Dissertations / Theses: 'Genusmedveten'

1

Johansson, Anne-Lie, and Elisabeth Lindow. "Genusmedveten pedagogik på förskolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1647.

Full text

Abstract:

Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker.

På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade. Vidare klargör resultatet att respons på denna pedagogik är betydelsefullt och i analysen av lärares svar visar det sig att nämnda grupp önskar mer feedback på det arbetet som utförs på förskolan från alla involverade i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

LANDÉN, ERIKA. "Genusmedveten mönsterdesign - med textil som budbärare." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14859.

Full text

Abstract:

Vårt samhälle är uppbyggt av normer som talar om för oss hur vi ska leva, se ut och bete oss. Många av dessa normer antyder hur en bör vara i förhållande till sitt kön, och ramarna är ofta mycket snäva. Normer kring kön kan återspeglas på många olika sätt, bland annat i design och det vi formger. Detta kandidatarbete undersöker hur genusteoretiska perspektiv kan tillämpas i skapandet av normkritisk mönsterdesign och vad som händer i sambandet däremellan. Genom omvärlds- och diskursanalys undersöker jag i utvalda klädbutiker i en liten svensk stad vad genus i mönster kan vara och belyser hur könsnormer reproduceras i det vi formger. Jag utforskar och reflekterar också kring sambandet mellan mönsterdesign och samhällsmönster, och hur de samverkande reproducerar normer. Med egna gestaltande mönster undersöker jag om genusteori är ett fungerande hjälpmedel och om normkritik fungerar som förhållningssätt i en designprocess för att kunna formge normkritiska mönster. Under undersökningens gång framkommer det att genom identifierandet av mönster kan vi utveckla en djupare förståelse för världen vi lever i och varför den ser ut som den gör, men också att det går att förändra med hjälp av mönster.
Our society is built up by norms that tell us how to live, what to look like and how to act. Many of these norms apply how one should be relative to one’s gender, and the frames for that are often very tight. Gender roles can be reflected in many ways, including in design and what is being shaped. This bachelor thesis examines how gender theoretical perspectives can be applied in the making of norm-critical pattern design and what happens in the relationship between them. Through an external analysis and discourse analysis, I investigate in selected clothing stores in a small Swedish town what gender in patterns can be and highlight how gender standards are reproduced in what we design. I also explore and reflect on the relationship between pattern design and social patterns, and how they co-reproduce norms. With my own pattern design, I investigate whether gender theory is a working tool and if norm criticism serves as an approach in a design process to shape norm-critical patterns. During the investigation, it appears that through the identification of patterns, we can develop a deeper understanding of the world we live in and why it is the way it is, but also that it can change with the help of patterns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Annika. "Genusmedveten pedagogik i förskolan - aktionslärande en möjlig väg." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1164.

Full text

Abstract:

Jag har i denna uppsats skrivit om hur mitt arbetslag på förskolan med hjälp av aktionslärande

som metod har startat ett förändringsarbete mot ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbetssätt.

Syftet var att vi pedagoger skulle få syn på vårt agerande och bemötande gentemot flickor och

pojkar. I läroplanen står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och

könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla

förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En central fråga var

hur man kan bryta invanda mönster. Vi i arbetslaget har genom litteraturstudier och

handledning fått en gemensam grund för vårt arbete. Genom att utgå från aktionslärande som

modell för förändringsarbetet har vi arbetat med att konstatera – analyser – konstruera. Vi

använde skuggning som metod för att få syn på vårt bemötande mot flickor och pojkar i

hallen. Genom reflektion analyserade vi observationerna och kom vi fram till hur vi kan

förändra. Det viktigaste i processen har varit pedagogernas möjligheter till ostörd

reflektionstid. Vi har fått möjlighet att reflektera utifrån våra olika erfarenheter kring

begreppet genus och hur vi kan utveckla ett genusmedvetet arbetssätt på vår förskola. Ett

förändringsarbete är en lång process som vi startat genom att fokusera på en liten del av vår

verksamhet nämligen påklädningstillfället i hallen. Vi upprättade detaljerade handlingsplaner

om hur aktionen skulle gå till. Genom aktionen i hallen har vi lärt oss hur vi kan använda

påklädningstillfället till en strukturerad genusmedveten pedagogisk kvalitetstid genom bland

annat kompensatorisk träning för flickor och pojkar. Det kan synas som om vi förändrat en

liten del av verksamheten men jag är övertygad att det kan sprida sig till andra delar av vårt

arbete. Vi har nu fått ett verktyg, aktionslärande, att använda oss av.

Jag har varit den som analyserat och dokumenterat processen genom detta arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jönsson, Lina, and Caroline Månsson. "Medvetandegörande perspektiv - incitament och metoder för genusmedveten vägledning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30398.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete åskådliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vägledning. För att genomföra detta har vi tagit hjälp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jämställdhet, neutralitet och metoder. Vi har också tagit hjälp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvägledare för tips på arbetssätt för genusmedveten vägledning. Utöver detta har vi använt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gällt ex-empelvis jämställd vägledning och förändringsmöjligheter på arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanställa våra nyfunna kunskaper kring genus och vägledning. Bland de praktiska verktyg och metoder för genusmedveten vägledning vi ger prov på finns både tankeövningar och utvärderingar för vägledaren själv samt praktiska verktyg att använ-das i mötet med den sökande. Därtill analyseras existerande vägledningsmodeller inom studie- och yrkesvägledning ur ett genusperspektiv och därigenom förs en diskussion kring genusmedveten väg-ledning. Vi reflekterar över att individcentrerad vägledning ser ut att vara dominerande på Malmö Högskolas Studie- och yrkesvägledarutbildning. Vi anser att den individcen-trerade vägledningen är problematisk om påverkansfaktorer, som exempelvis genus, ska kunna synliggöras. För att kunna arbeta med vägledning integrerat med ett genusmed-vetet förhållningssätt så tror vi att ett paradigmskifte är nödvändigt. Vi skulle gärna se att vägledningens två perspektiv, det individcentrerade och det samhällscentrerade, smälter samman i något som vi kallar medveten vägledning: det medvetandegörande perspektivet.
The main purpose of this study is to illustrate practical methods for working with gen-der-sensitive guidance. To implement this, a person with a bachelor’s degree in gender studies has shared her thoughts on equality, neutrality and methods. Also, one study informant and one career counselor gave their approach and thoughts on gender-sensitive guidance. In addition, literature and method books for gender studies have been used. In this study we compile our newfound knowledge of gender and guidance. The practical tools and techniques we provide contain samples of exercises and evalua-tions for the counselor along with exercises and methods to be used in the meeting with the applicant.In addition an analysis of existing guidance models is made from a gender perspec-tive. We discuss the individual centered guidance which is seen as a prevailing paradigm of Malmö University. We believe the individual based career guidance to be problematic when influences such as gender are taken into account. In order to work with guidance integrated with a gender conscious approach, we believe that a paradigm shift is necessary. We suggest the two perspectives of career guidance, the individual-centered and societal perspective, come together in a third perspective: a perspective to create awareness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Högberg, Anna, and Berneryd Anna Silebäck. "Genusmedveten förskola : En studie om val av barnlitteratur på förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69354.

Full text

Abstract:

Detta är en kvalitativ studie och handlar om genusmedvetna val av barnlitteratur i förskolan. Vi har utfört tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i södra Sverige för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Syftet med studien är att synliggöra förskolors jämställdhetsarbete med fokus på val av barnlitteratur. De frågeställningar vi ställt oss är hur valet görs, används några urvalskriterier, är något kriterium genusmedvetenhet och vilka konsekvenser kan vårt resultat ha på förskolan. Resultatet visar att det fanns likheter och skillnader mellan de tre förskolorna. Det var främst pedagogerna som valde litteraturen men det fanns även ett visst inflytande från barngruppen, hur stort inflytande barnen hade varierade mellan förskolorna. Samtliga avdelningar arbetar med genusmedvetenhet i verksamheten men inte specifikt vid valet av litteratur. Genusmedveten litteratur var något som respondenterna tänkte på men det var också något de tyckte var svårt att hitta. Pedagogens roll är viktig i valet av barnlitteratur, då det är hos pedagogen ansvaret ligger att skapa en miljö som är tillåtande och öppen så alla i verksamheten ska känna sig delaktiga och representerade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Strömbäck, Maria. "Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa : genusmedveten hälsofrämjande intervention." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88767.

Full text

Abstract:

Mental health problems among young people, girls and young women in particular, are a serious public health problem. Gendered patterns of mental illness are seen in conjunction with stress-related problems such as anxiety, depression, and psychosomatic complaints. Intervention models tailored to the health care situation are therefore in need of development and evaluation. The overall aim of this thesis is to develop knowledge and understanding for young women’s mental health, stress-related, and bodily problems from a psychosomatic and gender theory perspective, and to evaluate a gender sensitive physiotherapeutic intervention model consisting of a stress management course for young women with stress-related problems. The thesis consists of four studies. The overall research design combines qualitative and quantitative methods in which questionnaires and interviews were used to explore participant experiences and symptoms linked to perceived stress before and after the intervention. Data consisted of a cumulative sample of 65 young women, 16 to 25 years of age, who attended the youth-friendly health center because of stress-related problems. In paper I, multiple symptom areas of mental health and somatic problems, self-image and aspects of body perception were measured before the course. Participants were 47 of the young women. The results were compared with published normative and clinical reference groups. In paper II, the young women’s experiences of living stressful femininity were analysed with a qualitative content analysis using gender theoretical and phenomenological perspectives as an interpretative frame. The study was based on interviews with 25 of the women. In paper III, follow-up interviews were done with 32 of the women after completion of the course. Data was using qualitative content analysis to illuminate experiences of participating in the course. In paper IV, the course was evaluated by measuring changes in multiple symptom areas using the Adult Self Report (ASR), Social Analysis of Social Behaviour (SASB), and Body Perception Questionnaire (BPQ). Participants were 54 of the women who completed measurements finishing the course. Young women present complex symptomatology of stress-related problems. The total burden of symptoms plus the narrated experiences highlight how renegotiations of gender constructions and handling of normative and stressful femininity constrain access to bodily resources. After the stress management course, their measured and narrated experiences show positive changes and release of mental health and stress problems, including a more positive self-image and sense of enhanced confidence in their bodies. Experiences of the course as a safe and explorative space for gendered collective understanding and embodied empowerment indicate the need to develop gender-sensitive interventions. The thesis contributes to youth and gender theoretical perspectives with integration of psychosomatic and psychiatric physiotherapy. A broader awareness of how gender constructions and sociocultural aspects are significant in the understanding of psychosomatic expressions of mental ill health and young femininity is valuable in development of theory and interventions in physiotherapy, as well as into other fields.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Hagman, Jan, and Theresia Hagman. "Ett livslångt tränande : Elevers syn på idrottsundervisning i skolan och fortsatt fysisk aktivitet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38528.

Full text

Abstract:

Abstrakt Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv. Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa. Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa. Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv. Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa. Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Petersson, Erik, and Jacob Björnsson. "”Är det pyssel så är det väl Lina” : Genusmedveten pedagogik på fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95748.

Full text

Abstract:

Examensarbetets syfte är att synliggöra hur fritidslärares genusmedvetenhet med specifikt fokus på hur det förmedlas och gestaltas i fritidsverksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar utformats. Hur förmedlas fritidslärares planering och genomförande av verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Hur gestaltas arbetsfördelningen i fritidshemmet utifrån ett jämställdhetsperspektiv?Hur synliggörs fritidslärares genusmedvetenhet på fritidshemmet? I studien har intervjuer använts som kvalitativt metodansats och intervjuerna genomfördes med fem utbildade fritidslärare. I resultatet har vi fått fram att det är brist på tid och personal som gör det svårt för fritidslärarna att uppnå jämställdhetsmålen. Jämställdhetsmålen är inte i fokus i fritidslärarnas planering och fritidslärarna arbetar inte heller systematiskt för att uppnå målen. I resultatet framkommer det även att fritidslärarna fördelar arbetetsuppgifterna efter intresse och bekvämlighet vilket gör att traditionella föreställningar om kön stärks istället för att motverkas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Karlberg, Magdalena, and Jennica Lundholm. ""Alla är vi lika" : En studie om genusmedveten litteraturundervisning i årskurs 1-3." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36269.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks genom kvalitativa och kvantitativa metoder vilka kriterier lärareanser viktiga när de väljer högläsningsböcker. I studien undersöks även vilka tankarlärarna har om att följa upp sin högläsning med sin elevgrupp. Ytterligare ett syfte medundersökningen är att genom litteraturanalyser se hur utvalda böcker i årskurs 1–3förmedlar synen på genus. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk teori om hurmänniskor påverkas i sitt sätt att vara genom att upprätthålla samhällets normer. Dengenomsyras även av en genusvetenskaplig teori. Resultatet av studien visar att de kriterier som lärare anser viktigast att utgå från när degör sina val av högläsningsböcker är andra lärares rekommendationer ochelevers önskemål. Resultatet visar även att nästan alla lärare följer upp sin högläsningpå ett eller annat sätt. Litteraturanalysen av lärarnas valfritt rekommenderade bok,Edward Tulanes fantastiska resa (DiCamillo, 2008), visar generellt att stereotypaföreställningar kring genus såväl förekommer som upprätthålls. Liknande resultatredovisas även i litteraturanalysen om bokserien Handbok för Superhjältar (Våhlund &Våhlund, 2018) som blev den mest rekommenderade boken i lärarnas genusmedvetnabokval. I denna bokserie framkommer även ett flertal mönster som ställer sig emotstereotypa föreställningarna. Dessa resultat i kombination med tidigare forskning belyservikten av att lärare utgår från genomtänkta val av litteratur när det väljer högläsningsbok.Om litteratur genom högläsning även ska kunna påverka elevernas föreställningar kringkönsnormer är ett varierat utbud av barnlitteratur där olika kön finns representeradebetydelsefullt. Förutom ett genomtänkt val av högläsningsbok så är lärarens medvetenhetkring genus och identitetsskapandet det allra viktigaste för att högläsningen ska kunnaanvändas som en värdefull resurs i en genusmedveten undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Westergren, Erika. "Genusmedveten pedagogik i förskolan : En undersökning om genusmedvetenhetens betydelse i arbetet på två förskolor." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2170.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att:

• ta reda på om de undersökta förskolorna arbetar aktivt med genusmedvetenhet eller inte.

• undersöka om, och i så fall vilka, hinder det finns för att förverkliga läroplanens (Lpfö98) intentioner beträffande genusfrågor på de undersökta förskolorna.

• undersöka hur resultaten på de undersökta förskolorna ser ut i relation till vad styrdokumenten kräver.

Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer till pedagogerna och till barnen observationer bestående av en kombination av tidsstudier och löpande protokoll.

De slutsatser man kan dra utifrån de av mig genomförda intervjuer och observationer är följande:

Om ett seriöst förändringsarbete med genusmedvetenhet ska kunna påbörjas på de två undersökta förskolorna måste tydligare direktiv från statsmakterna komma till stånd, så att en positiv samsyn kring dessa frågor möjliggörs.

För att man på de två undersökta förskolorna ska få tillfälle att aktivt arbeta med genusmedvetenhet behövs mer resurser, vilket innebär att staten måste skjuta till ”öronmärkta” pengar till kommunerna.

Det är uppenbart att många av de intervjuade pedagogerna inte har tillräcklig kunskap för att inse hur samhällsnyttigt arbetet med genusmedvetenhet är. Det innebär att man, om man menar allvar, ute i kommunerna måste sträva efter att, i likhet med intentionerna i läroplanen (Lpfö98), ta fram en övergripande ”policy” för hur pedagogerna ska kunna agera på ett genusmedvetet sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Stomberg, Patrik, and Magnus Olander. "Genusmedveten undervisning : Lärares och elevers syn på ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-110.

Full text

Abstract:

Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.

Resultatet visar att lärare tror sig behandla tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hamrin, Linnea, and Amanda Holmstedt. "Who you gonna Call? Not Ghostbusters! : En genusmedveten analys av varför remaken Ghostbusters blivit hatad." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55122.

Full text

Abstract:

This essay is about the hate Ghostbusters (2016) has received. To find out why the film is hated, a reception study has been done. YouTube and IMDb are the two websites used in this study to collect the hate-comments and reviews. Ghostbusters (2016) is a remake of the original film with the same name from 1984, the original solely has men in the main roles. A big difference between the two films is that the remake contains women instead of men in the main roles. The trailer of Ghostbusters (2016) got many “downvotes” on YouTube and there after the hatred streamed in. Why is the film hated?The theories used in this study contains subjects of representation, attraction and fat studies. As a method Stuart Hall’s Encoding/decoding was used to analyze the reception of the film. This essay contains content which can be connected to cultural studies and feminism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Svensson, Käthe. "Vi jobbar redan med jämställdhet, eller?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27386.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka och beskriva förskolepedagogernas uppfattningar om genusarbete i förskolan. Ett ytterligare syfte var att genom studien undersöka vilken betydelse specialpedagogikens handledarskap har för utvecklingen. Mina frågeställningar var: Har förskolan genusperspektiv på sin verksamhet? Hur yttrar sig genusmedvetenheten? Vilka sätt använder man för att observera ur ett genusperspektiv? Kan specialpedagogikens handledarskap användas för att höja genusmedvetenheten? För att göra detta, valde jag en kvalitativ forskningsmetod genom halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Sammanfattningsvis visade mina data att det inte fanns så mycket riktat genusarbete, men att pedagogerna menade att lärmiljön var betydelsefull. I arbetet diskuterades även vilka fördelar könssegregerade grupper i förskolan kan ha. De hinder som jag såg i jämställdhetsarbetet, var att det fanns många fördomar och missuppfattningar men att det fanns förutsättningar och möjligheter att lyckas genom en praktisk och teoretisk kunskapsbakgrund. Genom specialpedagogikens handledarskap och ledningens engagemang kan genusmedvetenheten ökas på bred front. Specialpedagogiken arbetar redan idag med gruppuppdrag och vägledning för pedagoger i arbete med delar av värdegrunden.
We already work with equality, or? Interviews with preschool teachers about the gender perspective

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Johansson, Maria. "Genusmedveten kuratering? : Analys av utställningar med samtida konst på Bildmuseet och Museum Anna Nordlander ur ett genusteoretiskt perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182026.

Full text

Abstract:

This thesis aims to examine if and how gender is framed, presented and problematized in contemporary art exhibitions. To achieve this, exhibitions and the curatorial function at the museums Bildmuseet in Umeå and MAN (Museum Anna Nordlander) in Skellefteå are investigated through interviews and analyses. These were made from a gender theoretical perspective, guided by Judith Butler's poststructural approach, focusing especially on perfomativity and queer. The thesis describes how contemporary art exhibitions can be curated in a gender aware manner. The areas identified as important when it comes to gender aware curation are: including and problematizing gender, educating in gender issues and gender awareness during internal as well as external collaborations. All of the analysed exhibitions contain gender aspects that are examined deeper, even though the curators did not intend all of the exhibitions to highlight and problematize gender. In the thesis, it is also discussed what role the curator has in the gender aware work and how gender/sex are represented in the examined exhibitions. It also problematizes the lack of non-binary artist in previous exhibitions of the museums and how this, through different strategies, can be counteracted in order to create a more democratic and inclusive museum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Liljengren, Kristina, and Ulrika Persson. "Genus i förskolan – genusarbete och dess dilemman." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33673.

Full text

Abstract:

I Läroplanen för förskolan 98 rev 2010 står det att ett jämställdhetsarbete ska genomsyra verksamheten men forskning visar att man fortfarande behandlar flickor och pojkar olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en förskola arbetar med genus och se om det uppstår några dilemman i arbetet. Studien har gjorts på en förskola i en mindre kommun i Skåne. Metoden som vi använder oss av är kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet i vår studie visar att personalen säger sig arbeta genusmedvetet och materialet pekar även på att det råder ett klimat på förskolan där barnen utmanar de stereotypiska könsmönstren. Samtidigt visar materialet hur personalen ibland tror sig arbeta genusmedvetet fast de har glömt att synliggöra och inkludera detta arbete med barnen. Studien visar även att personalen är med och återupprättar de stereotypiska könsmönstren.
In the curriculum for pre-school 98 rev 2010 says that a gender work to inspire activity, but research shows that people still treat boys and girls differently. The purpose of this study is to examine how the staff of a school working with gender and see if there are some dilemmas at work. The study has been done at a school in a small municipality, Skåne. The method we use is the qualitative interviews and observations. The results of our study indicate that employees say they work gender-aware and also that there is a climate at the nursery school where the children challenge the stereotypical gender patterns. While showing footage of how people sometimes think they work gender-aware though they forgot to make visible and include this work with the children. The study also shows that the staff is in and re-establish the stereotypical gender patterns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Bergström, Anna Lena, and Christina Vingeskog. "Jämställdhetsarbete i förskolan - en studie om hur pedagoger arbetar med jämställdhet i Falkenbergs och Hyltes förskolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30669.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på någraförskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta medjämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vihar gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet attmedverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildninginom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mestlämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna:• Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller iförskolan bland pedagoger i två kommuner?• Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hylteskommuner?• Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärkajämställdhetsarbetet i förskolan?Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna.Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp iHylte. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har vi till största delen hämtat från denstatliga utredningen Jämställd förskola (SOU 2006:75) och rapporten ger många förslag pååtgärder för att nå fram till ett bättre jämställdhetsarbete. Intervjuresultatet visar tydligasignaler på att pedagoger är i stort behov av utbildning för att kunna utföra ett kvalificeratgenusarbete i barngruppen. Vi menar att de pedagoger som genomgått fortbildning inom dettaområde och nu arbetar aktivt har förändrat sitt förhållningssätt genom att reflektera över sigsjälv i sin roll som medskapare av kön. De uppvisar också en medvetenhet om att detraditionella könsrollsmönstren och könsrollerna måste brytas. I resultatet framkom även hurviktigt det är att arbetsledningen finns med i förändringsarbetet och stöttar sin personal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Vestergaard, Emma. "Genusmedveten teknikundervisning i årskurs F-9 : En kvalitativ studie om lärares kompetensutveckling i teknik och genus samt inkluderingsarbete i teknikämnet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26738.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur genusmedvetenhet kan utvecklas och appliceras på teknikundervisning i grundskolan och förskoleklassen. Vad lyfter verksamma lärare som betydelsefullt för att utveckla sin teknikundervisning och genusmedvetenhet? Hur utformar lärare teknikundervisning för att inkludera alla elever oavsett kön? Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare från förskoleklassen och grundskolan i spridda delar av Sverige. Resultatet visar att lärarna utformar inkluderande teknikundervisning genom att visa förebilder i teknik för eleverna samt anpassa teknikinnehåll för att göra teknikundervisningen tillgänglig för alla elever. Dessutom redovisas två motsatta tillvägagångssätt för att skapa inkludering i teknikundervisningen, där lärarna individanpassar eller kompenserar för könsskillnader. Det beskrivs emellertid vara komplext att applicera genusmedvetenhet på teknikundervisningen och att som lärare veta att man gör rätt. Att generalisera för att upptäcka könsmönster får inte leda till att traditionella könsmönster upprätthålls. Lärarna önskar därför kompetensutveckling i genus och teknik där deras förvärvade teoretiska kunskaper kan appliceras på en undervisningspraktik. De värdesätter därtill ledningens stöd och positiva attityd samt kollegialt lärande. Genom avsatt tid för klassrumsobservationer eller diskussioner med kollegor kan lärare få stöd att utveckla sin genusmedvetenhet och således få större förtrogenhet för att tillämpa den i teknikundervisningen.

Teknik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Österman, Solborg Amanda. "Bibliotekariers möjligheter till genusmedveten förmedling av lättläst litteratur : En uppsats om framställningar av könsidentiteter i BTJs recensioner av lättläst för vuxna." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130680.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fördelningen och framställningen av könade identiteter i BTJs sambindningslistor, och därigenom se vilka möjligheter bibliotekarier har att arbeta genusmedvetet med lättläst för vuxna på biblioteket. Detta har utförts genom en analys av framställningar av genusidentiteter och genusrelationer i lektörsomdömen om lättläst för vuxna mellan 2012 och 2014. Det genomfördes genom två delstudier, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delstudien visade det sig att både kvinnliga författare och kvinnliga huvudkaraktärer är 10 % färre än de manliga motsvarigheterna. Även om den kvantitativa delstudien visade på en ganska jämn fördelning av materialet visade det sig att det var en innehållsmässig isärhållning mellan könen, framför allt i form av stora skillnader mellan olika genrer i materialet. Det uppdagades att det fanns ytterst få titlar som handlade om spänning och samtidigt hade en kvinnlig huvudkaraktär och det var färre titlar med manliga huvudkaraktärer som handlade om relationer. I den kvalitativa delstudien analyserades framställningar från lektörsomdömena som på ett eller annat sätt berörde beskrivningar av kön och genus. I analysen framgick att även om det var vissa titlar som avvek från mönstret så följde den dominerande andelen av beskrivningarna den dikotoma uppdelningen mellan manligt och kvinnligt som Hirdman beskriver i sitt genussystem. Det framkom med andra ord att förutsättningarna för bibliotekarier att köpa in genusmedvetet material inom lättläst litteratur utifrån BTJs sambindninglistor är dåliga då genusaspekter av litteraturen sällan tydligt diskuteras i recensionerna, vilket gör det svårt för bibliotekarier att tillgängliggöra allsidiga samlingar. För de grupper som är beroende av denna form av litteratur försämrar detta möjligheterna till att ta del av andra beskrivningar av samhället än sådana skrivna med utgångspunkt i rådande dikotomiseringar av kön och genus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Rosenberg, Filippa, and Ellen Strandberg. "Den mediala våldtäkten : Kvällspressens rapportering om sexbrott under sommaren 2016." Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31980.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida kvällspressens rapportering om sexbrott reproducerar stereotypa könsroller. Det är också att granska hur genusmedveten kvällstidningsjournalistiken är. Då medier besitter en maktposition och har inverkan på människor är det relevant att kritiskt undersöka hur könsrollerna gestaltas och genom det främja både demokrati och den feministiska forskningen. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Yvonne Hirdmans genusteori samt gestaltningsteori som den förklaras av Jesper Strömbäck och Robert Entman. Vidare förklaras nyhetsvärdering och nyhetsurval som ett komplement till förståelse om vad som blir nyheter. Undersökningen har begränsats till två kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, då de är de två största rikstäckande kvällstidningarna i Sverige. I uppsatsen representerar dessa två tidningar kvällspressen överlag. Den tidsperiod som har undersökts är 1 juni 2016 till 31 augusti 2016. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har utformats och variabler har arbetats fram för att besvara studiens frågeställningar. Variablerna är baserade på tidigare forskning inom fältet för brottsjournalistik. Artiklarna som har undersökts faller inom bestämda urvalskriterier. Resultaten visar att artiklar om sexbrott får lite utrymme jämfört med den totala rapporteringen, trots att ämnen som berör brott och sex ofta prioriteras på kvällstidningsredaktioner. Vidare visar resultaten att offret i de flesta fall är en kvinna och att männen vanligtvis är förövare, och att offret – kvinnan, är den som får störst utrymme och främst får komma till tals. Detta bidrar till att kvinnor får uttala sig mer i sexbrottsrapporteringen, vilket genererar i att sexbrott ses som ett kvinnoproblem. Etnicitet var främst förekommande i beskrivningen av förövaren och gör att hen porträtteras som en stereotyp förövare, i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är dock att kvällspressen i vissa aspekter bedriver en någorlunda genusmedveten journalistik, vilket sett till tidigare forskning är en förbättring. Samtidigt måste varje enskild journalist ta ansvar för att inte reproducera en stereotyp bild av sexbrott.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Hillman, Rebecka, and Erica Holmqvist. "Har Strindberg en plats i dagens klassrum?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39843.

Full text

Abstract:

Med denna kunskapsöversikt har vi haft för avsikt att undersöka vad forskningen säger om hur kanoniserade verk kan läsas på ett genusmedvetet sätt för att främja en reflekterande undervisning på högstadiet och gymnasiet. I undersökningen av detta område har vi identifierat fyra teman, som alla kopplats till genusmedvetenhet, i vilka vi tagit avstamp för att besvara arbetets frågeställning Hur kan kanoniserade litterära verk läsas för att främja genusmedvetenhet? Dessa fyra teman är genusmedvetenhet i förhållande till kanonbegreppet, teoribildning, pedagogiska strategier och förhållningssätt samt ett litterärt exempel i form av förankring i August Strindbergs Fröken Julie (1888). Resultatet har grundat sig i metodisk läsning och sammanställning av olika forskares perspektiv på ämnet. Frågeställningen besvaras med att läsning av kanoniserade verk behöver anpassas efter nutida värderingar såväl som den historiska kontexten i vilken verket blev skrivet. Vidare har resultatet pekat på att feministisk litteraturteori är en aspekt av vad vi idag kallar genusmedvetenhet och därav är nödvändigt att ha i åtanke när pedagogiska strategier ska formas i arbetet med litteratur i klassrummet. De pedagogiska strategierna behöver ta avstamp i inkludering och normkritik. Slutsatsen av detta resultat är att kanoniserad litteratur kan läsas genusmedvetet då de pedagogiska strategierna kring verket påverkar hur läsaren förhåller sig till innehållet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Gustafsson, Matilda, and Anna Hermansson. "Genusmedvetet arbete i förskolan : med fokus på barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15492.

Full text

Abstract:

Bakgrund I inledningen förklaras centrala begrepp och vi tar upp barnlitteratur ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Vi synliggör läroplanen för förskolan ur ett genusperspektiv, vi lyfter även forskning om genusarbete och genusarbete med fokus på barnlitteratur. Forskarna i vår uppsats är eniga om att det vi visar barnen påverkar deras självbild och tar upp olika strategier att arbeta mer genusmedvetet i verksamheten. Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur förskollärare resonerar kring ett genusmedvetet arbete utifrån barnlitteratur. Hur beskriver genusmedvetna förskollärare ett genusmedvetet arbete? Hur beskriver genusmedvetna förskollärare att de arbetar med genus med fokus på barnlitteratur? Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på intervjuer med förskollärare. Urvalsgruppen består av fem yrkesverksamma förskollärare. Resultat Alla förskollärarna i studien förklarar att genus till stor del handlar om bemötande och förhållningssätt. I resultatet framgår det också att förskollärarna berättar om en del problem som finns med barnlitteraturen, till exempel att många äldre böcker har starka stereotypakönsroller och att det finns en brist på kvinnliga huvudroller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Englund, Ellen. ""Jag behandlar inte alla lika" : Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16868.

Full text

Abstract:

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" – Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige. Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd. Resultatet presenterades genom dramapedagogernas enskilda utsagor. Analysen skedde genom frågeställningarna och genusteoretiska begrepp. Det framkom att informanterna hade en socialkonstruktivistisk och maktkritiskt genussyn, samt att en genusmedveten dramapedagogisk praktik kunde innebära ett integrerat arbete utifrån gruppen, se problem inte deltagarna ser, arbete med könsfrågor, undvikande av att köna verkligheten och fiktionen, verktyg för skapandet av genus/kön, bejakande av queera läckage, reflekterande över praktik och reflektion samt tankar om rätt och fel. Dramapedagogikens teaterförankring uppfattades som en styrka och en svårighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Olsson, Carolina. "Ett könsbalanserat musikliv? : En studie om genusmedvetet arbete hos musiklärare inom gymnasieskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-87337.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka vad fyra musiklärare har för inställning och åsikter kring genusmedvetenhet i undervisningen. Samtliga lärare arbetar på gymnasiet med inriktning mot musik. Jag har med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer kunnat samla ihop den data jag behövde för att uppnå ett resultat. Resultatet visar att majoriteten av lärarna är eniga om att genusmedvetenhet är viktigt i lärandesammanhang men tycker att man pratar för lite om problematiken som uppstår vid lärares uteblivna självrannsakan i ämnet. De flesta menar att man omedvetet och ofrivilligt bidrar till stereotypa könsroller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Isaksson, Jennie. "En kvalitativ studie om förskollärares genusmedvetna förhållningssätt till fri lek." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84206.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att identifiera hur förskollärare förhåller sig till fri lek i förskola, vilket analyseras utifrån ett genusperspektiv. Vidare undersöks vad det kan finnas för möjligheter och svårigheter för förskollärare att förhålla sig genusmedvetet till fri lek. Studien består av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva i förskola och materialet analyseras utifrån ett styrningsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig på flera olika sätt, både inför fri lek och vid fri lek, och utifrån det kan både möjligheter och svårigheter tydas. Inför fri lek kan möjligheter tydas utifrån planering av exempelvis miljö och material och vid fri lek kan möjligheter tolkas genom förskollärarnas deltagande i leken samt hur de agerar och kommunicerar med barnen. Svårigheter kan tydas både inför, och vid, fri lek och beror delvis på utomstående förhållningssätt, vilket påverkar förskolans jämställdhetsarbete. Utifrån resultatet identifieras att förskollärarna förhåller sig förebyggande, närvarande och förändrande till fri lek. Sammantaget visar studien att fri lek har en tydlig plats i förskolans jämställdhetsarbete samt att genom förskollärarnas genusmedvetna styrning ger de barnen möjlighet att utveckla och variera sina intressen i fri lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Lilja, Maria, and Angelica Karlsson. "Pojkar, flickor eller egna individer? : Tio lärares syn på genusmedvetet arbete i förskoleklasspraktiken." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12410.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor. Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Ollonen, Sara, and Anna Englund. "Genusmedvetet arbete med bilderböcker : -Ett inspirationsmaterial för förskollärare baserat på ett normkreativt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-269502.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Andersson, Emma, and Rebecka Christiansen. ""Nu får du hålla käft med ditt genussnack!" : En studie om att arbeta genusmedvetet i förskolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26871.

Full text

Abstract:

Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ”[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges även att pedagogers förväntningar och sätt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte är att undersöka, med tanke på läroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet säger sig arbeta med genus- och jämställdhet. Studiens empiriska material består av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor, i vilka olika kategorier av metoder för ökad genusmedvetenhet har framkommit. Däribland vikten av pedagogernas egen medvetenhet och bemötande, arbeta med könsuppdelade grupper, utöka förskolans leksaksarsenal med mer könsneutrala leksaker och vikten av att få med föräldrarna för att få verksamheten mer genusmedveten. Efter att ha analyserat material och diskuterat resultatet i relation till tidigare forskning, har vi funnit att det centrala i ett arbete med genus- och jämställdhet är pedagogens egen medvetenhet och vilja att utvecklas, bemötande i form av språkbruk samt miljöutformning. Synligt är också att pedagogerna upplever tid, resurs och föräldrar som något av ett hinder för ett lyckat genusmedvetet arbete i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Täckenström, Felicia. "Världar av vackra kvinnor och våldsamma män : En analys av två fantasyromaner ur ett genusmedvetet perspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Litteraturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22643.

Full text

Abstract:

This essay explores whether the gender constructions in Joe Abercrombie’s Best Served Cold and Juliet Marillier’s Daughter of the Forest question or contribute to existing gender categories. The analysis is performed using Raewynn Connell’s gender structure model, Brian Attebery’s theory of fantasy as a "fuzzy set" and Maria Nikolajeva’s schedule for stereotypical gender traits. Thus, both of the texts were analyzed to determine if their contents, structures and reader responses create opportunities or act limiting, how the main characters are portrayed and how the books various power-, production-, emotional- and symbolic relations look like. The result of the analysis is that both of the books portray patriarchal worlds, sexual division of labor, misogyny and gender-binding statements. The characters in Daughter of the Forest are quite stereotypical, with some traits that exceed their gender, whilst the characters in Best Served Cold are all portrayed with traditionally manly traits (even the female main character). Therefor one can say that Best Served cold’s female protagonist is the only element in the books that fully questions prevailing gender categories.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Rylandersson, josefine, and Therese Sjöstrand. "Planering och utformning av förskolans pedagogiska miljö : En kvalitativ studie om pedagogers erfarenheter av att arbeta genusmedvetet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65738.

Full text

Abstract:

I föreliggande studie fanns viljan att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av att jobba genusmedvetet i förskolan när det kom till att planera och utforma förskolans fysiska miljö. Tanken bakom studien var att undersöka och att synliggöra för hur ämnet arbetas med och även hur det skulle kunna arbetas med. Samt synliggöra problematik och önskemål i arbetet med genusmedvetenhet ute i verksamheterna. Syftet med föreliggande studie är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka och analysera förskollärares erfarenheter av att arbeta, planera och utforma förskolans pedagogiska miljö. Studien genomfördes med intervjuer som undersökningsmetod. Pedagoger intervjuades för att få fram resultatet av studien. Den insamlade empirin redovisas som en jämförelse där det synliggjordes skillnader och likheter bakom svaren på frågorna som ställts. Avslutningsvis drevs en diskussion utifrån den forskningen som det utgåtts ifrån gentemot det som framkommit under studien. Slutresultatet av studien visar på att informationen om genusfrågor finns hos samtliga pedagoger men att engagemanget fallerar i brist på intresse eller tidsbrist. Resultatet tyder på att man är medveten om ämnet ute i verksamheterna men att det inte jobbas aktivt med frågan. Däremot har många av de intervjuade pedagogerna uttryck att de skulle vilja ha mer kunskap om hur man skulle kunna jobba med genusmedvetenhet, de har även uttryckt att de önskar det hade funnits mer tid, om tiden funnits hade intresset ökat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Ericson, Lina, and Manilla Mossbäck. "Att motverka traditionella genusnormer i skolan : Hur lärare kan bli mer genusmedvetna i klassrumsundervisningen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37780.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Andersin, Mira. "Den manliga hjälten och de döda kvinnorna : En analys av I am legend ur ett genusmedvetet och feministiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14402.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen Den manliga hjälten och de döda kvinnorna är att från ett genusmedvetet och feministiskt perspektiv undersöka genusroller och patriarkala tankestrukturer i Richard Mathesons roman I am legend och de tre filmatiseringar som gjorts av denna. Jag ska se hur män och kvinnor skildras, omverken vidmakthåller de stereotypa könsroller som det västerländska samhället traditionellt bygger på, eller om de bryter av mot dessa normer. I uppsatsen använder jag mig av Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, och även av Gilbert och Gubars resonemang om kvinnan i litteratur som ängel och monster. Om mannens roll är att vara hjälte, vilken roll får då kvinnan?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Jonsson, Tove, and Micaela Johansson. "Hur genusmedvetna är barn? : En kvalitativ studie om barns syn på genus utifrån en normkritisk barnbok." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69349.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att synliggöra barns tankar och uppfattningar kring genus och könsroller. Detta får vi svar genom våra två studiefrågor: Vilka uppfattningar har barn om könsroller? och Hur tolkar och förstår barn könsneutralitet? Studien grundar sig i den kvalitativa metoden där vi genomförde intervjuer i samband med högläsning och boksamtal, utifrån en normkritisk barnbok. Resultatet visar att barnen har indirekta uppfattningar av de stereotypa könsrollerna och dess normer, genom att de kunde tillämpa specifika beskrivningar på de biologiska könen. Men barnen kunde avvika från dessa normer efter diskussion och reflektion. Resultatet visade även att barnen gjorde kopplingar utifrån deras omvärld. De kunde byta ut begrepp som han och hon och istället använda sig av syster och bror. Några barn utgick även från sina familjemedlemmar när de beskrev kön. Slutligen visade resultatet att barnen i studien hade blandade reaktioner kring begreppet könsneutralitet men visade även en öppenhet för ämnet. Studiens slutsatser är att barn är genusmedvetna och kompetenta att föra en diskussion kring genus. Trots att barnen i studien baserade sina svar utifrån tidigare erfarenheter kunde de ändå reflektera kring genus överlag och därmed ha ett öppet perspektiv kring begrepp som könsneutralitet. Dock visade sig att könsneutralitet var svårtolkat för barnen, men underlättades när vi introducerade könssymbolerna för barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Bäcklin, Helén. "Arbetar lärare genusmedvetet inom NO? : En undersökning om hur lärare arbetar för att fånga eleversintresse för ämnet i årskurs 4-6." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26920.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att ta reda på hur praktiserande lärare arbetar och beskriver arbetet inom NO för att fånga alla elevers intresse. Syftet var också att undersöka hur lärarna tänker utifrån ett genusperspektiv när de planerar sina lektioner. Ovanstående syfte kommer besvaras med hjälp av följande frågeställningar:  Hur beskriver lärare att de fångar både pojkar och flickors intresse för NO i årskurs 4-6?  Hur beskriver lärare eventuella skillnader mellan pojkar och flickors intresse för NO i årskurs 4-6?  Hur förhåller sig pojkar och flickor till lärarens arbetssätt och lektionsinnehåll under NO-lektionerna? Studiens syfte undersöktes med hjälp av en kvalitativ metod bestående av både intervjuer och klassrumsobservationer. Studien har en teoretisk anknytning till konstruktivismen och socialkonstruktivism. Tre lärare intervjuades och fem klasser observerades på en grundskola i Mellansverige. Resultatet visade att det enligt lärarnas uppfattningar inte fanns någon större skillnad mellan pojkars och flickors intresse för NO. Svårigheten visade sig vara att anpassa undervisningen efter elevernas olika kunskapsnivåer. Lärarna arbetade på ett genusmedvetet sätt när de planerade lektionerna och de ansåg att lektionerna i NO behöver ha ett varierat innehåll där teori, praktik och visuella verktyg överlappar varandra. Detta för att nå alla elevers intresse och kunskapsnivå och på det sättet skapa ett intresse för NO hos eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Dahlbo, Evelina, and Edith Rehnberg. "Unisex is the new black : En kvantitativ studie i hur genusmedvetna konsumenters attityder kan gynna utformandet av fysiska servicelandskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85686.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Studiens syfte är att identifiera kundattityder bland genusmedvetna millennials i avsikt att fastställa hur fysiska servicelandskap med unisexkoncept bör utformas. Utifrån denna information formuleras rekommendationer samt tillhörande modell för företag som ämnar integrera det könsneutrala konceptet i sin butiksprofilering. Studien kommer att behandla teorier utifrån kön, genus och unisex, begreppet konsumentbeteende med fokus på attityder, samt fysiska servicelandskap. Studiens metod är av kvantitativ karaktär och det empiriska materialet utgörs av en enkätundersökning med deskriptiv analys. Totalt inkom 312 svar från undersökningens respondenter varav 259 svar ansågs relevanta för studiens ändamål baserat på det etablerade åldersspannet för millennials, vilket i denna studie är konsumenter födda 1980-2000. Valet av millennials som undersökningsobjekt är grundat i att tidigare undersökningar har funnit att millennials är en genusmedveten kundgrupp, vilket innebär att de ställer sig kritiska till den traditionella och stereotypa könssegregeringen. Denna studie kan verka som praktisk grund för företag samt teoretisk grund för forskare till fortsatta studier då den genomgångna teorin samt empiriska datan indikerar på att kundsegmentet genusmedvetna millennials har ett intresse för en bredare implementering av unisexkoncept hos företag i klädbranschen. Studien bidrar med underlag till ett ämne väl värt vidare forskning då flertalet tendenser tyder på en förändring i antågande, där millennials är en betydande del av denna strukturförändring i samhället. För att inte förlora framtidens kunder behöver företag skapa sig en förståelse för unisexkonceptets kärna och inse att det inte handlar om att begränsa, utan att öppna upp design. Att göra allt tillåtet för alla.
Summary The purpose of this study is to identify customer attitudes among gender conscious Millennials to establish how physical service landscapes with a gender-neutral concept should be customized. Based on this information recommendations are formulated, accompanied by a model for businesses who intend to integrate a gender-neutral concept with their business profiles. This study will present theories regarding sex, gender and the gender-neutral concept, the consumer behaviour concept with a main focus on attitudes, as well as the physical servicescape. The methodology used in this study is of a quantitative character and the empirical material constitutes of a survey with a descriptive analysis. A total of 312 answers were submitted by the respondents of which 259 answers were relevant for the purpose of the study based on the established age range for Millennials; which in this study is consumers born 1980-2000. The choice of Millennials as the object of interest is based on previous research which has found that Millennials are a gender-sensitive generation, which means that they have a critical view on traditional and stereotypical gender segregation. This study can act as a physical base for companies and a theoretical base for researchers to further study the subject since the theory and empirical data indicates that the customer segment gender conscious Millennials have an interest of further implementation of the gender-neutral concept in companies in the clothing business. This study contributes with a foundation to a subject well worth further research since a multitude of tendencies indicates that a change is coming, where Millennials are a significant part of this structural change in society. So as not to lose the future customers, companies need to create an understanding for the core of the gender-neutral concept and realize that it’s not about limiting, but to open up design. To make everything allowed for everyone.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Wiklund, Hanna, and Mathilda Olsson. "Genus i vägledning : En kvalitativ undersökning om studie- och yrkesvägledarens genusmedvetna arbete inför gymnasievalet på kommunal grundskola i glesbygdskommun." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185498.

Full text

Abstract:

Gymnasieprogrammen är uppdelade efter kön och könsnormer är djupt rotad hos eleverna redan från tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarens roll i vägledningssamtalen med elever inför gymnasievalet är därmed viktigt för att eleverna ska få en förståelse om, bli medveten av och påläst kring sitt gymnasieval. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod där syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar genusmedvetet inför gymnasievalet med elever i glesbygdskommun. Syftet besvaras genom följande forskningsfrågor; Hur kan det och yrkesvägledararbetet tolkas och förstås? På vilket sätt och yrkesvägledare att av att de bor i en glesbygdskommun? Hur upplever studie- och yrkesvägledare att inför gymnasievalet? Studiens frågeställningar besvarades genom semistrukturerade intervjuer där informanterna besvarat intervjufrågor och svaren har sedan analyserats mot tidigare forskning. Uppsatsens resultat indikerar att studie- och yrkesvägledarens arbete för att pojkar ska göra otraditionella val saknas, och pojkar anses påverkas mer av könsnormer inför gymnasievalet än flickor. Studie- och yrkesvägledare arbetar genusmedvetet med elever i grupp, men saknar ett utförligare arbete i de individuella samtalen. Resultatet visar också att studie- och yrkesvägledare vägleder elever utifrån individens intresse, samtidigt visar forskning att intresse styrs utifrån kön. Könsnormer befästs ytterligare trots att studie- och yrkesvägledare försöker att utgå ifrån en neutral vägledning. Att geografisk plats och könsnormer påverkar eleverna vid gymnasievalet, är något som studie- och yrkesvägledarna är medvetna om, men ett aktivt arbete från deras sida för att motverka detta saknas till viss del.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Gottberg, Hedvig. "Mäktig eller osynlig : En diskursanalys ur genusperspektiv om hur maskulinitet tolkas och värderas i genusmedvetna texter och i museers utställningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-160477.

Full text

Abstract:

The survey aims to problematize masculinity in the exhibitions of the museum. In what way is masculinity interpreted and valued in exhibitions? What is the attitude towards masculinity in gender oriented museological texts? This study investigates in which way masculinity is written about – how interpretations of masculinity emerge in the texts and what consequences this may have. The survey is based on the method of discourse analysis and the material is processed from a gender perspective. The source material consists of museological texts dealing with the topic of gender and museology, which also is the core material. A complement to this is a selection of exhibition catalogs from museums as well as reviews which are also based on art exhibitions. The main point of the source material consists of the museological texts. The survey highlights that the gender-conscious museological discourse understands, interpret and evaluate masculinity on a more or less given regulatory framework. The classification of this framework means that masculinity is understood in terms of power or unmanliness as a norm and representation. The result is a definition that is reproduced and transmitted via testimony, texts. This contributes to a perception of masculinity which is formulated in evaluative attitudes – about masculinity itself seen as a problem. The discursive framework which the gender-conscious texts consists of constructs the perception of masculinity, and are not merely observations about masculinity as reflections of reality. The discursive classification presumes what there is to know, or what can be found in the study and interpretation of masculinity, men or masculinity. The gender conscious museological discourse affects how truths and statements are constructed, developed and reproduced. The attitude towards masculinity – the perception of masculinity – in the gender-conscious museological discourse as it manifests itself in these texts, is that masculinity in practice doesn’t need to be problematized.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

de, Mander Florin Cecilia. ""Men ser dom inte att det är en söt liten tjej?" : om genusmedvetna föräldrars attityder till kläder på mycket små barn." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168805.

Full text

Abstract:

Sammanfattning I denna studie undersöks föräldrars attityder till kläder på små barn ur ett genusperspektiv. Nio föräldrar, sex med döttrar och tre med söner, intervjuades med en semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades tematiskt utifrån socialpsykologisk och genusvetenskaplig teoribildning. Föräldrarna visade sig navigera genom ett komplext nät av föreställningar om kläders betydelse för barnets identitet och klädernas genussymbolik hade stor betydelse för de intervjuades beslutsprocess i påklädningen. Vilken genuskodning klädesplagg hade antogs ha betydelse för barnens identitetsskapande process, både genom sin fysiska utformning och hur de påverkade andras bemötande av barnet. I resonemanget framstod föräldrarnas syn på kön som ett kontinuum, där både kläderna men också barnet i sig kunde tillhöra ett kön i högre eller mindre grad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Sundbrant, Malin, and Ann-Sofie Orefjäll. "Genusperspektiv på missbruk : En kritisk diskursanalys av socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27428.

Full text

Abstract:

Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken. Detta har undersökts genom en kritisk diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med missbrukshandläggare. I resultatet framkommer tre centrala diskurser: 1) kvinnans utsatthet och komplexa vårdbehov, 2) männen i skuggan, samt 3) individen i fokus. Dessa tre utgör vad som i uppsatsen benämns den vetenskapliga diskursen om kvinnligt och manligt missbruk. Trots att de till viss del är motsägelsefulla visar studien hur socialsekreterare formar sina uttalanden i linje med alla tre och på så vis rättfärdigar sitt sätt att agera och organisera arbetet. Diskursen om individen i fokus framträder dock som dominant i förhållande till de andra två och förefaller vara en diskurs som skapar goda socialsekreterare och främjar klienters autonomi. Genom diskursens status förpassas de andra två, med fokus på genus, till bakgrunden och samhällets rådande könsordning riskerar vidmakthållas. Slutligen förefaller diskursen om individen i fokus verka oproblematiserat både inom det vetenskapliga och praktiska fältet för socialt arbete med missbruk, vilket kan få konsekvensen att socialsekreterare oreflekterat och omedvetet placerar klienter i kategorier som verkar förtyckande.
Within the scientific field of female and male substance abuse, women have often been described as if they have other and more complex needs than men. The man and his social situation, problems and needs are in general described as the norm. Social workers base their assessments and decisions on ideas of what specific needs men and women have. These ideas are produced and reproduced by the prevailing discourses that operate in this specific social domain. This study examines which central discourses that can be identified in the social workers notions about female and male abuse, further how these discourses operate and are reproduced and how that may implicate the social practise. This has been investigated through a critical discourse analysis of six semi-structured interviews with social workers active on the field of substance abuse. The results show three main discourses: 1) women’s vulnerability and complex care needs, 2) men in the shadow, and 3) the individual in focus. These three constitute what in this paper is called the scientific discourse on female and male abuse. Despite they are somewhat contradictory, the study shows how social workers form their statements in line with all three, thus justifying the way they act and organize their work. The discourse about the individual in focus emerges as dominate in relation to the other two and appears to be a discourse that creates good social workers and encourages clients' autonomy. Through this discourse status the other two, with a focus on gender, are relegated to the background and the prevailing gender order in society risks being maintained. Finally, it appears the discourse of the individual in focus seem un- problematized both in the scientific and practical field of social work with substance abuse, which may have the consequence that social workers unreflective and unknowingly puts clients into oppressive categories.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Lundkvist, Hans. "Genusmedveten utveckling av arbetsgivarvarumärket för hållbar kompetensförsörjning." Doctoral thesis, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-65542.

Full text

Abstract:

Tillgång till mänskliga resurser är avgörande för många företags långsiktiga utveckling och överlevnad. Demografiska förändringar och tecken på ökade svårigheter att rekrytera personal leder till att allt fler verksamheter måste reflektera över sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att behålla och attrahera rätt personal. Inte bara demografiska förändringar utan även könssegregerade strukturera kan försvåra detta. Segregering, traditioner och stereotypa förhållningsätt påverkar individers utbildnings- och yrkesval vilket begränsar tillgången till kompetens. Med finansiering från VINNOVA för tillämpad genusforskning inledde en forskargrupp och ett ingenjörsföretag i Dalarna, 2009, ett samarbete för att gemensamt utveckla kunskap om hur en verksamhet kan bli mer attraktiv i syfte att underlätta framtida kompetensförsörjning utifrån ett genusperspektiv. De erfarenheter och frågeställningar som samarbetet genererade lade grund till denna avhandling. Syftet med avhandlingen är att öka den vetenskapliga kunskapen om hur begreppet arbetsgivarvarumärke kan utvecklas ur ett genusperspektiv för att öka arbetsgivares förmåga att rekrytera och behålla kompetent personal oavsett kön. För att besvara avhandlingens frågeställningar har olika vetenskapsområden kombinerats: Teorier om varumärke, arbetsgivarvarumärke, genusvetenskap och förändringsprocesser har varit grundläggande. Från det genusvetenskapliga fältet har främst begreppet ”doing gender” (göra kön) varit centralt för att förstå hur genus kan ses som ett vardagligt görande i organisationer. Även teorier om hållbara förändringsprocesser och utvecklingsprogram har använts för att öka förståelsen för organisering, ansvarsfördelning och utveckling av ett långsiktigt hållbart arbetsgivarvarumärke. Metoden för samverkan med det studerade företaget byggde på aktionsforskning med en abduktiv ansats där parterna gemensamt planerade och genomförde insatser. För att besvara de frågeställningar som uppstod i samarbetet med företaget användes forskningsdatabaser för att ta fram underlag för litteraturstudier. Avhandlingen bidrar med en vetenskaplig analys av hur ett genusperspektiv praktiskt och teoretiskt kan integreras i processen för utveckling av ett attraktivt arbete. Dessutom analyseras förslag på hur ansvarsfördelning och organisering kan utformas i en långsiktigt hållbar utvecklingsprocess för ett arbetsgivarvarumärke.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Pettersson, Richter Matilda Saga. "Med miljön som verktyg - vägen mot en genusmedveten och normkritisk förskola : En observationsstudie av förskolemiljöer kopplat till genus och normkritisk pedagogik." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-401247.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka vilka erbjudanden av meningsskapande relaterade till genus som två olika förskolors fysiska inomhusmiljö erbjuder förskolebarn i åldern 0 till 3 år. Vi genomförde en kvalitativ miljöobservationsstudie där vi besökte två förskolor, varav ena förskola hade en Reggio Emilia-pedagogisk inriktning och andra förskolan var utan uttalad pedagogisk inriktning. De teoretiska utgångspunkter vi utgick från i vår studie var genusteorin, normkritisk- samt normkreativ pedagogik. Resultatet från observationerna visade på att förskolornas utformning av rummen skiljde sig åt och att pedagogisk inriktning kan vara en faktor som bidrar till konstruktionen av miljön. Utifrån tidigare forskning kunde en slutsats dras att förskolemiljöns utformning har en stor påverkan på barns uppfattning om genus samt kan skapa förutsättning för barn att anta ett normkritiskt förhållningssätt. Utifrån ett genusperspektiv spelar rummets utformning roll då detta påverkar rummets könskodning samt möjlighet till könsöverskridande lek. Vidare visar forskningen att könsneutralt material minskar risken för att barn navigeras in i stereotypa könsroller samt skapar förutsättningar för att förhindra könssegregation. Det material som fanns att tillgå på de båda förskolorna var överlag könsneutralt. Det fanns även material med könskodning som var antingen maskulin eller feminin men materialets färg, design samt funktion bidrog till att könskodningen inte blev lika tydlig. Val av material och rummets utformning är därmed faktorer som kan komma att påverka barns uppfattning om genus samt kan skapa förutsättningar för att barnen grundlägger ett normkritiskt förhållningssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Genusmedveten'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles