Academic literature on the topic 'Gemenskap och identitet Govermentality'

Sufismen, som ofta definieras i enkla kategorier som islams mystik, har betydligt mer vardagliga och jordnära dimensioner än vad som vanligen framkommer i religionsvetenskapliga handböcker. Sufiska sammanslutningar finns inte alltid som konkurrenter till muslimska församlingar, utan ofta inom dem och mer familjenära, t ex som kitt mellan släktingar eller kontaktytor för handel i större eller mindre skala. Projektet ”Exil och tradition”, som stöds sedan 2005 av Riksbankens Jubileumsfond (Stockholm), syftar till att dokumentera och analysera hur sufigrupper i Skandinavien utvecklas och förändras i diaspora samtidigt som de upprätthåller kontakter med formella sufiordnar i muslimska länder. Nedanstående är, på inbjudan av FIFOs redaktion, några korta reflektioner kring projektets förutsättningar.

This thesis discuss the matter of non-profit-making associations as a self regulatory technique out of a theoretical concept of power. The object for the study is the non-profit-making association Ditt Nya Hageby, which work in the neigborhood of Hageby, a suburb to Norrköping. In the study the association is placed in a contemporary postmodern social context and analyzed through semi- structured qualitative interviews, accordingly to hermeneutical method, with five active members of the association as informants. The association consists of members who lives in the neighborhood. Together with a hired organizer they realizes their own ideas in to projects which unquestionably improves the social and physical enviroment in Hageby. The author of this thesis, however argues their activities also can be looked at in a normative way concerning social order in a non-compelling sence. Thus the author means that the association, in this particular sense, could be understood theoretically by implying Michel Foucaults govermentality concept. In order to reach the final conclusion the informants experience concerning sense of community and identity in relation to Ditt Nya Hageby is analyzed. Further theoretical framework is provided by Ferdinand Tönnies concepts of gemeinschaft/gesellschaft and Jürgen Habermas civil publicity. The paper also accounts for what the authorbelieves to be the ideological/methodological basis for Ditt Nya Hageby’s activities by presenting and discussing the"from the inside out"-perspective which is recomended by John P. Kretzman&John.L McKnight regarding the reconstruction, in a wider sense, of exposed neigborhoods.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tjejers användande av och förhållande till bildbaserade sociala medier med fokus på identitetsskapande och hantering av normer och ideal gällande kropp och femininitet. Materialet är samlat från fyra intervjuer med personer som identifierar sig som tjejer. Teorier och forskning kring identitet, medier/teknik och femininitet har använts för att analysera materialet. Analysen är uppdelad i sex teman vilka är gemenskap, identitetsskapande, normativ femininitet, identifikation och jämförelse, bekräftelse och selfiens subversiva potential. I studien framkom det att bildbaserade sociala medier är av stor vikt för att vara del av det sociala livet och för att hålla sig uppdaterad på betydelsefull information. Det framkom även att social identitet och grupptillhörighet påverkar hur en använder sociala medier, och en skarp skiljelinje mellan grupper blev tydlig när de visualiserades via bilder. Det framkom även att det finns mer övergripande trender som sträckte sig mellan grupper, så som till exempel en stark hälsotrend. Att jämföra sig var även ett genomgående tema, och det framkom att bilder som speglade normativa ideal hade en negativ effekt på den egna självbilden och kroppsuppfattningen. Vikten att bli bekräftad var också påtaglig, vilket gällde både bekräftelse för utseende och handlingar. Sist men inte minst framkom det att selfies, självporträtt, kunde användas som frigörande verktyg och för att ifrågasätta normer och ideal.

The purpose of this study is to delve into the role of social identity, identification and socialization among bouncers in Stockholm. In this text I have studied the night-time reality for bouncers in the night time economy of Stockholm. How do bouncers identify themselves, the perspective of an individual agent within a structural system? This study provides an insight into the community of bouncers, a cognizance into a community who works the doors of Stockholm. A community we often read about and most have an opinion on but rarely see anything other than a big guy behind a badge or a bullet-proof vest. This is a study about these very individuals known as bouncers.    Keywords: bouncers, doormen, security guards, night-time economy, identity, community, culture

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lärare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgångsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet.   Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar också till befintlig forskning om föreningsliv såsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar.   Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger också till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer såsom föräldrar och kompisar har också stark inverkan på resultatet, då de å ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och å andra sidan bär upp ett pedagogiskt ansvar.   Resultatet visar även att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, främst bland ungdomar i de senare tonåren, där de också tycks sakna strategier för hur man ska kunna nå dessa ungdomar.
The aim of this study is to map out and present how leaders and teachers in extracurricular activities think that their work should be designed for success and what mechanisms they see as significant to the outcome. The investigation is based on qualitative interviews with six leaders in leisure activities such as municipal music school, sports and leisure clubs of varying size and scope. The study also refers to existing research on clubs and societies, for instance, studies on recreational habits, policies and leisure time activities.   The result shows that social education is considered to be central to a sense of job satisfaction and this is also the basis for a great part of the activities studied. Other factors such as parents and friends also have strong influence on the outcome as they play a part in the recruitment as well as the instruction.   The result also shows that the organizations share common concerns regarding membership reduction, particularly in the number of young adults, a category for which they also seem to lack strategies for attracting.

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter. Detta är en tydlig kontrast till de intervjuade kvinnorna som bär hijab som talar om flertalet identiteter, såsom kvinna, mamma, arbetare etc. Många utav våra informanter berör den muslimska gemenskapen. Vi anser att det finns en koppling mellan denna och slöjan då tillträde och acceptans i vissa fall tycks bli lättare om kvinnan bär slöja. I vårt material finns även mönster som visar att bärandet av en heltäckande klädsel innebär vissa begränsningar i samhället.

Studiens syfte var att utifrån en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nätverksidan Facebook påverkar deras sociala identitet. Studien ämnade även ge kunskap om huruvida individer förväntas framställa sig på ett visst sätt på nätverksidan och om denna framställning överensstämmer med deras identitet i övriga livet.      Tillvägagångssättet i studien var semi-strukturerade intervjuer med åtta aktiva användare av Facebook i Västra Götalands län. Intervjumaterialet analyserades utifrån dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom då respondenterna berättade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmän bild av användandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvärd profil.       Studiens resultat visar att Facebook-användare inte är helt medvetna om hur mycket nätverksidan faktiskt påverkar dem. Det förekommer många olika förväntningar på Facebook och detta har visat sig påverka respondenterna i sina sätt att framställa sig på nätverksidan. Dissonans uppstod hos respondenterna då det var svårt att leva upp till förväntningarna från andra medlemmar på Facebook. Detta kan ha grundat sig i att nätverksidan ännu inte är en definierad situation vilket beror på oklara normer. Respondenterna påvisade att de inte såg Facebook som en del av det verkliga livet vilket kan påverka deras framställning på nätverksidan i jämförelse med övriga livet.   Nyckelord: Facebook, social identitet, social påverkan, offentlighet, gemenskap

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lärare och lärarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap på internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sådan webbplats bör vara utformad utifrån dessa krav. Jag har baserat studien på en teori om socialt lärande ”Communities of Practice” av Etienne Wenger. Kärnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lära tillsammans och utveckla våra identiteter och våra kunskaper i ett samhälle genom praktik i en meningsfull miljö. Resultaten av den första delen av studien bygger på kvantitativa och kvalitativa data från enkäter och intervjuer med lärare och blivande lärare. Vidare utvärderade en fokusgrupp bestående av lärare ett antal webbplats-prototyper baserade på resultat från frågeformulär och intervjuer. Prototyperna utgick ifrån principerna inom interaktionsdesign, med tillhörande personligheter och scenarier. I resultaten framträdde tydligast följande områden, vikten av sociala forum, delade resurser, kompetensutveckling och att kunna registrera sig med personlig profil. Dessa  områden identifierades och diskuterades i fokusgruppen som i den andra delen av studien konstruerade två nya prototyper, en inlologgningssida och en startsida baserade på tidigare resultat. Slutgiltigt finns ett stort behov av en social gemenskap av delad praxis och delaktighet på en gemensam webbplats och gruppen hade också tydliga åsikter om hur en sådan webbplats bör utformas. Lärarna i studien uttryckte också nödvändigheten av att utveckla sin kompetens inom digitala lärresurser, enligt de nya kursplaner i grund-och gymnasieskolan. Således svarar resultaten bra på de viktigaste begreppen i teorin "Communities of Practice" och det bör finnas en god potential för att starta en sådan gemenskap av praxis för denna grupp och kanske även för andra grupper av lärare.
The aim of this study was to investigate if there is a need for art and media teachers andteacher students to be able to participate, share educational materials and develop theircompetence within their practice in a social community on the internet. Another aim was toidentify which these needs and requirements would be, and how such a website should bedesigned, considering these requirements.I have based the study on the social learning theory Communities of practice by EtienneWenger, the core of the theory being how we, as active participants, learn together anddevelop our identities in a community through practice in a meaningful environment.The results of the first part of the study are based on quantitative and qualitative data fromquestionnaires and interviews with teachers and teacher students. Further a focus group ofteachers evaluated a number of website-prototypes based on the results from thequestionnaire and the interviews. The prototypes were built on principles of interactiondesign, with related personas and scenarios.In the results the patterns social forum, shared resources, competence developing andregistration with personal profile emerged the most. This was also identified and discussedby the focus group who in the second part of the study constructed two new prototypes, alogin page and a start page based on the previous results.Conclusively there is a great need for a social community of shared practice and participationon a mutual website and the group also had clear opinions about how such a website shouldbe designed. Also teachers expressed the necessity to developing competence in digitallearning resources, according to new curriculums in elementary and secondary schools.Thus the results respond well to the main concepts of the theory “communities of Practice”and there should be a good potential for starting such a community of practice for this groupand perhaps other groups of teachers.

PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians.

METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories.

RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals.

SYFTE: Att ta reda på hur identitetsskapande och gemenskap yttrar sig inom black metal-kulturen, att få en inblick i varför folk dras till black metal, samt vad det fyller för funktion för anhängarna/utövarna.

METOD: Analyser av intervjuer gjorda av författarna. Utöver dem nyttjas litteratur, främst i bokform, för teorier.

RESULTAT: Vi har sett att det finns black metal-gemenskaper, trots en stark individualism inom kulturen. Och döden är viktig för kulturens och individernas överlevnad.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt. Spelarna menar även att de föredrar spel som har lockande slutmål, och sådana spel som uppfattas som realistiska. De sociala villkor som präglar gemenskapen på online-spel, eller vid spelande i LAN, särskiljer sig från annat vardagligt umgänge. Umgänget kännetecknas ofta av ett kortsiktigt interagerande med andra spelare, och särpräglat målinriktade former av gemenskap. Spelaren måste ofta anpassa sig till uttalat hierarkiska ordningar, och strikta rollfördelningar av en art som inte är vanlig i andra samtida umgängesformer. Dessa speciella sociala villkor analyserar jag med hjälp av Anthony Giddens samt Thomas Ziehes teorier rörande det senmoderna samhällets påverkan på unga människors meningsskapande. Med hjälp av Pierre Bourdieus kulturkritiska teorier har jag även utforskat anledningar till varför de datorspelande ungdomar i min undersökning uppfattar att deras sysselsättning bedöms på ett negativt sätt av omgivningen. Dessa former av negativ bedömning ser jag, som lärare i religion- och samhällsvetenskap, kritiskt på. Jag anser att alla former av meningsskapande bland unga måste bemötas med respekt och hänsyn.
The foundation of the individual’s understandings of reality can often be acknowledged and observed through the humblest of everyday routines. The terms of socialization which the gamer meets within the virtual space, fill a series of social and intellectual needs for the gaming teenager. In this paper I have gathered information regarding teen usage of computer games through semi structured interviews, and complementary surveys. Through analysis resting on contemporary social theories regarding the conditions of late modernity, the complexity of the gaming experience is explored. The studied teenagers express that they prioritize computer games which cohere to their other interests, and have strategic elements. Other traits that are preferred lay within the player’s interest in the game’s goal, and if elements of the playing experience are deemed as being realistic. The social terms of online playing, and playing in LANs, are different than in other social interactions. The socialization is often characterized by a goal-orientated approach and a quick procession of short-lived acquaintances. The gamer also has to conform to an openly expressed hierarchy and a strict role-play of a nature not common to other everyday actions. This process is in accord with Anthony Gidden’s and Thomas Ziehe’s theories regarding changed conditions for young people trying to find ontological security in the social realities of late modernity. With the help of Pierre Bourdieau I have also explored the causes of condescending attitudes towards gaming teenagers. This is a phenomenon which I, as a teacher in religion and social studies, am critical of. I adhere to the belief that these processes, in which teenagers seek understanding, should be treated with respect and consideration.

Denna studie är en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk påverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag använt mig av en narrativ metod, där jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt på individernas självkänsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism. Vidare visar resultaten även att subkulturen i sig har haft en mycket positiv och stärkande effekt på respondenternas identitetsskapande samt upplevelse av tillhörighet. Samt att den vid rätt omständigheter kraftigt kan minska de negativa psykologiska effekterna som den kulturella friställningen tenderar att ha på individer.