Academic literature on the topic 'Gamla testamentets exegetik'

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.

 

Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod.

Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.

 

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:

• På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?

Min följdfråga är:

• Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?

Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.

Det har alltid funnits olika tolkningar och syn på olika bibliska texter. En av dessa texter som har varit grund till många olika teorier är Daniels bok. Diskussionerna kring denna bok har i huvudsak handlat om när och av vem boken är skriven och med det huruvida den är en profetisk eller en apokalyptisk text.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en text tagen ur bibeln kan komma att tolkas på så olika sätt av olika religiösa samfund. Studien behandlar Daniels bok och huruvida denna text från gamla testamentet är en profetisk eller en apokalyptisk text. Arbetet behandlar också hur texten tolkas ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. De samfund som studerats i arbetet är Jehovas vittnen och Sjundedagsadventisterna. Jehovas vittnen representerar ett samfund med stark tro till att Daniel själv skrev boken under sin livstid och att boken är en profetisk text. Sjundedagsadventisterna representerar i sin tur ett samfund där de ser på Daniels bok som en apokalyptisk text som berättar om den sista tiden. De är i huvudsak intresserad av det textstycke där Jesus återkomst avslöjas.

Resultatet av undersökningen visar att det ur ett religionsvetenskapligt perspektiv ter sig klart att Daniels bok inte skrevs av honom själv utan av flera olika författare. Detta skulle betyda att boken är en apokalyptisk text. Jehovas vittnen har många egna teorier där de anser sig bevisa motsatsen men av de teorier som redovisas i studien finns ingen som håller när de skärskådas mot bibeln.

Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Nilsson".

I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier?

Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?

Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet.

Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.

The idea of fearing God is a basic and fundamental concept in the Old Testament theology. However, the idea is often misunderstood or associated with mixed thoughts and emotions. There are two main reasons for this. First, the concept of fear has different meanings depending on the object. Second, as time goes by, languages develop and the translation of fear gets different associations, influenced by that process and the surrounding culture. In the light of these perspectives, this essay seeks a thorough analysis of the basic hebrew understanding of the idea of fearing God in the Old Testament. To get an answer, or deeper understanding, of what the idea of fearing God means according to the Old Testament theology, an exegetical analysis is performed based on literary criticism and a comparative analysis based on four theological traditions in the Old Testament. The traditions that are examined are deuteronomistic, priestly, poetic and prophetic with focus on Isaiah. Since the understanding of the idea of fearing God affects the understanding of God, God’s will, God’s acts and the human vocation, the subject is important. To not understand who God really is, or what intentions he has, and to be confused by the different significations of the meaning of fear when relating to other persons or things except from God, risks leading to insecurity, confusion, struggle and a lack of trust in God. If God’s intentions seems to be unpredictable, evil and powerful in a bad way, the message of God is being disturbed and misunderstood. To come closer the biblical texts can help us understand the idea of fearing God better and consequently get a more true picture and understanding of God, God’s will, God’s intentions and the human vocation.

Klagan är en central del i Gamla testamentet och uttrycker sig i olika former. I Habackuk och Psaltaren 74 så möter vi två olika slags klagande samtal från människan till Gud, men bara i Habackuk så svarar Gud människan. Det väcker tankar gällande vikten av Guds respons på människans klagande bön som kräver ett svar. Människans bild av Gud och hur teologin förändras beror på om Gud väljer att svara och en dialog påbörjas, eller om människan blir stående själv i den klagande monolog som han ropar ut utan svar från Gud.