Dissertations / Theses on the topic 'Genuius'

Betyg i Ladok 210606.

Samhället har på senare tid allt mer uppmärksammat frågor angående miljö och klimatförändringar. För många företag har det blivit en viktig del att visa på miljöengagemang, varpå marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag.

Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning på grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete.

De fyra fallföretagen är verksamma i energibranschen och har alla sitt säte i sydsverige.

De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur väl företagen lyckades med frågor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en väl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovärdigt bakomliggande miljöarbete.

Studiens utgångspunkt var att beskriva och analysera vilka föreställningar som ungdomar på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges några nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom området. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mäns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) härskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktär och metoden som använts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta. Materialet bearbetades utifrån Lantz (1993) allmänna modell för databearbetning. Resultatet visade att de föreställningar som fanns om tjejer var att de förväntas vara tysta, vårdande, skötsamma och duktiga. Utseendet var viktigt för tjejer och de hade höga krav på sig själva när det gällde studieresultat. De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gäller killar, var att de var högljudda, hårda, kaxiga och vågade stå för sina åsikter. Killar beskrevs också som aktiva och de ville ha uppmärksamhet och höras mer. Det fanns några av ungdomarna som till en början hade svårt att uttrycka särskilda föreställningar på de olika könsrollerna, med motiveringen att det inte berodde på kön hur man är, utan på individ. Dessa ungdomar visade sig i andra delar av intervjun ändå kunna ge olika bilder av killar/respektive tjejer, vilket kunde vara ett uttryck för att det är svårt att leva upp till de värderingar som man hade i praktiken. När det gäller klassrumssituationen visade studien att ungdomarnas föreställningar var att tjejer höll en lägre profil än vad killarna gjorde. Flera av ungdomarna i studien berättade att lärarna i skolan behandlade tjejer och killar likadant, men kunde ändå ge exempel på att det faktiskt skiljde sig åt i praktiken.

The starting point of the study was to describe and analyse wich form of conception youths in upper secondary school had about gender. In the first part of the study it is described how the school has evolved from a gender-based point of view and gives a few examples in the current research. The theoretical frame consisted of Pierre Bourdieu´s (1998) scientifical analysis about mens power over women and Berit Ås´(2004) tehniques of roling. The study was of qualitative character and the method wich has been used is qualitative interview. The number of interviews conducted was eight. The material was worked upon based on Lantz (1993) general model. The results showed that the forms of conception that existed about girls were that they were expected to be silent, caring, well-behaved and capable. A girl cared more about their look and had high demands on theirselves. The form of conception the youths mentioned when it came to boys was that they were loud, rough, and cocky, and dare to stand up for their opinion. The boys were also described, as being more active than the girls, wants more attention and make more noise. There were a couple of the youths that first had a bit difficult to express certain forms of conception on the different sexual roles with the explanation that it was not about wich sex you are but instead wich person. These youths still showed examples on different pictures of boys/girls in other parts of the interview, wich could be an expression in how hard it can be to live up to the valves that you have in practical life. When it came to the situation in the classroom, the study showed that the youth’s forms of conception were that the girls held a lower profile than the boys. Many of the youths in the study said that the teacher in the school treated girls and boys equally but could still give examples that it actually was differences in practical life.

Stephen Bigelow developed a new approach to the Jones polynomial of knots and more generally, links in the three sphere as an intersection number of a homo- logical cycle and a cocycle on a covering space of a configuration space. A link in this approach is represented by the plat closure of a braid in B_2n.

The work in this thesis is to generalize several key parts of Bigelow’s construction.

A link will be obtained by taking the plat closure of a braid in the braid group of a punctured torus. A study of the braid group of the torus as well as punctured torus provides tools for the constructions of some functions, which turn out be a generalization of Bigelow’s function in the definition of the covering space. We explore some new relations between braid groups on a disk and their generalizations to braid groups of a torus and punctured torus. As a consequence, some useful abelian representation of configuration spaces are generalized to larger settings, involving a representation to some Heisengerg type group. The topological groupfeature of a torus is considered when studying its braid group, and this leads to an interesting subgroup K which turns out to be the normal closure of the braid group of the disk in the braid group of the torus. Several parts of Bigelow’s construction has been generalized to the preimage of K under the inclusion map of the punctured torus into the torus.

Some potential applications of the work is to develop a Jones-type invariant in any 3-Manifold admitting a Heegaard splitting of genus 1, where we can decompose the link as a plat closure of a punctured torus braid.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi.

Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende på

lärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna att

lära sig genus i klassrumssituationer.

Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola i

Halland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och en

av varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olika

lektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagande

observationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpande

anteckningar. Det empiriska materialet samt sociokulturella teorier om lärande och

kommunikation låg sedan till grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar. Vi har

främst använt oss av Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier i uppsatsen, samt kompletterat

dessa med annan litteratur.

Det vi kom fram till genom vår undersökning var att ålder inte är en lika stark faktor som kön

i lärare-elevrelationen. Det finns olika stereotyper för hur män och kvinnor bör bete sig och i

dessa stereotyper framkommer det ofta att män är mer respektingivande och auktoritära än

kvinnor. I vår undersökning kunde vi se vissa egenskaper som finns i stereotyperna hos

lärarna, som kan bidra till att elever lär sig genus i klassrumssituationer.

This thesis discusses how the education in the Master of Engineering program can change to become more into line for the students needs, especially for the women, both directly in the education situation and later in their occupational roles. This is done using a gender perspective. Both the education and the occupation today is characterised by masculine norms and values. The education lacks gender perspective and is created by men, for men. The thesis gives concrete proposals on how to change two existing courses to better fit the students. Some of the most important changes are to make the goals of the courses more accessible and visible for the students, make sure that both men and women occurs in teaching positions and have course literature written by women as well as men.

Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen. Vi fann att pojkarna var de som dominerade talutrymmet, något som förvånade pedagogerna eftersom de trodde att talutrymmet i klassrummet fördelades rättvist. Pedagogerna själva ansåg sig dock arbeta genusmedvetet, men poängterade att de såg till individen i första hand och inte till könet. Vi kunde även tydligt se hur pedagogernas traditionella syn på manligt och kvinnligt som framkom i intervjuerna även genomsyrade observationerna, något som vi tolkar som att den traditionella synen på manligt och kvinnligt fortfarande råder på dessa två skolor.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar och föreställ­ningar som högstadieelever har av begreppen genus och normer. Hur skapas kön och på vilket sätt är skolan delaktig i skapandet och normaliseringen av begreppen kön och genus? Genuspedagogik och normkritisk pedagogik diskuteras i förhållande till elevernas uppfattning om genus i en diskurs om makt. Studien är empirisk och har genomförts i en etnografisk kvalitativ ansats genom deltagande observation och intervju som redskap. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Yvonne Hirdmans teori om genussystem och Judith Butlers postmoderna genusbegrepp.

Studiens resultat visar att elevernas uppfattningar kring genus och normer är svaga. Eleverna efterfrågar mer kunskap kring begreppen och de anser att det är viktig att arbeta med förståelsen kring dessa begrepp i skolan. Studien visar även hur högstadieelever upprätthåller och skapar normer kring genus och kunskap samt att de använder stereotypa könsroller för att beskriva flicka/pojke och kvinna/man. Som slutlig diskussion diskuteras en normkritisk pedagogik som en del av en mer genusneutral undervisning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten. Validiteten hos undersökningen är tillräcklig för att ge idéer omvar vidare forskning inom området kan göras och att ge fingervisningar om vilkabehov det finns av utbildning inom området genus i förskolan.