To see the other types of publications on this topic, follow the link: Genuspedagogik könsmönster förskola jämställdhet.
Dissertations / Theses on the topic 'Genuspedagogik könsmönster förskola jämställdhet'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 24 dissertations / theses for your research on the topic 'Genuspedagogik könsmönster förskola jämställdhet.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Brand, Annelie. "Genuspedagogik i förskolan : En kvaliativ studie om pedagogers arbetssätt för att främja barns möjlighet till att utveckla förmågor och intressen utan stereotypa könsroller." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34649.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt hur pedagoger förhåller sig till barn beroende på barns kön. För att undersöka detta genomfördes observationer på en förskola för att ta reda på hur pedagoger arbetar för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt på vilka sätt pedagoger förhåller sig till barn beroende av deras kön. Resultatet visar att trots en strävan att arbeta utifrån ett genuspedagogiskt perspektiv i förskolans praktik befästs snarare stereotypa könsmönster och könsroller än bryts och utmanas. Resultatet synliggör att flickor och pojkar bemöts olika och erbjuds olika förutsättningar i lek, förväntningar och krav beroende av kön. Likaså att barn själva sätter gränser för varandra i sitt subjektskapande.
2
Mella, Mathias, and Anders Notström. "Elever och lärares erfarenheter av värdegrund och genus inom gymnasieskolans yrkesprogram." Thesis, Umeå universitet, Interaktiva medier och lärande (IML), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80919.
Full text
3
Gannbäck, Jenny, and Malin Törneld. "Förskollärares uppfattning om jämställdhet och genuspedagogik : En intervjustudie med åtta kvinnliga förskollärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15733.
Full textAbstract:
Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad förskollärare anser att jämställdhet och genuspedagogik betyder för dem. Dessutom ville vi undersöka om förskollärarna upplevde att de uppnår jämställdhetsmålen i Läroplanen, Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutom detta ville vi även ta reda på vem som sågs som ansvarig för fortbildning inom dessa områden. För att ta reda på förskollärarnas åsikter genomfördes sju kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Alla informanter hade en förskollärarexamen och var yrkesverksamma på olika förskolor i Mellansverige. De intervjuade förskollärarna beskriver i resultatet att de anser sig vara medvetna om vad jämställdhet betyder för dem samt att de uppfyller jämställdhetsmålen utifrån Läroplanen. Dessutom beskrev förskollärarna vad genuspedagogik betyder för dem genom praktiska exempel, men hade svårare att i korta ord förklara det. Chefen var den som ansågs som ansvarig i bred majoritet för fortbildningen enligt de intervjuade förskollärarna.
4
Melin, Simon. "Att motverka stereotypa könsmönster – jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33678.
Full textAbstract:
Detta examensarbete behandlar pedagogers arbete i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, hur de motverkar stereotypa könsroller och könsmönster i sin verksamhet. En av anledningarna till att jag valt detta ämne är att jag fått höra att män i förskolan får akta sig för att förstärka de stereotypa könsmönster som finns, vilket ökade mitt intresse för vad som kan förstärka och vad som kan motverka stereotypa könsmönster.Syftet med arbetet är att belysa hur det ser ut med jämställdheten i förskolan. Hur pedagoger arbetar med jämställdhet och vilka förhållningssätt de har med anknytning till kön.För att undersöka detta används intervjuer och observationer som metod, där tyngdpunkten ligger på intervjuer. I undersökningen medverkar fem förskollärare från tre förskolor, där förskolorna har någorlunda skiljda upptagningsområden.I tidigare forskning kring ämnet visar det sig att pedagoger i förskolan snarare förstärker rådande könsmönster än motverkar dem.Något som framkom i undersökningen var att det finns olika nivåer av medvetenhet och kunskap kring genus på förskolorna och att detta påverkar arbetet med jämställdhet. Om inte kunskapen finns kan arbetet få motsatt effekt.Ett intressant område att forska vidare kring är hur tydligt jämställdhetsaspekten belyses från ledningshåll.
5
Hultberg, Sofia, and Jenny Nilsson. "Arbetet med att motverka traditionella könsmönster : Pedagogers tolkning av förskolans läroplan Lpfö-98." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22131.
Full textAbstract:
39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet “stereotypa könsroller” och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet “stereotypa könsroller” innebär. Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara. I utformandet av den reviderade läroplanen för förskolan utgås det från att en traditionell könsroll innebär att pojkar har högre status än flickor och det ska motverkas. För att nå fram till önskat resultat menar forskare att pedagogerna behöver ha aktuell kunskap om genus och jämställdhet. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samlad bild av vad stereotypa könsroller innebär. Vi har sett att de främst jobbar på sitt eget förhållningssätt och bemötande av barnen eller tänker på vilket material, leksaker och aktiviteter barnen erbjuds. Det finns också en medvetenhet bland pedagogerna angående könskodade färger och leksaker, vilket de försöker tona ner i mötet med barnen. Att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats kommer också på tal och det finns funderingar om det skulle hjälpa jämställdhetsarbetet på förskolan om det fanns fler män i verksamheten.
6
Sundman, Malin. "”Prinsessor kan inte pojkar vara” : På jakt efter stereotypa könsmönster i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7680.
Full textAbstract:
Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta? För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de.
7
Berggren, Josefin, and Linda Nordlund. "Förskolelärares tankar om genusarbete i förskolan. : - En kvalitativ undersökning av förskolelärares förhållningssätt till genus i en kommun i Mälardalen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12421.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning var att synliggöra förskolelärares tankar kring genus och jämställdhet och hur detta kan påverka flickor och pojkar i verksamheten. Syftet var även att undersöka hur förskolelärare förhåller sig till planeringen i verksamheten, utifrån ett genusperspektiv. Utgångspunkten har varit en kvalitativ forskningsstrategi, med semistrukturerade intervjuer som metod. Tio personliga intervjuer av förskolelärare har genomförts och analyserats. Resultatet visar att förskolelärare tänker medvetet kring genus och jämställdhet. Dock visar resultatet att förskolelärarna inte planerar verksamheten utifrån genus i någon större utsträckning. Trots detta visar resultatet vidare att barnen i förskolan till största del bemöts jämställt utifrån förskolelärarnas beskrivningar. Vår slutsats utifrån undersökningen är att förskolelärare idag har goda teoretiska kunskaper kring genus och jämställdhet.
8
Åberg, Sofie, and Lisa Kärmander. "TRADITIONELLA KÖNSMÖNSTER OCH KÖNSROLLER I FÖRSKOLAN : En kvalitativ studie omimplementering av ett uppdrag från förskolans läroplan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19679.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete var att ta reda på huruvida förskollärare arbetar med följande uppdrag från läroplanen; ”förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller" (Lpfö 98 rev 10: 5). Det är inte självklart att förskolorna arbetar med det här. Förskollärare har ett brett handlingsutrymme och deras egenskaper är avgörande för genomförandet av uppdraget (Bengtsson, 1998: 42). Vi ville veta om förskollärarna förstod uppdraget samt om de kunde och ville arbeta med det, detta var också våra frågeställningar. Under litteraturgenomgången tar vi upp bakgrundsforskning om bland annat implementering, könsnormers uppkomst och genusarbete i förskolan. Detta tar vi upp för att man som läsare ska förstå betydelsen av att utföra detta uppdrag, hur viktigt det verkligen är. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi pedagoger på fyra olika förskolor. Vi använde oss av halvstrukturerade intervjuer då vi hade några grundfrågor, men lät samtalet löpa ganska fritt och ställde spontana följdfrågor. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning och transkriberades. Resultatet visade att samtliga förskolor kunde arbeta med uppdraget med de resurser som redan fanns. Däremot varierade viljan mellan respondenterna. En del av respondenterna var mycket engagerade medan andra visade mindre lust till att arbeta med uppdraget. Vi kunde inte komma fram till huruvida förskollärarna förstod uppdraget eller inte p.g.a. det inte finns beskrivit några konkreta arbetssätt i läroplanen. Vi kunde inte bedöma om pedagogernas sätt att förstå och arbeta var rätt eller fel eftersom att tolkningsutrymmet av läroplanen är så brett.
9
Hansson, Anna. "Genuspedagogik i media- ett diskursivt slagfält : En diskursanalys av den svenska dags- och kvällspressens framställning av genuspedagogik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32704.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att studera hur genuspedagogik framställs i den svenska dags- och kvällspressen under åren 2012-2013. Jag har använt mig av kvalitativ textanalytisk metod och har utifrån en diskursanalytisk ansats analyserat tio artiklar som på olika sätt förhåller sig till genuspedagogik i förskolan. Artiklarna är publicerade av de fyra upplagemässigt största dags-och kväll tidningarna i Sverige dvs. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I resultatet framträder två distinkta diskurser om genuspedagogik i förskolorna: I artiklarna skrivs det om genuspedagogik som att pedagogiken ”går emot” biologi/natur men även att genuspedagogiken är en demokratisk rättighet. De hinder som lyfts fram om genuspedagogik är att pedagogiken är en könsneutralisering av barnet, att genuspedagogiken endast är uppbyggd av en ”ideologi” och att det är ett experimenterande med barnet i förskolan som vissa genuspedagoger ägnar sig åt. De kritiska rösterna menar att genuspedagogik sägs syfta till att ge barn fler möjligheter men den handlar enligt kritikerna om det motsatta - att ta ifrån barnet möjligheter i verksamheten och behandla alla barnen i förskolan lika. I motsatts till denna beskrivning av genuspedagogiken som hindrande för barn så har positiva beskrivningar i termer av möjligheter också framkommit i denna studie. Dessa skriver om att genuspedagogiken syftar till att behandla alla barn utifrån den unika individ som hen är. Genuspedagogiken lyfts fram som en demokratisk rättighet och som en del av förskolans men också samhällets jämställdhetsarbete.This study aims to examine how gender education is written about and presented in Swedish newspapers and tabloids during the period 2012-2013. In my study I use a qualitative text analysis method and take on a discourse analysis approach to analyse ten articles that in different ways relate to gender education in Swedish preschools. The articles were published in the top four, by circulation largest Swedish daily and evening newspapers: Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The result of my study show two distinct discourses about gender education as the articles presents gender education both as it goes against biology /nature but also that gender education is a democratic right. The discourse were gender education is talked about in terms of being an obstacle describes it i.e. as a process of “gender neutralizing” of the child, as being made up of an "ideology" and that it is based on gender educations experimenting with the child. The critical voices suggest that even though gender education purports to give children more opportunities it acts according to the critics to the contrary, by taking away the child’s opportunities all in the of treating all children in preschool equal. In contrast to this description of gender education as an obstacle for children the other identified discourse include positive descriptions in terms of possibilities and write about how gender education aims to treat all children on the basis of the unique individual that every child is. Gender education is described as a democratic right and as a part of the preschools’ as well as the entire society's gender equality work.
10
Carl, Jens. "Pedagogers bemötande av flickor och pojkar i förskolan ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30913.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagoger på två förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan ställa detta emot den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98).För att ta reda på detta gjorde jag undersökande fallstudier, där ett flertal observationer har varit utgångspunkten.Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar även att detta bemötande ej är i enlighet med den kursplan som pedagogerna på förskolan skall följa.
11
Fredin, Monica, and Beata Spitza. "Könsmönster i förskolan. : Hur påverkas förutsättningar för barns jämställdhet av lekmaterial och den fysiska lekmiljön?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10305.
Full textAbstract:
InledningSom en del av samhället har förskolan och pedagoger ett tydligt ansvar att medvetet arbeta för att främja jämställdhetsarbetet. Studien handlar om pedagogers arbete med det jämställdhetsuppdrag som framkommer i förskolans läroplan. Fokus i undersökningen är vilket lekmaterial pedagoger väljer att erbjuda barnen, vilka miljöer som skapas och vilka lekar som uppstår i miljöerna. Studien undersöker också om alla barn, oavsett kön, har samma tillgång till alla utrymmen på förskolan.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur könsmönster i förskolan visar sig i förskolans verksamhet och dess påverkan för barns fostran till jämställdhet.MetodStudien är en kvalitativ undersökning där observationer valts som metod för insamling av data.ResultatResultatet har visat att pedagogers val av lekmaterial kan vara avgörande för jämställdheten i barngruppen när det gäller barnens tillgång till alla utrymmen i förskolan. Dessutom visade observationerna att lekmaterialet som erbjuds påverkar barns förutsättningar för lek och även deras möjligheter till lika utvecklingspotential. I de rum där pedagoger valde att erbjuda traditionella pojk- och flickleksaker lekte barnen könstereotypa lekar där könsmönster och könsroller kunde observeras. I de andra rummen där majoriteten av lekmaterial var könsneutralt valde barnen könstereotypa lekar i mycket mindre grad eller inte alls. Gränsöverskridande lekar var representerade på båda förskolorna även om de inte var många. Alla barn, oavsett kön sökte sig till alla rum vilket kan innebära att lekmaterialet var attraktivt för alla barn och att rummen inte var könsmärkta.
12
Larsson, Ursula, and Annika Berg. "Eva har pojkstrumpor! : En undersökning om hur man arbetar med att motverka traditionella könsmönster i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72451.
Full textAbstract:
Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till. Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag. Vårt resultat visar på att arbetslagen anser sig arbeta likabehandlande med alla barn. Med det menar de att barnen själva får välja aktivitet vilket också våra observationer bekräftar. Vår slutsats är dock att likabehandling, enligt arbetslagens sätt att se på likabehandling, kan stärka stereotypa könsroller och könsmönster och att arbetet med att motverka dessa sker i mycket ringa omfattning. Kompetensen om hur man kan arbeta, enligt läroplanens intentioner i ämnet, behöver utvecklas för att arbetslagen ska få en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.
13
Rodin, Pia, and Joanna Anderskans. "Samma möjligheter i förskolan oavsett kön? : -en studie i hur förskollärare uppfattar barns tankar om genus." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-510.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka om barn och förskollärare hade samma uppfattningar om genus och om barnen reflekterade kring könsskillnader. Förskollärare har ett stort inflytande på de barn de möter och därför ville vi ta reda på hur man kan arbeta praktiskt med genusfrågor i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barn har skapat underlag för vår analys av de uppfattningar de vuxna och barnen har kring genus. För att få en bättre uppfattning om hur barn tänker och agerar utifrån ett genusperspektiv har vi genomfört observationer som ett komplement till intervjuerna eftersom barn kan ha svårt att uttrycka sina tankar i ord. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har en god förståelse för hur barn tänker kring genus och vi har upptäckt att barn i 4-5 års ålder redan har en tydlig uppfattning om vad det innebär att vara pojke respektive flicka.
14
Ilstad, Sofie. "Genuspedagogiskt förhållningssätt i förskolan : En intervju- och observationsstudie om arbete, bemötande och miljö." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26649.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur genuspedagogisk verksamhet bedrivits inom förskolan tidigare och om arbetet fortgår samt utvecklas. Studien har sin bakgrund i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan och utgår från intervjuer och observationer inom sex förskolor i Mellansverige. Studiens syfte är att undersöka om arbetet med genuspedagogik har fortskridit inom förskolan, hur arbetet ser ut i dag, i vilken utsträckning en arbetar med genuspedagogik samt vilken kunskap som finns inom verksamheten. Det som framträder är att majoriteten av de förskolor som undersöks i studien inte arbetar med genuspedagogisk verksamhet trots att kravet för detta finns i läroplanen för förskolan. Det framgår också att kunskapen om genuspedagogik inte är utbredd hos personalen på de förskolor som undersöks i studien och att det finns få resurser insatta i arbetet om genus. Studien visar också att de som arbetar med genuspedagogiskt arbete utför arbetet ingående och aktivt. Deras arbete utvecklas fortlöpande och tas upp vid planering av verksamheten samt täcker alla områden inom verksamheten med ett genusperspektiv.
15
Schönberg, Lina, and Angelica Carlsson. "FÖRSKOLEPERSONALS TANKAR OM LEKSAKERS BETYDELSE FÖR BARNS KONSTRUKTION AV KÖNSIDENTITET : EN KVALITIATIV STUDIE AV FÖRSKOLANS UPPDRAG ATT MOTVERKA TRADITIONELLA KÖNSMÖNSTER OCH KÖNSROLLERAngelica CarlssonLina SchönbergAkademin för." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14200.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet är också att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jämställdhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anställda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhållningssätt och bemötande är viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller. Vid samspel med barn ska fokus ligga på individen inte påkönet. Resultatet visade även att respondenterna anser att den fysiska miljön på förskolanska erbjuda leksaker och material som följer barns intressen och behov. Samtligarespondenter tror att leksaker kan påverka barns skapande av könsidentitet som pojkerespektive flicka. I resultatet kom vi dock fram till att respondenterna anser att det intebara är på förskolan som barn påverkas av leksakerna då barn påverkas mycket från detövriga samhället. Vi har kommit fram till att fokus ska ligga på individen och inte på köneti samspel med barn. Vi har också kommit fram till att leksaker och material ska grundas påbarns intressen och behov. Det visade det sig att pedagogers förhållningssätt är det viktigai barns skapande av könsidentitet och inte leksakerna i sig. En annan faktor som kanpåverka skapandet av könsidentitet är samhället och media, då barn är influerade avtraditionella könsroller och könsmönster.
16
Bolling, Kärrå Anna, and Mari Emanuelsson. "”Om en pojke har klänning går jag bara förbi och därifrån” : En studie om könsmönster i förskolan med avstamp inom etnografi." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19271.
Full textAbstract:
BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rättigheter samtstyrdokumentens mål för jämställdhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs också denormer som finns i samhället för män och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan påverkas i den samhälliga kontexten, hur genus framträder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus på utrymme och uppmärksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen på en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommeräven i viss mån att studera pedagogernas påverkan på barnen när det gäller könsroller.METOD: Vi har använt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utsträckning leker med olika sakerberoende på könstillhörighet samt att de säger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnågra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer. Vi kunde se att det fanns en färgskillnadi flickors och pojkars kläder, färgkodningen utrycktes även när barnen ritade flickor ochpojkar under self report. En viktig del av resultatet var att det fanns barn som avvek ifrånden traditionella könsnormen. I resultatet diskuteras också barns kommande yrkesval där viser en skillnad mellan vilka yrken som pojkar och flickor väljer.Uppsatsnivå: C
17
Bergström, Anna Lena, and Christina Vingeskog. "Jämställdhetsarbete i förskolan - en studie om hur pedagoger arbetar med jämställdhet i Falkenbergs och Hyltes förskolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30669.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på någraförskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta medjämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vihar gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet attmedverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildninginom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mestlämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna:• Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller iförskolan bland pedagoger i två kommuner?• Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hylteskommuner?• Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärkajämställdhetsarbetet i förskolan?Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna.Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp iHylte. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har vi till största delen hämtat från denstatliga utredningen Jämställd förskola (SOU 2006:75) och rapporten ger många förslag pååtgärder för att nå fram till ett bättre jämställdhetsarbete. Intervjuresultatet visar tydligasignaler på att pedagoger är i stort behov av utbildning för att kunna utföra ett kvalificeratgenusarbete i barngruppen. Vi menar att de pedagoger som genomgått fortbildning inom dettaområde och nu arbetar aktivt har förändrat sitt förhållningssätt genom att reflektera över sigsjälv i sin roll som medskapare av kön. De uppvisar också en medvetenhet om att detraditionella könsrollsmönstren och könsrollerna måste brytas. I resultatet framkom även hurviktigt det är att arbetsledningen finns med i förändringsarbetet och stöttar sin personal.
18
Johansson, Sandra, and Isabell Värme. ""Lika möjligheter att vara olika" : En studie om hur förskollärare uppfattar sitt uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30868.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sitt uppdrag att arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller samt hur arbetet kommuniceras mellan förskollärare och vårdnadshavare. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag beträffande läroplanens krav att motverka traditionella könsmönster och könsroller på förskolan?- Hur kommuniceras förskolans jämställdhetsarbete med vårdnadshavare? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare vilka har dokumenterats med hjälp av ljudupptagning. Vi har även genomfört 20 kvalitativa/kvantitativa enkäter med vårdnadshavare. All data som samlats in har analyserats genom dels en systematisk och tematisk innehållsanalys samt genom den normkritiska pedagogiken där intersektionalitet och queerteori är centrala begrepp. Resultatet visar att förskollärare har olika syn på vad jämställdhetsuppdraget innebär för förskolans verksamhet men att stor vikt läggs vid reflektioner kring hur förskollärarnas bemötande påverkar barnen. Resultatet visar även att jämställdhetsarbetet kommuniceras med vårdnadshavarna på flera olika sätt och att detta påverkar det samarbete som enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) ska ske mellan förskolan och hemmet.
19
Henriksson, Rebecca, and Matilda Hedlund. ""Men det finns flickor som puttas och pojkar som är snälla." : En studie om förskollärares förhållningssätt till genus i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18930.
Full textAbstract:
Under vår utbildning till förskollärare har en nyfikenhet väckts hos oss själva över hur pedagoger arbetar med genus i förskolan och vilka uppfattningar som finns om genus. Vi har använt oss av intervjuer som metod och intervjuat sex legitimerade förskollärare i södra Sverige. Syftet med denna studie har varit att belysa de olika sätten att förhålla sig till genus i förskolan då samma styrdokument gäller i alla förskolor. Läroplanen ger dock tolkningsutrymme för hur arbetet skall gå till, vilket gör att det arbetas på olika sätt i förskola men varje sätt är unikt. I intervjuerna finns inga rätt eller fel utan vi har haft som mål att få förskollärarnas egna spontana tankar kring genus. Arbetets teoretiska ansats är utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, essentionellt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. I vårt resultat blev det tydligt att förskollärarna kopplar genus och kön som samma betydelse. Vilket vi också kunde koppla till hur de arbetar med jämställdhetsarbete i förskolan. För förskollärarna går genus och jämställdhetsarbete hand i hand i förskolans verksamhet.
20
Andersson, Sofie. "Gestalta genus i förskolan : En studie om fyra pedagogers föreställningar om kön utifrån exemplet måltidssituationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100556.
Full textAbstract:
Den nya reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lyft jämställdhetsarbetet på förskolan. Syftet med studien är därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv synliggöra fyra pedagogers föreställningar om kön i kommunikationen med barn, med specifikt fokus på kommunikation vid måltider. Detta för att undersöka om det förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor efter att den nya läroplanen lagt fram nya genusaspekter. Studiens frågeställningar är: Hur bemöts pojkar och flickor av pedagoger vid måltider utifrån fördelning av talutrymme, uppmärksamhet och samtalsinnehåll? Vilka könsstereotypiska föreställningar om kön kan speglas i pedagogernas kommunikation med barnen? Undersökningen genomförs genom observationer, där ett arbetslag på fyra pedagoger har observerats under tre måltider. Baserat på tidigare forskning har en observationsmall gjorts som undersöker pedagogers fördelning av talutrymme, uppmärksamhet och valda samtalsinnehåll till pojkar och flickor. Observationerna analyserades utifrån ett normkritiskt perspektiv där pedagogernas bemötande och könsföreställningar undersöktes. Resultatet skildrar att pedagogerna vid måltider bemöter barnen relativt likvärdigt. Resultatet är komplext där både likheter och skillnader framkommer i pedagogernas bemötande av barnen. En likhet är att pedagogerna ställer lika många frågor och hjälper pojkar och flickor i lika stor utsträckning. En skillnad visar att pojkarna får ett större talutrymme och att flickor får hårdare tillsägelser. Ibland kommunicerar pedagogerna olika samtalsinnehåll till pojkar och flickor. I resultatet kan också olika könsstereotypiska föreställningar synliggöras, men även icke- könsstereotypiska föreställningar framkommer. Könsstereotypiska föreställningar som framkommer hos pedagogerna är exempelvis pojkar som busiga och flickor som skötsamma. Konsekvenserna av att pedagogerna inte alltid bemöter barnen likvärdigt i kommunikationen gör att pojkar och flickor inte får lika möjligheter och förutsättningar, vilket inte bara strider mot förskolans läroplan utan även påverkar barnens bild av sig själva och jämställdheten, i både nutid och framtid.
21
Selwan, Eliane, and Meryem Dogan. ""Jag har inte rätt kön" : En studie om hur förskollärare säger sig motverka traditionella könsmönster och könsroller." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34117.
Full textAbstract:
During the preschool teacher training program, we study how we should counteract traditional gender patterns and gender roles. As future preschool teachers, we want to get more knowledge by studying how the counteract works in preschools. We also want to study how preschool teachers work with counteracting traditional gender patterns and gender roles, what one as a preschool teacher need to think about and how preschool teachers relate to the assignment. With the help of two research questions: How do preschool teachers interpret the assignment to counteract traditional gender patterns and gender roles? How do preschool teachers say the work to counteract traditional gender patterns and gender roles? We chose a qualitative method to collect our data. Qualitative interviews were made to get answers for our purpose and research questions. Literature and theses were also used to help analyze the data. Our results show that preschool teachers interpret the assignment to counteract traditional gender patterns and gender roles differently. We found that even though it is interpreted differently they work very hard to fulfill the goals of the preschool curriculum. The interviewed preschool teachers also work differently because of the different interpretations. We found that guidelines, in the curriculum, on how to work with the assignment would be helpful to reach the goal of equality in the preschool and society.
22
Lindberg, Louise, and Johannes Gustafsson. "Att motverka könsroller i förskolan : En studie om förskollärares upplevelser av att arbeta med jämställdhet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157534.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie fokuserar sex förskollärares upplevelser av deras jämställdhetsarbete i förskolan. Studien tar sin utgångspunkt i genuspedagogik som huvudsakligen behandlar vuxnas förhållningssätt till könsstereotypa normer. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från sex olika förskolor i Sverige. Resultatet består av två övergripande teman ”Pedagogiska verktyg för att motverka traditionella könsroller” och ”Förskollärarnas upplevelser av två aspekter av jämställdhet i förskolorna” vilka båda har två underkategorier. Det första temat ämnar besvara forskningsfrågan ”Vilka pedagogiska verktyg använder förskollärarna sig av för att motverka traditionella könsroller?” och det andra temat syftar att besvara forskningsfrågan ”Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att motverka traditionella könsroller?” Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver att de motverkar traditionella könsroller genom att ersätta könade ord samt styra barnens lekar för att förhindra flick- och pojkgrupper. Resultatet visar även på att bemötandet av könsöverskridande barn inte lyfts i personalgrupperna samt att förskollärarna upplever att den individuella pedagogens personliga intresse för jämställdhet är ett måste för att bedriva en jämställd pedagogik i förskolan. Studiens slutsats är att jämställdhetsarbetet i förskolorna är sårbart då arbetet är förankrat i intresset och kunskapen hos enskilda pedagoger snarare än i konkreta styrdokument.This qualitative study has focused on the experiences of six different preschool teachers with their day to day work regarding gender equality linked to the Swedish preschool curriculum. Gender pedagogy has been used in this paper which primarily focuses on adult attitudes regarding gender stereotypes. We have used semi-structured interviews with six different preschool teachers from six different preschools. The data focuses on two different sets of themes being ”Pedagogic tools to counter traditional gender roles” and ”The preschool teachers experiences of two aspects of gender equality in the preschools” with each theme having two sets of subcategories. The first theme intend to answer the research question ”What educational tools do preschool teachers use to counteract traditional gender roles?” and the second theme intend to answer the research question ”How do the preschool teachers describe their work to counteract traditional gender roles?”. The result of the study shows that the preschool teachers describe that they counteract traditional gender roles by using their language by replacing gendered words and by controlling the children’s use of games. The result also shows that the treatment of transgender children is not lifted in the staff groups and that the preschool teachers feel that the individual interest in gender equality is a must if you want to achieve effective gender equality work. The conclusion of the study is that gender equality work in the preschools is vulnerable as it is rooted in the interest and knowledge of individual teachers rather than in concrete regulatory documents.
23
Palm, Linda, and Linda Gefvert. "Genus under konstruktion : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares tolkningar av begreppen genus, jämställdhet och likabehandling kopplat till styrdokumenten." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157875.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med genus, jämställdhet och likabehandling i förhållande till de olika styrdokumenten. Syftet är också att få ett intryck av hur förskollärarna uppfattar och genomför uppdraget att motverka traditionella könsmönster i verksamheten. Det är även av relevans att undersöka vilken roll utbildning och fortbildning inom det aktuella ämnet kan ha för förskollärarna i deras arbete, samt vilken betydelse de menar att utformningen av miljön kan ha i arbetet med genus, jämställdhet och likabehandling. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder där intervjuer genomfördes och fördelades på fyra förskolor. De teoretiska perspektiv som använts är feministisk poststrukturalism, läroplansteori och policystudier. Resultatet av intervjuerna visar på att det bland förskollärare finns en viss medvetenhet kring genus och traditionella könsmönster. Det framgår dock att förskollärarna i viss mån saknar den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna arbeta med framskrivningarna i styrdokumenten kopplat till genus, jämställdhet och likabehandling på ett konsekvent sätt. Då förskollärarnas erfarenheter visade på att de inte har fått den kunskap de känner att de behövt genom sina utbildningar ger resultatet tydliga fingervisningar om behovet av utbildning och fortbildning inom området genus i förskolan.
24
Malmros, Henrietta. "”Det är en svår balansgång, man vet inte hur man ska göra alla gånger” : En kvalitativ studie om pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar i förskolan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40189.
Full textAbstract:
Enligt (Skolverket, 2016) har alla som verkar inom förskolan ett ansvar att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Syftet med studien är att visa på hur pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar kan se ut i förskolan. Därmed görs ett försök att bidra till ökad kunskap kring hur genus kan göras i förskolan. Syftet uppnås med hjälp av följande frågeställningar: Hur ser personalens bemötande av flickor respektive pojkar ut på den observerade förskolan? Vilka skillnader blir tydliga i bemötandet av flickor respektive pojkar? I studien används ett poststrukturellt perspektiv som ser på språket som en grund som bildar sociala strukturer som styr hur vi ser på oss själva, hur andra ser på oss samt hur vi agerar i olika situationer (Davies, 2003). Skapandet av kön och genus baseras på performativitet vilket betyder att vi inte är man eller kvinna, vi konstruerar vad begreppet man och kvinna innebär (Butler, 2007). Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom observationer på en förskola. Resultatet av studien visar följande: (1) pedagogerna använder olika metoder för att påkalla barnens uppmärksamhet, (2) pedagogerna försöker se och bekräfta alla barn, (3) pedagogerna ställer olika typer av frågor till barnen samt (4) att pedagogerna upplever en osäkerhet kring hur de ska bemöta barnen för att motverka stereotypa könsnormer men samtidigt respektera deras fria val.