Academic literature on the topic 'Genuspedagogik'

Denna studie har haft syftet att undersöka hur pedagoger som arbetar på förskolor med genuspedagogisk inriktning och pedagoger som arbetar på förskolor utan uttalad genusinriktning ser på genuspedagogik, samt på vilka sätt dessa olika verksamheter kunde påverka pedagogernas genuspedagogiska arbete. Tidigare forskning har visat att det under olika omständigheter finns svårigheter att genomföra ett genuspedagogiskt arbete. Ett feministiskt synsätt och feministisk poststrukturalism var studiens teoretiska perspektiv. Grundtanken inom detta perspektiv bygger på ett ifrågasättande av rådande normer och en syn på kön/genus som konstruerat och därmed något föränderligt. Inom feminismen eftersträvas en bredare syn på genusfrågorna, något som den här studien står bakom. Studien genomfördes på två olika typer av förskolor där pedagoger intervjuats om sin syn på genuspedagogiskt arbete. Den ena typen av verksamhet hade en inriktning mot genuspedagogik och den andratypen av verksamhet hade ingen uttalad inriktning mot genusarbete. Däremot valdes samtliga pedagoger utifrån deras genusmedvetenhet. Pedagogerna intervjuades med hjälp av en kvalitativ och halvstrukturerad intervjumetod med syfte att få erfarenhetsbaserade och djupgående svar. I resultatet framkom att pedagogernas arbete med genuspedagogik är beroende av den verksamhet och den situation de befinner sig i. Påverkansfaktorer så som samarbete med föräldrar och tidsbrist framkommer som starka. Vidare visades en gemensam syn på att barn influeras av genuspedagogiskt arbete. Några av de sätt pedagogerna trodde att detta skedde på var genom barnens självkänsla och deras inställning till olikheter. Slutsatser som framkom av studien var att det genuspedagogiska arbetet som undersökts framstår som splittrat och handlingsutrymmet tycks variera och vara bundet till situation och miljö.

Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier. Detta har givit resultat, flickor har hela tiden blivit bättre och bättre i skolan medan pojkar där emot har stannat kvar i sin utveckling. Den uppmärksamhet som många pojkar får i skolan är oftast negativ. De har inte blivit hjälpta på samma sätt för att kunna klara av sina studier. Pojkar har fallit under radarn, de har blivit ursäktade för att de är pojkar. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger som nyligen börjat arbeta med genuspedagogik anser att de vet vad det innebär. Om pedagogerna vet hur de ska arbeta för att ge eleverna samma förutsättningar i skolan, samt ta reda på om de anser att det är skillnad på genuspedagogik och jämställdhet. Studien är gjord på en centalt belägen skola i en liten svensk stad. Som metod för att få fram resultatet har pedagogerna intervjuats och observerats. Resultatet visar att pedagogerna vet vad genuspedagogik är och hur de vill arbeta med detta. De anser att jämställdhet är samma sak som genus och menar på att de går hand i hand. Pedagogerna anser att de behöver ändra på hur de bemöter flickor och pojkar. De vill se varje individ. Studien är gjord efter att pedagogerna precis har börjat arbeta med genuspedagogik, vilket gör att något resultat hos eleverna ej har kunnat registrerats ännu.

Denna studie syftar till att studera hur genuspedagogik framställs i den svenska dags- och kvällspressen under åren 2012-2013.  Jag har använt mig av kvalitativ textanalytisk metod och har utifrån en diskursanalytisk ansats analyserat tio artiklar som på olika sätt förhåller sig till genuspedagogik i förskolan. Artiklarna är publicerade av de fyra upplagemässigt största dags-och kväll tidningarna i Sverige dvs. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I resultatet framträder två distinkta diskurser om genuspedagogik i förskolorna: I artiklarna skrivs det om genuspedagogik som att pedagogiken ”går emot” biologi/natur men även att genuspedagogiken är en demokratisk rättighet. De hinder som lyfts fram om genuspedagogik är att pedagogiken är en könsneutralisering av barnet, att genuspedagogiken endast är uppbyggd av en ”ideologi” och att det är ett experimenterande med barnet i förskolan som vissa genuspedagoger ägnar sig åt. De kritiska rösterna menar att genuspedagogik sägs syfta till att ge barn fler möjligheter men den handlar enligt kritikerna om det motsatta - att ta ifrån barnet möjligheter i verksamheten och behandla alla barnen i förskolan lika. I motsatts till denna beskrivning av genuspedagogiken som hindrande för barn så har positiva beskrivningar i termer av möjligheter också framkommit i denna studie. Dessa skriver om att genuspedagogiken syftar till att behandla alla barn utifrån den unika individ som hen är. Genuspedagogiken lyfts fram som en demokratisk rättighet och som en del av förskolans men också samhällets jämställdhetsarbete.
This study aims to examine how gender education is written about and presented in Swedish newspapers and tabloids during the period 2012-2013. In my study I use a qualitative text analysis method and take on a discourse analysis approach to analyse ten articles that in different ways relate to gender education in Swedish preschools. The articles were published in the top four, by circulation largest Swedish daily and evening newspapers: Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The result of my study show two distinct discourses about gender education as the articles presents gender education both as it goes against biology /nature but also that gender education is a democratic right. The discourse were gender education is talked about in terms of being an obstacle describes it i.e. as a process of “gender neutralizing” of the child, as being made up of an "ideology" and that it is based on gender educations experimenting with the child. The critical voices suggest that even though gender education purports to give children more opportunities it acts according to the critics to the contrary, by taking away the child’s opportunities all in the of treating all children in preschool equal. In contrast to this description of gender education as an obstacle  for children the other identified discourse include positive descriptions in terms of possibilities and write about how gender education aims to treat all children on the basis of the unique individual that every child is. Gender education is described as a democratic right and as a part of the preschools’ as well as the entire society's gender equality work.

Denna studie kommer att ta upp vad förskolepersonal tycker om genuspedagogik, samt om hur de använder den och om det råder en könsnorm på förskolan. De frågor som kommer att besvaras är: vad tycker pedagogerna om genuspedagogik, hur menar pedagogerna att de använder sig av genuspedagogik och vilken könsnorm finns hos de intervjuade? Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger som är utbildade för att jobba inom förskolan har intervjuats. Narrativ forskningsdesign har använts för att koda och sortera intervjuerna. Resultatet blev fyra teman: ”pedagogens roll”, ”könets betydelse i förskolan”, ”hur genuspedagogik används hos de intervjuade” och ” måste vara försiktig med genuspedagogik”. I analysen har Hirdmans genusteorier använts som utgångspunkt. Resultaten från analysen har diskuterats tillsammans med den tidigare forskningen i diskussionen och resultatet visar att det manliga fortsätter att vara den rådande normen inom förskolan.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola.

Inledning I denna studie undersöker vi hur förskollärare använder barnlitteraturen med fokus på genus. Böcker är ett material som speglar samhället, därför är det intressant att se hur förskollärare reflekterar kring böckers innehåll. Vår studie kommer dels beröra hur förskollärarna förhåller sig till de stereotypa respektive normkritiska böckerna, och dels hur de anser att barnen påverkas av litteraturen. Syfte Denna forskningsstudie gör vi med syfte att undersöka hur förskollärare använder barnlitteratur som redskap, i arbetet med genuspedagogik. Metod Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning med intervju som insamlingsmetod. Urvalsgruppen består av sex deltagare fördelat på tre förskolor. Dessa förskolor är litteratur profilerade vilket innebär att ett aktivt arbete med barnlitteraturen sker. En litteratur certifierad förskola är diplomerad för sitt arbete att väva in litteraturen i den dagliga verksamheten. Resultat I resultatet framgick det att förskollärarna gärna ville arbeta med genuspedagogik i koppling till böcker, men att det bara utförs under spontana sammanhang på grund av brist på resurser. Några förskollärare var fullt medvetna vid de genuspedagogiska tankesätten medan andra inte var riktigt lika medvetna och medgav att de oftare bör reflektera över sitt handlande. Vi kunde också se skillnader mellan stora- och småbarnsavdelningarna, där tankesätten kring genuspedagogik frångick varandra.

Vårt arbete kretsar kring genus och betydelsen om genusmedvetenhet i förskolan. För enligt Skolverket (2014) samt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 5) har barn rätt att utvecklas utan påverkan från stereotypa könsroller under sin vistelse på förskolan. Vår valda teori är inlärningsteorin för den tar upp hur barn skapar sin identitet genom att ha vuxna som modeller och tar till följd efter deras beteende, vilket vi ansåg kan förklara varför det är viktigt att pedagoger föregår med hållbart exempel på genusnormerna. Därmed är vårt syfte med undersökningen att skapa kunskap om förskollärarnas påverkan av barns genusnormer i förskolan. Undersökningens specificerande syfte är utifrån detta att undersöka vilka olika sätt pedagoger resonerar kring arbetet med genus.I bakgrunden tar vi upp jämställdhetsarbetet ur ett historiskt perspektiv, för att klargöra hur det har påverkat genusmedvetenhetens framfart. Vidare i bakgrunden tar vi upp olika genuspedagogiker som har utvecklas ur genusprogrammen som startade 2004. Den könskompensatoriska-, könsneutrala- och den normkritiska pedagogiken. Vi tar även upp vår valda teori, inlärningsteorin och teorins syn på barns identitetskapande.Vår studie är en kvalitativ studie där vi valt att arbeta med intervjuer för att närma oss pedagogernas tankar kring sitt arbetssätt. Vi genomförde enskilda intervjuer och använde oss av löpande protokoll för att samla in vårt empiriska materialVårt resultat visade att pedagogerna säger sig tänka utefter könsneutral, normkritisk och könskompensatorisk pedagogik under bemötandet av barnen och samtalen med barnen om genus. Deras genuspedagogik smittar även av sig på miljön och val av leksaker. I resultatdiskussionen diskuteras dessa pedagogiker utifrån vårt resultat. De presenteras under olika rubriker: bemötande, genussamtal och miljö. Resultatet visade att barnen påverkas av pedagogernas förhållningsätt, genom detta kan en konsekvens vara att om en pedagog utgår från traditionella könsnormer i sitt arbete kan barnen påverkas till att bibehålla de normerna. Vi tar även upp läroplanens mål och inverkan på pedagogiken, enligt läroplanen ska inte traditionella könsroller användas i pedagogiken dock för att kunna arbeta kompensatoriskt måste förskollärare utgå från de traditionella könsrollerna för att kompensatoriskt motverka dem.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad förskollärare anser att jämställdhet och genuspedagogik betyder för dem. Dessutom ville vi undersöka om förskollärarna upplevde att de uppnår jämställdhetsmålen i Läroplanen, Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutom detta ville vi även ta reda på vem som sågs som ansvarig för fortbildning inom dessa områden. För att ta reda på förskollärarnas åsikter genomfördes sju kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Alla informanter hade en förskollärarexamen och var yrkesverksamma på olika förskolor i Mellansverige. De intervjuade förskollärarna beskriver i resultatet att de anser sig vara medvetna om vad jämställdhet betyder för dem samt att de uppfyller jämställdhetsmålen utifrån Läroplanen. Dessutom beskrev förskollärarna vad genuspedagogik betyder för dem genom praktiska exempel, men hade svårare att i korta ord förklara det. Chefen var den som ansågs som ansvarig i bred majoritet för fortbildningen enligt de intervjuade förskollärarna.

Forskning har visat att fysikläromedlen riktar sig mer till män än till kvinnor. Syftet med den här

undersökningen är därför att ta reda på hur eleverna uppfattar fysikböckerna och

fysikundervisningen med avseende på genus och kön, och vilken betydelse genusperspektivet har

för eleverna. Undersökningen har utförts genom enkäter till elever i årskurs nio. Jag har dessutom

gjort en enklare granskning av vilket kön som dominerar bild och text i deras fysikböcker.

Resultaten är inte entydiga, men visar att eleverna till största delen uppfattar såväl fysikböcker

som fysikundervisning som jämlik mellan könen. Genusfrågan verkar inte heller hanågon större

betydelse i sammanhanget. Att intresset för fysik minskar, främst hos flickor, verkar alltså inte

bero på att de tycker fysiken är mansinriktad.