Academic literature on the topic 'Gemensamhet'

Ofta hörs påståenden som ”vi behandlar alla lika” eller ”jag vill bara ta hänsyn till individens behov”. Samtidigt visar ett stort antal studier att pojkar och flickor trots sådana ambitioner behandlas olika. De beter sig också olika och i skolan presterar de olika. Spridningen pojkar respektive flickor sinsemellan är samtidigt mycket stor och en förenklande kategorisering gör mera skada än nytta, när det gäller att skapa jämställda förutsättningar i utbildningen. Även rekryteringen till olika delar av utbildningsväsendet är ojämn mellan kvinnor och män och i den internationella forskningen talas ofta om en feminisering av förskollärar- och läraryrket (Murray och Maguire 2007). Hur kan vi gemensamt möta de utmaningar som vi ställs inför, i arbetet med att skapa skolor och lärarutbildningar där alla elever, studerande och lärare får jämlika förutsättningar för sin utveckling?

Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om vad som sker på kommunal nivå i spåren av en nationell policyrevidering. I artikeln beskrivs hur förvaltningstjänstemän inom kommunala utbildningsförvaltningar har tolkat och arbetat med att implementera 2010 års skollags- och läroplansrevidering med fokus på förtydligandet av förskollärarens ansvar. Mer specifikt fokuseras förvaltningstjänstemäns bedömningar av förskollärares, och i viss mån förskolechefers och annan förskolepersonals, kompetensutvecklingsbehov och vilka utbildningsinsatser som har genomförts som en följd av policyrevideringarna. Av resultatet framgår att satsningar på kompetensutveckling rörande kvalitetssäkring genom pedagogisk dokumentation och utvärdering samt ämneskunskap har prioriterats högre än insatser för att stödja förskollärare i ansvaret för att leda det pedagogiska arbetet. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras dels vad förvaltningstjänstemäns olika tolkningar och ageranden kan komma att betyda för förskolläraren som professionell aktör med ett förtydligat kvalitativt ansvar för den pedagogiska verksamhet som arbetslaget gemensamt ska genomföra och dels vad olika tolkningar och utbildningsinsatser kan innebära i ett professionsperspektiv.

AbstractThis article considers the role of reading fiction in Swedish as a second language instruction. The study examines how a group of advanced second language learners in a Swedish upper secondary school read, interpret and discuss a contemporary Swedish novel, how they interact with the text and with each other in relation to the text. Furthermore, it analyses which forms of reading the students use. It is a qualitative, empirical study based on field studies, transcriptions of tape recorded interaction and of written texts. The results indicate that second language learners in this context have a positive attitude towards reading and discussing what they read using several forms of reading. They often compare the content of the text to their own lives. One conclusion is that literature teaching and literature can be integrated into one Swedish subject in order to create even more meaningful interactions between students from different backgrounds. Another is that literature can be a means of language development as well as personal development.Keywords: Second language learners, literature pedagogy and didactics, forms of reading, democracy. SammandragDenna artikel handlar om skönlitteraturens roll i skolämnet svenska som andraspråk. Studien undersöker hur en grupp avancerade andraspråksinlärare i en svensk gymnasieskola läser, tolkar och diskuterar en modern svensk roman och hur de interagerar med texten och med varandra i relation till texten. Dessutom analyseras vilka läsarter som eleverna använde sig av. Den är en kvalitativ, empirisk studie som baseras på fältstudier, transkriptioner av inspelade boksamtal och elevtexter. Resultaten visar att andraspråkseleverna hade en positiv attityd till boksamtal och de använde sig av flera läsarter. De jämförde ofta texten till sina egna liv och erfarenheter. En slutsats är att litteraturundervisning och litteraturarbete skulle kunna integreras i ett gemensamt ämne så att ännu mer meningsfulla samtal mellan elever från olika bakgrund. Dessutom kan litteratur bli ett medel för personlighetsutveckling liksom för språkutveckling.Nyckelord: Andraspråkselever, litteraturpedagogik och didaktik, läsarter, demokrati.

I denna artikel diskuteras tvärvetenskap som en forskningsmodell där forskare utifrån sina kunskapsområdens utvecklade teorier och metoder studerar ett gemensamt »problem« på de olika nivåerna som svarar mot respektive kunskapsområde, och relaterar resultaten till varandra samt integrerar den kunskap som framkommer till en helhetssyn på fenomenet.

Sverige blev 1 januari år 1998 första landet i världen att organisatoriskt inordna alla militära helikoptersystem under samma organisationsenhet, helikopterflottiljen. Den sjöoperativa helikopterverksamheten, som tidigare var förlagd under marinen, genomförs idag som ett samarbete över försvarsgrensgränserna mellan flygvapnet och marinen. I den militära kontexten beskrivs förmågan hos olika försvarsgrenar att samarbeta på ett ömsesidigt förstärkande sätt med begreppet gemensamhet (eng: jointness). Med utgångspunkt i teori om gemensamhet syftar undersökningen till att skapa förståelse för hur den sjöoperativa helikopterverksamheten påverkats sedan marinflygets avveckling. Följaktligen kan den tydliggöra och belysa fokusområden för hur den idag existerande gemensamheten kan förbättras. Resultatet av undersökningen visar på en påverkan av gemensamheten i den sjöoperativa helikopterverksamheten inom aspekterna operation, organisation, utbildning och doktrin. Den tidigare gemensamma utbildningen och organisationstillhörigheten bidrog till att det mellan marinflyget och övriga marinen fanns en gemensam marin kultur gynnsam för samarbetet. Att överbrygga den kulturella divergensen idag framstår som en utmaning för att åter nå gemensamhet inom den sjöoperativa helikopterverksamheten.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen. Huset bjuder in till förändring och de boende uppmanas lägga till och ta bort i lägenheterna de hyr. Då de boende flyttar in är lägenheten nästan tom, det finns exempelvis inga garderober eller köksskåp. Den typ av skåp och hyllor man vill ha finns det möjlighet att tillverka själv i verkstaden. Några av pensionärerna har arbetat med hantverk hela sitt liv och brinner för att dela med sig av sina kunskaper som annars går förlorade.  Genom att de privata ytorna minskar och övergår till kollektiva ska boendet bli mer praktiskt ekonomiskt, miljömässigt och mindre ensamt.
Community and exchange of experience is the key concept for cohousing in Stadshagen at Kungsholmen, Stockholm. The house situated on top of the subway is connected to the street life by a material shop and a small timberyard. Below this level connected to the subway is a wood workshop housing, allowed fore anyone to work in. The collective house has a history of being a private zone for the inhabitants but the wood workshop and material shop opens up the space to the public. The house invites to change, and residents are invited to add and remove in the apartments they rent. When the residents move into the apartment it´s almost empty, there is for example no closets or kitchen cabinet. The type of cabinets and shelves you want, it is possible to build in the wood workshop. You'll find several residents who like to grow and build, primarily in wood. Some of the senior citizens have worked with crafts all their life and have a passion to share their knowledge that would otherwise be lost.   By letting private surfaces decreases and instead be shared, the living should be more practical economically, environmentally and less lonely.

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förändra synen på patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen på den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förändringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock ännu inte blivit verklighet.Svensk patenträtt har över tiden kommit att närma sig den europeiska, vilket är ettexempel på det arbete som pågår inom Europa. Inom den svenska rätten är Patentlagenav stor betydelse då internationella avtalsbestämmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan länge är det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patenträtten. I slutetav år 2009 nåddes en politisk överenskommelse gällande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i något nytt patent eller någon ny patentdomstol är dockännu oklart. Bland annat väntas ett avgörande från EG-domstolen.Det har argumenterats för att ett nytt patentsystem skulle kunna innebära ett merkostnadseffektivt och smidigt patentsystem inom EU. Samtidigt försvåras fråganslösning av de många olika viljor som finns då ett så övergripande samarbete är förhanden. Språkliga problem har varit betydande och komplicerat debatten.Vilka för- och nackdelar som skulle kunna följa av ett nytt patentsystem behandlasi denna uppsats för att svara på frågan om det verkligen behövs ett gemensamtpatentsystem inom EU. Trots de svårigheter som omgärdar frågan ställer sigmånga av de europeiska länderna positivt till ett ökat samarbete. Exakt hur dettasamarbete ska se ut har dock varit den stora frågan.Enligt min uppfattning finns det behov av ytterligare samarbete och fler förbättringarinom den europeiska patenträtten.

Bakgrund: KPP står för Kostnad Per Patient, vilket är en kalkylmodell som gör det möjligt att redovisa kostnader för varje enskild patients vårdkontakt. Syftet med KPP är att bidra med information vilket möjliggör jämförelse och analys av den utförda hälso- och sjukvården. KPP-modellen har funnits sedan 80-talet, men ännu inte nått sin fulla potential, vi ansåg därför det intressant att studera användningen av KPP inom landstingen samt deras svårigheter och möjligheter. Syftet: Denna uppsats syftar till att kartlägga utbredningen och användningen av KPP i Sveriges landsting samt analysera de svårigheter och möjligheter som finns med användandet av KPP. Metod: Denna studie utgår från en tvärsnittsdesign med både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Studiens insamlade empiri utgörs av telefonintervjuer med 15 KPP-kontaktpersoner ute i Sveriges landsting.  Kvantitativa delen redogör för KPP-användningsområden. I den kvalitativa delen analyseras svårigheter och möjligheter utifrån respondenternas perspektiv. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består till stor del av KPP-modellen samt dess olika användningsområden inom ekonomistyrning. Vidare har vi redogjort för de relevanta ekonomistyrningsteorier som kan kopplas till KPP, vilket i grova drag är kalkylering, benchmarking samt verksamhetsuppföljning. Eftersom sjukvården är en komplex verksamhet behandlas slutligen svårigheter och problem, vilka kan uppstå i samband med ekonomistyrning inom sjukvården. Slutsats: Användningsområden för KPP är många och, största nyttan upplevs i benchmarking, kostnadsanalys samt verksamhetsuppföljning. Svårigheter med KPP-användandet hör av förklarliga skäl samman med tidpunkten vid införandet av KPP inom landstingen. För att överbygga svårigheter och problem, vilka upplevs idag ser vi att utveckling av det gemensamma språket mellan ekonomi och sjukvård är en nyckel till framgång. Genom att utveckla och förbättra arbetet med KPP kopplat till kvalitetsregister där kostnader knyts till uppnådd kvalitet skulle potentiellt bidra till ökad acceptans och användning av KPP inom verksamheten samt bidra till KPP-metodens framtida utveckling.
Background: KPP stands for cost per patient, which is a calculation method, enabling accounting for a specific patient´s contact in the healthcare. The purpose with KPP is to contribute with information, which enables comparison and analysis of the treatment given. The model of KPP has existed since the late 1980´s but hasn’t reached its full potential. Thus we found it interesting to analyse the use of KPP among the counties of Sweden, including the difficulties and possibilities related to KPP. Purpose: The purpose of this thesis is to map the spread and areas of use for KPP among the Swedish counties and to analyse the existing difficulties and possibilities related with the use of KPP. Method: This thesis proceeds from a cross-sectional study and includes both quantitative and qualitative aspects. The collected data of this thesis constitutes of telephone interviews with 15 persons in charge of KPP among the Swedish counties. The quantitative part of this thesis narrates the use of KPP. In the qualitative part analyses the difficulties and possibilities from the counties perspective. Theoretical framework: In this thesis the theoretical framework contains of the model of KPP as well as the it´s different areas of use related to management accounting. The theoretical framework also includes relevant theories connected to management accounting and the difficulties and complications related to management accounting in the healthcare sector. Conclusion: The areas of for KPP are many and the greatest utility is perceived to be benchmarking, cost analysis and monitoring activities. Difficulties with the use of KPP are for obvious reasons related to the time of implementation in the different counties. To overcome the difficulties perceived today we can conclude that the development of a mutual language between economy and healthcare is a key for success. By developing a connection between KPP and quality, where costs are connected to the quality in medical procedures, we see that KPP´s potential would reach higher levels. Thus it would contribute to an increase of acceptance and use of KPP among the healthcare sector, which also would gild the development of the KPP model in the future.

Venösa blodprov med hjälp av vacutainersystem tas dagligen inom sjukvården. Det är viktigt att dessa prover tas på rätt sätt både för den diagnos patienten eventuellt får och den eventuella behandlingen. Tidigare undersökning har gjorts på undersköterskor men ingen har gjorts på sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans rutiner vid venös blodprovtagning såg ut. Studien utfördes på sjuksköterskor på några avdelningar på Universitetssjukhuset i Malmö. Både kvalitativt och kvantitativt analyserings perspektiv har använts med Innehållsanalys som grund i de kvalitativa delarna. Resultatet visar att patientfokus är av stor vikt samt att sjuksköterskornas rutiner varierar inom venös blodprovtagning. Den kliniska tillämpligheten är stor och efterfrågan finns för dessa studier.
Venous blood specimen using a vacutainer system is a daily routine within healthcare and a hospital. It’s important that these tests are administered correct, both for setting diagnose as well as a future possible treatment. A similar study has been done towards nurse assistants but none has been done on nurses. The aim of the survey was to examine nurse’s routine when she collects a blood specimen. The survey was carried out at different departments at The University hospital in Malmo. Both a qualitative and a quantitative method were used to analyze the answers with a content analysis focus on the qualitative parts. The result of the study shows that the patients are in focus as well as the differences in routines when it comes to nurses. The clinical appliance is high as the interests of these studies are highly appreciated.

ABSTRACT                                                                                                        Background. Within a health care context, communication is a crucial basis in order to give a patient the care he or she deserves. In a society with an ever-growing cultural diversity, the health care system in Sweden now faces new challenges to uphold a safe and patient centred care even when nurse and patient lack a common language.                                        Purpose. The purpose was to explore nurse’s experiences of working with patients with whom they do not share a common language, in order to understand which tools they request to aid the everyday care.  Method. This study has a qualitative design. The respondents were selected out of convenience. Seven nurses were interviewed with a semi structured method. The results were then transcribed and analysed by through a content analysis method.  Result. Eight categories were identified: communication, boundaries in nursing, person centring, working environment, the nurse’s experiences, interpreter, alternative means of communication and areas of development and risk-factors. The nurses described a feeling of insufficiency facing these situations. The nursing care often became shallow and less person centred. The tool most commonly used by the respondents was body language alongside the help of a bilingual person close to the patient. Professional interpreters are rarely used in the adult departments as they were perceived as inaccessible and unreliable to use. The tool most requested from the nurses was an easily accessible yet medically accurate translation app or service especially developed for a health care context. Conclusion. The tool most commonly used by nurses in their communication with patients with whom they do not share a common language was body language. The tool most frequently requested was an easily accessible translation service or application developed specifically for a healthcare context to aide their every day care. Keywords: Caring relations, communication difficulties,  language barrier, nursing, communication aids.

Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang. Grunden till en plattform består av fem ord som kan ses som ett gemensamt språk för att kunna kommunicera vidare; förtroende, ärlighet, pålitlighet, ansvarstagande och kommunikation.
The purpose of the study was to try to make a chart of views around a Common Constructive Empowerment (CCE) in order to set base for a platform to stand on due to further work around empowerment in organizations. The study is a qualitative research with a casestudy as a fundamental design with an approach to positive psychology, which was carried out in a chemical industry. The data collection took place in focused group interviews with four to six participants/interview. At these interviews four focus areas were discussed; common empowerment, leadership, shared leadership and coaching. In the study five themes has been defined that can be seen as a platform; responsibility, confidence, communication, cooperation and commitment. The base for a platform consists of five words that can be seen as a mutual language in order to keep on with the communication; confidence, honesty, reliability, responsibility and communication.

Detta examensarbete behandlar konceptet sommargågator i Stockholm som ett offentligt vardagsrum med möjlighet att främja social interaktion mellan människor och möjliggöra vardaglig aktivitet. Syftet med denna studie är att undersöka sociala vistelsevärden kopplade till sommargågator samt identifiera aktiviteter och funktioner som kan stärka sommargågatans attraktionskraft, så att det blir ett gemensamt vardagsrum som attraherar och lockar olika målgrupper. Dagens sommargågator i Stockholm tenderar att kretsa kring uteserveringar och konsumtion. Målet med denna studie är därför att finna sätt att mildra dess påverkan på sommargågatans karaktär, genom att komplettera med nya funktioner och aktiviteter som inte enbart är relaterade till konsumtion. På så sätt kan sommargågatan bli en mer inkluderande plats som inte utesluter de som inte har ekonomi nog att konsumera för att ta del av det offentliga utrymmet. Staden har historiskt sett planerats utifrån människan där gatumiljöerna utformades utifrån gående och var platser för möten (Faskunger 2007; Gehl, 2010). Dock går det idag att se att den mänskliga skalan har förlorats i planeringen när konkurrensen mellan bilen och människan om stadens ytor har intensifieras (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). En tät stad kan bidra med bättre förutsättningar för aktiva transportmedel samtidigt som det främjar det sociala livet i staden, eftersom en ökad mängd människor på samma plats medför större möjligheter för människan att träffa andra människor, vilket är en viktig aspekt av det offentliga rummet (TRAST, 2015). Vidare har aktiviteter i stadsrummet stor betydelse för spontana möten och social kontakt mellan människor, vilket i sin tur bidrar till ökat stadsliv (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). Stadens utformning påverkar de aktiviteter som tar plats i staden, vilket i sin tur påverkar skapandet av sociala kontakter mellan människor. Människor i rörelse skapar ständigt variation, vilket skapar en stimulerande miljö som utgör en mycket stor attraktionskraft (Gehl, 2010). Med utgångspunkt i detta är det möjligt att undersöka vad som lockar människor till sommargågatan. Enligt Jan Gehl krävs att stadens offentliga rum ska bjuda in till vistelse för att locka dit människor, detta uppnås genom att platsen uppfyller samtliga krav som en livlig, säker, hållbar och hälsosam plats (Gehl, 2010). Vidare är av stor betydelse att människorna på platsen inte känner sig exkluderade (Montgomery, 2013). I Stockholm finns stora sociala klyftor mellan grupper och olika områden, därför är välfungerande offentliga utrymmen av stor betydelse för ökad social sammanhållning i staden (Stockholms stad, 2015; 2016a). Genom kvalitativa metoder i form av litteraturstudie och intervjuer, har kvalitativ och kvantitativ data behandlats i denna studie. Detta har lett fram till identifieringen av sex funktions- och aktivitetsgrupper av stor betydelse för sommargågatans attraktionskraft för olika målgrupper. Dessa grupper av funktioner och aktiviteter ligger till grund för den kvalitativa omvärldsanalys som genomfördes för att identifiera lämpliga referensprojekt att införa på sommargågator i Stockholm. En fallstudie genomfördes på Swedenborgsgatan på Södermalm i Stockholm för att genom platsbesök och analys av tidigare kvantitativa studier på gatan, analysera en befintlig sommargågata och sätta teori i verkligt kontext. Utifrån omvärldsanalysen presenteras en vision för hur Swedenborgsgatan som sommargågata kan kompletteras med funktioner och aktiviteter, för att bli en mer inkluderande och attraktiv plats, för olika målgrupper. Detta examensarbete visar på att sommargågator i Stockholm tenderar att kretsa kring konsumtion och uteserveringar, vilket riskerar att enbart locka en homogen grupp människor som har råd, tid och vilja att vistas i en sådan miljö. Vidare identifieras gemensamma vistelsevärden av en sommargågata, vilka bidrar till att människor, oberoende av kön, ålder eller socioekonomisk bakgrund, vill vistas på gatan. Även de sociala aspekter sommargågatan kan bidra med i staden identifieras. Denna studie visar på stor potential för sommargågatan att stärka det sociala livet i staden och motverka exkludering, genom implementering av rätt funktioner och aktiviteter som kompletterar platsen utifrån dess specifika egenskaper. På så sätt kan sommargågatans attraktionskraft öka bland samtliga målgrupper. Vidare visar denna studie på att sommargågator inom Levande Stockholm har stor möjlighet att bli ett gemensamt vardagsrum som tilltalar olika samhällsgrupper, dock kvarstår flertalet utmaningar.
This thesis deals with the temporary summer pedestrian streets in Stockholm as a public living rooms that promotes social interaction between people and enables everyday activity. The purpose of this study is to investigate social values of stay associated with summer pedestrian streets and to identify activities and functions that can strengthen the attractiveness of the summer pedestrian streets so they become common living rooms that attracts different target groups. Today’s summer pedestrian streets in Stockholm tends to focus around outdoor cafes, restaurants and consumption. The aim of this study is therefore to find ways to mitigate their impact on the character of the summer pedestrian streets, by supplementing with new functions and activities that are not solely related to consumption. In this way, the summer pedestrian street can become a more inclusive place, which does not exclude those who do not have finances enough to consume in order to take part in the public space. Historically, the city has been planned based on humans’ actions and interactions, the street environments were designed for pedestrians (Gehl, 2010; Faskunger 2007). However, today it is possible to see that the human dimensions in planning has disappeared, since the competition for the city’s surfaces intensified between pedestrians and cars (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). A dense city can provide better conditions for active means of transport, while also promoting the social life of the city, as an increased amount of people in the same place leads to greater opportunities for people to meet other people, which is an important aspect of public space (TRAST, 2015). Furthermore, activities in urban settings are of great importance for spontaneous meetings and social contact, which in turn contributes to increased urban life (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). The city’s design affects the activities that take place there, which in turn affect the creation of social contacts between people. People in motion are constantly creating variation, creating a stimulating environment that comprise a very great attraction (Gehl, 2010). Based on this, it is possible to investigate what attracts people to the summer pedestrian street. According to Jan Gehl, the city’s public spaces are required to invite people to stay to attract people, this is achieved if the place fulfill the requirements as a lively, safe, sustainable and healthy place (Gehl, 2010). Furthermore, it is of great importance that people who use the public place does not feel excluded (Montgomery, 2013). In Stockholm, there are large social divisions between groups and different areas, therefore well-functioning public spaces are of great importance for increased social cohesion in the city (Stockholms stad, 2015; 2016a). Through qualitative methods in the form of a literature study and interviews, qualitative and quantitative data has been handled in this study. This has led to the identification of six groups of functions and activities which are of great importance for the summer pedestrian streets’ attraction for different target groups. These groups of functions and activities form the foundation of the qualitative global analysis that was carried out to identify suitable reference projects to introduce on summer pedestrian streets in Stockholm. A case study was carried out at Swedenborgsgatan on Södermalm in Stockholm to analyze an existing summer pedestrian street and place theory in a real context, through site visits and analysis of previous quantitative studies on the street. Based on the global project analysis, a vision is presented for how Swedenborgsgatan as a summer pedestrian street can be supplemented with functions and activities, to become a more inclusive and attractive place, for different target groups. This thesis shows that summer pedestrian streets in Stockholm tends to revolve around consumption and outdoor cafes and restaurants, which risks only attracting a homogeneous group of people who can afford, have time and desire to stay in such an environment. Furthermore, common values of stay at the summer pedestrian street are identified, which contributes to people, regardless of gender, age or socio economic background, wanting to stay at the summer pedestrian street. The social aspects that the summer pedestrian street contributes with are also identified. This study shows great potential for summer pedestrian streets to strengthen the social life of the city and counteract exclusion, by implementing the right functions and activities, that complement a site based on its specific characteristics. In this way, the attraction of the summer pedestrian street can increase among all target groups. Furthermore, this study also shows that the summer pedestrian streets within Levande Stockholm have great opportunities to become common living rooms that appeals to different social groups, however, many challenges still remain.

I artikeln diskuteras hur enskilda målares inbördes kontakter och samarbeten kan ha gjort avtryck i respektive målares sätt att skapa. Genom att diskutera måleriet i Ljusdal och dess utveckling från 1700-talets sista decennier till omkring 1850 ges exempel på gemensamt formspråk vad gäller motivval och utförande. Kopplingarna mellan målarna analyseras med utgångspunkt i likheter och variation.

Denna artikel handlar om 1700-talets interiörmåleri i Voxnadalen och Delsbo/Bjuråker i södra respektive norra Hälsingland som har stilistiskt mycket gemensamt med måleriet i Svärdsjö och Enviken i Dalarna. Likheterna mellan de tre områdenas måleri väcker frågor. Var har måleriet först uppstått och hur har det utvecklats i växelverkan med övriga områden? Speglar det bevarade materialets spridning den ursprungliga utbredningen? Artikeln bygger på jämförande och konnässörsskapsbaserade analyser av handlag och stilhistoriska inslag inom ett stort föremålsbestånd. Analyserna kompletteras även med materialteknologiska analysresultat.