Academic literature on the topic 'Generaliserat ångestsyndrom (GAD)'

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) innebär överdriven eller icke befogad oro. För att mäta GAD utvecklades skalan GAD-7, som med sina sju frågor identifierar diagnosen enligt kriterierna från DSM-IV. Borg centiMax-skalan avser att tillföra ett förhållande mellan olika känslouttryck genom att ta fram ett exakt numeriskt värde. Skalan bygger på kvotdata, så upplevelsen av exempelvis GAD kan beskrivas som “dubbelt så stark” som en annan, jämfört med svarsalternativen i en Likertskala. Syftet med denna studie är därför att validera Borg centiMax-skalan (GAD-7-cMax) för mätning av GAD vid validering med GAD-7, samt se hur divergent validitet ser ut i Borg centiMax-skalan genom jämförelse mellan depression och ångest. Datan samlades in via bekvämlighetsurval med hjälp av en digital enkät (N = 107). GAD-7-cMax påvisade även hög intern konsistens när den används för mäta intensiteten av GAD (α = 0,916). Den övergripande korrelationen mellan den ursprungliga skalan GAD-7 och GAD-7-cMax visades vara starkt positiv (r = 0.809). En positiv korrelation återfanns mellan deltagarnas genomsnittliga poäng inom GAD samt depression på Borg centiMax-skalan (r = 0,75). Gränsvärde i resultatet låg på cirka 60 cM baserat utifrån totalpoäng för svår ångest (≥15 av 21) för GAD-7. Sammanfattningsvis visade denna studie avsevärt positiv konvergent validitet. Borg centiMax-skalan fungerar väl för mätning av ångest. Detta resultat indikerar ökad möjlighet till mer noggranna mätningar av ångest i framtiden, genom att patienter kan besvara var exakt deras känsla ligger mellan dessa siffror i Borg centiMax-skalan.

Forskning har sedan länge visat att oro dämpar upplevelsen av känslor och fysiologiskt påslag, men inte varför vissa personer har större behov av att dämpa sina känslor än andra. Nyare teorier om Generaliserat ångestsyndrom (GAD) indikerar att det är svårigheter med känsloreglering som är kännetecknande för diagnosen, då personer med GAD i högre grad än andra antas uppleva sina känslor som aversiva, och oro blir ett symptom på detta. Studien bekräftar en stark koppling mellan oro och svårigheter med känsloreglering i en studentpopulation , mätt med hjälp av tre självskattningsformulär, där det framkommer att ju större svårigheter med känsloreglering en person har, desto mer oroar sig denne. Den specifika känsloregleringssvårighet som i studien har störst koppling till oro och GAD är ”bristande strategier att handskas med känslorna”. Resultatet indikerar att oro kan ses som en ”alternativ känsloregleringsstrategi”. Orons syfte är att lindra den känslomässiga upplevelsen över vilken personer som oroar sig mycket inte upplever att de kan hantera. Formuläret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) har översatts till svenska och studien ger ett första värde utifrån en svensk population. Den empiriska studien sätts i sitt sammanhang genom en teoretisk genomgång av hur forskningen om GAD har sett ut över tid.

Generaliserat ångestsyndrom (300.02), GAD, är en kronisk, funktionsnedsättande sjukdom som innebär ökad risk för psykisk och somatisk samsjuklighet samt skadligt alkoholbruk.  Farmakologisk behandling och/eller KBT psykoterapi rekommenderas, men många blir inte hjälpta av standardbehandlingen. På senare år har fokus riktats mot affekter och dess betydelse för psykiatriska åkommor och behandlingsresultat. Affektteorin utgör en central del i många terapiformer och studier visar att lidandet minskar om patienten kommer i kontakt med sina smärtsamma känslor. Syftet med denna uppsats är att jämföra innehåll, skillnader och likheter, mellan KBT och en affektfokuserad terapiform; Emotionsfokuserad terapi (EFT). En kvalitativ litteraturstudie genomförs och datan analyseras med inspiration från teorin om beskrivande metasyntes. Resultatet visar på både skillnader och likheter, största likheten är synsättet att oron används som copingstrategi för sådant som upplevs alltför skrämmande eller smärtsamt. Båda modellerna beskriver nödvändigheten av närmande av det förut undvikna.  Största skillnaden är att EFT fokuserar på förändringen av de underliggande smärtsamma primära känslorna, medan KBT fokuserar på att minska den sekundära oron. Slutsatsen är GAD-patienternas oro i KBT hanteras genom adressering av det synliga beteendet och tankarna kopplade därtill, medan man i EFT intresserar sig främst för de underliggande maladaptiva känslorna som anses leda till oro och undvikande.

Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.

En effectiveness-studie undersökte effekten av Dugas och Robichauds (2007) behandlingsmodell för GAD på en specialistmottagning för patienter med komplicerade ångest och eller depressionstillstånd. Utöver detta undersöktes vilka övriga KBT-behandlingar för GAD som förmedlats på mottagningen. Alla patienter behandlades som en del av klinikens ordinarie verksamhet. Huvudutfallsmått var Generalized Anxiety Disorder Scale-7 (GAD-7) som mättes före och efter behandling. Därutöver mättes även grad av depressiva besvär med PHQ-9 samt grad av klinisk remission efter behandling. Behandlingsmodellens resultat för de patienter som bidragit med eftermätning (completerdata) visade en stor inomgruppseffektstorlek för GAD-7 (Cohen’s d=1,76) och 65% bedömdes även efter behandling inte längre uppfylla kriterier för GAD enligt DSM-IV. Bortfallet av data från före- till eftermätning var dock stort, vilket försvårar tolkningen av huvudutfallsmåttet. Även moderatorer för effekt undersöktes, men inga signifikanta samband mellan behandlingsutfall och tidigare visade moderatorer för effekt såsom ålder, kön eller samtidig farmakologisk behandling kunde visas. Resultaten jämförs med tidigare studier och en diskussion förs kring studiens begränsningar.
Objective: While the efficacy of Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment model for GAD has been tested in clinical trials, it is still unclear how the treatment is received in a outpatient setting with clinically referred patients. The present effectiveness study aimed to examine the effect of Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment on a large outpatient group (N=188) diagnosed with GAD. In addition other types of CBT treatments delivered to the outpatient group were examined, as well as potential moderators for treatment effect such as age, sex, initial GAD-7 scores and concurrent pharmacological treatment. The treatment for the outpatient group was delivered in a clinic (WeMind, www.wemind.se) specialized in treatments of depression and anxiety.  Method: The study is an analysis of gathered data from CBT treatments of GAD during a 3 year span at the clinic. Patients (N=188) diagnosed with GAD were categorized according to type of CBT treatment received and if treatment was completed with intact data. 71 patients were treated with Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment, but 22 of these patients also received other CBT interventions at the same time. 33 patients received other kinds of CBT treatment. A large group (N=84) had missing data or did not complete treatment. Measurements taken at the beginning and end of treatment were Generalized Anxiety Disorder scale-7 (GAD-7), Public Health Questionnaire-9  (PHQ-9) and Penn State Worry Questionnaire (PSWQ). Clinical remission was measured at the end of treatment with the help of the therapists. A completeranalysis design was used with no waitlist or control group. Results: A paired samples T-test for patients treated with Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment and measured with GAD-7 and PHQ-9 gave significant results for GAD-7, t70=13,17 (p<0.001) and PHQ-9, t67=10,25 (P<0.001). 46 of the 71 patients (65%) was assessed with clinical remission (no clinical diagnoses after treatment). Effectsize calculated with Cohen's d were GAD-7=1.76, PHQ-9=1.46 and PSWQ=1.76. Moderators were examined by calculating GAD-7 change score (difference pre-post GAD-7) and correlating the change score with age, sex, initial GAD-7 score and pharmacological treatment. Age and sex gave no significant results. Whether concurrent pharmacological treatment had an moderator effect was examined by categorizing the patients into three groups: (1) no pharmacological treatment, (2) stable pharmacological treatment and (3) changed pharmacological treatment (increased dosage or new treatment). Again no significant effect was found. One positive significant correlation was found with initial GAD-7 scores and GAD-7 change score, GAD-7, r=.66, t69=7,36 (p<0.001). Higher initial GAD-7 measurement correlated with a greater change score. Conclusions:The results indicate a large treatment effect for Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment model for GAD in an normal outpatient setting, with clinically referred patients and treatment administered by general CBT therapists. The effect was superior compared to the group that received general CBT treatment interventions for GAD. The effect of treatment measured with GAD-7 and PHQ-9 was also drastically improved if other CBT interventions was added to the treatment model, but these interventions did not have an effect on clinical remission. Serious limitations such as a high percentage of drop outs, a completeranalysis model, no control group and no follow up data restrict the possible interpretations of the results.