Academic literature on the topic 'Genusmedveten'

Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker.

På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade. Vidare klargör resultatet att respons på denna pedagogik är betydelsefullt och i analysen av lärares svar visar det sig att nämnda grupp önskar mer feedback på det arbetet som utförs på förskolan från alla involverade i verksamheten.

Vårt samhälle är uppbyggt av normer som talar om för oss hur vi ska leva, se ut och bete oss. Många av dessa normer antyder hur en bör vara i förhållande till sitt kön, och ramarna är ofta mycket snäva. Normer kring kön kan återspeglas på många olika sätt, bland annat i design och det vi formger. Detta kandidatarbete undersöker hur genusteoretiska perspektiv kan tillämpas i skapandet av normkritisk mönsterdesign och vad som händer i sambandet däremellan. Genom omvärlds- och diskursanalys undersöker jag i utvalda klädbutiker i en liten svensk stad vad genus i mönster kan vara och belyser hur könsnormer reproduceras i det vi formger. Jag utforskar och reflekterar också kring sambandet mellan mönsterdesign och samhällsmönster, och hur de samverkande reproducerar normer. Med egna gestaltande mönster undersöker jag om genusteori är ett fungerande hjälpmedel och om normkritik fungerar som förhållningssätt i en designprocess för att kunna formge normkritiska mönster. Under undersökningens gång framkommer det att genom identifierandet av mönster kan vi utveckla en djupare förståelse för världen vi lever i och varför den ser ut som den gör, men också att det går att förändra med hjälp av mönster.
Our society is built up by norms that tell us how to live, what to look like and how to act. Many of these norms apply how one should be relative to one’s gender, and the frames for that are often very tight. Gender roles can be reflected in many ways, including in design and what is being shaped. This bachelor thesis examines how gender theoretical perspectives can be applied in the making of norm-critical pattern design and what happens in the relationship between them. Through an external analysis and discourse analysis, I investigate in selected clothing stores in a small Swedish town what gender in patterns can be and highlight how gender standards are reproduced in what we design. I also explore and reflect on the relationship between pattern design and social patterns, and how they co-reproduce norms. With my own pattern design, I investigate whether gender theory is a working tool and if norm criticism serves as an approach in a design process to shape norm-critical patterns. During the investigation, it appears that through the identification of patterns, we can develop a deeper understanding of the world we live in and why it is the way it is, but also that it can change with the help of patterns.

Jag har i denna uppsats skrivit om hur mitt arbetslag på förskolan med hjälp av aktionslärande

som metod har startat ett förändringsarbete mot ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbetssätt.

Syftet var att vi pedagoger skulle få syn på vårt agerande och bemötande gentemot flickor och

pojkar. I läroplanen står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och

könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla

förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En central fråga var

hur man kan bryta invanda mönster. Vi i arbetslaget har genom litteraturstudier och

handledning fått en gemensam grund för vårt arbete. Genom att utgå från aktionslärande som

modell för förändringsarbetet har vi arbetat med att konstatera – analyser – konstruera. Vi

använde skuggning som metod för att få syn på vårt bemötande mot flickor och pojkar i

hallen. Genom reflektion analyserade vi observationerna och kom vi fram till hur vi kan

förändra. Det viktigaste i processen har varit pedagogernas möjligheter till ostörd

reflektionstid. Vi har fått möjlighet att reflektera utifrån våra olika erfarenheter kring

begreppet genus och hur vi kan utveckla ett genusmedvetet arbetssätt på vår förskola. Ett

förändringsarbete är en lång process som vi startat genom att fokusera på en liten del av vår

verksamhet nämligen påklädningstillfället i hallen. Vi upprättade detaljerade handlingsplaner

om hur aktionen skulle gå till. Genom aktionen i hallen har vi lärt oss hur vi kan använda

påklädningstillfället till en strukturerad genusmedveten pedagogisk kvalitetstid genom bland

annat kompensatorisk träning för flickor och pojkar. Det kan synas som om vi förändrat en

liten del av verksamheten men jag är övertygad att det kan sprida sig till andra delar av vårt

arbete. Vi har nu fått ett verktyg, aktionslärande, att använda oss av.

Jag har varit den som analyserat och dokumenterat processen genom detta arbete.

Detta examensarbete åskådliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vägledning. För att genomföra detta har vi tagit hjälp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jämställdhet, neutralitet och metoder. Vi har också tagit hjälp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvägledare för tips på arbetssätt för genusmedveten vägledning. Utöver detta har vi använt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gällt ex-empelvis jämställd vägledning och förändringsmöjligheter på arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanställa våra nyfunna kunskaper kring genus och vägledning. Bland de praktiska verktyg och metoder för genusmedveten vägledning vi ger prov på finns både tankeövningar och utvärderingar för vägledaren själv samt praktiska verktyg att använ-das i mötet med den sökande. Därtill analyseras existerande vägledningsmodeller inom studie- och yrkesvägledning ur ett genusperspektiv och därigenom förs en diskussion kring genusmedveten väg-ledning. Vi reflekterar över att individcentrerad vägledning ser ut att vara dominerande på Malmö Högskolas Studie- och yrkesvägledarutbildning. Vi anser att den individcen-trerade vägledningen är problematisk om påverkansfaktorer, som exempelvis genus, ska kunna synliggöras. För att kunna arbeta med vägledning integrerat med ett genusmed-vetet förhållningssätt så tror vi att ett paradigmskifte är nödvändigt. Vi skulle gärna se att vägledningens två perspektiv, det individcentrerade och det samhällscentrerade, smälter samman i något som vi kallar medveten vägledning: det medvetandegörande perspektivet.
The main purpose of this study is to illustrate practical methods for working with gen-der-sensitive guidance. To implement this, a person with a bachelor’s degree in gender studies has shared her thoughts on equality, neutrality and methods. Also, one study informant and one career counselor gave their approach and thoughts on gender-sensitive guidance. In addition, literature and method books for gender studies have been used. In this study we compile our newfound knowledge of gender and guidance. The practical tools and techniques we provide contain samples of exercises and evalua-tions for the counselor along with exercises and methods to be used in the meeting with the applicant.In addition an analysis of existing guidance models is made from a gender perspec-tive. We discuss the individual centered guidance which is seen as a prevailing paradigm of Malmö University. We believe the individual based career guidance to be problematic when influences such as gender are taken into account. In order to work with guidance integrated with a gender conscious approach, we believe that a paradigm shift is necessary. We suggest the two perspectives of career guidance, the individual-centered and societal perspective, come together in a third perspective: a perspective to create awareness.

Detta är en kvalitativ studie och handlar om genusmedvetna val av barnlitteratur i förskolan. Vi har utfört tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i södra Sverige för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Syftet med studien är att synliggöra förskolors jämställdhetsarbete med fokus på val av barnlitteratur. De frågeställningar vi ställt oss är hur valet görs, används några urvalskriterier, är något kriterium genusmedvetenhet och vilka konsekvenser kan vårt resultat ha på förskolan. Resultatet visar att det fanns likheter och skillnader mellan de tre förskolorna. Det var främst pedagogerna som valde litteraturen men det fanns även ett visst inflytande från barngruppen, hur stort inflytande barnen hade varierade mellan förskolorna. Samtliga avdelningar arbetar med genusmedvetenhet i verksamheten men inte specifikt vid valet av litteratur. Genusmedveten litteratur var något som respondenterna tänkte på men det var också något de tyckte var svårt att hitta. Pedagogens roll är viktig i valet av barnlitteratur, då det är hos pedagogen ansvaret ligger att skapa en miljö som är tillåtande och öppen så alla i verksamheten ska känna sig delaktiga och representerade.

Mental health problems among young people, girls and young women in particular, are a serious public health problem. Gendered patterns of mental illness are seen in conjunction with stress-related problems such as anxiety, depression, and psychosomatic complaints. Intervention models tailored to the health care situation are therefore in need of development and evaluation. The overall aim of this thesis is to develop knowledge and understanding for young women’s mental health, stress-related, and bodily problems from a psychosomatic and gender theory perspective, and to evaluate a gender sensitive physiotherapeutic intervention model consisting of a stress management course for young women with stress-related problems. The thesis consists of four studies. The overall research design combines qualitative and quantitative methods in which questionnaires and interviews were used to explore participant experiences and symptoms linked to perceived stress before and after the intervention. Data consisted of a cumulative sample of 65 young women, 16 to 25 years of age, who attended the youth-friendly health center because of stress-related problems. In paper I, multiple symptom areas of mental health and somatic problems, self-image and aspects of body perception were measured before the course. Participants were 47 of the young women. The results were compared with published normative and clinical reference groups. In paper II, the young women’s experiences of living stressful femininity were analysed with a qualitative content analysis using gender theoretical and phenomenological perspectives as an interpretative frame. The study was based on interviews with 25 of the women. In paper III, follow-up interviews were done with 32 of the women after completion of the course. Data was using qualitative content analysis to illuminate experiences of participating in the course. In paper IV, the course was evaluated by measuring changes in multiple symptom areas using the Adult Self Report (ASR), Social Analysis of Social Behaviour (SASB), and Body Perception Questionnaire (BPQ). Participants were 54 of the women who completed measurements finishing the course. Young women present complex symptomatology of stress-related problems. The total burden of symptoms plus the narrated experiences highlight how renegotiations of gender constructions and handling of normative and stressful femininity constrain access to bodily resources. After the stress management course, their measured and narrated experiences show positive changes and release of mental health and stress problems, including a more positive self-image and sense of enhanced confidence in their bodies. Experiences of the course as a safe and explorative space for gendered collective understanding and embodied empowerment indicate the need to develop gender-sensitive interventions. The thesis contributes to youth and gender theoretical perspectives with integration of psychosomatic and psychiatric physiotherapy. A broader awareness of how gender constructions and sociocultural aspects are significant in the understanding of psychosomatic expressions of mental ill health and young femininity is valuable in development of theory and interventions in physiotherapy, as well as into other fields.

Abstrakt   Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv.   Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa.   Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa.   Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv.   Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa.   Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa.

Examensarbetets syfte är att synliggöra hur fritidslärares genusmedvetenhet med specifikt fokus på hur det förmedlas och gestaltas i fritidsverksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar utformats. Hur förmedlas fritidslärares planering och genomförande av verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Hur gestaltas arbetsfördelningen i fritidshemmet utifrån ett jämställdhetsperspektiv?Hur synliggörs fritidslärares genusmedvetenhet på fritidshemmet? I studien har intervjuer använts som kvalitativt metodansats och intervjuerna genomfördes med fem utbildade fritidslärare.    I resultatet har vi fått fram att det är brist på tid och personal som gör det svårt för fritidslärarna att uppnå jämställdhetsmålen. Jämställdhetsmålen är inte i fokus i fritidslärarnas planering och fritidslärarna arbetar inte heller systematiskt för att uppnå målen. I resultatet framkommer det även att fritidslärarna fördelar arbetetsuppgifterna efter intresse och bekvämlighet vilket gör att traditionella föreställningar om kön stärks istället för att motverkas.

I denna studie undersöks genom kvalitativa och kvantitativa metoder vilka kriterier lärareanser viktiga när de väljer högläsningsböcker. I studien undersöks även vilka tankarlärarna har om att följa upp sin högläsning med sin elevgrupp. Ytterligare ett syfte medundersökningen är att genom litteraturanalyser se hur utvalda böcker i årskurs 1–3förmedlar synen på genus. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk teori om hurmänniskor påverkas i sitt sätt att vara genom att upprätthålla samhällets normer. Dengenomsyras även av en genusvetenskaplig teori. Resultatet av studien visar att de kriterier som lärare anser viktigast att utgå från när degör sina val av högläsningsböcker är andra lärares rekommendationer ochelevers önskemål. Resultatet visar även att nästan alla lärare följer upp sin högläsningpå ett eller annat sätt. Litteraturanalysen av lärarnas valfritt rekommenderade bok,Edward Tulanes fantastiska resa (DiCamillo, 2008), visar generellt att stereotypaföreställningar kring genus såväl förekommer som upprätthålls. Liknande resultatredovisas även i litteraturanalysen om bokserien Handbok för Superhjältar (Våhlund &Våhlund, 2018) som blev den mest rekommenderade boken i lärarnas genusmedvetnabokval. I denna bokserie framkommer även ett flertal mönster som ställer sig emotstereotypa föreställningarna. Dessa resultat i kombination med tidigare forskning belyservikten av att lärare utgår från genomtänkta val av litteratur när det väljer högläsningsbok.Om litteratur genom högläsning även ska kunna påverka elevernas föreställningar kringkönsnormer är ett varierat utbud av barnlitteratur där olika kön finns representeradebetydelsefullt. Förutom ett genomtänkt val av högläsningsbok så är lärarens medvetenhetkring genus och identitetsskapandet det allra viktigaste för att högläsningen ska kunnaanvändas som en värdefull resurs i en genusmedveten undervisning.

Syftet med denna uppsats är att:

• ta reda på om de undersökta förskolorna arbetar aktivt med genusmedvetenhet eller inte.

• undersöka om, och i så fall vilka, hinder det finns för att förverkliga läroplanens (Lpfö98) intentioner beträffande genusfrågor på de undersökta förskolorna.

• undersöka hur resultaten på de undersökta förskolorna ser ut i relation till vad styrdokumenten kräver.

Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer till pedagogerna och till barnen observationer bestående av en kombination av tidsstudier och löpande protokoll.

De slutsatser man kan dra utifrån de av mig genomförda intervjuer och observationer är följande:

Om ett seriöst förändringsarbete med genusmedvetenhet ska kunna påbörjas på de två undersökta förskolorna måste tydligare direktiv från statsmakterna komma till stånd, så att en positiv samsyn kring dessa frågor möjliggörs.

För att man på de två undersökta förskolorna ska få tillfälle att aktivt arbeta med genusmedvetenhet behövs mer resurser, vilket innebär att staten måste skjuta till ”öronmärkta” pengar till kommunerna.

Det är uppenbart att många av de intervjuade pedagogerna inte har tillräcklig kunskap för att inse hur samhällsnyttigt arbetet med genusmedvetenhet är. Det innebär att man, om man menar allvar, ute i kommunerna måste sträva efter att, i likhet med intentionerna i läroplanen (Lpfö98), ta fram en övergripande ”policy” för hur pedagogerna ska kunna agera på ett genusmedvetet sätt.