Dissertations / Theses: 'Genusmedvetenhet'

1

Söderberg, Zandra. "Genusmedvetenhet i förskolan : Pedagogers genusmedvetenhet i dagliga arbetsituationer inom förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9052.

Full text

Abstract:

My purpose with this study is to examine whether or how teachers are gender-conscious in preschool everyday situations. That is, if they are aware of their attitude and treatment of work on gender and what gender concept has relevance for educators. In much of the practical literature that I read, it appears that many teachers are not aware of their responses and attitudes to children based on gender aspect. I have examined how the gender work differs in the two preschools that I chosen to study.The questions that this study is based on is Does the educators at the preschools work gender conscious in everyday situations?-Is it boys or girls who get the most attention from educators in everyday situations? What do the teachers at the preschool concept of gender? What approach have been the teachers of preschool to counteract traditional gender patterns in everyday situations? I have made a qualitative study where I interviewed five educators and made observations on the two preschools. In order to obtain a result, I have processed the interviews and observations, and linked to the theory and the research.The results show that the teachers at the two preschools have different knowledge about gender and work on it in preschools. Educators' awareness of the work varies depending on knowledge and past experience.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Palmqvist, Malin, and Sara Christiansson. "Genusmedvetenhet i förskolan : Förskollärares tankar kring hur genusmedvetenhet synliggörs i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24325.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare kan arbeta genusmedvetet i förskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats då intervjuer genomförts. Resultatet visar att förskollärare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genom att tänka på hur de använder språket, de lägger vikt vid vilket material som finns och hur miljön utformas, många väljer att se till individens behov och intressen istället för till könet och att de låter barnen välja fritt i leken. Det framkom också att några av förskollärarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra inte har en godkänd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fått fram är att förskollärare arbetar olika med genus beroende på vilken fortbildning de fått och att det är viktigt att ledningen ser att genusarbetet måste vidareutvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Billing, Nanette, and Madeleine Reinholdsson. "Genusmedvetenhet i en förskola." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22348.

Full text

Abstract:

Abstract Billing, Nanette och Reinholdsson, Madeleine (2011). Genusmedvetenhet I en förskola: en studie om pedagogers genusarbete i förhållande till läroplanen.Malmö Högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete behandlar pedagogers sätt att arbeta med genus och jämställdhet i en förskola i förhållande till läroplanen. Studiens syfte är att beskriva hur pedagoger verksamma på en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till läroplanen. Våra frågeställningar är: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i så fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jämställd/jämlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar på avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att få svar på dessa frågor har vi gjort en gruppintervju samt observationer på en förskola. Kapitlet tidigare forskning presenterar olika relevanta begrepp, olika förväntningar på flickor och pojkar, hur viktigt pedagogens medvetenhet är för ett lyckat arbete med genus samt förskolors svårighet att nå målen gällande genus i läroplanen. I likhet med tidigare gjord forskning inom fältet, visar vår studie att pedagogerna har otillräckliga kunskaper för att nå målen i läroplanen gällande genus och jämställdhet. Det finns också ett bristande intresse för genus hos dessa pedagoger vilket vi tror beror på okunskap. Vi har kommit fram till att det behövs mer utbildning och kunskap för att pedagoger verksamma i förskolan ska nå upp till målen i läroplanen som rör genus och jämställdhet. Nyckelord: Förskola, genus, läroplan, medvetenhet, pedagoger

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Reinholdsson, Madeleine, and Nanette Billing. "Genusmedvetenhet i en förskola." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33699.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete behandlar pedagogers sätt att arbeta med genus och jämställdhet i en förskola i förhållande till läroplanen. Studiens syfte är att beskriva hur pedagoger verksamma på en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till läroplanen. Våra frågeställningar är: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i så fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jämställd/jämlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar på avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att få svar på dessa frågor har vi gjort en gruppintervju samt observationer på en förskola. Kapitlet tidigare forskning presenterar olika relevanta begrepp, olika förväntningar på flickor och pojkar, hur viktigt pedagogens medvetenhet är för ett lyckat arbete med genus samt förskolors svårighet att nå målen gällande genus i läroplanen. I likhet med tidigare gjord forskning inom fältet, visar vår studie att pedagogerna har otillräckliga kunskaper för att nå målen i läroplanen gällande genus och jämställdhet. Det finns också ett bristande intresse för genus hos dessa pedagoger vilket vi tror beror på okunskap. Vi har kommit fram till att det behövs mer utbildning och kunskap för att pedagoger verksamma i förskolan ska nå upp till målen i läroplanen som rör genus och jämställdhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Swenman, Marie, and Nathalie Lihv. "Genusmedvetenhet inom tekniska utbildningar." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295015.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks genusmedvetenhet inom tre civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet vilka har olika andel kvinnliga respektive manliga studenter. Universitetet hävdas ofta vara en könsneutral organisation, men med utgångspunkt i den låga andelen kvinnor inom tekniska utbildningar är det av betydelse att analysera dessa ur ett genusperspektiv. Fokus ligger på att analysera genuskultur inom respektive program och hur denna upplevs av olika programaktörer, för att vidare dra slutsatser kring medvetenhet om konstruktion av genus. Data har insamlats genom intervjuer med programansvarig, programstudievägledare samt kvinnliga och manliga studenter på respektive utbildningsprogram. Studien visar att genusmedvetenhet på programnivå förknippas med en jämn könsfördelning bland studenter och lärare, vilket försummar andra faktorer vilka påverkar genuskultur inom programmen. Studien visar vidare att en jämn könsfördelning inte är en tillräckligt medveten åtgärd för att uppnå en jämställd genuskultur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Hägglund, Madelene. "Genusmedvetenhet inom fritidshemsverksamheten : En undersökning om fritidspedagogernas syn på sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13232.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att försöka förstå uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frågeställningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den här undersökningen bygger på fyra verksamma fritidspedagogers syn på sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en är utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgår från ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhällets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag på en dialogpedagogik som praktisk tillämpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien består av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrån en kvalitativ metod som fokuserar på ett inifrånperspektiv, studien bygger på tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet. Undersökningen i studien visar att det råder osäkerhet kring genusbegreppen och hur det pedagogiska arbetet kring genusfrågor utformas, det råder olika åsikter kring vikten av att arbeta med genus och styrdokumentens uppdrag med att motverka traditionella könsmönster i verksamheten, dock visar studien att majoriteten av pedagogerna anser att barnens inte ska känna sig könsbundna i sitt intresse och identitetssökande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Nyren, Henrik, and Dobrica Dobricic. "Genusmedvetenhet - med elever i årskurs 9." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36523.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer. Efter genomförda intervjuer med elever och observationer under undersökningen har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier för att urskilja mönster. Resultatet visade att det är skillnad mellan det utrymme som pojkar och flickor får eller tar. Pojkarna är de som är bäst på att skaffa sig uppmärksamhet men i jämförelse med flickorna är skillnaderna trots allt inte så stora. Slutsatser som kan dras är att pojkar tillåts ta det största utrymmet och att både pojkar och flickor verkar nöjda med detta. När det gäller diskussionen kring likheter och skillnader mellan hur flickor/pojkar betraktar varandra ser vi att de traditionella föreställningarna kring hur kön gestaltas i allra högsta grad existerar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Hult, Hanna, Ohlsson Hanna Högh, and Josefin Karlsson. "En empirisk studie om 6- åringars genusmedvetenhet." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-643.

Full text

Abstract:

Syftet med vår uppsats var att undersöka om vi kunde se en tendens till att 6-åringar uppfattade avvikande beteende från sociala och kulturella mönster för män och kvinnor i en specifik situation. Vi ville se om, och i så fall hur, barnen reagerade på en person som bröt mot detta. Det gjorde vi genom att läsa en bok för två olika grupper, en grupp fick höra originalversionen och i den andra bytte vi kön på huvudpersonen. Barnen reagerade inte på detta men genom observationer och kvalitativa intervjuer med dem kunde vi se att barnen var omedvetet genusstereotypa. Uppsatsen är betydelsefull för lärare och deras undervisning, genom att den upplyser dem kring barns omedvetenhet kring genuskonstruktioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Nord, Caroline, and Canan Sanal. "Genusmedvetenhet i utformandet av den fysiska miljön." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33238.

Full text

Abstract:

I styrdokumenten står det följande: ”Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö 2010:5). Vi kommer i vår studie att titta på hur genusmedvetenhet syns i förskolans fysiska miljö. För att kunna se detta har vi valt att undersöka pedagogers syn på verksamhetens utformande ur genusperspektiv.Ett arbete för att motverka traditionella mönster kan bryta de könsmönster som annars riskerar att visa sig i förskolan. Utformandet av den fysiska miljön har en stor roll för hur barn interagerar med varandra och har på så sätt inverkan på deras lärande och utveckling. Vi har i form av intervjuer med pedagoger diskuterat genus för att ta reda på hur en genusmedvetenhet visar sig i utformandet av den fysiska miljön. Studien bygger på kvalitativa metoder med fokus på intervjuer som vi transkriberat och sammanställt. Vi kom fram till att de pedagoger vi intervjuat har delade tankar om genusfrågan och heller inte samma förhållningssätt. I resultatet kunde vi se en betydelsefull skillnad som lätt kan misstolkas som en och samma medvetenhet. På en utav förskolorna förekommer det en genusmedvetenhet medan det på den andra förekommer en könsmedvetenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ripén, Caroline. "Skolans genusmedvetenhet : En kvalitativ textanalys av skolans pojkkris." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74963.

Full text

Abstract:

This research aims to highlight how the ‘boy-crisis’ affects the identities and results of boys in Swedish schools. Therefore, reasons, consequences and possible solutions are investigated in this study. The ‘boy-crisis’, I argue, may be neutralized if the entire school system, with both teachers and principals, includes a gender perspective and take the value basis and the mission of gender equality into serious consideration. In order to counteract the existing culture of students not prone to study, schools should analyze and highlight and link social gender norms to school results. Schools should promote students’ differences and therefore contribute to students’ learning potential. Every student should feel equally worthy and be treated respectfully regardless of gender. However, the results of this study presents otherwise. In schools nowadays, boys seem to be the less successfully. Therefore this study is important.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Landgren, Marie, and Plato Sandra Von. ""Alla kan busa" - barns genusmedvetenhet på två förskolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35772.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Rohyo, Maria, and Susanna Riccardi. "En undersökning av lärarnas genusmedvetenhet : En enkät och intervjuundersökning om lärarens föreställningar och uppfattningar om genus och om det påverkar deras genusmedvetenhet." Thesis, Södertörn University College, School of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1400.

Full text

Abstract:

The law of 2006 about Equal treatment, has been put in place to stop discrimination of students, example based on their gender. The law has an important function to increase the equality of opportunity between girls and boys in school. Therefore the teacher has an imported roll for raising the equality of opportunity between girls and boys in school. That’s why it’s imported to work gender awareness. The purpose of this paper is to examine the teacher’s awareness of gender. This has been accomplished by describing the teacher’s gender awareness through their teaching. In this study the equity feminism and the gender feminism perspectives will be used to get the two different perspectives way’s to see and apprehend gender. These two different perspectives will be used as our instrument to analyse the teacher’s gender awareness. The methods implemented in this study, are interviews with open questions and a questionnaire. The conclusion shows that the teachers own self understanding about gender awareness is very important in the contributing part in the creation of stereo typical gender rolls, which can prevent the student’s individual progression. From an equity feminism perspective shall the teachers look threw an individual perspective and not from their gender. The teachers shall see similarities between girls and boys, to raise equality of opportunity between girls and boys in school. In comparison to gender feminism doses it exist biological differences between girls and boys. Therefore shall the teachers observe the difference, to raise equality of opportunity between girls and boys in school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Dualeh, Hodan, and Frida Edung. "Hur visar sig pedagogers genusmedvetenhet under samlingar i förskolan?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-153453.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Eriksson, Rhode, and Sanna Sepänaho. "Lärares medvetna val av högläsningsbok : Med fokus på genusmedvetenhet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21818.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka lärares genusmedvetenhet inför valet av högläsningsbok. Studien ämnar besvara om lärare väljer att läsa litteratur som utmanar den rådande genusordningen samt om lärare använder högläsningsboken för att synliggöra och diskutera genusfrågor med eleverna. Underlaget för undersökningen är baserat på enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer med grundskollärare för de yngre åldrarna. Resultatet av undersökningen visar att de flesta deltagande lärare stödjer användandet av litteratur med utmanande könsmönster. Det finns ett fåtal lärare som motsätter sig att högläsningsboken ska innehålla utmanande genusroller. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet tyder på att de flesta lärare i undersökningen anser att genusmedvetenhet inför valet av högläsningsbok är viktigt. Detta betyder dock inte att det läses litteratur som utmanar den rådande genusordningen. De flesta lärare i undersökningen ansåg att diskussionen kring bokens innehåll var av störst betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ågren, Angelica, and Mathilda Ivarsson. "Jämställdhet och genusmedvetenhet ur ett förebyggande perspektiv : En studie av skolkuratorers handlingsutrymme och deras förutsättningar att arbeta förebyggande med jämställdhet och genusmedvetenhet relaterat till våldsnormer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96169.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to investigate how school counselors at elementary school and high school describe their possibilities to work with prevention in generally and also more specific with prevention aimed at gender and norms of violence. We also wanted to investigate if the school counselors had room for action to affect their work. Using a qualitative approach with semi-structured interviews we interviewed eight social workers employed as school counselors at different schools in south of Sweden. The analysis was based on gender theory and thoughts from Hirdman and Connell. We also focused on their room for action connected to Svensson, Johansson and Laanemets interpretations of Lipskys concept Street level bureaucrats and theories about room for action. The social workers’ descriptions indicate that their room for action in work is controlled by the organisation and the resources they are given. The descriptions also indicates that the knowledge about prevention, gender and norms of violence affect how they are able to use their room for action. We also found out that the school counselor's own interest in questions such as gender and norms played an important part to which extent they chose to work with these questions or fight for their possibilities to do so.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hassel, Anne, and Cecilia Jansson. "Socialarbetares genusmedvetenhet i bedömningar av behov och insatser : En kvalitativ vinjettstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Sociologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6276.

Full text

Abstract:

The aim of this essay was to study if social workers have a gender awareness in the social work they perform and if it appears in the assessment of needs and intervention. A qualitative vignette study with four social workers who handle adult- and addictive clients have been performed. Gender theory is used to interpret the empirical results. The results of the study show that social workers doesn´t see any differences in the clients situation, or make any different assessment of needs depending on if the client is a man or a woman. Social workers also propose the same interventions to men and women. The interviews was done in two parts, before and after the primary design of the study was unveiled. In the first part the social workers didn´t reflect about gender at all, when they assessed the introduced vignette. In the second part of the interviews, a certain attention appeared concerning gender when the social workers reflected about social interventions that is given to men and women with an addiction. Based on the definition of gender awareness, the empirical material, the analysis of the result, prior research and gender theory the conclusion is drawn that social workers have some gender awareness in the social work they perform.Keywords: Gender, sex, gender awareness, social worker, assessment, equality

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Olsson, David, and Sebastian Sandberg. "För små för genus? : En kvalitativ studie om genusmedvetenhet bland förskolepersonal." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43009.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka hur förskolepersonal definierar genus och hur de anser att det tar form i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien utgick från ett kvalitativt arbetssätt och innefattade semi-strukturerade intervjuer med sju förskollärare och en barnskötare. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är teorin om genuskontrakt och jämställdhetsanalys. Det som framkom i resultatet var att det fanns stor variation inom hur förskolepersonalen definierade genus och hur de hade valt att arbeta med det i verksamheten. Studiens slutsatser var att deltagarna hade ett aktivt arbete med utgångspunkt i genusmedvetenhet men att det fanns en vilja att vidareutbilda sig inom ämnet men som i nuläget inte var möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Andersson, Emma, and Rebecka Christiansen. ""Nu får du hålla käft med ditt genussnack!" : En studie om att arbeta genusmedvetet i förskolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26871.

Full text

Abstract:

Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ”[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges även att pedagogers förväntningar och sätt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte är att undersöka, med tanke på läroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet säger sig arbeta med genus- och jämställdhet. Studiens empiriska material består av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor, i vilka olika kategorier av metoder för ökad genusmedvetenhet har framkommit. Däribland vikten av pedagogernas egen medvetenhet och bemötande, arbeta med könsuppdelade grupper, utöka förskolans leksaksarsenal med mer könsneutrala leksaker och vikten av att få med föräldrarna för att få verksamheten mer genusmedveten. Efter att ha analyserat material och diskuterat resultatet i relation till tidigare forskning, har vi funnit att det centrala i ett arbete med genus- och jämställdhet är pedagogens egen medvetenhet och vilja att utvecklas, bemötande i form av språkbruk samt miljöutformning. Synligt är också att pedagogerna upplever tid, resurs och föräldrar som något av ett hinder för ett lyckat genusmedvetet arbete i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hedlund, Maja, and Hannah Kroner. "Genusperspektiv i val av högläsningsböcker : En studie om lärares genusmedvetenhet inom skönlitteratur." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148209.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare i skolans mellanår tänker kring deras val av högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. Vi ville även ta reda på hur kvinnliga och manliga karaktärer framställs i olika skönlitterära verk. Metoden som tillämpats har varit en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med åtta lärare från tre olika skolor. Vi har även gjort en analys av ett antal högläsningsböcker som valts ut av oss genom intervjuerna samt efter samtal med en bibliotekarie. De teorier och den litteratur vi presenterar och använder oss av belyser vikten av högläsning och hur könsstereotyper i skönlitteratur kan påverka barn och unga negativt. Resultatet visade att lärare ofta inser vikten av att bryta könsnormerna men att de sällan prioriterar ett genusperspektiv i främsta fokus i val av högläsningsböcker. I resultatet fann vi även att de böcker vi valt ut ofta framställer kvinnor och män könsstereotypiskt men att det även förekommer könssnormbrytande karaktärer varav de flesta är kvinnor. I slutsatsen belyser vi även vikten av diskussion ur ett genusperspektiv med elever kring högläsningsböcker. Samtliga delar är skrivna av båda författare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Johansson, Annika. "Genusmedveten pedagogik i förskolan - aktionslärande en möjlig väg." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1164.

Full text

Abstract:

Jag har i denna uppsats skrivit om hur mitt arbetslag på förskolan med hjälp av aktionslärande

som metod har startat ett förändringsarbete mot ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbetssätt.

Syftet var att vi pedagoger skulle få syn på vårt agerande och bemötande gentemot flickor och

pojkar. I läroplanen står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och

könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla

förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En central fråga var

hur man kan bryta invanda mönster. Vi i arbetslaget har genom litteraturstudier och

handledning fått en gemensam grund för vårt arbete. Genom att utgå från aktionslärande som

modell för förändringsarbetet har vi arbetat med att konstatera – analyser – konstruera. Vi

använde skuggning som metod för att få syn på vårt bemötande mot flickor och pojkar i

hallen. Genom reflektion analyserade vi observationerna och kom vi fram till hur vi kan

förändra. Det viktigaste i processen har varit pedagogernas möjligheter till ostörd

reflektionstid. Vi har fått möjlighet att reflektera utifrån våra olika erfarenheter kring

begreppet genus och hur vi kan utveckla ett genusmedvetet arbetssätt på vår förskola. Ett

förändringsarbete är en lång process som vi startat genom att fokusera på en liten del av vår

verksamhet nämligen påklädningstillfället i hallen. Vi upprättade detaljerade handlingsplaner

om hur aktionen skulle gå till. Genom aktionen i hallen har vi lärt oss hur vi kan använda

påklädningstillfället till en strukturerad genusmedveten pedagogisk kvalitetstid genom bland

annat kompensatorisk träning för flickor och pojkar. Det kan synas som om vi förändrat en

liten del av verksamheten men jag är övertygad att det kan sprida sig till andra delar av vårt

arbete. Vi har nu fått ett verktyg, aktionslärande, att använda oss av.

Jag har varit den som analyserat och dokumenterat processen genom detta arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Sjödin, Josefine. ""Varför ska man bli ihoptutad med någon man inte vill leka med?" : En studie av förskolepedagogers syn på könssegregering, möjligheter och begränsningar gällande barns lek." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90023.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att synliggöra vilka faktorer som enligt pedagogerna bidrog till att barn generellt sett, ju äldre de blir, leker alltmer könssegregerat, vilket också var den första forskningsfrågan. Den andra forskningsfrågan var vid vilken ålder pedagogerna menade att könssegregeringen började synas. Syftet fortsatte med att genom att synliggöra faktorerna, skulle studien undersöka vad pedagoger kan göra för att motverka den socialt konstruerade segregeringen och främja lek mellan flickor och pojkar, vilket också var den tredje forskningsfrågan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna hade olika syn på vad som påverkade barnens lek utifrån kön och genus. Den ena var en syn på genus som socialt konstruerat och förändringsbart genom påverkan från miljö och material samt pedagogers språk och bemötande av barnen. Den andra var en essentiell syn på att biologin styr att flickor och pojkar leker på olika sätt vilket inte är förändringsbart. Pedagogerna ansåg att könssegregeringen började synas vid 4-6 års ålder. För att främja lek mellan flickor och pojkar behöver pedagoger mer kunskap inom genuspedagogik för att sedan kunna problematisera verksamheten och sina förhållningssätt i förhållande till kön och genus samt diskutera vilken gemensam grund de har att stå på. Genom kunskap om hur genus konstrueras kan pedagogerna minska segregeringen genom att få barnen att känna sig som en gemensam grupp barn istället för en grupp flickor och en grupp pojkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Eriksson, Michaela. "Pedagogers genusmedvetenhet : En undersökning om pedagogers förhållningssätt gällande genus i det vardagliga arbetet." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-11689.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Metry, Mina. "Genusmedvetenhet i dagens religionsläroböcker : En läromedelsanalys med ett genusperspektiv i religionskunskap för gymnasieskolan." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29247.

Full text

Abstract:

The essay is based on textbook analysis with a qualitativ method from a gender perspective. The essay analyzes three selected textbooks which are all written after the latest release of the curriculum named GY11. In the essay have I been using a analysisinstrument called ”the genderstaircase”. The purpose of the study have been to examine what point of gender awarness the selected learning materials has with the help of the genderstaircase. My ambition is to complete the genderstaircase with other theories to enhance the results. The result showed that two of three textbooks passed the demands of the curriculum GY11.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Oshana, Nancy, and Pauline Franzén. "Tjejers underrepresentation i barnböcker : En kvalitativ studie om genusmedvetenhet och arbete i förskolan." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53875.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Åkerholm, Fatima, and Siri Boman. "Genusmedvetenhet : En studie om pedagogers förhållningssätt och bemötande av flickor och pojkar i förskolan." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9094.

Full text

Abstract:

Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.

Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling. Detta var de alla överens om men efterfrågade yttre stöd och ökad kunskap inom ämnet. Vad vi kunde se var att pojkar är de som i större utsträckning får ta del av den negativa uppmärksamheten, framförallt under samlingen. Flickor uppmuntrades oftare till längre samtal och deltog på ett aktivt sätt i både samling och under måltider. Tidigare forskning har visat att detta ämne (genus) är i behov av större kunskap och vidare forskning. Även om pedagogerna är till viss del medvetna och försöker bemöta flickor och pojkar på ett jämställt sätt är det tydligt att detta är ett långsiktigt och krävande arbete. Det fordras av pedagogerna att de är insatta i vad det kan innebära att vara och agera genusmedvetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

van, Eijk Sandra, and Madelene Stengarn. ""Vi gör som vi alltid har gjort" : Fördelningen av arbetsuppgifter bland gymnasielärare utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9197.

Full text

Abstract:

Syftet med vår uppsats är att se hur lärare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och då med fokus på fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vår empiriska studie på en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att ställa följande frågor:

 Vilka tendenser går det att urskönja i utförd enkätundersökning som tyder på att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas självmant av män och/eller kvinnor?

 Uppfattar lärarna att en eventuell uppdelning är medveten eller omedveten?

Vårt val att undersöka lärares uppfattningar kom i stor utsträckning från Göran Brantes (2008) syn på vad som är relevant att undersöka. Avstamp inför vår undersökning har vi även tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lärare och genus.

För att söka svar på våra frågeställningar samt vårt syfte valde vi att använda oss utav en enkätundersökning med såväl kryssfrågor som mer öppna frågor. Vi fick ett högt bortfall i vår studie. Ungefär 50 % av de önskade respondenterna valde att delta. Trots detta har vi sett tendenser i vår undersökning som vi finner intressanta och gör det möjligt för att besvara såväl vårt syfte som våra frågeställningar.

I vår undersökning fann vi tendenser till att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter som män och kvinnor axlar eller blir tilldelade. De kvinnliga respondenterna ansåg sig oftast axla omsorgsuppgifter. Denna uppdelning förefaller till stor del vara omedveten och utan reflektion. Föreställningar om manligt och kvinnligt synes vara djupt rotade och så pass naturligt att detta påverkar lärares arbete utan att de är medvetna om detta. Vid de tillfällen där genus diskuterades och reflekterades kring så rörde det allt som oftast i relation till eleverna eller mellan elever. Att tänka genusmedvetet mellan lärare ansågs inte relevant då kön inte tillskrevs någon betydelse av en stor del av våra respondenter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Bergsmeds, Marica, and Monica Strandgren. "Pedagoger och genus." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7875.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen. Vi fann att pojkarna var de som dominerade talutrymmet, något som förvånade pedagogerna eftersom de trodde att talutrymmet i klassrummet fördelades rättvist. Pedagogerna själva ansåg sig dock arbeta genusmedvetet, men poängterade att de såg till individen i första hand och inte till könet. Vi kunde även tydligt se hur pedagogernas traditionella syn på manligt och kvinnligt som framkom i intervjuerna även genomsyrade observationerna, något som vi tolkar som att den traditionella synen på manligt och kvinnligt fortfarande råder på dessa två skolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Kareem, Nahla, and Rebecca Svärd. "”Det finns inga specifika pojkkonflikter eller tjejkonflikter” : En studie om förskolans genusmedvetenhet i konfliktsituationer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155261.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är få fördjupad kunskap om konflikter och konflikthantering i förskolan. Syftet är även att synliggöra förskolans genusmedvetenhet i arbetet med konflikthantering. Studien har en kvalitativ ansats och metoden var kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare från tre olika förskolor intervjuades. Studien visar att konflikter mellan flickor och konflikter mellan pojkar ser ut på olika sätt. Flickors konflikter är främst verbala och pojkars konflikter är ofta fysiskt våldsamma. Konflikter mellan flickor och pojkar varierar dock i hög grad, men i dessa konfliktsituationer kan vi utläsa att pojkar ofta har övertaget. Skillnaden mellan flickors och pojkars konflikter analyseras utifrån feministisk poststrukturell teori. Vilken visar att flickors och pojkars genusskapande är ett resultat av övergripande samhällsstrukturer som även präglar förskolans verksamhet. Vidare är pedagogerna även medvetna om jämställdhetsuppdraget och att de kan påverka reproducerandet av könsnormer. Resultatet visar även att förskollärare använder sig av en rad olika metoder för konflikthantering och den främsta metoden är samtal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Incegül, Aydin Nevin. "Genusmedvetenhet i svensk asylpolitik - En genusanalys av den begränsade rätten till uppehållstillstånd via anknytning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23897.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att belysa värdet av en genusmedveten asylpolitik och asyllagstiftning. Genom att använda mig utav feministiska teorier och tankar om asyllagstiftning kommer jag att visa hur lagar är skrivna av mansperspektiv. Vilket i sin tur har lett oss till att glömma bort kvinnan och fråga oss ”the women question”. Genom att ställa ”the women question” kommer jag att belysa de punkter som kan komma diskriminera kvinnor. Det är utav stort värde att vi diskuterar de erfarenheter kvinnor har i en asylprocess för att kunna ha en genusmedveten asylpolitik och asyllagstiftning.
The aim of this paper is to highlight the importance of a gendered approach on an asylum law. By using the feminist science theory on the law I will point out that the standars and laws are written in a manly perspectiv. This leads us to forget about women and not asking the women question. By asking the women question I will highlight the points where the women are discriminated. It is of high value that we dicuss the experiences women have in an asylumprocess and their refugee struggles.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Andersson, Evelina, and Sofie Olsson. "Vilka här är pojkar och vilka här är flickor? : En kvalitativ studie om förskollärares genusmedvetenhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80019.

Full text

Abstract:

Studien handlar om förskollärares genusmedvetenhet och bemötande, hur förskollärare arbetar för att motverka traditionella könsmönster är en central del i studien. Genus är något som är komplext och socialt skapat i samhället vi lever i. Studien fokuserar på om det görs skillnad på barnen redan i förskolan eller om förskollärare har ett bemötande som bygger på genusmedvetenhet. Metoden som tillämpas är kvalitativ och är genomförd med hjälp av observationer utifrån de specifika situationerna tambur och samling. Två olika förskolor ingår i studien, en med åldersblandade grupper och som har arbetat med genus tidigare och en med åldershomogena grupper som inte har arbetat specifikt med genus tidigare. I samlingen och tamburen har fokus varit förskollärares bemötande gentemot flickor och pojkar. För att undersöka hur förskollärares bemötande skiljer sig har vi tittat på hur talutrymmet är fördelat, om barnen får tillsägelse, om barnen får hjälp eller om barnen behöver be om hjälp och om barnen blir tillsagda att vänta. Det slutliga resultatet i studien visar att förskollärare till viss del har en genusmedvetenhet och att de arbetar för att motverka de traditionella könsmönster som finns i delar av situationerna. Ett exempel på arbetet med att motverka traditionella könsmönster var när förskollärarna arbetade med beebot med barnen. Förskollärarnas genusmedvetenhet synliggörs genom att de inkluderar alla barnen och bemöta barnen lika. Att ha en genusmedvetenhet handlar om att vara medveten om genus i alla sitationer vilket inte synliggjordes i studien, däremot var förskollärarna på god väg mot en genusmedvetenhet eftersom de hade genus i tankarna i delar av situationerna.
Gender awareness, treatment, preschool. boys, girls

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Fridén, Sabina, and Fanny Barck. ""Jag försöker alltid se eleverna som personer och inte som kön" : En studie om idrottslärares genusmedvetenhet." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1769.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i ämnet idrott och hälsa. Detta har lett fram till följande frågeställningar: På vilket sätt upplever lärarna att eleverna återskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt? Hur påverkar idrottslärares medvetenhet om genus deras ställningstaganden och förhållningssätt på idrottslektionen? Vilka strategier har idrottslärare för att utmana de traditionella könsrollerna i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärare om flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa? Metod De metoder som har använts i studien är kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslärare på tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval. För att få en djupare förståelse för lärarnas resonemang valde vi att genomföra alla observationer före intervjutillfällena. Vi utformade vårt observationsschema samt vår intervjuguide utifrån Yvonne Hirdmans teori om genussystem. Denna teori har också legat till grund för hur vi har tolkat resultatet. Resultat De lärare vi studerat använder sig av ett könsneutralt språk och förhållningssätt vilket också återspeglas i elevernas respons. Lärarna har olika strategier för att utmana den rådande genusordningen, exempelvis gruppindelning och ett förtydligande av läraransvaret. Trots att lärarna uppvisar en stor förståelse för hur genussystemet tar sig uttryck och verkar återskapas föreställningarna om kvinnligt och manligt genom små omedvetna processer hos lärarna. De uppvisar en öppenhet för att se genusstrukturer, dess verkan i idrottsundervisningen och påtalar vikten av utbildning inom genus. Slutsats Lärarna i vår studie ser sina elever som personer med olika förmågor och erfarenheter. De menar att den individuella spridningen hos eleverna har större betydelse för prestation än vad kön har i ämnet idrott och hälsa. Kurser inom genus är viktigt under lärarutbildningen tillsammans med en kontinuerlig fortbildning för att kunna realisera de teoretiska kunskaperna inom genusfältet i sin idrottsundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lindström, Petra, and Annelie Sundberg. ""När jag blir stor vill jag jobba som...." : Om genusmedvetenhet och vägledning i skolans tidigare år." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7858.

Full text

Abstract:

Vår studie, som omfattar sex intervjuer, fokuserar på genusmedvetenhet hos vägledare. På vilket sätt de arbetar med genus i mötet med elever för att vidga perspektiv och på vilket sätt de kan tänka sig att arbeta med att skapa en genusmedvetenhet hos elever i år 4-6. Vårt resultat visar att genusmedvetenhet är ett svårt begrepp som har olika betydelse för vägledarna. Vägledarna menar att de inte arbetar på ett planerat genusmedvetet arbetssätt idag men vi ser att de omedvetet arbetar med genusperspektivet genom olika aktiviteter. I arbetet med elever i år 4-6, vill vägledarna bidra på olika sätt med att vidga elevernas perspektiv gällande självuppfattning, yrken och arbetsmarknad. Sammantaget visar resultatet på att vägledarna är positivt inställda till att vara en bidragande faktor för att öka möjligheten till att elevers val grundas på det ”fria valet”, inte utifrån kön.

Our study, which comprises six interviews, has focus on awareness of gender among counsellors. How they work with gender in the meeting with students to wide the student’s perspective and in which way they imagine to work to be able to create a awareness of gender in intermediate level. The result of the study shows that awareness of gender is a difficult conception which has different meaning for the counsellors. The counsellors mean that the ways they work today are not a planned way of working but we see that they are unaware of it. They work with gender in different ways. At the intermediate level the counsellors like to contribute in different ways to wide the student’s perspective concern self-knowledge, occupation and labour market. All in all the result shows that the counsellors have a positive attitude to take part in the work, to increase the possibility for students to make choices based on the “free choice” and not based on their sex.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Nell, Louise, and Victoria Wouda. "Ja, vad innebär genus egentligen för mig? : En kvalitativ studie om förskolechefers genusmedvetenhet, tankar och visioner." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253100.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Gustafsson, Moa, Matilda Bergström, and Hampus Thorman. "Matematiken har inget kön! : En empirisk undersökning om lärares genusmedvetenhet i matematikundervisningen i årskurserna 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85348.

Full text

Abstract:

Den empiriska studien som genomförts har haft som syfte att undersöka om det kan synliggöras några skillnader i lärares interaktioner med de olika könen inom matematikundervisningen. Studien har även syftat till att undersöka huruvida lärare tänker kring genus i förhållande till matematik. Resultatet som framkommit har utgått från observationer och intervjuer på svenska skolor med tre olika lärare i årskurserna 1– 3. Det resultat som tagits fram har satts i förhållande till tidigare forskning samt analyserats i förhållande till teorin om sociomatematiska normer. Resultatet av studien har visat på att lärare i svenska skolor generellt interagerar med de olika könen på liknande sätt, samtidigt som resultatet i vissa fall har skiljt sig åt. När det kommer till lärares syn på matematik och genus har det visat sig att lärarna uttrycker att de enbart ser till individerna och inte till könet samtidigt som de inte har full förståelse för vad ett genusmedvetet arbetssätt innebär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Ahshoor, Dalya. "”Får ens killar måla sina naglar?” : En vetenskaplig essä om vikten av genusmedvetenhet i fritidsverksamhetens planering." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43643.

Full text

Abstract:

“Can even boys paint their nails?”, is a scientific essay on the importance of gender awareness in the after school activities planning. The purpose of this text is to increase self awareness of gender norms, to reach enough knowledge and get supportive tools for effective action against discriminating gender norms in the after school center. This essay based on dilemma that I have experienced from, by describing it in a story. By studying this dilemma from different angles and different perspectives, to get the comprehension about how my gender identity can influence my work and the activities I plan. I will also check to make sure if a gender awareness can be an effective and useful method to be used in my work and actions. I study all these aspects from a hermeneutic perspective, in other words, by interpreted of scientific literariness, that Fanny Ambjörnsson’s theories and the Government’s investigation (SOU) 2006:75 is considered as a basis in the reflection part in this essay. The results show that I have been approximately acted and planned my activities like a neutral norm’s bearer. Instead, I should act as a norm’s breaker and insert a gender awareness into in my behavior and into in my work. The best way that can be used to reach this extensive change is that my colleagues and I highlight and discuss these traditional gender norms. To implement this kind of procedure will not be easy, by the commitment at all levels and working cooperatively with the care centers management and the principal, we can together successfully reach this goal.
”Får ens killar måla sina naglar?”, är en vetenskaplig essä om vikten av genusmedvetenhet i fritidsverksamhetens planering. Syftet med denna essä är att öka självmedvetenhet om genusnormer, nå kunskap och få stödjande verktyg för effektivt agerande mot könsnormer på fritidshemmet. Denna essä utgår ifrån ett egenupplevt dilemma som jag gestaltar i en berättelse. Genom att studera dilemmat ur olika perspektiv får jag inblick i hur min könsidentitet kanpåverka min verksamhet. Jag kommer även undersöka om ett genusmedvetenhetförhållningssätt kan vara ett motverkande sätt att främja verksamheten och mitt agerande ifrågor kring genus. Detta utforskar jag ur ett hermeneutiskt perspektiv, det vill säga tolkning avlitterära texter, där Fanny Ambjörnssons teorier och regeringens utredning (SOU) 2006:75 utgör grunden i reflektionsdelen av denna essä. Resultatet visar att jag i mitt agerande och i min verksamhetsplanering har i princip agerat som neutral normbärare. Jag bör istället verka som normbrytare och föra in genusmedvetenhet i min attityd och i min verksamhet. Ett sätt för att förverkliga en så här omfattande förändring och invanda traditionella genusnormer är att, jag och mina kollegor synliggör och problematiserar dessa normer. Detta arbetssätt är inte lätt att bedriva, men med engagemang på alla nivåer och med stöd av skolledningen kan vi tillsammans lyckas med det målet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Lindgren, Elin, and Helen Gunnarsson. "”Barnlitteraturen skickar signaler till pojkar och flickor” : En intervjustudie om fem förskollärares genusmedvetenhet samt förhållningssätt gentemot könsstereotypa föreställningar i barnböcker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17644.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att undersöka fem förskollärares genusmedvetenhet samt deras förhållningssätt gentemot könsstereotypa föreställningar i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen grundar sig i de tre barnböcker som vi ber varje förskollärare välja ut och som de föredrar att läsa i respektive barngrupp. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, vilket är en lämplig metod för att få reda på förskollärarnas genusmedvetenhet och förhållningssätt. Förskollärarna fick först välja ut tre barnböcker som de föredrar att läsa i barngruppen för att sedan i intervjun svara utifrån sina tre valda barnböcker. Fem förskollärare intervjuades och resultatet visade att genusaspekten inte var så framträdande i den övervägande delen av förskollärarnas val av barnlitteratur. Barnböckerna som förskollärarna valde ut visade sig ändå vara relativt genus neutrala. Tre av förskollärarnas valda barnböcker innehöll könsstereotypa föreställningar där pojkarna presenteras som tuffa och flickorna som mer omhändertagande och känslosamma. Tre av barnböckerna var relativt neutrala och fyra barnböcker bröt mot de könsstereotypa förställningar genom att de framställde flickorna som tuffa och starka, medan pojkarna som känslosamma. Vissa förskollärare ansåg att barnen inte påverkades av könsstereotypa föreställningar i barnlitteraturen förrän barnen blev äldre runt fyra till fem år. En förskollärare visade dock en genusmedvetenhet och visade kunskap i att reflektera över genus i både text och bild i hennes val av barnlitteratur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Magnusson, Anette. "Genusperspektiv : analys av ett läromedel i engelska för grundskolans senare år." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-295.

Full text

Abstract:

I examensarbetet analyseras läromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är hur många gånger kvinnor/flickor och män/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som är kopplade till personerna.

Läromedlet Wings för år 7-9 har gåtts igenom och varje gång texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller män/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framträdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benämnts som ”huvudroll” i undersökningen. För ”huvudrollerna” har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för läsaren. Handlingar och attribut som är kopplade till ”huvudrollerna” har även antecknats. En analys görs också av foton på ”huvudrollerna” Kerrie och David och deras familj, släkt och vänner som finns i Base Book 7 (2003).

Undersökningen visar att Wings i stort förmedlar ett sunt genusperspektiv, där kvinnor/flickor och män/pojkar får lika stort utrymme och där både kvinnor/flickor och män/pojkar presenteras i sammanhang som visar på könens lika möjligheter. Samtidigt finns skildringar som förmedlar traditionella könsroller och negativa förväntningar på kvinnor/flickor och män/pojkar. Examensarbetet visar på vilka styrkor och svagheter läromedlet har ur ett genusperspektiv, samt hur man som lärare kan använda dessa i arbetet kring genus med eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Antsvee, Robin, and Anna Nilsson. "Genuspedagogik i svenskämnet : En studie om vilka verktyg en lärare kan använda för att arbeta med genus och hur upplever eleverna det?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35966.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om genuspedagogik i svenskämnet. Vi vill ta reda på hur man kan arbeta med genus i svenskämnet samt hur eleverna upplever pedagogiken. Syftet är att ta reda på hur en genuspedagogisk medveten lärare arbetar och vilka verktyg som används i svenskämnet för att främja genusmedvetenheten. Vi har använt oss av intervju med en lärare som medvetet arbetar med genus samt en gruppintervju med ett urval av lärarens elever. Det resultat vi kom fram till var att läraren hade flera verktyg som främjar genuspedagogik samt att lärarens medvetenhet bidrog till hur läraren formar sin undervisning för att skapa ett jämställt klassrum. Eleverna kunde delvis uppmärksamma hur läraren arbetar med genus men vi kunde inte se hur genuspedagogiken påverkade eleverna. Slutsatsen är att det inte behövs någon större utbildning för att arbeta med genus men det krävs en medvetenhet för att kunna föra in det i undervisningen samt att eleverna märker av vissa metoder men de saknar en större förståelse kring ämnet genus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Wallström, Hanna. "Omfunktionalisering av konsten : för ett breddat och genusvaket konstbegrepp i teori och praktik." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-531.

Full text

Abstract:

I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, där konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmän. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn på såväl konsthistorien som samtidskonsten . Min frågeställning är: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet på ett utvidgat och genusmedvetet sätt? Jag är nyfiken på hur elever och lärare närmar sig konstfältet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad är teorin och praktiken och hur väl appliceras genusbegreppet på undervisningen. Min undersökning syftar till en utvidgad förståelse och förberedelse till min kommande yrkesutövning som lärare. Målet är att starta en process till genusmedvetenhet i interaktion med elever och ett vaket förhållningssätt i upplägget av undervisning. Mina förberedelser har varit att fördjupa mig i litteratur, styrdokument och andra källor. Därefter har jag genomfört en enkätundersökning med bildpedagoger och intervjuat en grupp gymnasieelever. Att få in såväl elevperspektiv som lärarperspektiv har varit högst relevant för en så allsidig bild som möjligt om hur det faktiskt ser ut i skolan. I den gestaltande delen som jag kallat ”Omfunktionalisering” har jag undersökt hur traditionella medel och tekniker påverkar läsningen och upplevelsen av ett verk. Gestaltningen är en serie detaljstudier av klädesplagg i akvarellteknik, traditionellt monterat med passepartout. I denna svit av ting som härstammar från en kvinnlig brukare, har objekten och klädesplaggen berövats sin bruksfunktion och intagit en ny position. Med fokus på denna förskjutning i värde, har jag omvandlat dessa till en ytterligare dimension, genom att föreviga dem i en ögonblickstolkning. Denna avfunktionalisering och omfunktionalisering gör objekten i behov av omtolkning. I obrukbarheten och genom den tvådimensionella tolkningen skalas det givna sammanhanget av och en avkönifiering startas, en avkodning av var i det feminina ligger och i hur kvinnlighet konstrueras. Alla delar i examensarbetet berör och behandlar en samtida konstförståelse, där kön och olika tidsepoker ska försöka integreras och samexistera. Mina studieresultat visar på att en integrering i dagens skola är mer eller mindre påbörjad. Men för att etablera medvetenhet krävs en fortgående och genomtänkt process.

BI/Konst

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Gustavsson, Viktor, and Christian Kerroum. "Mot ett jämställt fritidshem : En kvalitativ studie med fokus på fritidslärares genusmedvetenhet för att motverka traditionella könsmönster." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86880.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att ur ett genusperspektiv belysa fritidslärares jämställdhetsarbete med traditionella könsmönster. Specifikt fokus riktas mot deras arbete med att motverka rumslig könsuppdelning på fritidshemmet. Det här är en kvalitativ studie där vi intervjuat fem fritidslärare från fem fritidshem. Den tidigare forskningen beskriver att lärare reproducerar traditionella könsmönster och att utförande av jämställdhetsarbete kan vara komplicerat. För att finna svar på vårt syfte tog vi fram tre frågeställningar. Hur arbetar fritidslärarna genusmedvetet med jämställdhet och för att motverka traditionella könsmönster? Hur beskriver fritidslärare verksamhetens rumsliga könsuppdelning samt det genusmedvetna arbetet med att motverka detta? Den tredje och sista frågan belyser vilka jämställdhetsspecifika hinder och möjligheter finns det för att arbeta mot traditionella könsmönster på fritidshemmet? Analysen har genomförts genom att undersöka hur genusmedvetna fritidslärarna är samt hur dem arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar på att det finns en god genusmedvetenhet hos samtliga fritidslärare, dock behövs ett vidare arbete för att motverka traditionella könsmönster. Genusmedvetenheten hos fritidslärarna visar sig genom att de ser en könsstruktur och könsuppdelning på fritidshemmet samt att de förstår att det bör arbetas med. Dock fanns det arbetssätt som kan ifrågasättas ur ett genusperspektiv. Fritidslärarna påpekar att jämställdhetsarbetet är en komplex uppgift och att det är många faktorer som påverkar, såväl inom skolan som utanför.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Vilhelmsson, Camilla, and Angelica Örvander. "En skolvärld med en genusmedvetenhet : En kvalitativ textanalys av tre läromedel i samhällskunskap för årskurs 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-425621.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur läromedel i samhällskunskap för årskurs 1-3 ger uttryck för en genusmedvetenhet.Frågeställningarna: Hur beskrivs och uttrycks flickor/kvinnor respektive pojkar/män i texten? På vilket sätt visas normföljande- och normbrytande inslag i texten?Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys, med analysverktyg och fördjupningsfrågor, som metod för att besvara våra frågeställningar. Vårt resultat visade att pojkar respektive flickor beskrivs ha både kvinnliga och manliga egenskaper i samtliga läromedel. Vidare visade resultatet också att det förekom normföljande- och normbrytande inslag. Resultatet visade också att en genusmedvetenhet angående egenskaper, aktiviteter, intressen, vardags- och arbetsliv finns i dessa läromedel då flickor och pojkar har beskrivits och uttryckts på olika sätt i olika sammanhang. Generellt har vi inte upptäckt någon skillnad mellan läromedelstexterna i framställningen av personerna utifrån våra analysverktyg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Sellering, Maria, and Therése Sulkava. "Förskollärares förhållningssätt till genus och inomhusmiljö : En kvalitativ studie om genusmedvetenhet samt utformningen av inomhusmiljön i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69439.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Thörne, Anders. "En skola på pojkars villkor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36041.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Ax, Maria, and Jessica Elfgren. "”Det är såhär det är, men inte hur det borde vara” : En studie om elevers genusmedvetenhet i år 6." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175299.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där eleverna bor i samma område som skolan ligger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Mähler, Emma, and Ewelina Pettersson. "”Gå inte in där, det är ju tjejrummet” : En kvalitativ intervjustudie om genus, förskolans innemiljö samt läroplanens uppdrag." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155304.

Full text

Abstract:

Genus är ett begrepp som både politiker och verksamma förskollärare har svårt att sätta ord på. Förskollärarna är eniga i att det är viktigt att arbeta med genus, men att det är svårt att tolka läroplanen när det kommer till vilket arbetssätt som skall tillämpas. Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares förhållningssätt kring genus samt inomhusmiljöns utformning i relation till könsnormativa synsätt. Detta är en kvalitativ studie som baseras på fem förskollärares berättelser om det verkliga arbetet i förskolan. Inledningsvis togs det bilder på förskolans inomhusmiljö där de sedan fick berätta vad de såg på bilderna. Intervjuerna bearbetade frågor som berörde deras innemiljö, deras tolkning av begreppet genus och könskodade ting samt läroplanens uppdrag. Resultatet visar att genus är ett begrepp som är svårt att definiera, att inomhusmiljön är föränderlig, att det krävs engagerade pedagoger samt att läroplanens tolkningar är oändligt många. Detta analyseras sedan med stöd av litteratur men framförallt med hjälp av Butlers teorier om materialisering och performativitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Merouani, Jakob. "Genus i fysikundervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28669.

Full text

Abstract:

Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat. För lärare vars tolkning av genus inte överensstämmer med en genusteori kan användandet av samma genusteori vara svårt och lärarna ifråga kan uppvisa motstånd mot ett användande. För andra lärare kan tillämpandet av en genusteori vara ett verktyg för att argumentera för de val de gör i sina svar på falluppgiften.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Lundberg, Jenny. "Att se eller inte se genom genusglasögon, det är frågan? : En studie ur reklamskaparnas perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21786.

Full text

Abstract:

Svensken spenderar i genomsnitt 6 timmar om dagen på medier och genom reklamen som visas på dessa medier sänds det ut värderingar och uppfattningar om vad ett visst kön är. Därför ställde jag frågan om vem som ska hållas ansvarig för de stereotypa bilder som idag visas på reklamen. Syftet med denna studie är att få kunskap om vad reklamskaparna har för perspektiv på genus och inställningen till att skapa könsstereotyp bildreklam. Den metod jag valde att använda mig för att svara på den frågeställning som studien har valde jag kvalitativa intervjuer. Det empiriska materialet som intervjuerna genererade visade sig som styras av genusmedvetenhet i tolkningen av stereotyperna manligt och kvinnligt och kritik emot den traditionella reklambilden. Informanterna menade att många kunder idag är medvetna om stereotyperna och vill förändra den bilden. Trots det så kunde jag genom studiens teorier konstatera att informanternas tolkning om manlig och kvinnlig var stereotyp. Så vem ska agera för att reklambilden ska bli ”könsfri”?
A Swede spends on average 6 hours a day using media. Advertisements that appear in these media influence the audience’s perceptions of what it means to be men or women. Therefore, I wonder who should be considered responsible for the gender stereotypes that currently appear in the advertisements. The purpose of this study is to gain knowledge about the advertisement producers’ perspective on gender and gender-stereotyped advertising. The method that this study uses is qualitative interviews. The material gathered through the interviews shows a high level of gender-awareness among the interviewed producers of advertisements, as well as that they share a critical vision of the traditional stereotypes in advertisements. The informants say that many customers today too are aware of the stereotypes and want to change that. Despite this, the analysis of the informants’ interpretations of “male” and “female” based on the theories shows that advertisement producers continue to think somewhat stereotypically. The question that this study suggests for further investigation is who should act in order to make advertisements “genderless”?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Zerrander, Emmeli, and Hanna Robertsson. "Socialsekreterares genusmedvetenhet vid utredningsförfarande avseende BBIC : En kvalitativ studie av socialsekreterares tankar och uppfattningar om genus i relation till föräldraskap." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135111.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar kan förhålla sig till faderskap respektive moderskap i utredningsförfarandet avseende BBIC. Vi genomförde en vinjettstudie via fokusgruppsintervjuer. I studien deltog åtta socialsekreterare, fyra personer i vardera fokusgrupp. Vinjetterna utgjorde grunden för intervjuerna och beskrev en typisk orosanmälan som socialtjänsten är van att hantera. Föräldrarna i vinjetten beskrevs med olika egenskaper och roller i familjen. Vinjetterna var likadana förutom att föräldrarna bytte roller. Vårt metodval möjliggjorde jämförelser hur socialsekreterarna förhöll sig till faderskap respektive moderskap, samt likheter och skillnader avseende bedömningar av föräldraförmåga. Vi fick även en exklusiv inblick avseende genusmedvetenheten på arbetsplatserna. Datamaterialet som vi samlade in analyserades utifrån en genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv där begrepp som genussystem, performativitet, teorier om kön och makt var återkommande. Resultatet av intervjuerna visade att socialsekreterarna upplever att de utgår från sin egen förförståelse och föreställning vid tolkande av egenskaper och föräldraförmågan hos föräldrar de möter i sitt dagliga arbete samt att samtliga socialsekreterare var överens om att de gör skillnad på mödrar och fäder. Studiens slutsats indikerar att socialsekreterarna upplevde att det fanns en brist på verktyg för att kritiskt reflektera kring genusperspektivet i utredningsförfarande avseende BBIC.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Vestergaard, Emma. "Genusmedveten teknikundervisning i årskurs F-9 : En kvalitativ studie om lärares kompetensutveckling i teknik och genus samt inkluderingsarbete i teknikämnet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26738.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur genusmedvetenhet kan utvecklas och appliceras på teknikundervisning i grundskolan och förskoleklassen. Vad lyfter verksamma lärare som betydelsefullt för att utveckla sin teknikundervisning och genusmedvetenhet? Hur utformar lärare teknikundervisning för att inkludera alla elever oavsett kön? Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare från förskoleklassen och grundskolan i spridda delar av Sverige. Resultatet visar att lärarna utformar inkluderande teknikundervisning genom att visa förebilder i teknik för eleverna samt anpassa teknikinnehåll för att göra teknikundervisningen tillgänglig för alla elever. Dessutom redovisas två motsatta tillvägagångssätt för att skapa inkludering i teknikundervisningen, där lärarna individanpassar eller kompenserar för könsskillnader. Det beskrivs emellertid vara komplext att applicera genusmedvetenhet på teknikundervisningen och att som lärare veta att man gör rätt. Att generalisera för att upptäcka könsmönster får inte leda till att traditionella könsmönster upprätthålls. Lärarna önskar därför kompetensutveckling i genus och teknik där deras förvärvade teoretiska kunskaper kan appliceras på en undervisningspraktik. De värdesätter därtill ledningens stöd och positiva attityd samt kollegialt lärande. Genom avsatt tid för klassrumsobservationer eller diskussioner med kollegor kan lärare få stöd att utveckla sin genusmedvetenhet och således få större förtrogenhet för att tillämpa den i teknikundervisningen.

Teknik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Bergström, Madelene, and Susanne Carlsson. "”Könet sitter mellan benen och genus i huvudet” : En intervjustudie om förskollärares förhållningsätt och arbete kring genusmedvetenhet i förskola och förskoleklass." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415860.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass upplever sin genusmedvetenhet samt hur de säger att de konkretiserar arbetet i verksamheten. Studien syftar även till att undersöka vilka likheter och skillnader som finns representerade i de två olika verksamheterna vad gäller genusmedvetenhet. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma i förskola samt förskollärare verksamma i förskoleklass. Materialet analyserades utifrån tematisk analys och bearbetades med utgångspunkt ur ett genusteoretiskt och sociokulturellt perspektiv och dess centrala begrepp.I studiens resultat framkom att det fanns likheter och skillnader i de båda institutionerna i förskollärarens syn på genus samt hur de säger sig konkretisera genusmedvetenheten i verksamheterna. Resultaten indikerar på att det finns en medvetenhet och ett intresse kring genus i de båda institutionerna men det framgår att förskollärare verksamma i förskola tenderar att arbeta mer genusmedvetet samt att arbetet genomsyrar deras verksamhet på ett mer naturligt och konkret sätt. Förskollärare verksamma i förskoleklass utrycker istället en avsaknad av ett mer konkret arbetssätt kring genus då de uppger att arbetet inte ges tillräckligt stort utrymme i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Genusmedvetenhet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles