan till fots tillåts ta plats. Gående fyller en avgörande roll i den levande och hållbara staden. För att skapa rum för gående krävs dock en utformning som lockar till vistelse och rekreation genom trivsamma miljöer. Vid omvandlingen av trafikmiljöer till trivsamma vistelsemiljöer behöver trafiknätet i staden anpassas till en mer bilfri livsstil och trafikens utmaningar behöver lösas på andra sätt. Varje plats har sina egna förutsättningar vilket påverkar resultatet.  Götgatan på Södermalm i Stockholm är en huvudgata och ett viktigt stråk mellan norr och söder. Gatan har en lång historia och har förändrats flera gånger. Dagens gata har stora flöden av gående men samtidigt tar bilarna en stor plats i gaturummet. Denna rapport syftar till att undersöka i vilket utsträckning gatan kan göras mer trivsam för gående genom att ta bort biltrafiken från gatan. Kriterier för trivsamma gaturum och bilfri trafikplanering har studerats och lett fram till insikten att ytorna behöver omgestaltats för att skapa den miljö som krävs. Platsinventering av södra Götgatan och intervju med en tjänsteman från Stockholms stad ger underlag för att bedöma vad som är möjligt att göra på platsen.  Analysen visar att en fullskalig gågata från Folkungagatan till Ringvägen är svår att genomföra utan att negativa effekter kommer drabba resten av stadsdelen. Gatans bredd och längd gör det svårt att motivera en gågata. Slutsatsen är att mindre omfattade åtgärder kan tillföra de värden som behövs och att säsongsmässiga gågator kan vara ett alternativ som inte i för stor utsträckning påverkar tillgängligheten negativt.
In cities around the world, lanes and parking lots are being converted into areas for walking and recreation. The dominance of the car and road traffic is questioned and life on foot is allowed to take over. Walking has crucial role in the vibrant and sustainable city. To create space for pedestrians, however, a design is required that attracts visit and recreation through pleasant environments. When transforming traffic environments into pleasant living environments, the traffic network in the city needs to be adapted to a more car-free lifestyle and the challenges of traffic need to be solved in other ways. Each place has its own conditions, which affects the result. Götgatan on Södermalm in Stockholm is a main street and an important link between north and south. The street has a long history and has changed several times. Today's street has large flows of pedestrians, but at the same time the cars take up a large part in the street space. This report aims to investigate the extent to which the street can be made more pleasant for pedestrians by removing car traffic. Criteria for pleasant street spaces and car-free traffic planning have been studied and led to the realization that the surfaces need to be redesigned for the purpose. Site inventory of southern Götgatan and an interview with an official from the city of Stockholm provide a basis for assessing what is possible to do on the location. The analysis shows that a full-scale pedestrian street from Folkungagatan to Ringvägen is difficult to implement without negative effects distressing the rest of the district. The width and length of the street make it difficult to motivate a pedestrian street. The conclusion is that less extensive measures can add the values needed and that seasonal pedestrian streets can be an alternative that does not have too much negative effect on accessibility.

Detta examensarbete behandlar konceptet sommargågator i Stockholm som ett offentligt vardagsrum med möjlighet att främja social interaktion mellan människor och möjliggöra vardaglig aktivitet. Syftet med denna studie är att undersöka sociala vistelsevärden kopplade till sommargågator samt identifiera aktiviteter och funktioner som kan stärka sommargågatans attraktionskraft, så att det blir ett gemensamt vardagsrum som attraherar och lockar olika målgrupper. Dagens sommargågator i Stockholm tenderar att kretsa kring uteserveringar och konsumtion. Målet med denna studie är därför att finna sätt att mildra dess påverkan på sommargågatans karaktär, genom att komplettera med nya funktioner och aktiviteter som inte enbart är relaterade till konsumtion. På så sätt kan sommargågatan bli en mer inkluderande plats som inte utesluter de som inte har ekonomi nog att konsumera för att ta del av det offentliga utrymmet. Staden har historiskt sett planerats utifrån människan där gatumiljöerna utformades utifrån gående och var platser för möten (Faskunger 2007; Gehl, 2010). Dock går det idag att se att den mänskliga skalan har förlorats i planeringen när konkurrensen mellan bilen och människan om stadens ytor har intensifieras (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). En tät stad kan bidra med bättre förutsättningar för aktiva transportmedel samtidigt som det främjar det sociala livet i staden, eftersom en ökad mängd människor på samma plats medför större möjligheter för människan att träffa andra människor, vilket är en viktig aspekt av det offentliga rummet (TRAST, 2015). Vidare har aktiviteter i stadsrummet stor betydelse för spontana möten och social kontakt mellan människor, vilket i sin tur bidrar till ökat stadsliv (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). Stadens utformning påverkar de aktiviteter som tar plats i staden, vilket i sin tur påverkar skapandet av sociala kontakter mellan människor. Människor i rörelse skapar ständigt variation, vilket skapar en stimulerande miljö som utgör en mycket stor attraktionskraft (Gehl, 2010). Med utgångspunkt i detta är det möjligt att undersöka vad som lockar människor till sommargågatan. Enligt Jan Gehl krävs att stadens offentliga rum ska bjuda in till vistelse för att locka dit människor, detta uppnås genom att platsen uppfyller samtliga krav som en livlig, säker, hållbar och hälsosam plats (Gehl, 2010). Vidare är av stor betydelse att människorna på platsen inte känner sig exkluderade (Montgomery, 2013). I Stockholm finns stora sociala klyftor mellan grupper och olika områden, därför är välfungerande offentliga utrymmen av stor betydelse för ökad social sammanhållning i staden (Stockholms stad, 2015; 2016a). Genom kvalitativa metoder i form av litteraturstudie och intervjuer, har kvalitativ och kvantitativ data behandlats i denna studie. Detta har lett fram till identifieringen av sex funktions- och aktivitetsgrupper av stor betydelse för sommargågatans attraktionskraft för olika målgrupper. Dessa grupper av funktioner och aktiviteter ligger till grund för den kvalitativa omvärldsanalys som genomfördes för att identifiera lämpliga referensprojekt att införa på sommargågator i Stockholm. En fallstudie genomfördes på Swedenborgsgatan på Södermalm i Stockholm för att genom platsbesök och analys av tidigare kvantitativa studier på gatan, analysera en befintlig sommargågata och sätta teori i verkligt kontext. Utifrån omvärldsanalysen presenteras en vision för hur Swedenborgsgatan som sommargågata kan kompletteras med funktioner och aktiviteter, för att bli en mer inkluderande och attraktiv plats, för olika målgrupper. Detta examensarbete visar på att sommargågator i Stockholm tenderar att kretsa kring konsumtion och uteserveringar, vilket riskerar att enbart locka en homogen grupp människor som har råd, tid och vilja att vistas i en sådan miljö. Vidare identifieras gemensamma vistelsevärden av en sommargågata, vilka bidrar till att människor, oberoende av kön, ålder eller socioekonomisk bakgrund, vill vistas på gatan. Även de sociala aspekter sommargågatan kan bidra med i staden identifieras. Denna studie visar på stor potential för sommargågatan att stärka det sociala livet i staden och motverka exkludering, genom implementering av rätt funktioner och aktiviteter som kompletterar platsen utifrån dess specifika egenskaper. På så sätt kan sommargågatans attraktionskraft öka bland samtliga målgrupper. Vidare visar denna studie på att sommargågator inom Levande Stockholm har stor möjlighet att bli ett gemensamt vardagsrum som tilltalar olika samhällsgrupper, dock kvarstår flertalet utmaningar.
This thesis deals with the temporary summer pedestrian streets in Stockholm as a public living rooms that promotes social interaction between people and enables everyday activity. The purpose of this study is to investigate social values of stay associated with summer pedestrian streets and to identify activities and functions that can strengthen the attractiveness of the summer pedestrian streets so they become common living rooms that attracts different target groups. Today’s summer pedestrian streets in Stockholm tends to focus around outdoor cafes, restaurants and consumption. The aim of this study is therefore to find ways to mitigate their impact on the character of the summer pedestrian streets, by supplementing with new functions and activities that are not solely related to consumption. In this way, the summer pedestrian street can become a more inclusive place, which does not exclude those who do not have finances enough to consume in order to take part in the public space. Historically, the city has been planned based on humans’ actions and interactions, the street environments were designed for pedestrians (Gehl, 2010; Faskunger 2007). However, today it is possible to see that the human dimensions in planning has disappeared, since the competition for the city’s surfaces intensified between pedestrians and cars (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). A dense city can provide better conditions for active means of transport, while also promoting the social life of the city, as an increased amount of people in the same place leads to greater opportunities for people to meet other people, which is an important aspect of public space (TRAST, 2015). Furthermore, activities in urban settings are of great importance for spontaneous meetings and social contact, which in turn contributes to increased urban life (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). The city’s design affects the activities that take place there, which in turn affect the creation of social contacts between people. People in motion are constantly creating variation, creating a stimulating environment that comprise a very great attraction (Gehl, 2010). Based on this, it is possible to investigate what attracts people to the summer pedestrian street. According to Jan Gehl, the city’s public spaces are required to invite people to stay to attract people, this is achieved if the place fulfill the requirements as a lively, safe, sustainable and healthy place (Gehl, 2010). Furthermore, it is of great importance that people who use the public place does not feel excluded (Montgomery, 2013). In Stockholm, there are large social divisions between groups and different areas, therefore well-functioning public spaces are of great importance for increased social cohesion in the city (Stockholms stad, 2015; 2016a). Through qualitative methods in the form of a literature study and interviews, qualitative and quantitative data has been handled in this study. This has led to the identification of six groups of functions and activities which are of great importance for the summer pedestrian streets’ attraction for different target groups. These groups of functions and activities form the foundation of the qualitative global analysis that was carried out to identify suitable reference projects to introduce on summer pedestrian streets in Stockholm. A case study was carried out at Swedenborgsgatan on Södermalm in Stockholm to analyze an existing summer pedestrian street and place theory in a real context, through site visits and analysis of previous quantitative studies on the street. Based on the global project analysis, a vision is presented for how Swedenborgsgatan as a summer pedestrian street can be supplemented with functions and activities, to become a more inclusive and attractive place, for different target groups. This thesis shows that summer pedestrian streets in Stockholm tends to revolve around consumption and outdoor cafes and restaurants, which risks only attracting a homogeneous group of people who can afford, have time and desire to stay in such an environment. Furthermore, common values of stay at the summer pedestrian street are identified, which contributes to people, regardless of gender, age or socio economic background, wanting to stay at the summer pedestrian street. The social aspects that the summer pedestrian street contributes with are also identified. This study shows great potential for summer pedestrian streets to strengthen the social life of the city and counteract exclusion, by implementing the right functions and activities, that complement a site based on its specific characteristics. In this way, the attraction of the summer pedestrian street can increase among all target groups. Furthermore, this study also shows that the summer pedestrian streets within Levande Stockholm have great opportunities to become common living rooms that appeals to different social groups, however, many challenges still remain.

This study aims to identify and describe discourses about the city and how they appear from different stakeholder’s views regarding the transformation of Storgatan to a pedestrian street during the summer in Linköping city. This creates a deeper insight into how work towards sustainability become visible in the planning of the inner city. The study uses a discourse analysis of interviews and texts to study which identified discourses about the city become apparent. Conflicts that appear regarding the transformation of Storgatan is also analyzed. Results show that while different stakeholders follow similar discourses about the city regarding their ideal, they are also expressed in different ways and can relate to different meaning. The conclusion is that the different stakeholders largely agree that the implementation of a pedestrian street on Storgatan is something positive, and that a good foundation for an eventual future permanent implementation of the pedestrian street is shown.
Studien syftar till att identifiera och beskriva vilka diskurser om staden som blir framträdande hos olika aktörer i samband med Storgatans omvandling till sommargågata och därigenom få en fördjupad förståelse för hur arbetet mot hållbarhet tas i uttryck i innerstadsplaneringen. Det görs via en diskursanalys av intervjuer och texter, där tidigare identifierade diskurser om staden används. Samtidigt undersöks även vilka konflikter som finns kring Storgatans omvandling. Resultaten visar att de olika aktörerna har liknande diskurser kring deras vision av stadens utformning, dock tar de sig i uttryck på olika sätt. Konflikter och utmaningar som uppstår kopplat till detta gäller främst trafiken i området där den största utmaningen är kollektivtrafikens omflyttning. Slutsatsen är att de olika aktörerna som varit delaktiga i studien generellt sett ställer sig positiva till gågatans implementering och det också finns en god grund för en eventuell framtida permanent implementering av den.