Dissertations / Theses: 'Genus barnlitteratur förskola'

1

Martvall, Eva, and Annica Tärnholm. "Barnlitteratur ur ett genusperspektiv." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7618.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i två förskolor och elever i år 2 i två skolor väljer att läsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, gjort boklistor på böcker barn i förskolorna har tillgång till och eleverna i skolorna läser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av åtta av de mest populära barnböckerna i vårt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna arbetar mycket med litteratur, men inte i någon större utsträckning utifrån ett genusperspektiv. De väljer eller påverkar inte heller elevernas val utifrån genus nämnvärt. Lärarna är däremot någorlunda medvetna i sina val av högläsningsböcker och också medvetna om hur elevernas egna val ser ut. På förskolorna får barnen själva välja bland ett antal böcker och de böcker som pedagogerna uppfattar som populära har både flickor och pojkar i huvudrollerna. I skolorna är det ganska stereotypa val många av eleverna gör. Flickorna läser både om flickor och om pojkar medan pojkar läser mest om pojkar, men vi ser också exempel på flera elever som bryter detta mönster. De textanalyser vi har gjort visar att många av de böcker barnen på förskolorna kommer i kontakt med och eleverna i skolorna läser visar upp ganska stereotypa könsroller, men också att det finns böcker där könsrollerna är mer fria.

Our aim with the study was to investigate how teachers work with literature in the classroom, and whether they address gender issues, and if so, to study their approaches and methods. We also wished to investigate which books children in two preschools and children in year two in two primary schools choose to read, and which gender structures these books show. To get our research questions answered we used semi-structured interviews with four teachers, and we made lists of the books that are read in the preschools and the two primary schools. We also did textual analyses from a gender perspective of eight of the most popular children’s books in our material. The results show that all four teachers work with literature to a great extent, but not with a gender perspective to any large degree. Nor do they try to influence the children’s reading choices to any great extent. On the other hand, the teachers proved to be fairly conscious in their choices of which books to read out loud and they were also aware of how the children’s choices were made. In the preschools the children can choose themselves from a number of books, and the books that according to the staff are the most popular ones have both girls and boys as main characters. In the primary schools many of the choices are rather stereotyped. The girls read about both girls and boys while the boys mostly read about boys, but there were also examples of pupils who make other choices. Our textual analyses show that many of the books that primary school pupils come in contact with and pupils in the primary schools read are rather stereotyped when in comes to gender roles, but there are also examples of books that show a freer perspective on gender roles.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Norlin, Linnéa, and Vera Park. "Genus i barnlitteratur : En studie av tio bilderböcker." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30411.

Full text

Abstract:

This study is about gender in children's literature and the purpose of the study is to discuss and problematise how gender is produced in illustrations and text, in a number of picture books. The study is performed in a smaller municipality where we compare the five most borrowed picture books among preschools, with five gender conscious books. Earlier research show that gender in children’s picture books is stereotypic and repressive to girls and women, and that this fact in the long run give the female gender less choices in matter of career and looks. We want to highlight how gender is produced by the characters through characteristics, interests and appearance etc. With this study we want to find out if this is still the case or if we can see more of a gender positive development in children picture books today.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Nelander, Fagerberg Amelie. "Genus i bilderböcker : En text- och bildanalys hur två författare konstruerar genus i barnbilderböcker." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200428.

Full text

Abstract:

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet är att studera och jämföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i så fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrågeställningarna. De studerade böckerna av Beskow är skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström är skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns många skillnader på hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som är tydliga i Beskows böcker inte är lika framträdande i Bergströmsböcker. Både text och bild som undersöktes och jämfördes kan även visa skillnader på hurkönsstereotyper inte är lika förekommande i Bergström.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Konttinen, Raquel, and Cecilia Zakrisson. "Genus i barnlitteratur : En jämförande text- och bildanalys av åtta bilderböcker." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34655.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om vilka förutsättningar bilderböcker ger förskolan i arbetet med att motverka traditionella och stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. En jämförande kvalitativ text- och bildanalys av åtta bilderböcker ur ett genusperspektiv med fokus på normkritik utfördes. Resultatet visade en tydlig skillnad i de budskap som förmedlades i bilderböckerna. Från typiska traditionella könsmönster som befäste vardagliga föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper och beteenden, till utmanande, normöverskridande könsmönster. Resultatet visade även en tydlig manlig dominans bland karaktärerna i bilderböckerna. Vår slutsats blir ändock att både vanligt förekommande bilderböcker utan tydligt uttalat normkritiskt innehåll och bilderböcker med uttalat normkritiskt innehåll skapar goda förutsättningar för jämställdhetsarbete. Det krävs dock en högre jämställdhetskompetens hos pedagoger i det normkritiska arbetet med de vanligt förekommande bilderböckerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Nilsson, Sandra, and Jasmine Amin. "Om den omsorgsfulla flickan eller om den starka pojken? - vad ska fröken läsa i dag? : En studie av 28 barnböcker ur ett genusperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122949.

Full text

Abstract:

Frågor som rör genus och jämställdhet har blivit allt viktigare i dagens samhälle och därmed inte minst hur dessa områden förmedlas till barn. Förväntningar på barnet byggs upp utifrån kön. Olika förväntningar från vuxna på flickor respektive pojkar gör att varje flicka och varje pojke rättas in i ett led och lever vidare med befintliga samhällsnormer. Ändå står frågor om jämställdhet i centrum för politiker, myndigheter på arbetsplatser och i familjekonstellationer. Denna studie bearbetar barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Genom att analysera bild och text i ett urval barnböcker besvaras två frågeställningar. De frågeställningar som studien berör är hur kön förmedlas i undersökt barnlitteratur och hur huvudkaraktären framställs ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur innehåll och form ser ut med avseende på genus i 28 barnböcker som förekommer mest på 10 förskolor i två medelstora kommuner i landet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Johansson, David. "Könsskapande litteratur. : En undersökning av genus i barnlitteratur och pedagogers syn på genus i barnlitteratur och pedagogers syn på genus och litteratur i fyra förskolor i Stockholm." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-92415.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte var att ta reda på hur litteratur presenteras utifrån ett genusperspektiv för barn på fyra förskolor i Stockholm. Arbetet utgick från Vygotskijs teorier om sociokulturell påverkan och Hirdmans genusbegrepp. I arbetet presenterades forskning kring ämnet genus, barnlitteratur och förskolepedagogers roll i användandet av litteratur i sitt genusarbete. Arbetet består av intervjuer med fyra pedagoger som förklarar sin syn på genus och litteratur I förskolan. Fyra böcker från respektive förskola har analyserats utifrån bland annat Nikolajevas teorier om genus och barnlitteratur. Undersökningarna resulterade i en relativ brist på medvetenhet kring genus i de förskolor som undersökts. Förhållandet mellan litteratur och skapande av en könsidentitet är för fler av pedagogerna oklart och trots genusarbetets viktiga roll i dagens förskola finns en stor brist I den kunskap som är nödvändig för att kunna arbeta med så viktiga frågor och kunna fullfölja läroplanens strävansmål

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Junebro, Nilsson Aliz, and Sofi Claesson. "GENUSÖVERSKRIDANDE BARNLITTERATUR I HEMMET : En kvantitativ studie om föräldrars perspektiv på och läsning av genusöverskridande barnlitteratur i hemmet för att främja barnets identitetsskapande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27363.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlägga föräldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att läsning av sådan litteratur främjar barns identitetsskapande. Studien bygger på en enkätundersökning med 57 svarande från en Facebook-grupp för föräldrar. Enkäten riktade sig till föräldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 åren. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan föräldrarnas utbildningsgrad och läsandet av både barnlitteratur i allmänhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. På vår väg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de föräldrar som deltagit i vår studie får möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig får möta en sådan litteratur. Slutsatsen understryker vikten av att ge alla barn möjlighet att möta genusöverskridande litteratur på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Elfström, Therese. "Förskollärare, barnlitteratur och genus : En kvalitativ studie med fyra förskollärare." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33485.

Full text

Abstract:

I min studie har jag undersökt hur förskollärare använder sig av litteratur ur ettgenusperspektiv och vad genus innebär för dem i deras profession. De metoder jag haranvänt mig av i studien är av observationer, intervjuer och enkätundersökningar. Underobservationerna har förskolläraren läst boken om Kenta och Barbisarna, som handlar ompojken Kenta som hellre vill leka med barbisar med flickorna än spelar fotboll och brottasmed pojkarna. Jag har observerat hur förskolläraren förmedlar boken till barnen och hurförskolläraren behandlar barnen utifrån deras kön. Syftet med min studie är att undersökahur förskollärare tänker och arbetar med användandet av barnlitteratur ur ettgenusperspektiv. Genom att observera fick jag fram hur förskollärare gör medan intervjuernavisar hur förskolläraren tänker kring genus, främst i barnlitteratur. Det resultat som jag harfått fram i mina studier visar att förskollärarna sällan eller aldrig behandlar flickor ochpojkar annorlunda under högläsningen, och att det de talar om i intervjuerna ocksåöverensstämmer med hur de arbetar.

Betygsdatum i Ladok: 2018-04-11.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Rosengren, Katarina, and Madeleine Nilsson. "Normer i barnlitteratur ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35268.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker hur genus och normer uttrycks i barnlitteratur. Studien baseras på tre utvalda barnböcker som förekommer på två olika förskolor i Skåne. Syftet med denna studie är att få syn på hur normer beskrivs och illustreras i barnlitteratur med inriktning på genus. Analysmetoden är en kvalitativ textanalys, där vi läst igenom litteraturen flera gånger för att få fram ett resultat. Studiens fokus ligger på vår tolkning av litteraturen. Vi har hämtat inspiration från Filipović (2018) analysstrategier när vi skrev fram vår analys. Teorin vi har använts oss av i vår studie är baserad på genusvetenskap och ett normkritiskt perspektiv. Vi har valt den teorin för att kunna undersöka och söka svar på våra frågeställningar; Vilka könsnormer framträder i de utvalda böckerna? Hur framträder könsnormer i text respektive bild i de utvalda böckerna? Analysen består av en intertextuell analys där vi jämför böckerna med varandra utifrån våra frågeställningar. I vår studie framkommer normer som, hur en ska vara utifrån sitt kön och normer om utseende. Genusstrukturer som framträder i litteraturen är feminina och maskulina markörer och det gäller såväl text som illustrationer.Studiens slutsats är att det framkommer olika normer i böckerna, både i texten och i illustrationerna. Genusstrukturerna är genomgående i böckerna och huvudkaraktärerna agerar normbrytande utifrån sitt kön. Utifrån vår studie kan pedagoger få kunskap om normkritiskt perspektiv och genus för att kunna arbeta med det i barngrupper på förskolan. Med hjälp av böcker uppstår många gånger naturliga tillfällen att prata med barn om normer och genus. Böcker är en stor del av förskolebarns vardag och pedagoger kan få bättre kunskap om hur en kan jobba med barnlitteratur i förskolan, vilket kan hjälpa pedagoger att välja ny barnlitteratur ur ett normkritiskt genusperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Bergenheim, Usai Malvina, and Vanesa Carlström. "Barnlitteratur som lånas av förskolan : en genusteoretisk karaktärsanalys." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25128.

Full text

Abstract:

I studiens inledande kapitel presenteras läroplanens innehåll rörande jämställdhetsarbete, samt en rad olika forskares tankar om könsroller och genus. Vidare redogörs för tidigare forskningsresultat gällande litteraturens påverkan, barn sidentitetsskapande, samt hur böckernas karaktärer framställs utifrån kön. Dessa tidigare studier visar på ett enigt resultat; det finns en skillnad i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar porträtteras i den litteratur de får ta del av samt att detta påverkar deras självbild. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns skillnader i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar är representerade i den barnlitteratur förskolan lånar från biblioteken. Vi har utifrån en lista över de 25 böcker som lånats mest av förskolor i en medelstor svensk stad gjort en litteraturanalys med genusteoretiskt fokus. Studien består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visar huruvida representationen av flickor respektive pojkar skiljer sig åt i de analyserade böckerna. Det framkommer också att det finns en skillnad i hur barn framställs i böckerna baserat på könstillhörighet.
In the introductory chapter of the study the content of the curriculum regarding the work with gender equality is presented, as well as several different researchers 'thoughts on gender roles and gender. Furthermore, previous research results regarding the influence of literature, children's development of their gender identity, and how the books' characters are represented based on gender are reported. These previous studies show a unified result; there is a difference in how often and in what way girls and boys are portrayed in the literature they are exposed to and that this affects their self-image. The purpose of the study is to investigate whether there are differences in how often and in what way girls and boys are represented in the children's literature the preschool borrows from the libraries. Based on a list of the 25 most borrowed books for pre-schools in a medium-sized Swedish city, we have made a literature analysis with focus on gender theory. The study consists of a quantitative and a qualitative part. The results show whether the representation of girls and boys differs in the books analyzed. It also emerges that there is a difference in how children are portrayed in the books based on gender.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Gustafsson, Matilda, and Anna Hermansson. "Genusmedvetet arbete i förskolan : med fokus på barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15492.

Full text

Abstract:

Bakgrund I inledningen förklaras centrala begrepp och vi tar upp barnlitteratur ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Vi synliggör läroplanen för förskolan ur ett genusperspektiv, vi lyfter även forskning om genusarbete och genusarbete med fokus på barnlitteratur. Forskarna i vår uppsats är eniga om att det vi visar barnen påverkar deras självbild och tar upp olika strategier att arbeta mer genusmedvetet i verksamheten. Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur förskollärare resonerar kring ett genusmedvetet arbete utifrån barnlitteratur. Hur beskriver genusmedvetna förskollärare ett genusmedvetet arbete? Hur beskriver genusmedvetna förskollärare att de arbetar med genus med fokus på barnlitteratur? Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på intervjuer med förskollärare. Urvalsgruppen består av fem yrkesverksamma förskollärare. Resultat Alla förskollärarna i studien förklarar att genus till stor del handlar om bemötande och förhållningssätt. I resultatet framgår det också att förskollärarna berättar om en del problem som finns med barnlitteraturen, till exempel att många äldre böcker har starka stereotypakönsroller och att det finns en brist på kvinnliga huvudroller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Mattsson, Karin. "Barnlitteratur ur ett genusperspektiv : En undersökning av 12 st barnböcker som läses i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15254.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioårsperiod, undersöka hur karaktärerna och relationer har framställs. Kan man se ett mönster när det gäller genus i bilderböckerna för barn och på så sätt förstå, vad dessa böcker förmedlar, angående kön och genus? Kan en förändring över tid ses, hur kan denna i sådana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehåll djupanalyserades med fokus på genus. Valet av böcker var baserat på uppgifter från bibliotekets efterfrågan samt uppgifter från förskoleavdelningarna på en mellansvensk förskola.I större delen av den äldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och män. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade. Den valda litteraturen skildrar i huvudsak traditionella mönster av könsroller, främst bland män, men också bland pojkar. Men resultatet antydde också att några av de senaste bokserierna visade på ett nytänkande och inte strikt följde konservativa könsmönster. Förklaringen till detta resultat kan tyda på en ökad allmän genus medvetenhet i det svenska samhället och ett större utbud bland böckerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ivarsson, Jenny, and Martina Westerberg. ""Pojkar är bra på att leka med Barbie men flickor är bättre" : En studie av barnlitteraturens plats i förskolans genusarbete med fokus på skillnader och likheter mellan flickor och pojkars aktiviteter." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-8331.

Full text

Abstract:

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger. Vi har fått fram ett resultat som visar på att barnen var mer medvetna om genus än vad pedagogerna trodde. Barnen hade redan en syn på vad som kategoriseras som manligt och kvinnligt medan pedagogerna trodde att barnen var för små för att ha hunnit blivit formade av rådande föreställningar i samhället. Pedagogerna arbetade medvetet med genus i sin verksamhet, men inte uttalat så att barnen blev medvetna om att det var genus de arbetade med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Kallin, Emma, and Lina Jonasson. "Bilden i barnboken : En kvalitativ studie kring förskollärares uppfattningar kring barnbokens betydelse i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85408.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om vad några yrkesverksamma förskollärare har för uppfattningar kring bilder i barnböcker. I studien ställs fyra frågeställningar; Hur beskriver förskollärare en barnbok? Vad anger förskollärarna för skäl till att använda barnboken i verksamheten? Vad anser förskollärare är viktigt innehåll i en barnbok? Hur beskriver förskollärare bildens betydelse i barnböcker? Vi har samlat in information genom att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare från olika förskolor i norra Sverige. Våra analyser av resultatet visade att lässtunden kan ha olika syften och barnen kan lära sig olika saker utifrån böcker. Syftet kan till exempel vara att barnen ska varva ner, utveckla sitt språk eller ta del av ett budskap. I vårt resultat kan vi se att de flesta tillfrågade förskollärare värdesätter bilden i barnboken då de berättat om hur de brukar ha samtal med barnen kring detaljerade bilder. Resultatets sammanfattningar har analyserats på metanivå med ett genusperspektiv. Vi har även diskuterat vårt insamlade material i relation till läroplanen och till vår framtida yrkesroll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ekholm, Andrea, and Lisa Matti. "Vem kan köra alla bilar? : En visuell analys om hur flickor och pojkar framställs i fyra barnböcker där fordon har en central roll." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312496.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur pojkar och flickor framställs visuellt i barnlitteratur där fordon har en central roll. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna: Vad har personerna på bilderna för kön? Vilka kläder och attribut har flickor respektive pojkar på bilderna? Vad gör flickor respektive pojkar på bilderna i relation till fordon? Som metod har vi valt att göra en kvalitativ bildanalys som även består av en kvantitativ del då vi anser att den första frågeställningen kräver att vi räknar antalet pojkar och flickor i böckerna. Vårt material har bestått av de fyra barnböckerna Axel kör fast, Örnis bilar, Malla cyklar och Jag kan köra alla bilar. Resultatet av studien visar att det förekommer betydligt fler manliga än kvinnliga karaktärer i böckerna, både som huvud- och bipersoner. De manliga karaktärerna är i kontakt med både fler och större fordon är de kvinnliga och de skildras även som mer aktiva i denna kontakt. Flera av de kvinnliga karaktärerna misslyckas med sina fordonsrelaterade aktiviteter men får hjälp av de manliga karaktärerna som sitter på kunskap inom detta område. Även kläder och andra attribut skiljer sig åt hos de kvinnliga och manliga karaktärerna. Färgen rosa och plaggen kjol och klänning bärs enbart av kvinnliga karaktärer och det är endast män som klär sig i kavaj. Samtliga författare visar tydligt vilket kön karaktärerna har med hjälp av stereotypa kläder eller attribut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Carlén, Emelie, and Seger Jennifer Shaw. "Förskollärarens arbete med barnlitteratur : En studie om genuspedagogik i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21156.

Full text

Abstract:

Inledning I denna studie undersöker vi hur förskollärare använder barnlitteraturen med fokus på genus. Böcker är ett material som speglar samhället, därför är det intressant att se hur förskollärare reflekterar kring böckers innehåll. Vår studie kommer dels beröra hur förskollärarna förhåller sig till de stereotypa respektive normkritiska böckerna, och dels hur de anser att barnen påverkas av litteraturen. Syfte Denna forskningsstudie gör vi med syfte att undersöka hur förskollärare använder barnlitteratur som redskap, i arbetet med genuspedagogik. Metod Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning med intervju som insamlingsmetod. Urvalsgruppen består av sex deltagare fördelat på tre förskolor. Dessa förskolor är litteratur profilerade vilket innebär att ett aktivt arbete med barnlitteraturen sker. En litteratur certifierad förskola är diplomerad för sitt arbete att väva in litteraturen i den dagliga verksamheten. Resultat I resultatet framgick det att förskollärarna gärna ville arbeta med genuspedagogik i koppling till böcker, men att det bara utförs under spontana sammanhang på grund av brist på resurser. Några förskollärare var fullt medvetna vid de genuspedagogiska tankesätten medan andra inte var riktigt lika medvetna och medgav att de oftare bör reflektera över sitt handlande. Vi kunde också se skillnader mellan stora- och småbarnsavdelningarna, där tankesätten kring genuspedagogik frångick varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Tahiri, Liridona. "Normkritiska barnböcker : En studie om könsmönster i barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21896.

Full text

Abstract:

Bakgrund Denna undersökning grundar sig på tidigare forskning samt litteratur som behandlar den ojämställdhet som förekommer när det gäller skildringen av manliga och kvinnliga karaktärer i barnlitteratur. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka två normkritiska bilderböcker med fokus på att granska och analysera om de bryter mot könsroller och i så fall hur. Denna studie är en kvalitativ textanalys där bilderböckerna har analyserats, för att se vilka mönster som framträder när det gäller könsnormer. Resultat Resultatet av studien visar att de båda barnböckerna delvis lyckas förmedla ett normkritiskt förhållningssätt när det kommer till hur karaktärerna presenteras i böckerna. Det råder ett dubbelt budskap i de båda böckerna, vilket leder till att man som läsare kan misstolka skildringen av karaktärerna som presenteras i respektive barnbok. Studien påpekar att pedagoger görs medvetna om förlegade könsmönster i barnböcker samt att kritisk granska den barnlitteratur som erbjuds under lässituationerna med barnen för att på så sätt utmana barns idéer om könsnormer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Erlandsdotter, Josefin, and Linn Windelius. "Skönlitteratur för barn i förskolan : En analys av genus." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40924.

Full text

Abstract:

Att ge alla barn rättvisa möjligheter för sin utveckling oberoende av kön är ett av målen i förskolan. Denna studie har undersökt hur genus gestaltas i barnböcker i förskoleverksamheten genom både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. De aspekter som undersöktes var hur könsfördelningenser ut samt vilka könsstereotyper som förekommer eller utmanas i ett urval av 20 barnböcker som varitpopulära detta år i svenska förskolor. Resultatet tyder på en förbättring av könsfördelningen jämfört med utländska studier men kvinnliga karaktärer är under representerade. Det tyder även på att trots att ett flertal könsstereotyper för män och kvinnor utmanas är det fortfarande mer förekommande med könsstereotypa karaktärer. Då studien antar ett social-konstruktionistiskt perspektiv är slutsatsen att barnlitteratur behöver förbättras både gällande könsfördelning och könsstereotyper, för att möjliggöra en förändring i det konstruerade könet och ge barnet i förskolan möjligheter som inte påverkas av kön.

Betyg i Ladok, 201221 och 210108.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hålam, Josefin. ""Och far är stark och modig, och mor är blid och rar" : En kvalitativ text- och innehållsanalys av föräldraskap i bilderböcker ur ett genusperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-321596.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Sturm, Selin Linda, and Lena Torin. "Ett arbete om barnlitteratur och genus i dagens samhälle : En barnbok om inkludering." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35919.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Enligt barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) som varit lag sedan januari 2020, ska alla barn behandlas lika i förskolan oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom eller funktionsnedsättning. Alla som arbetar på förskolor bör ha kunskap om och visa respekt för att alla människor skall behandlas lika oavsett kön, etnicitet, eller klass. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) beskriver att förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar respekt och solidaritet, även förmåga att leva sig in i andra människors situationer. Syftet med arbetet är att utveckla en barnbok med utgångspunkt i frågor som aktualiseras i dagens samhälle. Fokus är inriktat på att så många barn som möjligt ska känna igen sig själva eller någon annan i boken och på så sätt känna sig inkluderade i gruppen och i hur samhället ser ut idag. För att få en inblick i hur barnböcker används på förskolor och om de används i speciella syften så utformades en nätbaserad enkätundersökning som riktades till verksamma förskollärare. Enkäten utgick från tankar om hur litteratur kan vara ett stöd för att få barn att känna igen sig i vardagliga situationer. Resultatet blev en bok som utspelar sig på en förskola som beger sig ut på en utflykt. Det finns flera olika karaktärer i boken för att så många barn som möjligt ska känna igen sig. I boken benämns sex olika barn. Det benämns inte något kön i boken, alla namnen på barnen är könsneutrala. Boken skapar möjligheter att tillsammans med barnen diskutera handlingen kring olika kulturer och samtala och reflektera kring hur samhället ser ut. Med hjälp av boken ska barn kunna berätta hur deras egen familj ser ut och även höra andra barn berätta om sina familjer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Andersson, Victoria, and Sara Ericsson. "Flickor i prinsessklänningar och pojkar i piratkläder. Åtta förskollärares tankar kring att arbeta med genus utfrån barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17030.

Full text

Abstract:

BakgrundI inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som är relevanta för undersökningen. Därefter synliggörs vad Läroplanen för förskolan beskriver om ämnet genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Bakgrunden berör även nationell och internationell forskning som synliggör genus i förhållande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig på Probsts teori kring litteratur och Connells genusteori.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring genus utifrån barnlitteratur.Frågeställningar På vilket sätt anser förskollärarna att barnlitteratur kan användas vid arbete med genus? Anser förskollärarna att framställningen av pojkar respektive flickor i litteraturen påverkar barnens uppfattning av genus? Vilken betydelse anser förskollärarna att de har i arbetet med genus i förskolans verksamhet?MetodUndersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalsgruppen består av åtta verksamma förskollärare.ResultatI resultatet framgår det att förskollärarna anser att barns syn på genus påverkas av hur flickor och pojkar framställs i barnlitteratur. De upplever att karaktärerna i litteraturen främst framställs stereotypt men att det blir vanligare att könsnormerna utmanas. Förskollärarna beskriver att barnlitteratur kan fungera som en bra utgångspunkt vid arbete med genus men resultatet visar att det inte är något som görs i nuläget. De beskriver att brist på tid är en faktor till varför arbete med genus inte alltid prioriteras i förskolan verksamhet.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Pettersson, Emily, and Maria Skytt. "En barnboks betydelse för främjandet av jämställdhet mellan könen en studie i samband med boksamtal i förskolan." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-365.

Full text

Abstract:

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken. Undersökningen genomfördes i samband med boksamtal. Detta innebar att barnen fick lyssna till den utvalda boken och samtala kring text och bild. Det som framkommer i studien kan vara av intresse för framför allt förskolepersonal och blivande pedagoger.

Enligt tidigare forskning framkom det bl. a att Delegationen för jämställdhet i förskolan i SOU 2006:75 bedömer att sagor och berättelser påverkar barns syn på världen och att förskolepersonalens ståndpunkter inom jämställdhet är det mest centrala inom förskolans jämställdhetsarbete. Davies (2003) finner att barnen kan tolkas som motsägelsefulla när de svarar på frågor angående böcker de fått lyssna på dvs. de håller med om en sak men kan säga emot sig själva i nästa stund.

Resultat från studien visar att det inte var märkbara skillnader mellan pojkar och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet. Slutsatsen förevisar att dessa förskolebarns uppfattningar både stärker och går emot det traditionella könsmönstren. Mestadels gick dessa barns kommentarer emot de traditionella könsmönstren. Barnen har dock visat sig motsägelsefulla i vissa situationer då exempelvis de ansåg att både pojkar och flickor kan använda kläder med färger som går emot de traditionella könsmönstren så som att pojkar ska ha blått medan flickor ska ha rosa. Majoriteten av barnen ville dock själva ha färger/leksaker som stärker de traditionella könsmönstren. I motsatt till tidigare forskning reagerade inte barnen på att boken som lästes innehöll könsroller som var omgjorda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Holmqvist, Frida, and Nadja Nurmio. "Barnlitteraturens makt." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87223.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker. I en av barnböckerna tillskrevs makt även identitetskategorierna manligt kön och ålder, i en kvinnligt kön och någon form av funktionsnedsättning, och i en verkade makt inte tillskrivas några av identitetskategorierna kön, ålder, klass, etnicitet eller funktionsnedsättning. För att en mångfald av karaktärer ska tillskrivas makt saknas dock även en varierad framställning av etnicitet och klass. En mångfald av karaktärer som tillskrivs makt i barnlitteratur är viktigt eftersom studien även visar att förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande kan påverkas av de normer och attityder som framställs i barnlitteratur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Karlsson, Therése. "Monster och spöken : En analys av hur genus framställs i fem barnböcker där monster och spöken har en central roll." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-322421.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att analysera genusperspektivet i fem utvalda barnböcker om monster och spöken där skildringen av kön inte alltid är uppenbar. För att kunna besvara syftet har några frågeställningar formats: På vilket sätt uttrycks kön hos monster och spöken i de utvalda barnböckerna? Hur framställs bildernas färg och form ur ett genusperspektiv? Hur framställs texten ur ett genusperspektiv? Jag har använt mig av en kvalitativ bildanalys som metod och de teoretiska utgångspunkterna är genusperspektiv och sociokulturellt perspektiv. Litteraturen som har granskats är de fem barnböckerna Monsterbesök, Ingrid och Ivar letar spöken, Monster finns faktiskt! Eller?, Bravo bli modig och Lilla spöket Laban.Resultatet av studien visar att kön framgår i alla granskade barnböcker trots att skildringen av kön inte behöver vara uppenbar. Monstrens och spökenas utseenden och attribut är i de flesta böckerna könstypiska och i vissa fall förstärks detta med hjälp av uttryck som rörelser, miner och kroppsspråk. Den skrivna texten tar upp beskrivande pronomen och namn som även de är lätta att koppla till ett visst kön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Sharaf, Natalie, and Lovisa Nordin. "Sårbara pojkar och hjältemodiga flickor : En undersökning om genus i barnlitteratur utifrån text- och bildanalys." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191524.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur karaktärer framställs i barnlitteratur i sex bilderböcker som riktar sig till åldersgruppen 3–6 år. Den teoretiska ansats som analysen utgår från är ett genusperspektiv, och som grund för analys har ett frågebatteri använts. Metod som använts i studien är kvalitativ textanalys och bildanalys. Studiens resultat är att barnböckerna skildrar både stereotypa könsmönster och normbrytande könsmönster. Karaktärernas kön konstrueras främst genom deras egenskaper och handlingsmöjligheter, vilket skildras både i text och bild. Studiens slutsats är att förskolorna inte bör rikta in sig på en genre i val av barnlitteratur, utan istället analysera enskilda böckers innehåll och erbjuda ett brett utbud av litteratur för barnen. Detta för att kunna skapa ett bokutbud med flera olika karaktärer där så många barn som möjligt kan identifiera sig med karaktärerna och känna sig inkluderade i sitt skapande av könsidentitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Sundell, Katarina, and Sandra Berg. "Beskyddande pojkar och sårbara flickor, eller? : En genus- och jämställdhetsanalys av två femårsavdelningars barnlitteratur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103918.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring hur genus och jämställdhet framträder i den barnlitteratur som erbjuds i förskolan. Studien undersöker därför hur representationen samt porträtteringen av kvinnliga respektive manliga huvudkaraktärer ser ut i de böcker som erbjuds barnen på två svenska förskolors femårsavdelningar. Undersökningsinstrumentet som används är en genus- och jämställdhetsanalys som appliceras på böckerna där huvudkaraktärernas kön, utseende samt egenskaper studeras. Resultatet som framkommer visar att en övervägande del av huvudkaraktärerna i de böcker som undersöks är manliga. Resultatet visar också att en övervägande del av huvudkaraktärerna följer könsnormen när det kommer till utseende medan en stor andel av huvudkaraktärer bryter könsnormen vad gäller egenskaper. Vidare framkommer att kvinnliga huvudkaraktärer oftare utmanar den stereotypa könsnormen än vad manliga huvudkaraktärer gör. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra till att pedagoger i förskolan får insyn i hur genus kan framträda i barnlitteruren samt att det analysverktyg som används i studien ska kunna användas av pedagoger för att granska den egna förskolans böcker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Lindgren, Elin, and Helen Gunnarsson. "”Barnlitteraturen skickar signaler till pojkar och flickor” : En intervjustudie om fem förskollärares genusmedvetenhet samt förhållningssätt gentemot könsstereotypa föreställningar i barnböcker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17644.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att undersöka fem förskollärares genusmedvetenhet samt deras förhållningssätt gentemot könsstereotypa föreställningar i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen grundar sig i de tre barnböcker som vi ber varje förskollärare välja ut och som de föredrar att läsa i respektive barngrupp. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, vilket är en lämplig metod för att få reda på förskollärarnas genusmedvetenhet och förhållningssätt. Förskollärarna fick först välja ut tre barnböcker som de föredrar att läsa i barngruppen för att sedan i intervjun svara utifrån sina tre valda barnböcker. Fem förskollärare intervjuades och resultatet visade att genusaspekten inte var så framträdande i den övervägande delen av förskollärarnas val av barnlitteratur. Barnböckerna som förskollärarna valde ut visade sig ändå vara relativt genus neutrala. Tre av förskollärarnas valda barnböcker innehöll könsstereotypa föreställningar där pojkarna presenteras som tuffa och flickorna som mer omhändertagande och känslosamma. Tre av barnböckerna var relativt neutrala och fyra barnböcker bröt mot de könsstereotypa förställningar genom att de framställde flickorna som tuffa och starka, medan pojkarna som känslosamma. Vissa förskollärare ansåg att barnen inte påverkades av könsstereotypa föreställningar i barnlitteraturen förrän barnen blev äldre runt fyra till fem år. En förskollärare visade dock en genusmedvetenhet och visade kunskap i att reflektera över genus i både text och bild i hennes val av barnlitteratur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Fogborg, Denise, and Nathalie Ronge. "“Hur ser du att det är en mamma?” : En kvalitativ studie kring förskollärares syn på barnlitteratur ur ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25671.

Full text

Abstract:

Inledning Denna studie har fokus på förskollärares arbete med barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Böcker är en stor del av förskolans undervisning och hur förskollärare väljer att lyfta fram dem i barngruppen är således viktigt. Det kommer därför att undersökas hur förskollärare resonerar vid val av litteratur, hur de väljer att arbeta med böckerna samt deras syn på hur barn påverkas av könsrollers framställan i barnlitteraturen. Syfte Syftet med studien är att skapa större kunskap om hur förskollärare resonerar kring genus vid användandet av barnlitteratur i förskolans undervisning. Metod För att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod med self-report som insamlingsmetod, vilket liknar en skriftlig intervju. Totalt deltog 16 utbildade förskollärare i undersökningen. Resultat Resultatet visar att förskollärare är medvetna vid val av barnlitteratur då de väljer att använda sig av en varierad litteratur som inte är könsstereotypisk. Däremot har det uppmärksammats att manliga huvudkaraktärer är överrepresenterade i barnlitteraturen. Vid undervisningen används boksamtal som både kan vara spontana och planerade där förskollärarna ställer utmanande frågor vilket skapar diskussioner hos barnen. Det som anses vara normbrytande i litteraturen ska inte pekas ut som något avvikande utan samtalen ska utgå ifrån vad barnen säger. I resultatet har det även framkommit delade meningar om hur barnen påverkas av könsrollerna i barnlitteraturen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Burström, Lovisa, and Nathalie Pihl. "Barnlitteraturen i förskolan : En normkritisk studie av bokval, utbud och skildringar av genus." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38045.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka och synliggöra hur barnlitteraturen på fyra olika förskolor valdes ut, om en medvetenhet kring val av normkritiska barnböcker gällande kön och genus finns samt att synliggöra hur kön och genus gestaltas i de fyra populäraste barnböcker på dessa förskolor. Studien genomfördes genom intervjuer, litteratursociologiska kartläggningar och text-och bildanalyser utifrån ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att det inte fanns tydliga rutiner i hur barnlitteraturen väljs ut och att medvetenheten kring normkritiska barnböcker varierade. Det framkom även att pojkar oftare än flickor gestaltades i barnlitteraturen och att de populäraste böckerna skildrade sina karaktärer på ett könsneutralt eller könsöverskridande sätt. Studiens slutsats är att det behövs en större medvetenhet kring barnlitteraturens påverkan på barnens skapande av könsnormer samt att fler böcker som skildrar flickor behöver väljas in. Avslutningsvis behöver även barnböcker som skildrar karaktärer på ett normutvidgande sätt eller könsöverskridande sätt få större plats på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Alarcon, Liz, and Matilda Öjdahl. ""Ett rum där man kan läsa och ha disco". : Fyra barns och en pedagogs tankar kring sin litteraturmiljö på förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-266330.

Full text

Abstract:

Syftet med detta självständiga arbete var att kartlägga litteraturmiljön utifrån frågeställningar rörande fyra barns och en pedagogs tankar, sett ur ett normkritiskt och genusperspektiv. Med detta arbete vill vi kartlägga hur det kan se ut i praktiken och vilka tankegångar som kan röra sig ute på en svensk förskola hos både barn och vuxna. Genom att själva observera litteraturmiljön på en utvald avdelning, föra en samtalsintervjuundersökning med fyra barn, två pojkar och två flickor, samt att göra en intervjuundersökning med en pedagog fick vi fram ett resultat som påvisade hur detta kan se ut ur både ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. Vår studie visade att det kan finnas genus- och även normkritiska skillnader mellan de olika könen i förskolan – på den utvalda avdelningen tar pojkar större plats än vad flickor gör och de ser olika på böckernas tillgänglighet. Flickorna menade på att man var tvungen att fråga en pedagog om tillstånd för att låna en bok, medan pojkarna menade på att barnen själva kunde välja att ta vilken bok de ville ha. I resultatet framkom det även att det på avdelningen finns en omedveten skillnad hos de tillfrågades, det vill säga både i barnens och den vuxnes svar gällande synen på böckers tillgänglighet i sin litteraturmiljö. Pedagogen menade på att det enligt hen fanns normer kring litteraturmiljön då pedagogen haft samtal med barnen gällande förhållningssättet kring böckerna, men medgav samtidigt att det inte var någonting hen egentligen reflekterat över.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Fager, Jenny. "Världens starkaste björn - normbrytare eller förstärkare? : En text- och bildanalys av hur kön framställs i serietidningen Bamse." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134555.

Full text

Abstract:

Studien som följer syftar till att analysera hur genus ”görs” i sex stycken olika Bamsetidningar utspridda över åren 1982–2016. En innehållsanalys av komparativ karaktär ur ett historiskt perspektiv har gjorts på både bild och text utifrån ett genusperspektiv där följande teman har aktualiserats: hur pojkar och flickor framställs samt rollindelning mellan könen. Resultaten visar att genusrepresentationerna i tidningarna domineras av stereotypa könsroller, samtidigt som det förekommer enstaka utmaningar av dessa stereotypa könsroller i form av könsöverskridande karaktärer och ombytta roller. Något som är väldigt tydligt är rollindelningen där pojkar är överrepresenterade i alla tidningar som studerats. Flickorna är varken lika många eller fler representerade i någon tidning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lindberg, Frida, and Wilma Olofsson. "Känslosamma Pojkar och Kaxiga Flickor : En multimodal textanalys om hur manligt respektive kvinnligt gestaltas i barnlitteratur i förskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40181.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att ta reda på, och bidra med kunskap om hur manligt och kvinnligt gestaltas i den mest lånade barnlitteraturen som förskolorna i två olika kommuner lånar från de kommunala biblioteken, då läsning av böcker är en aktivitet som bland annat gynnar barn i deras framtida uppfattning om kön (Strasser & Seplocha, 2012; Filipović, 2018). Motivet till studiens valda problemområde grundar sig i Skolinspektionens rapport (2016) om förskolans jämställdhetsarbete, som visade att det systematiska arbetet med jämställdhet i förskolan inte var tillräckligt, vilket resulterade i att vi ansåg det vara angeläget att studera hur genus gestaltas i förskolans barnböcker. Studien har utgått från en multimodal textanalys (Björkvall, 2019) där resultatet har kopplats till Hirdmans genusteori (1988). Resultatet visade att både manliga och kvinnliga karaktärer gestaltas med en bred variation, såsom ansvarstagande vuxna samt kaxiga, självsäkra, känslosamma eller oroliga barn. Det som även framkom i analysen var att flertalet av böckerna skildrar tydliga olikheter mellan könen i böckerna där de traditionella könsnormerna förstärks av de attribut som karaktärerna bär. I ett fåtal av böckerna upplevdes det som svårt att identifiera olikheter mellan könen då det enda som skiljer könen åt är de könsbekräftande pronomen så som han eller hon, som beskriver karaktärerna, då de inte var bärare av några specifika normbekräftande attribut. Detta arbete har förhoppningsvis bidragit med kunskap om hur manlighet respektive kvinnlighet kan gestaltas i barnlitteratur, då detta kan vara ett värdefullt verktyg när pedagoger väljer ut passande böcker till förskolans verksamhet.

2020-06-08

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Nyberg, Jenny. "Barnlitteratur & genus : en kvalitativ studie av bilderböcker för ett- till treåringar ur ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10753.

Full text

Abstract:

Redan i små barns vardag, kan en traditionell genussyn observeras i exempelvis leksaks- och klädaffärernas kategorisering av ”flick- och pojkprodukter”. En kategori-sering som jag anser kan styra in barnen i den konstruerade bilden av hur man är, och därmed ska ”göra”, sitt kön. Syftet med denna studie var att undersöka tre förskole-avdelningars barnlitteratur, som barn i åldrarna ett till tre år har tillgång till, ur ett genusperspektiv. Studien syftade även till att ta reda på hur förskollärare från respektive avdelning ser på och uppfattar den barnlitteratur som de använder sig av i sitt arbete med barn.Studien utgick från en i huvudsak kvalitativ metod där tre olika datainsamlingsverktyg användes för att samla in underlag till studien: fotografering av barnlitteratur, en översiktlig litteraturanalys av barnlitteratur samt kvalitativa intervjuer med förskol-lärare.Resultatet visade att de undersökta förskoleavdelningarnas bokutbud har dubbelt så många böcker om manliga karaktärer än om kvinnliga karaktärer. Dessa karaktärer skildras utifrån ett könstraditionellt perspektiv vilket på olika sätt förstärker den manliga dominansen. När det gäller förskollärarnas uppfattningar om barnlitteraturens betydelse och innebörd visade det sig att deras utsagor kännetecknas av ett dubbelt budskap där deras verbala medvetenhet inte praktiseras i deras handlingar, vare sig när det gäller val av barnlitteratur eller användning av barnlitteratur.
Already in the everyday of children, a traditional view of gender can be identified. For example how toys and clothing stores’ categorize products for girls respective boys. A categorization that I consider may direct children into the constructed picture of how one is, and therefore “does”, its gender. This essay aimed to investigate the selection of children’s literature at three pre-schools, that children between the ages of one and three, from a gender perspective. The purpose with this essay was also to find out how pre-school teachers, from each pre-school, comprehend the children’s literature that they use in their line of work.The essay is based mainly on a qualitative study that used three different types of methods to collect data as the study’s foundation: photography of children’s literature, a general literature analysis of children’s literature and qualitative interviews with pre-school teachers.The result showed that the book selections of the investigated pre-schools had double the amount of books about male characters than about female characters. These characters are portrayed from a stereotypical gender perspective that, in different ways, reinforces the male dominance. The result that pertains the pre-school teachers’ comprehensions of the importance and significance of children’s literature in pre-schools showed that their statements are characterized by a double message. A message where their verbal awareness does not show in their actions, not in the way they select children’s literature nor in the way they use children’s literature.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Magnusson, Lina, and Cecilia Voong. "Många ord, många tankar : Förskollärares syn på genus i barnböcker." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33729.

Full text

Abstract:

Genus har sedan länge varit en central del i förskolan och i dess läroplan. Förskolan ska motverka könsmönster i dess läroplan, vilket innebär att förskolan ska vara genusmedveten. Det finns sedan tidigare ett intresse hos oss författare om hur förskolorna arbetar med barnlitteratur och genus. Undersökningens syfte är att titta på hur de olika förskolorna arbetar med genus i barnböckerna. Vi har undersökt tre olika förskolor som samtliga är föräldrakooperativ som profilerar sig som genusinriktade. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med förskollärare vid dessa tre förskolor. Resultat visar att det finns skillnader mellan de föräldrakooperativa förskolorna, dock hade de alla samma grund i genusarbetet. Vidare diskuterades förskolornas hantering av böckerna. Förskolornas inriktning har problematiserats och granskats kritiskt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Blom, Marika, and Anette Friberg. "Kön föds man med, men genus är något man formas till. : En studie om förskollärares genusmedvetenhet och förhållningssätt om genusstereotypa föreställningar i barnlitteratur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37671.

Full text

Abstract:

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på med vilken medvetenhet förskollärare väljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser pedagogers genusmedvetenhet ut när de väljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns språk? Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade fyra stycken förskollärare. Två av dem var genuspedagoger, vilket påverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet. Detta kan bero på att det inte lyfts fram som viktigt av informanterna. Vi har kunnat se i vårt resultat att utbildning inom detta område inte är prioriterat då båda genuspedagogerna hade gått sin utbildning på eget initiativ. De som arbetade inom kommunal regi hade fått en kortare kurs genom RFSL och de som arbetade på föräldrakooperativ hade ingen utbildning alls i ämnet. Av detta kan vi dra slutsatsen att det behövs utbildning i genus och normkritiskt tänkande. Om vi ska få ett jämställt samhälle behöver vi börja redan på förskolan och det måste genomsyra hela verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Olsson, Jenny, and Sofie Nilsson. "Vad spelar det för roll? Det är ju bara en bok... En diskursanalys med intersektionellt perspektiv av Askungen och Rödluvan i två olika utgåvor." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35207.

Full text

Abstract:

SammanfattningTitel: Vad spelar det för roll? Det är ju bara en bok...Författare: Sofie Nilsson och Jenny Olsson Barnlitteratur är idag och sedan en lång tid tillbaka en viktig del av förskolans pedagogiska material. Lena Kåreland och Agneta Lindh-Munther (2005) skriver att ny litteratur har svårt att ta sig in i förskolans bokhylla. Detta medför att förlegade normer och värderingar i äldre litteratur fortfarande förmedlas på förskolan. Vi tänker genom detta att vår studie blir relevant och att det blir ett intressant ämne att undersöka. Problemområdet i vår uppsats är hur budskap och normer förmedlas via barnlitteratur då vi vill öka medvetenheten hos pedagoger att kritiskt reflektera över det vi läser med och för barnen. Vi har gjort en diskursanalys och med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och genusteori har vi undersökt och synliggjort hur olika normer och budskap framkommer i äldre och nyare utgåvor av Askungen och Rödluvan. Vi analyserar våra valda böcker med hjälp av fyra teoretiska begrepp. Begreppen är klass, genus, kön och etnicitet.Uppsatsens resultat visar att klassiska Askungen och Rödluvan förmedlar äldre och förlegade normer. Nya Askungen och Rödluvan förmedlar normer och budskap som går att se idag, och som vi tänker utmanar de äldre normerna. Vi menar då att det blir viktigt att samtala med barnen om vad litteraturen säger oss och bidra med tankar som utmanar normer och värderingar. Detta för att barnen ska få förståelse för att olikheter är något som finns runt omkring oss då alla inte är stöpta i samma form.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Valfridsson, Elin, and Sjödin Sanna Palm. "(S)könlitteratur för barn : En genusteoretisk studie om hur kön gestaltas i populär skönlitteratur för barn." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38340.

Full text

Abstract:

Normer finns överallt och vi människor anpassar våra tankesätt och viljor efter dessa. En av de mest omtalade normerna är könsnormen, som avspeglar vilken roll de olika könen förväntas ha i samhället. Enligt forskning kan rådande normer förstärkas genom bland annat böcker, det blir därför angeläget att undersöka hur barns favoritböcker förhåller sig till dessa. Syftet med föreliggande studie var att kunna sprida medvetenhet, inspirera till ett normkritiskt förhållningssätt och undersöka om dessa barnböcker följer läroplanens strävan efter att motverka könsstereotyper, eller om de istället reproducerar dessa normer. Detta genom att analysera ett urval av favoritböcker som barnen på fyra förskoleavdelningar valt att dela med sig av. Resultatet av studien visar att merparten av böckerna som analyserats har ett normkritiskt förhållningssätt, men fortsätter ändå reproducera stereotypa könsmönster genom karaktärernas gestaltning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Welin, Jesper. "Pojkar och flickor i bilderböcker : En feministisk poststrukturalistisk textanalys av bilderböcker." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33578.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att få syn på detta har karaktärernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper så har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv använts som har applicerats på hur bokens karaktärer presenteras. Metoden som använts är feministisk poststrukturalistisk textanalys där fokus legat på texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism. Resultatet visar att även om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala så visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete är att vissa könsroller ligger så djupt rotade i vårt samhälle att de kan vara svåra att se. Böckerna som barn kommer i kontakt med i sin vardag är väldigt viktiga när det handlar om hur de lär sig se på genusfrågor och därför är det viktigt att vuxna har en djupare förståelse kring hur de pratar om sådana frågor. Aspekter på kön och genus är med det feministiska poststrukturalistiska synsättet något som ligger mer eller mindre dolt i hur människor förhåller sig till varandra. Strukturer och handlingsmönster tas för givna och risken finns att de återupprepas och normaliseras om man inte närmare studerar dem. Med en textanalys som den som gjorts i denna text kan man kritiskt granska företeelser som förekommer i böckerna. Genom att se på hur och varför saker presenteras som de gör kan man lättare få diskussionen till ytan.
The purpose of this thesis is to study how boys and girls are described regarding actions in children’s literature through a gender perspective, in order to observe whether the characters are passive or active when it comes to actions. To further deepen the reasoning and to problematize gender stereotypes a feministic poststructuralistic perspective has been applied to observe how the characters are being presented. The method being used is a feministic poststructuralistic text analysis where focus has been on how text cooperates with pictures. Eleven books has been analyzed based on Maria Nikolajeva’s theories on children’s literature and Hillevi Lenz Taguchi’s research on feministic poststructuralism The result shows that even though themes and stories seems to be gender neutral at first glance a deeper analysis shows that hidden gender roles are present. The conclusion in this thesis is that some gender roles are so deeply rooted in our society that they might be hard to perceive. Books that children come in contact with during a day are very important when it comes to how they learn about gender issues and therefor it is important that adults have a deeper understanding on how to talk about such issues. Aspects on sexuality and gender are with the feministic poststructuralistic point of view something that lies more or less hidden when it comes to how people interact. Structures and action patterns are being taken for granted and there is therefore a risk that they are being repeated and normalized if not being studied. With a text analysis such as the one being done in this thesis one can critically study phenomena being present in books. By studying how and why things are presented the way they are one can easier move the discussion to the surface.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Lindström, Sandra. "Kivi är en han, inte en hen : Om förskolebarns tillskrivande av kön i samtal om en könlös bok." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19200.

Full text

Abstract:

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han. Hypotesen att barnen skulle tillskriva Kivi sitt eget kön visade sig inte stämma då skillnaderna i pronomenanvändning pojkar och flickor emellan var minimala. Resultaten kan bero på att mannen ses som norm och kvinnor som ”det Andra” (de Beauvoir 2002) samt att barnlitteraturen domineras av pojkar. Resultaten överensstämmer också med tidigare forskning av Merrit & Kok (1995) som visar att karaktärer med könsneutrala namn tenderar att tillskrivas manligt kön.
In the great debate over the gender-neutral pronoun hen in 2012, the perspective of the children was missing. The aim of this bachelor essay is to shed light on that perspective by investigating which pronouns pre-school children use in conversation about the children’s book Kivi och monsterhund which contains only gender-neutral pronouns. The material was obtained through children’s interviews in focus groups where four- and five-year-old pre-school children talked about the book and the material was analyzed by using a mostly quantitative method to find out the frequency of the used pronouns. The results show that the children scarcely reacted to hen nor did they use it themselves. Kivi was referred to by the children as he while monsterhunden (the monster dog) was referred to as it or he. The hypothesis that the children would ascribe Kivi their own gender proved to be incorrect as the differences in use of pronouns between boys and girls were minimal. The results may be an effect of the man being viewed as the norm and women as “the Other” (de Beauvoir 2002) and the dominance of boys in children’s literature. The results also correlate to previous research by Merrit & Kok (1995) that show that characters with gender-neutral names tend to be ascribed male gender.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Lundquist, Britt, and May Nygren. "Genus i barnlitteraturen/Gender in children´s litterature." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29681.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Roos, Catarina. "Barnlitteratur ur ett genuperspektiv : analys av ett urval skönlitterära bilderböcker som läses i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-34874.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Helsing, Dan. "Stora starka pojkar och prinsessor i rosa : Genus i barnlitteraturen från 1947 till 2012." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31993.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur traditionella genusmönster förekom i sju olikabarnböcker från 1940-talet fram tills 2012 för barn i förskoleåldern 1-6 år. Genom att jag analyseradesju stycken barnböcker genom både text och bild analys, undersökte jag hur flickor/kvinnor ochpojkar/män gestaltas och framställdes. De barnböcker som jag hade analyserat var ett urval på sjuböcker av det femtio mest utlånade barnböckerna från Sollentuna Bibliotek, under 2016. Metoden somjag använde mig utav var en text och bild analys för att sedan tolka böckerna, utifrån två olikascheman, som handlade om olika egenskaper vad som är kvinnligt respektive manligt. Resultatetvisar att i böckerna så gestaltas pojkar respektive flickor på ett typiskt genussterotypa sätt. Somexempelvis att pojkarna var aktiva och aggressiva, medan flickor var vackra och omtänksamma. Mendet fanns även vissa karaktärer som bröt emot den genussterotypa normen.

Godkännande datum: 2017-06-02.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Nashieli, Karlström, and Frida Westerlund. "Förskollärares uppfattningar om genus i förskolan : Barnböcker och dess huvudpersoner i fokus." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40113.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar att det råder en överrepresentation av manliga huvudroller i barnlitteraturen och att manliga och kvinnliga karaktärer ofta tilldela sköns stereotyparoller. Syftetmeddennastudie var att undersöka förskollärares uppfattning kring barnlitteratur ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i befintliga böckers manliga och kvinnliga huvudpersoner. Både en kvalitativ och kvantitativ metod användes vid insamlandet av data. Sex stycken legitimerade förskollärare från sex olika förskolor i två olika landsdelar deltog i intervjuer. Data till den kvantitativa delen samlades in från respektive förskollärares avdelning. I studien har det framkommit att mannen ofta får en mer betydande roll i barnlitteraturen vilket intervjuade förskollärare verkar vara väl medvetna om och försöker motverka genom att läsa på olika sätt samt variera litteraturen. Samtidigt menar i nformanterna att det är ett svårt och krävande arbete att välja böcker som speglaren mångfald,och genusmedvetenheten framställs som en viktig grund i arbetet med barnlitteratur.

2019-12-20

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

DANSSON, SOFIA, and MALIN TOLLÉN. "Barnbokens betydelse i genusarbetet : En intervjustudie kring hur förskollärare arbetar med genus, genom att använda barnlitteratur i förskolan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43694.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Andersson, Emelie, and Linda Rämgård. "Förskollärares förhållningssätt till genus i barnböcker." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3764.

Full text

Abstract:

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Genus barnlitteratur förskola'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles