Dissertations / Theses: 'Genuskontrakt'

1

Danielsson, Fredrik. "Samskolan i Filipstad : Ett synliggörande av elevernas genuskontrakt 1909-1927." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30989.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Edvardsson, Maja. "Jämställdhetsintegrering i den fysiska planeringen : Normer, genuskontrakt och samhällsstrukturer som påverkar jämställdhetsarbetet." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-245229.

Full text

Abstract:

Denna uppsats behandlar hur Ovanåker kommun arbetar med jämställdhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omständigheter som påverkar arbetet. Studien är uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod där den kvantitativa undersökningen bestod av en enkätundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmäktige, en gymnasielärare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt präglar kommunen och olika aktörer arbetar med jämställdhet på olika vis. Med ett fåtal undantag satsar samtliga aktörer på en jämn könsfördelning. Dessutom så diskuteras frågan inom skolan, planeringen och politiken för att alltid ha ett jämställdhetstänk med i olika projekt och processer. Det finns olika faktorer som påverkar jämställdhetsarbetet vilka bland annat är hur samhällets normer och genuskontrakt ser ut vilket i sin tur formar samhällets strukturer. Samhället är under en ständig förändring och både kvinnor och män anses ha förändrats. För att främja jämställdhetsintegrering är det viktigt att aktivt arbeta med frågan och diskutera kring den med olika parter för att den ska vidareutvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Björnstad, Amanda. "Vilka kvinnor? : Genuskontrakt och kvinnors framställning i tre internationella läroböcker i historia." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-69573.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Gustin, Hanna. "Den naturliga amningen : En etnologisk uppsats om amningens normer och värderingar." Thesis, Uppsala universitet, Etnologiska avdelningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174814.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Wendel, Martin. ""Hon är en pojk-flicka" : Barns tankar om manligt och kvinnligt i Disneyfilmerna Herkules och Modig." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59301.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar genus i Disneyfilmer. Syftet med studien var att undersöka hur pojkar och flickor i åldern 10-12 år talar om manligt och kvinnligt med utgångspunkt i Disneyfilmerna Herkules (1997) och Modig (2012), två populära filmer bland barnen på fritidshemmet. Utifrån en hermeneutisk forskningsansats har två gruppintervjuer utförts med sammanlagt åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Under studien utgår jag ifrån Yvonne Hirdmans (1988) genusteori om ett genuskontakt och ett genussystem. Hirdman menar att det i samhället finns ett oskrivet kontrakt över bland annat vilka yrken, aktiviteter och intressen som förknippas män respektive kvinnor samt att det i samhället existerar ett system som kan liknas vid en könshierarki. Jag utgår även från Pygmalioneffekten, en teori utformad av Robert Rosenthal, och tillämpar denna teori på genuskonstruktionen. Pygmalioneffekten innebär således i detta fall att förväntingar på pojkar respektive flickor påverkar deras beteende. Resultatet visar att flera av eleverna talar om manligt och kvinnligt utifrån att könen vore dikotomier; två separata motsatser. Resultatet visar även att eleverna kopplar specifika drag till respektive kön. I studien framkommer det även att eleverna uppfattar mannen i Herkules som överordnad kvinnan; mannen äger kvinnan och använder henne som redskap. Eleverna uppfattar alltså en könshierarki. Utifrån resultatet kan jag dra slutsatsen att elevernas uppfattningar kan kopplas till Hirdmans (1988) genuskontrakt och genussystem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Sjöblom, Åsa, and Johanna Hägg. ""Ni är tjejkillar!" : En studie om genusarbete i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193258.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskoleverksamheten arbetar med genus, genom utformningen av miljön, vilka verktyg som ges från förskolechefen samt hur genusstrukturer gestaltas i interaktionen barnen sinsemellan, och i interaktionen mellan pedagog och barn. Data samlades in från två förskolor genom intervjuer och observationer. Totalt nio intervjuer och 30 observationer utfördes under studien. All insamlad data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten som framkom under studien var bland annat att den fysiska miljön möjliggör eller begränsar gränsöverskridande handlingar i barnens lekar och att dessa gränsöverskridande handlingar uppmuntrades mer för flickor än för pojkar. Barnen påvisade bland annat stereotypa genuskontrakt genom att positionera sig själv och andra på olika genusstereotypa sätt i leksituationer genom både handlingar och yttranden. Genus är något som borde ges mer fokus samt utrymme i förskoleverksamheten av både förskolechefer och pedagoger för att kunna bidra till att sudda ut de gränser och föreställningar som finns om de olika könen. I analyserna under studien konstaterades att många pedagoger behöver mer kunskap om genus samt genusarbete för att de ska kunna upptäcka de möjligheter till gränsöverskridningar som finns i verksamheten. Denna kunskap behövs även för att kunna granska sitt eget och andras genusarbete på ett medvetet sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Johansson, Emma. "Genuskontrakt och Heteronormativitet : En undersökning om normer, ideal och föreställningar i tv-serien Sex and the City." Thesis, Uppsala universitet, Etnologiska avdelningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175419.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Strandman, Annika. "Alltjämt i skuggan av mannen? : En genusbaserad diskursanalys av läromedlet Perspektiv på historien 1b." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6375.

Full text

Abstract:

Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a. beskriver i Genus - om det stabilas föränderliga former, (2001) Två avhandlingar som också haft betydelse för min studie är Ambjörnssons, I en klass för sig: Ge-nus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, (2004) samt Bergs, Självets Garderobiär: Självreflexiva genusle-kar och queer socialpsykologi, (2008). Även kvinnohistorikern Ohlander med bl.a. hennes och Ström-bergs bok Tusen svenska kvinnoår: Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid, (2008), och genus forskaren Gemzöe och hennes bok Feminism(2008), har varit betydelsefulla för denna studie. Studien utvisar att kursplanen förespråkar ett genusperspektiv om än inte direkt uttalat och Per-spektiv på historien 1b, har också ett visst inslag av genusperspektiv men inte genomgående, det finns däremot mer av ett jämställdhetsperspektiv i boken, då boken lyfter fram skillnader och orättvisor mellan män och kvinnor i historien, men långt ifrån alltid problematiserar detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Martinsson, Evelina, and Frida Rönnbäck. "Våldsamma män och vackra flickor : En diskursiv textanalys av gestaltningen av flickor och pojkar, män och kvinnor i läromedel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-262579.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Thunell, Johanna, and Emma Hildingsson. "Pojkar, flickor och jämställdhet : En kvalitativ intervjustudie om grundskollärares tankar kring jämställt arbete i klassrummet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444794.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Johansson, Alexandra. "Kvinnors upplevda genuskontrakt under 1930- 1960- talet Fyra kvinnors upplevelser, tankar och åsikter om genusuppdelningen i samhället." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4238.

Full text

Abstract:

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia. Mina frågeställningar var alltså, vilka platser kvinnorna befann sig på under den aktuella perioden samt vilka sysslor de utförde. Om de upplevde några förväntningar eller påtryckningar från samhället samt deras egna åsikter om genusfördelningen i samhället. Resultatet visade på en uppdelning där männen befann sig på arbetsmarknaden och kvinnorna i hemmet. Det visade även på en segregerad arbetsmarknad där männen hade maktpositioner och kvinnorna utförde det arbete som uppfyllde de klara stereotypa könsramar som fanns i samhället. Kvinnorna upplevde inte att samhället hade några förväntningar på dem, de menar att de bara gjorde som man skulle. Intervjumaterialet visar dock på att det fanns förväntningaroch påtryckningar från samhället om hur kvinnorna skulle leva sina liv. Kvinnornas åsikter om genuskontraktet var svåra att få fram, oftast stannade diskussionen vid biologiska skillnader eller konstaterande av det befintliga läget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lugraan, Irada. "Man måste ha skinn på näsan –då funkar det! : En kvalitativ studie om kvinnliga byggmålares situation i en mansdominerad bransch." Thesis, Stockholms universitet, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-44370.

Full text

Abstract:

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen är byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att studera och belysa föreställningar kring kvinnliga byggmålare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns föreställningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tillträde till byggbranschen. Intervjuerna med fem kvinnliga byggmålare gav mig möjlighet att få en inblick i kvinnors slutna värld i byggbranschen, vad de själva tycker och tänker om sitt arbete och byggbranschen i stort. Genusperspektivet är en viktig del av arbetet eftersom genus är något alla människor förhåller sig till på ett eller annat sätt och som påverkar situationen i denna bransch. Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna så blir de fortfarande utsatta för skämt och uppmärksammas negativt ur det faktum att de är kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar ännu mer om frågor som är kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De känner sig inte uppskattade på samma sätt som deras manliga kollegor gör. Den hårda jargongen gör att kvinnor väljer att inte arbeta tillsammans med män, de väljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, på platser där antalet män inte är mer än antalet kvinnor eller ensamma. Kvinnorna trivs, men gör hela tiden anpassningar och utmanar sällan de manliga värderingarna. På det viset medverkar kvinnorna till upprätthållandet av genusordningen, de accepterar och bekräftar de stereotypa föreställningar och de roller som har tilldelats dem. De djupt rotade föreställningar om kön som finns, om vilka uppgifter män respektive kvinnor bör ha, påverkar genusarbetsdelningen på jobbet. Det kan vara föreställningar om att kvinnor är fysiskt svagare eller att kvinnor har som uppgift att ta hand om barn. Slutsatsen är att byggföretagen är anpassade till en manlig kultur. Och det är den manliga kulturen och den hårda jargongen som försvårar kvinnors inträde och trivsel i byggbranschen. Kvinnorna i undersökningen har dock en framtidstro och de ser att en attitydförändring i byggbranschen kan gynna alla, såväl män som kvinnor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Björk, Elin. "Genus i Svenska kyrkan : En jämförelse av prästers erfarenheter och syn på genus i Svenska kyrkan i två städer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14345.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Osmancevic, Selma. "Arbetarkvinnornas intressen - En jämförelse av tidningen Morgonbris i två decennier." Thesis, Halmstad University, School of Humanities (HUM), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2466.

Full text

Abstract:

Uppsatsen behandlar Svenska Socialdemokratiska Kvinnoförbundets (SSKF) medlemstidning Morgonbris. 1920- och 1950-talets upplagor studeras. 1920-talet undersöks eftersom kvinnoförbundet var nybildat och i en uppbyggnadsfas. På 1950-talet var kvinnoförbundet etablerat och undersökningens syfte är att undersöka vad kvinnoförbundet ansåg vara viktigt under dessa perioder och jämföra resultaten med varandra. Primärkällan är kvinnoförbundets medlemstidning Morgonbris. Litteraturen består främst av Gunnel Karlsson, Eva Ekstrand och Hulda Flood. Hermeneutisk metod används för att förstå texternas syfte och kunna sätta dem i ett sammanhang. Resultatet av undersökningen visar att kvinnoförbundet fungerade både som en stödtrupp och påtryckare mot partiet. Ur genuskontraktets synpunkt utmanade kvinnorna genuskontraktet när de motsatte sig manliga partikamraters åsikter vilket skedde bland annat i atomvapenfrågan. Under båda decennierna kämpade kvinnoförbundet främst för kvinnofrågor även om en del andra frågor diskuterades främst under andra decenniet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Johansson, Malin. "Får jämställdheten plats? En studie av översiktsplaneringens behandling av sociala kategorier." Thesis, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-132240.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka hur jämställdhet har behandlats i förhållande till övriga sociala kategorier i översiktsplaneringen. Vidare är syftet att undersöka om detta skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner och över tid. Studien bygger på en intersektionell ansats och urvalet bygger på tidigare teorier kring genuskontrakt där fem kommuner i varje genuskontraktstyp inkluderas. Kommunernas översiktsplaner, både aktuella och äldre, studeras genom att genomföra en kvantitativ textanalys där sociala kategoriers utrymme undersöks och en diskursanalys där beskrivningen av sociala kategorier studeras. Resultatet visar att tio sociala kategorier inkluderas i översiktsplaneringen. Jämställdhet har gått från att få näst minst utrymme i de äldre översiktsplanerna till att idag få näst mest utrymme jämfört med övriga sociala kategorier. Jämställdhet beskrivs på liknande sätt som barn, funktionshindrade och äldre att gynnas av en nära, funktionsblandad stad med fungerande kollektivtrafik. Vilket genuskontrakt en kommun har påverkar främst hur kommunerna beskriver jämställdhet, mångfald och äldre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Toivanen, Linnéa, and Chanelle Thorfelt. "Jag SKA gifta mig med henne - En studie hur genussystemet och genuskontraktet gestaltas i disneyfilmer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413701.

Full text

Abstract:

Denna studie avser att studera hur genussystemet och genuskontraktet gestaltar sig och förändras över tid i disneyfilmer. Syftet är att studera vilka normer och mekanismer som disneyfilmer innehåller utifrån ett genusperspektiv, med hjälp av observation och innehållsanalys som metod för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Sex disneyfilmer från tre olika tidsaspekter ligger till grund för studien, Askungen och Törnrosa från 1950-talet, Den lilla sjöjungfrun och Skönheten och odjuret från 1990-talet samt Frost och Vaiana från 2010-talet. Disney har kritiserats för sina stereotypiska karaktärer men resultatet i denna studie visade dels att Disney stegvis har börjat bryta sig loss från genussystemet. De stereotypiska karaktärerna visades främst i filmerna från 1950-talet, på 1990-talet blev kvinnorna mer självständiga samt modiga och på 2010-talet sker det ytterligare förändringar med en naturligare framställning av könen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Augustsson, Elin. "De kuvade kvinnorna : En studie av Karlstads och Trollhättans Socialdemokratiska kvinnoklubb 1939-1945." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39879.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Djerdj, Kristina. "Genusanalys av två kvinnliga karaktärer i fantasyserien Game of Thrones : "Fantasy is hardly an escape from reality. It's a way of understanding it." (Lloyd Alexander)." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24975.

Full text

Abstract:

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen är baserad på två kvinnliga gestalters skildringar i den första säsongen av teveserien. De två valda karaktärerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och jämförs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men även med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i litterära texter. Resultatet visar att det förekommer en genuskontraktspakt i karaktärsskildringarna men också att maktpositionerna mellan manliga och kvinnliga karaktärerna beror på andra intersektionella kategorier än enbart kön. Undersökningens resultat tyder även på att Daenerys och Aryas karaktärer bryter mot de stereotypa skildringarna i Nikolajevas schema. Orsaken kan vara att genuskontraktet finns djupt inpräntat i våra samhällsnormer om hur manligt och kvinnligt bör vara. Mannen förväntas vara den starka och beskyddande medan kvinnan förväntas vara den svaga och omhändertagna. En annan anledning till att stereotyperna är svåra att bryta kan vara författarnas rädsla att läsarna inte kommer att kunna identifiera sig med karaktärerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lundgren, Eva. "Skolbibliotek och jämställdhet. En intervjustudie på ett mindre antal skolbibliotek." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20468.

Full text

Abstract:

This thesis investigates gender equality at a few Swedish elementary school libraries, and how school librarians at these libraries work with gender equality issues. It is a semi-structured interview study conducted with staff at seven elementary school libraries. Several policy documents state that the school should be a gender-equal environment, but previous research shows that there is still a lack of gender equality, and that staff often treat boys and girls differently. It also shows that boys and girls are often portrayed in a gender-stereotypical way in children’s literature. The theoretical framework consists of a combination of theories on gender equality and gender science based on the work of Eva Mark and Yvonne Hirdman. The empirical material was analysed from both of these perspectives. The results show that most librarians try to some extent to incorporate gender equality issues during book talks, book clubs, and group reading sessions, and try to discuss common gender stereotypes with the students. The librarians show an awareness of the importance of gender equality, but say that they lack the right tools and support from the school management to address these issues in an efficient and professional manner. In order to achieve gender equality in school libraries, there needs to be an overall analysis of both staff and students attitudes towards, and comprehension of, the meaning of gender equality. There is also a need to look at how stereotypical notions of gender influence people's behaviour and opportunities, and what could be done to change these.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Esteban, Daniel. "Skildringen av kvinnliga regenter i svenska historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid utifrån ett genusperspektiv. : En kvalitativ innehållsanalys." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39177.

Full text

Abstract:

Syftet med läromedelsstudien är att undersöka hur de kvinnliga regenterna Margareta, Karin Månsdotter, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora skildras i elva svenska historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid utifrån ett genusperspektiv. Jag använder mig av teoretiska utgångspunkter i genusteori och genuskontrakt med avseende att undersöka vilka manligt och kvinnligt kodade egenskaper som finns i olika läroböcker om olika drottning under olika tidsperioder. Metod som använts är en kvalitativ innehållsanalys och därigenom summerande ansats genom att analysera ord begrepp och meningar i olika kontexter om kvinnliga regenter. Baserat på insamlad data från läroböcker visar resultat att de manliga manliga egenskaper som kan urskiljas hos kvinnliga regenter är: intellekt, förnuft, rationalitet och kultur genom begrepp och ord som: klok, begåvning, lärd, logiskt grund, kultur och vetenskap. De kvinnliga egenskaper som kan urskiljas är: kropp, natur, naturliga och emotionella genom begrepp och ord som, nyckfull, föga begåvad, mildhet, tillgiven, välvillig, fromhet, goda, ödmjuk, älskvärd, vänlig, snäll, lekfullhet, ung och vacker. Resultat visar även att det generellt sett går att urskilja förändringar och däri i skillnader och likheter i texter om manligt och kvinnligt kodade egenskaper hos kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid som kan till viss del anknytas till olika genuskontrakt.

Godkänt datum 2020-06-09

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Iserud, Carl-Johan, and Alexander Modig. "Bollspelens genusproblematik i ämnet idrott och hälsa : En studie om hur genus konstrueras under bollspelsundervisning i grundskolans senare år." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71602.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar på att ämnet idrott och hälsa präglas av en maskulinitet inom framförallt tävlingsidrotter som sker i lagform. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur kön konstrueras under bollspel i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studien syftade också till att studera om det fanns en variation mellan olika bollspel baserat på hur kön konstrueras. För att uppnå detta ändamål användes en strukturerad observation där det observerades fem lektioner där olika bollspel spelades. Studien grundar sig i en strukturerad observation som innehöll både kvantitativa och kvalitativa element. Teorin som användes var framför allt Yvonne Hirdmans genuskontrakt och genussystem. Birgitta Fagrells koncept för social konstruktion, förankring och relationer användes också. Resultatet av studien visar att kön konstrueras utifrån lärarens didaktiska positioner där läraren antingen motsätter eller behåller den nuvarande genusordningen. Som ett resultat av de didaktiska val som läraren gör dominerar pojkarna ofta i alla aktiviteter som observerades utom toppsbollen. Det framkommer också i studien att det finns en variation av uppbyggnaden av kön mellan olika bollspel och det går därmed inte att tala om bollspel som en samlad kategori.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Järf, Jenny. "Att kombinera heltidsarbete och familjeliv : en kvalitativ studie om småbarnsföräldrars upplevelser av att kombinera heltidsarbete och familjeliv." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1163.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.

Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen. Andra skillnader mellan könen var att kvinnorna upplevde en otillräcklighet i både arbetsliv och familjeliv som inte nämndes av männen samt att kvinnorna i större utsträckning än sina män hade anpassat sitt arbete efter familjelivet. Det visade sig också att toleransen för föräldraskapet generellt var lägre på männens arbetsplatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Svensson, Amelie. "Så föddes min Maria Magdalena : En analys av Marianne Fredrikssons bok Enligt Maria Magdalena ur ett litteraturvetenskpligt genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27987.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan. Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ”allt det stora som hände” präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden. Studien visar också att Maria och Jesus möter stora svårigheter i sina ambitioner att motverka sin tids och sitt samhälles genuskontrakt, och att det finns gott om inflytelserika personer i deras närhet som ämnar upprätthålla det. Personer som senare spred den kristna läran.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Bajrovic, Henrik. "BÅDE LIKA OCH OLIKA -En jämförande fallstudie av kvinnorepresentationens utveckling i två svenska kommuner." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-69737.

Full text

Abstract:

This essay sets out to compare and understand the development of the political representation in two Swedish municipalities during the feminist wave in the 1980’s and 1990’s. The main question of the essay concerns how the development of female representation in municipal council can be understood in regards to this feminist wave. It also seeks out to understand what similarities and diffrences that can be identified in the two municipilaties. The motivation of the essay is based upon understanding if some municipalities are more receptive by outside pressure and if some are less receptive. This outside pressure in this case is limited to the feminist wave during the 1980’s and the 1990’s. The method in use is a comparative cross-sectional study with a "most diffrent research design". The selection of the two municipalities is based upon that they are as different as possible according to the "local gender contract". Which means a traditional municipality and a more modernistic. The empirical material of the essay includes protocol that shows every councilor that has been elected in the municipalities during the feminist wave. Using the protocols a study has been conducted researching if the modernistic or the traditional municipality has been more or less receptive of the feminist wave. The result shows that both municipalities has been receptive of the feminist wave, although the traditional municipality has been receptive in the form of a late response. Furthermore the results show that both the parties in the municipalities and the municipalities as a whole has given different response to the feminist wave which can be understood through formal and informal political institutions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Wästerberg, Nadja. ""Massa blod här bakom!" vs. "Jag är så bra på hjärtan." Om hur pojkar och flickor konstruerar genus i sitt bildskapande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29125.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie har för avsikt att utreda hur barn konstruerar kön vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor uttrycker könstillhörighet i sina val av motiv. Studien utgår från ett förhållningssätt där barn inte ses på som könsneutrala utom som antingen tillhörande det biologiska könet pojke eller flicka. Detta utan att tillskriva begreppen biologiskt fastställda egenskaper. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor möts av olika förväntningar på grund av sin könstillhörighet och att genus skapas i sociala processer. För att kunna undersöka om, och i så fall hur, barn uttrycker könstillhörighet vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan tar föreliggande studie utgångspunkt i genusteori. Perspektivet används för att belysa hur samhälleliga strukturer om genus visar sig i barns fria bildskapande. Vidare appliceras ett sociokulturellt perspektiv på studien då synsättet förstår bilder som tillhörande ett socialt sammanhang. Genom deltagande observation och halvstrukturerade intervjuer har lika många bilder från pojkar som flickor samlats in och utgör tillsammans med samtalen studiens empiri. Materialet analyserades med hjälp av olika tematiserade underrubriker och resultat uppvisar könsrelaterade motivskillnader. Pojkar och flickor väljer många gånger, traditionellt sett, könskodade motiv och är således med och konstruerar och reproducerar stereotypa könsroller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Matt, Caroline. "En egen röst : En komparativ studie i karaktäriseringen av Madeleine Usher i Edgar Allan Poes och Bethany Griffins skräcklitteratur." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27981.

Full text

Abstract:

Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Petersson, Johanna, and Linda Gräns. "Manligt och kvinnligt: en studie om genus i reklamfilm : En kvalitativ studie av genusframställning i reklamfilmer på Tv4 1990-2018." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40194.

Full text

Abstract:

Antal ord: 16 216 Syfte: Studien syftar till att undersöka genusframställningen i reklamfilmer från Tv4, sett till samhällets utveckling inom genus och jämställdhetsfrågor under perioden 1990–2018. Frågeställningar: ● Hur framställer reklamfilmerna på Tv4 kvinnor respektive män i de två olika produktkategorierna? ● Hur kan framställningen av genus i Tv4:s reklamfilmer under perioden 1990– 2018 förstås utifrån begreppet genuskontrakt och förhandlingen av genuskontraktet? ● På vilket sätt kan förhandlingarna kring genuskontraktet förstås i relation till andra jämställdhetsfrågor i samhället under denna period? Metod och material: Studien utgår från en multimodal kritisk diskursanalys och analyserar totalt 14 reklamfilmer under produktkategorierna bilar och livsmedel från TV4 under perioden 1990–2018. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att samhället har utvecklats till att bli allt mer jämställt men att det endast är delar av denna utveckling som gestaltas i reklamfilmerna. Mannens gestaltning i reklamfilmerna har utvecklats till att visas i relation till hushållet samtidigt som det inte går att urskilja någon förändring i kvinnans gestaltning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hane, Sara. "”Varför valde hon att bli jurist? Var det för att hon gillar att klä sig i veckad kjol och blus?” : En studie om hur framgångsrika kvinnor har porträtterats i Damernas Värld under 1960-1990." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354178.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att undersöka om och på vilket sätt media bekräftar och reproducerar Yvonne Hirdmansgenuskontrakt under perioden 1960-1990. Genom att utföra en diskursanalys ämnar studien att kunna visa påvilket sätt Damernas Värld väljer att porträttera framgångsrika kvinnor i sin tidning. Perioden som studienbehandlar präglas av stora jämställdhetsförändringar i Sverige och Hirdman argumenterar för attgenuskontraktet görs om från ett husmoderskontrakt till ett jämställdhetskontrakt. Representativa citat frånDamernas Värld presenteras och länkas samman med Hirdmans teori för att kunna undersöka om huruvidagenuskontraktet samt förändringen av genuskontraktet går att utläsa i materialet. Studiens resultat visar på atten förändring går att utläsa samt att husmoderskontraktet tycks prägla materialet under hela perioden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Malmgren, Jenny, and Caroline Steffenssen. "Det sitter i ryggraden." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30749.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om tre förskolepedagoger och deras arbetssätt samt tankar kring barn urett genusperspektiv. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt d.v.s. hur de förhåller sigtill barnen och hur de behandlar, inspirerar och uppmuntrar barn ur ett genusperspektiv. Fokushar legat på pedagogerna och hur de ur ett genusperspektiv tänker om sitt arbetssätt/förhållningssätt och hur dessa tankar sedan genomförs i praktiken. Vi har använt oss avkvalitativa observationer och intervjuer som metoder för att få fram vårt resultat. För attanalysera vårt insamlade material har vi valt att använda oss av den sociala inlärningsteorinsamt teorin om genuskontraktet.Vår undersökning har visat att pedagogerna vill arbeta genusmedvetet men även om de trorsig göra detta så sker mycket omedvetet och på rutin. Pedagogernas arbetssätt var mångagånger inte genusmedvetet vilket det själva trodde att det var. Våra observationer visade påskillnader i bemötning av barn men i intervjuerna hade pedagogerna andra tankar om sittarbetssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Fredriksson, Emelie. "August Strindberg och "den så kallade Kvinnosaken" : En undersökning av August Strindbergs bidrag till sedlighetsdebatten genom Giftas I och II." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433731.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Fogelberg, Henrik, and Jannica Nordin. "Könsroller och könsmönster i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27038.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att synliggöra några förskollärares skilda uppfattningar om hur man arbetar med att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Det är en kvalitativ studie med en fenomenografisk forskningsansats, och den metod som har använts för att samla in material är kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Vi har utgått från Hirdmans teori om genuskontrakt samt Hardings genusteori. Studiens resultat visar att de finns olika förhållningssätt till hur man kan arbeta för att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Informanterna nämner både ett könsöversridande arbetssätt såväl som ett könsneutralt arbetssätt. Resultatet visar även att det finns olika tolkningar av begreppen "traditionella könsroller och könsmönster". Vikten av fortbildning av förskollärare framkommer, samt förskollärarnas bemötande av barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Persson, Jessica, and Pia Ruhanen. "Könsmönster i barnlitteraturen : Förskollärares uppfattningar." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42532.

Full text

Abstract:

Vår studie handlar om förskollärares uppfattningar och arbete med könsmönster i barnlitteraturen. Studien tittar närmare på vilken påverkan som könsmönster kan ha på barn, och hur förskollärares arbete med könsmönster i barnlitteratur kan utföras. Tidigare forskning visar att kvinnliga karaktärer är underrepresenterade och lyfter de traditionella föreställningar som finns gällande manligt och kvinnligt i barnlitteraturen. Av den anledningen ville vi undersöka förskollärares uppfattningar, för att ta reda på deras syn på könsmönster och hur deras genusarbete tar sig uttryck i förskolans verksamhet med särskild hänsyn till barnlitteratur. Studien har en kvalitativ metod och insamlingen av data skedde i form av intervjuer med sex förskollärare. Analysen av data genomfördes med hjälp av tematisk analys, för att skapa teman utifrån respondenternas svar. Utöver tematisk analys har vi använt Hirdmans genusteori (1988, 2001) som utgångspunkt i studien. Resultatet visade att arbetet med könsmönster i barnlitteratur ser olika ut hos förskollärarna. Vissa förskollärare arbetar med könsmönster i barnlitteraturen på ett medvetet sätt, i andra fall sker arbetet med könsmönster i andra former i verksamheten. För att skapa diskussion och reflektion bland barnen, har högläsning framkommit som en användbar metod. Högläsning kan därmed motverka de traditionella föreställningarna inom könsmönster som existerar angående vad som anses vara manligt och kvinnligt. Den mest centrala slutsatsen visade hur viktigt det är att inleda arbetet med könsmönster i barnlitteraturen redan med de yngsta barnen, mot den bakgrunden att barn skapar kön redan i tidig ålder.

Betyg i Ladok 210606.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Bäckdahl, Pia. "Att vara kvinna, invandrare och vuxenstuderande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32937.

Full text

Abstract:

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det inte är fråga om ett traditionellt genuskontrakt, utan att det i stället i kvinnornas genuskontrakt återfinns krav på att de bör studera. Dessa krav i kombination med många års studier i såväl hemlandet som Sverige resulterar i studietrötthet. Många av kvinnorna vill därför inte studera vidare utan hellre arbeta. Vidare visar studien att kvinnornas förväntningar och önskemål är i paritet med styrdokumenten. Däremot lever undervisningen inte helt upp till styrdokumentens intentioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lindersson, Michaela, and Sara Ridderheed. "Följ ingen mall, bli som jag : En kritisk diskursanalys av konstruktionen av den kvinnliga identiteten på Egoboost Magazines ledarsida." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27645.

Full text

Abstract:

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Sinita, Naomi. "Kön i behandling av missbruk." Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-159323.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka hur kön förstås i behandling av missbruk. Det empiriska materialet och urvalet består av fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom missbruk. Materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering som genererade tre teman. Temana som genererades är följande:

Kvinnor och män tillsammans men inte för nära Kvinnor behöver skyddas Kvinnor och män tillsammans är inte ett problem Dessa teman utgör själva grunden för analysprocessen för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i socialkonstruktivism och Yvonne Hirdmans genusteori. Tidigare forskning som var relevant för studien behandlar bland annat skillnader mellan män och kvinnor i missbruksbehandling, uppfattningar om kön och missbruk, normer och attityder. Studiens resultat visar på att det förekommer sammanhang där klienters och personalens kön tillskrivs betydelse i behandling av missbruk. Det är i mötet mellan kvinnliga klienter och manlig personal och i mötet mellan manlig personal och manliga klienter. Det har dock visat sig att kön inte tillskrivs betydelse i mötet mellan en manlig klient och kvinnlig personal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Harvey, Selena. ""Kvinnorna som röjde sig i allt" Skromberga kvinnoklubbs aktiviteter under 1930-talet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36530.

Full text

Abstract:

Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbättra sina levnadsvillkor, genom att använda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt på mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade på Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrån åren mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta närmare på vilka sorters frågor de intresserade sig för, samt titta på hur de använde sig av sitt nätverk. Genom att kartlägga kvinnornas frågeställningar har jag fått en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nå. Deras frågor har jag analyserat temavis under denna tioårsperiod. Teman blev hälsa, skola, politiska kvinnofrågor och upprustning inför kriget. Dessutom har jag analyserat hur Skromberga Kvinnoklubbs nätverk såg ut och hur de förändrades under tiden. Min avsikt med denna studie har varit framförallt att skildra hur vanliga kvinnor har samarbetat med varandra och hjälpt varandra inom en, för dem accepterad ram, för att förbättra sina möjligheter ekonomiskt, socialt och även kulturellt. Genom att engagera sig och ta tag i frågorna med hjälp och inspiration av det Socialdemokratiska partiet och Kvinnoförbundet, har de lyckats åstadkomma förändring i samhället.
This study deals with the way in which a group of women worked to improve their living conditions by getting involved in politics. As wives and mothers, they had to mange financially on their husbands’ salary from working at Skrombergaverken in Ekeby. By analysing the minutes of the Skromberga Women’s Club’s meetings between 1930 and 1940, my aim has been to look more closely into the type of issues they were interested in and to see how they used their network. By mapping the problems that these women identified, I have got an insight into their motivations and their achievements. I have analysed the issues which they raised over the ten year period under the following headings; health, school, women’s politics and wartime preparations. Furthermore, I have analysed Skromberga Women’s Club’s network and the way in which it has changed during this time. My principle goal with this study has been to describe the way in which ordinary women worked together and helped each other to improve their opportunities financially, socially and culturally, within the social framework acceptable in the 1930’s. By getting involved and addressing the issues with the help and encouragement of the Social democratic Party and the Womens Association, they have managed to change their community for the better.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Stigen, Isberg Fredrik, and Elsa Asplund. ""Tjejer är minst lika bra som killar" : En kvantitativ och kvalitativ studie av tjejers och killars upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193338.

Full text

Abstract:

Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar. Det teoretiska ramverk som primärt används för att förstå det insamlade materialet i ett genusperspektiv är Yvonne Hirdmans genussystem som främst utgörs av de två bärande logikerna: isärhållandets tabu och mannen som norm. Av resultaten från enkätstudien framkommer att det är svårt att skönja statistiska mönster som samstämmigt kan relateras till Hirdmans logiker beträffande elevernas angivelse av olika idrottsliga aktiviteters, respektive övrigt undervisningsinnehålls, betydelse för bedömningen i kursen. Resultaten från enkätstudien visar vidare en ganska samstämd bild av att både tjejer och killar generellt och i stor utsträckning angett att de upplever sig vara nöjda med bedömningen i kursen beträffande huruvida betyget stämmer överens med arbetsinsatsen. Dock framkommer en diskrepans i vissa avseenden där killarna generellt i större utsträckning än tjejer angett att: de upplever att de fick visa vad de kan i kursen, hade goda möjligheter att nå de högre betygen (VG och MVG) samt att de praktiska momenten är de som ger dem möjlighet att ”vara bra” i kursen. Det finns resultat som i vissa avseenden tyder på att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, eller elevernas upplevelse av den, genomsyras av genussystemets logik: ”mannen som norm”, medan vissa resultat skulle kunna tyda på att denna norm utmanas av tjejerna. Enligt resultaten från intervjustudien framkommer att majoriteten av eleverna anser att bedömningen utgick från ett helhetsperspektiv samt att de är nöjda med den bedömning de fått. Resultaten visar även att eleverna gärna framhåller undervisningen som jämställd och rättvis, men att deras svar ibland är motsägelsefulla. Det framkommer att det trots uttalanden om en varierad undervisning förekom bollspel väldigt ofta vilket enligt flera elever tenderar att gynna killar mer än tjejer. Eleverna talade utifrån genussystemet och deras åsikter föreföll att vara färgade av detta system.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lundqvist, Caroline. ""Som man och kvinna skapade han dem." På tal om genuskontrakt i våra mest älskade barnbiblar : En narratologisk- och könskonstruktivistisk genusanalys av Barnens bibel & Bibel för barn." Thesis, Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-40192.

Full text

Abstract:

Most people in Sweden have come into contact with the narratives from the Bible, through a children’s bible book. There exists several different kinds of these books for children. Two of the most popular is Barnens bibel and Bibel för barn, which are the explored subjects of this essay. The narratives conveys different norms and values, and it is therefore legitimate to investigate what they convey about women and femininity. Five female characters; Eve, Sarah, Hagar, Naomi and Ruth are the focus of the study. The stories underwent a narratological analysis to clarify the narrative structure. Furthermore, sex- and gender theory were applied on the narratives and showed that they in general express a dominant male norm, and dichotomy between the sexes. Keywords: children’s bible, femininity, narratology, sex- and gender theory

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Bredlöv, Eleonor, Camilla Forsberg, Katarina Nord, Alma Mujakic, Håkan Rosén, and Caroline Thulin. "Genuskonstruktioner : Skapandet av genus inom sex olika fält." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2909.

Full text

Abstract:

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet.

Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster. Alma har undersökt sambandet mellan konsumtion och genusidentitet, och om konsumtion kan vara en faktor i upprätthållandet av genus. Camillas del belyser kvinnors upplevelser av hotet att bli utsatt för våldsbrott när de befinner sig i det offentliga nattetid. Caroline har utforskat relevansen av genus i förhållande till identitet och livsvillkor bland universitetsstuderande. Eleonors bidrag behandlar sociala konstruktioner av maskulinitet och hur unga killar förhåller sig till dessa i sitt identitetsskapande. Katarina har skrivit om kvinnor som genom sitt sätt att leva avviker från normativa genus och sexualitetsmönster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Fanny, Ovesen Frida Pettersson. "Minst lika bra som den bäste mannen : En intervjustudie om att vara kvinna i en mansdominerad filmbransch." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för Kultur, samhälle, mediegestaltning – KSM, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107752.

Full text

Abstract:

Filmbranschen är på många sätt en mansdominerad bransch. Hade könsfördelningen inte varit så sned är det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en större mångfald. Detta gäller förstås även för andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor med ledande kreativa eller administrativa positioner i filmbranschen har tagit sig dit de är idag, och vad de har upplevt på vägen dit. Vi har valt att applicera ett feministiskt perspektiv på vår studie, kompletterat med teorier om intersektionalitet. Vår frågeställning lyder: 1) Är det möjligt att utläsa vilka faktorer som verkar ha spelat in i hur deras yrkesliv har utvecklat sig (bakgrund, utbildning, familj etc.)? 2) Vilken betydelse ger de kön (att vara kvinna) i deras bransch, och hur har denna förståelse skapats? 3) Vad ger kvinnornas berättelser för bild av möjligheterna till ett mer jämställt arbetsliv inom film?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lundgren, Anna, and Amalia Näsman. "KONFLIKTEN MELLAN ARBETE OCH FAMILJ : En studie i en svensk kontext med ett genusperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-174523.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har spekulerat kring samspelet mellan värderingar om jämställdhet och fördelning av hushållsarbete, och att det eventuellt finns en diskrepans mellan attityder till könsroller och praktik samt att detta kan vara en källa till konflikt mellan arbete och familj. Med multivariata samt könsseparata regressionsanalyser ämnar denna uppsats att i en svensk tvåförsörjarkontext studera diskrepansen mellan jämställda värderingar och upplevd orättvis fördelning av hushållsarbete samt hur det för män och kvinnor inverkar på konflikten arbete-familj. Resultaten visar att konflikten mellan arbete och familj generellt är högre för kvinnor. Vidare synliggörs det att diskrepansen som fenomen och dess inverkan på upplevd konflikt endast påverkar kvinnor. Resultatet visar vidare att diskrepansen minskar den upplevda konflikten för kvinnor, vilket förkastar uppsatsens hypoteser om att konflikten skulle öka av denna form av diskrepans. Med hjälp av teorier om genuskonstruktion ämnar uppsatsen att förstå och förklara dessa skillnader.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Landt, Jenny, and Anja Hartnor. "Ska du ha hjälp? Uppfattningar om manligt och kvinnligt hos förskollärare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35235.

Full text

Abstract:

Swedish preschool has undergone some changes over the last decades. The preschool curriculum, LpFö98/2010, underlines the teacher’s responsibilities to work against the reproduction of traditional gender patterns. The focus of this study is to identify preschool teachers’ perceptions of what is male and female and how these may affect the dynamics amongst colleagues. In order to do so we have conducted eight interviews with preschool teachers of both genders and analyzed the material with the help of gender theories from Hirdman and Connell. The analysis shows that traditional gender patterns frequently occurs and that both genders tend to preserve the differences between men and women. The call for male preschool teachers affects the dynamics within the institutions. Male colleagues often benefit due to their gender, even though the perceptions of masculinity, to a certain extent, presents a broader variety of roles.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Jonsson, Marcus. "Hur framställs historiska karaktärer? : En uppsats kring hur genuskontraktet framträder i historieboken." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73094.

Full text

Abstract:

Detta arbete syftar till att undersöka hur genuskontraktet är konstruerat i historieläromedel för årskurs 4-6. Detta har undersökts genom att analysera vilka maskulinitetsdrag som påbjuds läromedlets läsare genom dess narrativ. Undersökningen är genomförd på två versioner av ett läromedel som givits ut under två olika decennier. Det ena läromedlet gavs ut under mitten av 1990-talet i tryckt version medan det senare läromedlet gavs ut digitalt 2018. Studien har utgått från de två tidsperioderna 1611-1718 och 1718-1792 och har, baserat på läromedlens framställningar, fokuserat på att analysera hur och i vilka sammanhang som läromedlen väljer att framställa narrativets centrala karaktärer och därigenom konstruera ett genuskontrakt. Resultatet visar att de två läromedlens framställningar inte skiljer sig nämnvärt från varandra utan till stor del återger samma historiska narrativ, ett narrativ som präglas av ett fåtal mäns handlingar och livsöden. Det är en specifik grupp män som dominerar läromedlens historieskrivning, vilket bidrar till att dessa män, genom sättet de framställs, framstår som dominanta i förhållandet till läromedlens centrala kvinnliga karaktärer. Egenskaper som lyfts fram som maskulina skiljer sig emellertid mellan studiens undersökta tidsperioder, då tipsperioderna i läromedlens framställning präglas av olika händelser och tankesätt. Trots detta visar studiens resultat att framställningarna kring manligt och kvinnligt framförallt kretsar kring dominans och framgång. En viss grupp män framställs i kontexter, i relation och i kontrast till övriga karaktärer på ett sätt som bidrar till att dessa män framstår som aktiva karaktärer i läromedlens historieskrivning. Dessa framställningar, i relation till hur läromedlen väljer att framställa övriga karaktärer, bidrar således till att ett genuskontrakt växer fram. Män framställs i kontexter om krig och politik och framställs genom dessa kontexter som handlingskraftiga, plikttrogna och aktiva karaktärer. Då männen kontrasteras mot läromedlens kvinnliga karaktärer framstår dessa egenskaper och sammanhang som typiskt manligt kodade i relation till utsatthet och passivitet, vilka framstår som kvinnligt kodade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Engfors, Maria. "Rättigheter får man inte – de måste man ta! : En analys av Feministiskt initiativs politiska framförande." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6707.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap.

I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Melin, Åsa. "En studie av Föreningen Värmlands Arbetarkvinnors Semesterhem för husmödrar; exemplet Frykenstrands semesterhem 1943-1974 : Hur omsattes statens visioner i praktiken?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35873.

Full text

Abstract:

Sweden had in the early 1930's the lowest birth rate in the world. Population Commission which was established in 1935 concluded that one of the biggest social problems was the working women’s heavy workload. To deal with the low birth rate reforms and programs were founded both in order to help the women but also in order to support the inadequate motherhood. Government grants were set up to start the so-called vacation home for housewives where the government’s visions of the vacation homes were active rest and recreation. Based on the Leisure Inquiry report regarding vacation homes for housewives - the purpose of this paper is to examine how the government visions regarding vacation homes for housewives were practiced and how the future of prevailing gender contract affected the holiday home. What activities and what form of education occurred on the vacation home Frykenstrand? Who visited the vacation home and how was Frykenstrand affected by egalitarianism and the state's growing need for labor? Archive material from the Association of Värmland working women vacation homes have been used for the essay. According to the issues of this essay, the vacation home Frykenstrand is described through text analysis and quantitative method based on protocols, applications, guest books and correspondence. The state’s visions with the vacation homes are based upon the Leisure Inquiry report. The survey shows that the state's visions regarding giving women rest and recovery were met. The intentions regarding education and training cannot be considered to be met on the vacation home Frykenstrand, nor was the vacation home used by women who might have helped increasing the birth rate. The vacation home was abolished probably affected by the gender contract when more women started work and received a statutory vacation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Bacchar, Gabriella. "Läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan - ur ett genusperspektiv : En undersökning av hur kvinnor inom kristendom och nyreligiositet framställs." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41534.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to examine how women in Christianity and new religious movements are presented in two textbooks, which were written after the introduction of the new curriculum in 2011 in religious studies in high school. The purpose is also to examine what values and norms are expressed in the textbooks and how they are in line with Gy11. The theoretical starting point will include the concepts of gender and gender equality, which will be defined on the basis of theories developed by Yvonne Hirdman, Jeanette Sky, Ingvild Saelid Gilhus and Lisbeth Mikaelsson. In the analysis of the textbooks, the so-called “gender staircase” will be used to categorize the level of gender awareness. The result shows the difficulty for authors to handle religions based on patriarchal structures in the preparation of teaching materials. The study also shows that the patriarchal structure is presented in the sections on Christianity, which are a central part of the education but in relation to new religious movements it shows a greater equality between the sexes

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Hallstenson, Linda, and Isabelle Ringsåker. "Mamma är lik sin mamma : En kvalitativ studie av moderskap ur ett livsloppsperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-62558.

Full text

Abstract:

The choice of studying motherhood was born out of our own self- perceived experiences as mothers, and in the sense of having a “book of rules” constantly present in the motherly role. Throughout times the motherly discourses surrounding motherhood have included aspects such as caring for and nurturing children, to take care of the household chores and to overall have an all seeing eye over the logistics of the home. In contrast, the men´s primary task is to provide the family with economic capital. ”The good mother”- this pure madonna figure, is often linked to a naturalness discourse which points towards women as created to bear children, giving birth and then finding themselves instinctively knowing how to take care of the newborn. This idea of motherhood as the women´s primary task is traditional in the sense of being rooted in historical contexts. Through a qualitative study, we wish to contribute to a wider understanding of the complex ways in which discourses work and affect the individual lives of women adulging in motherhood, focusing on their own experiences of motherhood. We have chosen to interview nine women from three different families, in each family three generations. Previous research points at two big discourses in western society- the naturalness discourse and the discourse surrounding gender equality. With a focus on these two discourses the study also is carried out with a lifecourse perspective as a way of capture the very important aspect of time. Time is a central part in our attempt to understand the ways in which discourses work, travels and modifies over time. Our findings, watching three generations of mothers reinforces the picture of the work towards equality is both complex and far from done. The motherly discourses are, even today, often characterized by a traditional thinking motivated by and linked to a perception of the natural when it comes to the different roles men and women are attributed. This, in turn, causes a collision with a “modern” discourse surrounding equality. Nowadays the roles embedded in the gender contract is overall more equal than before. Thus you could expect women to, in greater occurence, be freed of the discursive fetters. Despite this, this study points at the opposite direction, leaving us with a feeling of failure when it comes to gender equality. A traditional discourse of “the good mother” is still present in a modified “modern” version. Women in western society therefor are free when it comes to a lot of aspects, but not fully free in the sense of being themselves in the motherly role.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Johansson, Monica. ""Och du, Birgit, kan du inte virka eller läsa en bok?" : - En studie av genusnormer i samhällskunskapsböcker för grundskolans mellanstadium 1962-1977." Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-56838.

Full text

Abstract:

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.

Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.

Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Strid, Matilda, and Charlotte Persson. ""Jag vet!"." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29130.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få syn på hur barn och pedagoger kommunicerar med varandra vid måltidssituationer i förskolan. Anledningen till att vi har valt just detta område är för att vi tidigare har upplevt att barn ibland blir behandlade olika, utifrån kön, under måltidssituationer. Vi vill med denna studie få syn på om dessa skillnader finns och hur de yttrar sig. Vårt material består av videofilmade observationer. Materialet har sedan analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv; Shannon och Weavers kommunikationsteori, Hirdmans genusteori och Foucaults maktteori. Vi har även använt oss av två observationsscheman för att få syn på pedagoger och barns kommunikation. Vårt resultat visade att det fanns skillnader i pedagogernas bemötande av barnen. Hirdmans genusteori hjälpte oss att se dessa skillnader ur ett genusperspektiv. Det visade sig att pojkar tilläts mer och blev mer uppmuntrade att prata än vad flickor blev. Medan flickor var de som tog mest initiativ till att tala och sökte mest bekräftelse. Resultatet visade även att barnen kommunicerade som mest med varandra när pedagogen inte var närvarande vid matbordet. Med hjälp av Foucaults maktteori kunde vi försöka förstå varför barnens kommunikation med varandra yttrade sig på detta sätt. Shannon och Weavers kommunikationsteori användes för att ge en övergripande bild av kommunikationen och vilka eventuella kommunikationsproblem som kunde uppstå under måltiderna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Svarf, Moa. "Varför flytta, varför stanna? : En kvalitativ studie om hur unga kvinnor i Dalarna ser på arbete, studier och att flytta från eller bo kvar på sin hemort." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65739.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle verkar utbildning och arbete vara en allt större del av vårt liv. Tidigare studier visar tydliga tendenser mot att allt fler unga väljer att studera vidare efter gymnasiet, känner sig stressade inför sin livssituation och väljer att flytta från sin hemort för utbildning och arbete på andra orter. Detta är ett fenomen som drabbar hela Sverige och däribland Dalarna, där speciellt unga kvinnor verkar välja att flytta från Dalarna för att söka utbildning och karriär på andra platser. Detta har lett till att Dalarna bland annat lider av ett kvinnounderskott. Jag fick därför upp intresset för att undersöka vad som påverkar deras beslut om utbildning, framtidsplaner och eventuell flytt från Dalarna och om respondenterna upplever att deras beslut är påverkade av omvärlden. Jag genomförde fem kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 – 21 år med hemort i Dalarna där vi diskuterade kring temana bostad, arbete och studier samt framtid. Min resultatdel mynnade ut i tre olika teman som gavs rubrikerna Ett individualiserat samhälle, En globaliserad värld och Att stanna kvar. I dessa tre teman har jag redovisat resultatet från intervjuerna och kopplat samman dessa med teorier kring genuskontrakt, socialisation, könsroller, individualisering samt globalisering. Genom min studie fann jag att globaliseringen kan ha en betydande roll i hur respondenterna påverkas att flytta från sin hemort till andra länder eller städer. Globaliseringen har medfört att alla möjligheter idag är närmare och tydligare och att det inte är ett lika stort steg att flytta iväg längre, då världen blivit mindre. Vidare såg jag att socialiseringen och individualiseringsprocessen påverkar respondenterna att flytta från sina hemorter för att söka bättre utbildning och bättre arbeten för självuppfyllande anledningar, men även att det finns könsnormer kring unga kvinnor och att de bör flytta till andra städer eller länder. Jag resonerade även kring den starka koppling mina respondenter verkar ha till Dalarna och att det viktigaste i deras val att stanna eller återvända verkar vara familj, vänner och tryggheten de upplever att Dalarna ger dem.
Today education and work seems to be a bigger part of our society. Earlier studies show that it´s becoming more and more common for adolescents to conduct to further studies at universities. Adolescents also seems to be more stressed about their life situation and it´s becoming more common for young people to move from their hometown to study or work. This phenomenon is affecting Sweden, including county of Dalarna. Especially young women in Dalarna tends to move to other parts of Sweden in order to study or make a career. Because of this Dalarna is currently suffering a deficit of women in the county. Due to this I got interested to further investigate this phenomenon through interviews with five young women in age 19 – 21 years old who were born and raised in Dalarna. To analyse my material, I used theories about socialization, individualization, globalization and gender. As a result of my study I found that globalization had a major part in how the women were affected to move from their hometown to other parts of Sweden or to other countries. Due to the globalization of the world the young women caught attention to opportunities far away from home, and it isn´t a very big step to move to other places. Also, the socialization and individualization affects young women to move for education or work to fulfil themselves, but also that we have standards about what a girl in their age should do with their lives. But despite this all my respondents seems to have a strong connection to Dalarna and that they could consider returning to Dalarna because they have their family and friends there, and they also seem to feel safe in Dalarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Genuskontrakt'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles