Dissertations / Theses: 'Genusstereotyper'

1

Dalgren, Evelina. "Teknik, Genusstereotyper och Skönlitteratur : En studie om genusstereotyper och skönlitteratur i lågstadiets teknikundervisning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167005.

Full text

Abstract:

I dagens moderna samhälle är teknik centralt, dock omtalas ofta teknik som ett manligt område. Om genusstereotyper förekommer i skolans teknikundervisning riskerar eleverna bli begränsade i det tekniska sammanhang de växer upp i. Syftet med studien var att belysa det tekniska sammanhang som skapas av lärares teknikundervisning, elevers möte med teknik i skönlitteratur och bibliotekariers möjlighet att påverka dessa. Följande frågeställningar ställdes i studien: -Vilka förekomster av teknik och genusstereotyper återfinns i lätt att läsa-böcker? -Vilka föreställningar kring teknik och genusstereotyper har lärare och bibliotekarier? -Hur resonerar lärare och bibliotekarier kring teknikämnet och skönlitteratur och kombinationen av dessa? Genom Mitchams definition av teknik analyserades skönlitterära böcker skrivna för nybörjarläsare, och en tematisk analys genomfördes av intervjuer av lärare och bibliotekarier. Analysen visade att det förekom genusstereotyper kring teknik i lätt att läsa-böcker och att det fanns normkritiska böcker med tekniskt innehåll. Analysen av intervjuerna visade bland annat att lärare inte använde skönlitteratur i teknikundervisningen på grund av tidsbrist men att bibliotekarier gärna skulle hjälpa lärare hitta dessa böcker. Studiens resultat visade en ökande medvetenhet om att fler böcker behövs som inte behandlar teknik genusstereotypt. Studiens slutsats visade att tekniska genusstereotyper som förekommer i lätt att läsa-böcker riskerar stå oemotsagda och möjligheterna som finns med normkritiska böcker med tekniskt innehåll går förlorade när lärare inte hinner efterfråga bibliotekariernas kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Bergman, Adam, and Ted Göstas. "Genusstereotyper i reklam : En kvalitativ studie av ICAs reklamserie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43214.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Bergh, Linda. "Genusstereotyper i reklam : En kvalitativ undersökning av könsstereotyper i reklam." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27147.

Full text

Abstract:

I min kvalitativa studie har jag genom textanalyser, intervjuer och receptionsanalys undersökt hur kvinnor och män framställs i reklam. Genom att göra denna triangulering har jag kunnat belysa forskningsfrågorna från olika håll och därför fått en tydligare helhetsbild. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om och hur, kvinnor och män könsstereotypiseras i reklam, samt hur de resonerar kring detta. Jag har även i uppsatsen undersökt om det går att urskilja mönster eller teman i hur kvinnor och män resonerar om den som könsstereotypiserats är av motsatt kön. För att undersöka forskningsfrågorna tar uppsatsen avstamp i, anmälda reklamers bedömningar som gjorts av näringslivets självreglering gällande reklam och marknadskommunikation, Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd. Undersökningen visar att såväl kvinnor som män, är bra på att uppfatta könsstereotypisering och görandet av kön i reklam. En av de i uppsatsen utvalda reklamerna blev inte fälld av Reklamombudsmannens opinionsnämnd, men både jag och informanter kunde identifiera könsstereotyper och könsmarkörer i den. Samtliga informanter uttryckte sig uppfatta könsstereotyper gällande både kvinnor och män, i de för uppsatsen utvalda reklamerna. Analysen visar också att individen i sig, verkar ha större betydelse för hur och om informanterna resonerar kring könsstereotypisering, än deras fysiska kön.
In my qualitative study, I examined textual analyses, interviews and reception analysis of how women and men are portrayed in advertising. By doing this triangulation, I have been able to highlight the research questions from different angles and therefore gotten a clearer general picture. The purpose of the essay is to increase understanding of whether and how, women and men are gender stereotyped in advertising and how they reason about this. I have also examined whether it is possible to distinguish patterns or themes, in how women and men reason if the gender-stereotyped is of the opposite sex. In order to analyse the research questions, the essay takes off in the assessments of notified advertisings made by industry's self-regulation regarding advertising and marketing communications, Reklamombudsmannen and Reklamombudsmannens opinionsnämnd. The survey shows that both women and men are good at perceiving gender stereotyping and the making of gender, in advertising. One of the selected advertisements was not convicted by Reklamombudsmannens opinionsnämnd, but both me and informants could identify gender stereotypes and gender markers in it. All informants expressed themselves to perceive gender stereotypes regarding both women and men, in the, for the essay chosen, advertisements. The analysis also shows that the individual itself, seems to be more important for how and if the informants reason about gender stereotyping, than their sex.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Nilsson, Sandra, and Jasmine Amin. "Om den omsorgsfulla flickan eller om den starka pojken? - vad ska fröken läsa i dag? : En studie av 28 barnböcker ur ett genusperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122949.

Full text

Abstract:

Frågor som rör genus och jämställdhet har blivit allt viktigare i dagens samhälle och därmed inte minst hur dessa områden förmedlas till barn. Förväntningar på barnet byggs upp utifrån kön. Olika förväntningar från vuxna på flickor respektive pojkar gör att varje flicka och varje pojke rättas in i ett led och lever vidare med befintliga samhällsnormer. Ändå står frågor om jämställdhet i centrum för politiker, myndigheter på arbetsplatser och i familjekonstellationer. Denna studie bearbetar barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Genom att analysera bild och text i ett urval barnböcker besvaras två frågeställningar. De frågeställningar som studien berör är hur kön förmedlas i undersökt barnlitteratur och hur huvudkaraktären framställs ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur innehåll och form ser ut med avseende på genus i 28 barnböcker som förekommer mest på 10 förskolor i två medelstora kommuner i landet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lundkvist, Ulrika, and Susanne Österberg. "Passiva flickor och aktiva pojkar? : en jämförande studie av genusstereotyper i bilderboken." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18446.

Full text

Abstract:

The aim of this bachelor thesis is to investigate how gender stereotypes appear in Swedish picture books. The investigation consists of literature studies and the method used is a text –and picture analysis. By using this method, it allows us to interpret both text and pictures in the books. It is carried through by consultation of Yvonne Hirdmans theory of how men and women are two different things and that man in this relation constitutes the norm. We will compare three picture books from 1973 with three picture books from 1993, to see if stereotypes are of the same kind or if any differences appear. We will also examine how the picture books reflect the contemporary sex equality in the society of 1973 and 1993. Do men and women follow stereotypes in the form of different looks, characteristics, feelings and activities? The result indicates that gender stereotypes still appear in picture books. Through the analysis, it appears that girls to a grater extend are described as more girlish in the picture books from 1973, than in 1993. It also appears that the male characters don’t depart from the gender stereotype norm.
Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Christoffersson, Malin, and Pia Emanuelsson. "Barndeckare och genus. En studie av genusstereotyper i barndeckare från år 2006." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19379.

Full text

Abstract:

The aim of this master’s thesis is to examine how male and female stereotypes are used to describe the characters in modern detective stories for children. We have analyzed six books in the aforementioned genre written for children between the ages of 9 and 12. This essay examines which inner qualities, appearances, activities and professions are used to describe the persons’ character in the analyzed books and if these stereotypes agree with the person’s biological sex. In this essay we use the gender definition of Professor Yvonne Hirdman. Hirdman defines a person’s gender as a socially created structure, and sex as a person’s biological sex. The method used in this essay is a qualitative text analysis. In order to identify the stereotypes occurring in the examined books, we have created our own schedule for the analysis. This schedule consists of stereotypes that different theorists, such as Nikolajeva, Svaleryd, Connell and Murphy, say are stereotypes. Our conclusion is that modern detective stories written for children contain more male than female stereotypes. Overall the characters in the detective stories are not described in a stereotyped way. The girls and the women in the books are mostly described with male stereotypes, in some cases even more so than the boys/men. The adult men are mostly described with male stereotypes although the boys were described with many of the female stereotypes; in some cases the boys had almost no male stereotypes. Society is changing and many men these days are involved in housework and spend more time with their children, a change that is visible in the modern detective stories for children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Johnsen, Karoline. "Hur skiljer sig genusstereotyper i svensk och amerikansk spelreklam? : En jämförande textanalys." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51926.

Full text

Abstract:

Den här studiens syfte är att undersöka representationen av genusstereotyper, även med hänsyn till etnicitet, inom svensk och amerikansk spelreklam. Med hjälp av det teoretiska ramverket kommer viktiga delar av innehållet i reklamfilmerna att analyseras. Delar som har att göra med genus, representationsteorin, och stereotyper med utgångspunkt i textanalys som metod. Resultatet som kunnat presenteras är att de främsta genusstereotyperna inom svensk spelreklam är ljushyade manliga karaktärer. Myten om att män älskar fotboll och främst uttrycker känslor inom sportsammanhang, och myten om män som beter sig barnsligt. Yrkesmässigt finns det en stereotypisk representation av män inom fotbollsyrket, och sportkommentatoryrket. Medan det i USA gäller stereotypiskt manliga anställda inom doktor- och jockeyyrket. Berättarrösterna i alla fyra reklamfilmer representeras även av män. Skillnader mellan Sverige och USA är inte stora, men de amerikanska stereotyperna handlar om hur männen ser stereotypiskt manliga ut, när det kommer till kroppsform och ansiktshår. De svenska stereotyperna är mer kopplade till etnicitet, då det är främst ljushyade karaktärer. De svenska reklamfilmerna är även de enda som inkluderar kvinnliga karaktärer, om än på ett stereotypiskt vis. De svenska reklamfilmerna bryter mot stereotyper inom en yrkesroll, men de amerikanska reklamfilmerna bryter mer mot stereotyper när det kommer till berättarröst och myter. Vilket resulterat till en slutsats som visar att svensk spelreklam är mer stereotypisk när det kommer till genus, jämför med amerikansk spelreklam.
The purpose of this study is to investigate the representation of gender stereotypes, also with regard to ethnicity, in swedish and american gambling advertising. With the help of the theoretical framework, important parts of the content of the commercials will be analyzed. Parts that have to do with gender, representation theory, and stereotypes based on text analysis as a method. The result that could be presented is that the main gender stereotypes in swedish commercials for online-gambling are fair-skinned male characters. The myth that men love football and mainly express emotions in sports contexts, and the myth of men behaving childishly. Professionally, there is a stereotypical representation of men in the football profession, and the sports commentator profession. While in the USA it applies to stereotypically male employees in the medical profession and, jockey-professions. The narrator voices in all four commercials are also represented by men, which is stereotypical. Differences between Sweden and the USA are not big, but the american stereotypes are about how men look stereotypically masculine, when it comes to body shape and facial hair. The swedish stereotypes are more linked to ethnicity, as they are mainly fair-skinned characters. The swedish commercials are also the only ones that include female characters, albeit in a stereotypical way. The swedish commercials break stereotypes within one professional role, but the american commercials break more stereotypes when it comes to both the narrator voice, and myths. Which has resulted in a conclusion that shows that swedish commercials for online-gambling are more stereotypical when it comes to gender stereotypes, compared with american commercials for online-gambling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Greenhalgh, Annie, and Kåsarani Kanilla Svensson. "Genusstereotypernas följare och rebeller : En studie om genusstereotyper i barnlitteratur på fritidshemmet." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191469.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka barnlitteratur som görs tillgänglig på fritidshemmet ochhur böckerna kan komma att förespråka eller bryter genusstereotyper. Detta görs genom en kvalitativtextanalys av fyra utvalda böcker från olika fritidshem i Stockholmsområdet. Analysen fokuserade påtvå kategorier, handling och karaktärer. Utifrån kategorierna undersöktes egenskaper och beteendenkan kopplas till Nikolajevas (2017) tabell för stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper.Resultatet från analysen visade att två böcker hade tydliga genusstereotyper och två böcker utmanandestereotypiskt beteende. Förhoppningen med denna studie är att belysa vikten av litteraturen som barnkan ta del av på fritidshemmet och vikten i att fritidslärare arbetar normkritiskt med litteraturen. Dettaför att belysa att genus är en social konstruktion som kan konstrueras till att bli mer inkluderande och jämlik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ryd, Elvira. "Genusstereotyper på BookTube : En kritisk diskursanalys av kända BookTubers videor ur ett genusperspektiv." Thesis, Jönköping University, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51834.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att kritiskt granska och analysera hur kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper inom den specifika subkulturen The BookTube Community. Ambitionen är att förstå huruvida subkulturen representerar normer och normativa genusstereotyper. Studiens urval utgörs av de två kvinnliga och de två manliga BookTubers som i dagsläget, januari 2020, har flest prenumeranter. Materialet omfattar fyra YouTube-videor, en från varje BookTuber, där böcker diskuteras i ett generellt sammanhang och inte utifrån någon specifik genre. Analysen är utförd med genusteori som teoretiskt ramverk och kritisk diskursanalys som metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgångspunkt. Det framgår av analysen att kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper till viss del genom sitt utseende och sitt uppträdande. Även sättet som de diskuterar litteratur på går att tolkas som genusstereotypiskt i vissa avseenden.
The purpose of the study is to critically examine and analyze how well-known BookTubers maintain gender stereotypes within the specific subculture The BookTube Community. The ambition is to understand whether the subculture represents norms and normative gender stereotypes. The selection of the study consists of the two female and the two male BookTubers who currently, in January 2020, have the most subscribers. The material includes four videos, one from each BookTuber, where books are discussed in a general context and not based on any specific genre. The analysis is performed with gender theory as a theoretical framework and critical discourse analysis as a method, with Fairclough’s three-dimensional model as a starting point. It appears from the analysis that well-known BookTubers maintain gender stereotypes to some extent through their appearance and behavior. The way in which they discuss literature can also be interpreted as gender stereotypical in some ways.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hamsho, Sandra. "Genusstereotyper i tre ICA-reklamfilmer : En kvalitativ studie av "Efter sommaren", "Trucken" och "Familjefrukost"." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28564.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar: Syftet är att identifiera olika genusstereotyper som används i ICA-reklamfilmerna. De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är; Hur vidmakthålls och används genusroller i ICA-reklamfilmerna och på vilka sätt synliggörs genusstereotyper. Metod och material: Denna uppsats behandlar kvalitativ genusstereotypisk representation av män respektive kvinnor i tre ICA-reklamfilmer. Fokus placeras endast på huvudkaraktärerna, både de manliga och kvinnliga. De utvalda reklamfilmerna är Efter sommaren (2010), Trucken (2010) och Familjefrukost (2012).Hur och om karaktärerna framställs ur ett genusstereotypiskt perspektiv undersöks med hjälp av semiotisk bildanalys som utförs på en denotativ- och konnotativ nivå. Författaren tar även ansats i kritisk diskursanalys. Huvudresultat: Resultaten visar en relativ stereotypisk kritik. Mannen framställs som en utvecklad roll men kan ibland framträda i såväl aktuella som traditionella genusroller, medan kvinnan agerar som katalysator med retorisk autokritik.

.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Elf, Helena, and Sofie Niemi. "Fladdrande ögonfransar och långt hår : En multimodal studie om hur genusstereotyper framställs i barnlitteratur." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40874.

Full text

Abstract:

I denna studie har vi analyserat barnlitteratur som läses i förskolan. Vi har haft både ett genus- och ettmultimodalt perspektiv. Syftet var att analysera barnlitteratur, som används inom förskolan, för attundersöka hur genusstereotyper framställs i både bild och skrift. Urvalet av böcker utgick från applikationen Polyglutt som används i en stor del av Sveriges förskolor och således når många barn. Vid analysen av böckerna användes Hirdmans (1988) genusteorier och Nikolajevas (2007) schema förgenusstereotyper. I resultatet så framkom en tudelad bild gällande genusstereotyper. Karaktärerna i böckerna framställs på ett genusstereotypt vis när det kommer till deras utseende, men deras handlingar är mer komplexa och går ibland emot det stereotypa. Vidare framkom också att det var en övervägande andel manliga karaktärer i de böcker som analyserats, vilket överensstämmer med tidigare forskning. I diskussionen lyfts den viktiga roll som pedagoger har när det kommer till atthjälpa barn att tolka karaktärerna i litteraturen. Barn som tittar i böckerna själva och mest fokuserar på bilderna nås enbart av en genusstereotyp bild, för att komma åt den mer komplexa bilden krävs en medveten pedagog. Slutsatsen är att barnlitteratur innehåller komplexa karaktärer som kan framställas olika i bild och skrift. Detta gör pedagoger, deras kunskap om genusstereotyper och deras arbete vid läsning av barnlitteratur till mycket viktiga faktorer i ett proaktivt arbete mot genusstereotyper.

Betyg i Ladok, 201221.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Ekström, Cajsa, and Hanna Lundquist. "Genusstereotyper i barn-och ungdomslitteratur : En litteraturstudie av hur genus och könsdysfori skildras i barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44924.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Larsson, Matilda, and Simon Vinnardag. "Genusstereotyper i politisk nyhetsjournalistik : Framställningen av Hillary Clinton och Donald Trump i svenska medier utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60644.

Full text

Abstract:

The 2016 presidential election in USA was extraordinary from several point of views and the election was majorly covered by swedish media. The aim of this research was to examine how Swedish newspapers portrayed Hillary Clinton and Donald Trump from a gender perspective during the 2016 presidential election. We also wanted to analyse how other common political news frames were used to portray Clinton and Trump. This is a qualitative framing analysis of 14 strategically selected articles, seven that were published by Aftonbladet and seven by Dagens Nyheter. The results showed tendencies of several gendered stereotypes that are being retained by the frames the newspapers use. Frames such as gendered traits and gendered issue emphases, but also game frames were offered to the reader. We discovered that Aftonbladet and Dagens Nyheter offered a more positive opinion of Clinton than of Trump. While Clinton was framed as an experienced, emotional and compassionate candidate, Trump was framed as an inexperienced, insensitive and aggressive candidate. Clinton was framed with gendered issue emphases in both the public and private sphere, while Trump was framed with gendered issue emphases in only the public sphere. Furthermore, game frames showed that the newspapers had a tendency of polarizing and personifying the candidates.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Kjellstrand, Erica, and Jenny Regnér. "Pojkar i litteraturen och litteratur för pojkar : Analys av sex moderna ungdomsböcker för pojkar." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1569.

Full text

Abstract:

The aim with this essay is to look into what literature has been published in 2006 and 2007 for boys between the ages of twelve and sixteen in order to analyse six of the titles. Our two main questions are as follows: • How is the teenage boy depicted in six of these books? - To what extent is the teenage boy depicted in a gender stereotypical way?. We chose the titles for analysis based on our mapping of the published literature and took into account the authors’ gender and age as well as the main themes of the books. As theoretical base for our analysis we used Marias Nikolajeva’s table of gender stereotypes in literature. The table lists traits that are characteristic of masculinity and femininity respectively. The market for boys’ literature is rather limited and male authors by far exceed female ones in number. Our analysis shows that the main characters are not particularly stereotypical. However, most books contain other characters that definitely show mostly gender stereotypical features.
Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga ungdomslitteratur för pojkar mellan tolv och sexton år som publicerats under 2006 och 2007. Vi har sedan analyserat sex av de publicerade titlarna. Våra frågeställningar är som följer: • Hur skildras tonårspojken i några av dessa böcker? - I vilken utsträckning är tonårspojken genusstereotyp? Vi valde böcker att analysera utifrån kartläggningen och tog hänsyn till författarnas kön och ålder samt böckernas huvudtema. Som teoretisk utgångspunkt för vår analys använder vi Maria Nikolajevas schema för manliga och kvinnliga egenskaper. Utbudet av pojklitteratur är begränsat. Manliga författare överskrider kvinnliga i antal. Vår analys visar att huvudkaraktärerna inte är överdrivet stereotypa, däremot innehåller de flesta böcker sidokaraktärer som upplevs som genusstereotypa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Glyssner, Antonia, and John Lindekrantz. "Att fånga blicken : En experimentell studie om hur genustillhörighet påverkar uppmärksamhet och minnesförmåga." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71405.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka om det finns några skillnader mellan kvinnor och män i vilka genusbetingade objekt de memorerar, jämfört med vad de uppmärksammar. Detta utifrån hypotesen att kvinnor memorerar och ägnar mer uppmärksamhet åt fler stereotypiskt kvinnliga objekt då de kvinnliga objekten är mer kongruenta med hennes självbild, och vice versa. Hypotesen testades experimentellt med ett visuellt minnestest baserat på genusstereotyper. I experimentet deltog 24 försökspersoner. Resultatet analyserades med tvåvägs mixad ANOVA i SPSS och eftertest gjordes med parade t-test. Försökspersonernas uppmärksamhet på objekten studerades med hjälp av eye tracking. Resultatet visade på en signifikant interaktion mellan kön och vilka genusbetingade objekt personerna uppmärksammade. Kvinnor ägnade alltså mer uppmärksamhet åt stereotypt kvinnliga objekt, och män åt manliga. Ingen signifikant interaktion kunde däremot urskiljas i minnestestet. Både kvinnor och män tenderade att återge manliga objekt i högre utsträckning, vilket saknar stöd i den presenterade teorin. Eftertest visade att enbart män ägnade signifikant mer uppmärksamhet åt manliga objekt. Bristen på försökspersoner ansågs vara den främsta anledningen till avsaknaden av genomgående signifikant resultat vid mätningen av uppmärksamhet.
The aim of this study was to examine prospective differences between females and males in which gendered objects they memorize, compared to which objects they pay attention to. The hypothesis was that women tend to memorize and pay more attention to stereotypically female objects since these are more congruent with her self-image, and vice versa. The hypothesis was tested experimentally, with a visual memory test containing gendered objects. Twenty-four subjects participated in the study, and the result was analyzed using two-way mixed ANOVA in SPSS. Eye tracking was adopted to measure the participants’ focused attention. Post hoc analysis was conducted using paired samples t-tests. The results showed a significant interaction between sex and which gendered objects were paid attention to. Women thus tended to pay more attention to stereotypically feminine objects, and men to masculine ones. No significant interaction could be discerned in the memory test, however. Both men and women tended to recall more masculine objects, a find which lacks explanation in the presented theory. Post hoc tests showed that only men paid significantly more attention to masculine objects. The low number of participants was considered the main reason for the absence of consistently significant results when measuring attention.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hultin, Carolina. "Elever i vuxenvärlden : Genusperspektiv på hur par- och familjeförhållanden framställs på Youtube." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78579.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur heterosexuella par med Youtube som plattform framställer par- och familjerelationer samt att studera hur deras kommunikation förhåller sig till rådande genusnormer för mäns och kvinnors samtalsstil. Metoden är induktiv och inleddes med transkription av sex videoklipp av två olika upphovsmakarpar, Jocke och Jonna samt Gustav och Johanna. Det transkriberade materialet analyserades kvalitativt med hjälp av diskursanalytiska verktyg och med utgångspunkt i genusteori. Kommunikationen hos de två studerade paren är på många sätt genusstereotypiskt, men det finns gränsöverskridande beteenden. Till exempel talar männen mycket om relationer och känslor, vilket generellt tillhör den kvinnliga samtalsnormen. Det är tydligt hos Jocke och Jonna att kvinnan är ansvarig för familjeplanering och mannen för trygghet, försörjning och tak över huvudet. Makten över det sexuella området ligger hos männen i paren och de använder båda sin kroppsstyrka som symbol för makt och manlighet. Studien har ett didaktiskt perspektiv och diskuterar hur elever i undervisningen kan tränas i att förstå och möta mediefenomen i vuxenvärlden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Connysson, Ellen, and Marcus Jarlevid. "Genus, estetik & gränssnitt : En empirisk studie om hur användarupplevelse påverkas genom genuskodning av gränssnitt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96692.

Full text

Abstract:

HCI och interaktionsdesign är starkt kopplade till användarupplevelse (UX), som innebär att fokusera på användarupplevelse och att prioritera mänskliga värderingar, samt etiska och politiska ideal som ofta är närvarande inom HCI. Studiens syfte har varit att undersöka om genusstereotypisk design samspelar med hur människor av genuset man eller kvinna upplever den, samt att undersöka normativa genusstereotyper som påverkar hur gränssnitt designas beroende på om dess målgrupp är män eller kvinnor. Detta eftersom genus är en social konstruktion som skapas av saker och ting i samhället, vilket formar en bild av hur män och kvinnor ”ska” vara. Design är en del av denna genuskonstruktion, eftersom det bidrar till stereotyper över vad som är ’manligt’ och ’kvinnligt’, genom till exempel normativa färgval. Könskodad design är därför en bidragande faktor till att normer och stereotyper för genus upprätthålls i samhället. Studien har gjorts med en inledande litteraturstudie utifrån begreppen användarupplevelse, estetik, genuskodning inom human computer interaction, genus och genus som en social konstruktion. Därefter har en enkät nyttjats för en deskriptiv kvantitativ datainsamling med metoderna Structured Word Choice och en numerisk rankning, där upplevelsen av ett kalendergränssnitt testats, med en maskulin och en feminin färgsättning som valts utifrån befintlig litteratur om genustypiska färger. Därtill avslutandes datainsamlingen med intervjuer. Resultatet visat vissa tendenser som tyder på färgsättningen av ett gränssnitt upplevs viktigare av kvinnor och att både manliga och kvinnliga informanter till en viss del föredrar det gränssnitt som var färgsatt för dem, men endast marginellt. De flesta hade en neutral upplevelse av både den maskulina och feminina färgsättningen av gränssnittet. Slutsatsen som dragits baserat på nämnda metoder är att genustypisk färgsättning till största del inte påverkar användares upplevelse av ett gränssnitt. Båda genusen anser att funktion är viktigare än form, vilket är vad som bör vara i fokus när en god användarupplevelse av ett gränssnitt ska skapas.
HCI and interaction design are strongly linked to user experience (UX), which contains a built-in focus on user experiences and an emphasis on human values, which indicates that these values as well as ethical and political ideals are often present in HCI. The purpose of this study was to investigate if gender stereotypical design affects how people of the male or female gender experience it, and to investigate normative gender stereotypes that affect how interfaces are designed depending on if the target group are men or women. Gender is a social construct created by things in society, which forms a picture of how men and women "should" be. Design is part of this gender construction, because it contributes to the stereotypes of what is "male" and "female", for example through normative colour choices. Gender-coded design is a contributing factor in standardizing and maintaining stereotypes of gender in society. The study has been done with an introductory literature study based on the concepts user experience, aesthetics, gender coding in human computer interaction, gender, and gender as a social construct. A survey was used for descriptive quantitative data collection with the methods Structured Word Choice and numerical ranking, where the experience of a calendar interface has been tested, with a masculine and a feminine colour scheme based on existing literature on genus-typical colours. Complimentary data was collected using interviews. Certain trends emerged that indicate the coloration of an interface to be more important to women and that both male and female informants to some extent prefer the interface that was coloured according to their gender, but only marginally. Most had a neutral experience of both the masculine and feminine coloration of the interface. The conclusion drawn based on the methods above is that gender-typical colouration does not affect the users experience in any major ways. Both genders believe that function is more important than form, which is what should be the focused on when creating a good user experience in a product.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Blomquist, Mintrah, and Jonna Jansson. "Förtroendets makt : En retorik- och genusanalys av influencers förtroendeskapande på YouTube." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33273.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker hur manliga och kvinnliga influencers skapar förtroende och konstruerar genus i sina videoklipp på YouTube år 2019. Med ett starkt ethos byggt på förtroende får influencers makt att påverka sina följare och deras syn på bland annat genus, vilket ger dem en viktig normskapande funktion. Urvalet av influencers i studien är avgränsat till Bianca Ingrosso, Therese Lindgren, JLC och Anis Don Demina, som samtliga är stora svenska influencers på YouTube. Materialet omfattar fem YouTubeklipp från vardera influencer. Utifrån materialet görs en retorisk analys med inslag av genusanalys, där begreppen homosocialitet och trovärdighetens byggstenar används som analysredskap. Studiens resultat visar att de flesta av trovärdighetens byggstenar används konsekvent. Öppenhet, ärlighet, autenticitet, igenkänning och välvilja används som primära byggstenar i majoriteten av videoklippen. Förtroendeskapandet skiljer sig inte avsevärt mellan könen, men de byggstenar som återfinns i materialet används på lite olika sätt. Slutsatser kan även dras kring att influencers bidrar till att konstruera genus i sitt innehåll, bland annat genom att ha ett genusstereotypt aktivt eller passivt fokus och genom att återskapa invanda könsmönster.
This thesis examines how male and female influencers gain trust and construct gender in their YouTube videos in 2019. With a strong ethos based on trust, influencers have the power to influence their followers and their view on gender. This gives influencers a norm-creating function. The selection of influencers in this study is limited to Bianca Ingrosso, Therese Lindgren, JLC and Anis Don Demina, who are all major Swedish influencers on YouTube. The study includes five YouTube videos from each influencer. Based on the material, a rhetorical analysis is used together with elements of gender analysis. Homosociality and a concept of tools for building trust are also used as a method for analysing the material. The results of the study show that most of the tools for building trust are used consistently. Openness, honesty, authenticity, recognition and goodwill are used as primary tools for building trust in the majority of the videos. Although the way of creating trust does not differ much between the sexes, the tools for building trust are used in different ways. A conclusion that can also be drawn from this is that influencers contribute to constructing gender in their content. For instance by having a gender stereotyped active or passive focus and by recreating habitual gender patterns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Therese, Josefsson, and Fröberg Isabell. "Läsning, en genusfråga? : En kvalitativ studie om hur genus påverkar femteklassares val av skönlitterära böcker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62086.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to find out whether gender affects some fifth-graders’ choice of books. The study builds on qualitative research interviews with questions about children’s choice of fiction. It is based on gender theories because we wanted to see whether the pupils’ choice of books follows gender stereotypes. By gender stereotypes we mean all the notions and ideals about femininity and masculinities with which we are surrounded in today’s society, for example, in popular culture. We have interviewed six pupils in grade five, in three pairs. One of the pairs consisted of a girl and a boy, one consisted of two girls and one of two boys. The result of the study shows that the boys preferred to read books that were exciting and entertaining, while the girls chose books about topics such as friendship and love. The pupils in the all-boy group gave relatively similar answers during the interviews, as did the pupils in the all-girl group. The boys liked the same type of books and agreed with each other. It was the same in the girls’ group. The group with one girl and one boy differed, however, in that the girl preferred to read exciting books which the all-girl group did not choose. The group composition may have affected the pupils’ choice of books and the choice of genre. It is difficult, however, to draw any general conclusions about this, as only six pupils were interviewed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Lindén, Ida, and Nathalie Holmquist. "Genusstereotypa förväntningar på elever i grundskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40503.

Full text

Abstract:

Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärares genusrelaterade förväntningar påverkar pojkar och flickor i skolan enligt forskning. Finns det kopplingar mellan dessa förväntningar och elevernas resultat? Vilka följder kan då detta ha för elevernas kommande livsom framtidens samhällsmedborgare? Sökningar på olika databaser har gjort att vi funnit relevant forskning som innefattat vetenskapliga artiklar, jämställdhetsmatriser, stadgar och böcker. Forskningen har lett oss fram till olika perspektiv på lärares omedvetna, men även medvetna genusrelaterade förväntningar på elever. Kunskapsöversikten har mynnat ut i slutsatsen att elever blir påverkade av lärarnas genusrelaterade förväntningar, och att det påverkar eleverna i både nutid och framtid. Forskningen har visat att det finns många tillfällen då elever upplever sig särbehandlade på grund av vilket kön de tillhör, samt att eleverna själva också blir medvetna om vilka förväntningar som åligger dem och andra klasskamrater. I forskningen har det även framkommit att lärarna behöver reflektera kring, bli medvetna om och kritiskt granska genusstereotypa förväntningar för att de inte ska reproduceras. Utbildning inom ämnet har också lyfts fram i samtliga texter som en potentiell lösning på problemet. Med vår kunskaps översikt hoppas vi kunna bidra till mer medvetenhet när det kommer till frågor som rör genusstereotypa föreställningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Björk, David. "Den skämtsamma televisionen : En diskursanalys av genusstereotypa skämt i sitcom-serien Friends." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125753.

Full text

Abstract:

Den här studien undersöker den aktuella genusdiskursen i den populära sitcom-serien Friends. För att analysera serien har säsong fem valts ut som material, och för att komma längre in på djupet på serien används en kvalitativ innehållsanalys i form av en diskursanalys. Empirin samlades in genom att titta igenom säsongen ett antal gånger, först för att identifiera återkommande teman från vilka många stereotypa skämt utgår i serien, och sedan ytterligare en gång för att hitta nyckelscener att stärka argumenten med. Samtliga teman beskrivs, exemplifieras och diskuteras sedan utifrån tidigare forskning inom genus, representation och social makt för att skapa en vetenskaplig analys. Det teoretiska ramverket inkluderar framför allt teoretiker som Simone de Beauvoir och hennes feministiska syn på att könet är socialt och inte biologiskt, samt Stuart Halls teorier om att stereotyper uppstår genom hur vi representerar olika typer av människor i bland annat massmedier. De teman som identifierades var (1) att kvinnor är dominanta i förhållanden, (2) att män är dåliga på förhållanden, (3) att kvinnor är utseendefixerade, (4) att män är sexfixerade, (5) att män är oromantiska och (6) att kvinnor är lättsårade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Carlsson, Lova. "Androgyna ansikten : En studie i hur teorier om genusstereotypa ansiktsdrag kan användas för att designa genusneutrala ansikten." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12365.

Full text

Abstract:

Målet med det här arbetet har varit att undersöka huruvida ett trovärdigt androgynt ansikte kan skapas genom att blanda genuskonventionella ansiktsdrag, samt hur kvinnliga respektive manliga ansiktsdragen måste vara för att ansiktet ska tolkas som androgynt. Fem bilder som föreställer ansikten i varierande grad av androgynitet har skapats som artefakt utifrån en förstudie av spelkaraktärer. Bilderna användes sedan i samband med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer där tio informanter fick svara på hur kvinnliga och manliga de ansåg att karaktärernas ansikten var. Undersökningens resultat tyder på att ett trovärdigt androgynt ansikte kan skapas och att androgyna ansikten bör ha något starkare influenser av genuskonventionellt manliga ansiktsdrag än kvinnliga för att uppfattas som androgynt. En fortsättning av arbetet skulle kunna göras genom en större undersökning med fler informanter från olika kulturer och samhällen. Detta med hjälp av en artefakt i 3D-grafik informanterna kan interagera med, mer som i en riktig spelmiljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Englin, Sara. "Ridderliga män och hjälplösa kvinnor? : En språkvetenskaplig undersökning av fantasygenrens karaktärsgestaltning med adjektiv och adverb utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19501.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka två fantasyromaners användning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrån ett genusperspektiv. Materialet är David Eddings (1997) bok Stenens väktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon. Metoden är en kvalitativ närläsning utifrån ett genusperspektiv av dessa två verks första 100 sidor. I materialet analyseras åtta karaktärer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktärerna. Analysen går över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, då de utvalda adjektiven och adverben sätts in i tabeller och räknas ut i procent som sedan tolkas. Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna. Vilket är förväntat, men det finns även likheter som antyder på en samhällsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jämställt. Brytningen av genusstereotyper skapar likheter mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna, kvinnorna tillåts vara lika aggressiva som män och männen får vara mildare. Karaktärerna får beskrivas med samma adjektiv och adverb.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Tsiouris, Mikael. "Genusmysteriet : En transitivitetsanalys av Martin Widmarks LasseMajas detektivbyrå ur ett genusperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275019.

Full text

Abstract:

Barnböcker anklagas ibland för att reproducera genusstereotyper. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt genus framställs i modern svensk barnlitteratur genom en analys av Martin Widmarks populära barnboksserie LasseMajas detektivbyrå. Analysverktyget utgörs av den systemisk-funktionella grammatikens transitivitetsanalys och appliceras på en titel i barnboksserien. Resultatet av analysen uppvisar att framställningen av bokens huvudpersoner Lasse och Maja i huvudsak bryter mot gängse genusstereotyper, medan framställningen av bipersonerna reproducerar dem. Slutsatsen är att författaren tillgriper ett alternativt framställningssätt av huvudpersonerna eftersom det idag ofta förutsätts att unga läsares förebilder inte bör reproducera genusstereotyper. Han tillgriper däremot ett traditionellt framställningssätt av bipersonerna dels för att uppnå en komisk effekt genom att anspela på stereotyper, dels för att belysa samhälleliga problem relaterade till kroppsideal och mobbning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Blom, Marika, and Anette Friberg. "Kön föds man med, men genus är något man formas till. : En studie om förskollärares genusmedvetenhet och förhållningssätt om genusstereotypa föreställningar i barnlitteratur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37671.

Full text

Abstract:

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på med vilken medvetenhet förskollärare väljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser pedagogers genusmedvetenhet ut när de väljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns språk? Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade fyra stycken förskollärare. Två av dem var genuspedagoger, vilket påverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet. Detta kan bero på att det inte lyfts fram som viktigt av informanterna. Vi har kunnat se i vårt resultat att utbildning inom detta område inte är prioriterat då båda genuspedagogerna hade gått sin utbildning på eget initiativ. De som arbetade inom kommunal regi hade fått en kortare kurs genom RFSL och de som arbetade på föräldrakooperativ hade ingen utbildning alls i ämnet. Av detta kan vi dra slutsatsen att det behövs utbildning i genus och normkritiskt tänkande. Om vi ska få ett jämställt samhälle behöver vi börja redan på förskolan och det måste genomsyra hela verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Ärleskog, Casandra. "Starka monster och självständiga prinsessor : En studie om genusgestaltningar i digitala applikationer inom förskolans verksamhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100746.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur genus gestaltas i digitala applikationer som används av barn i förskolans verksamhet. I tidigare forskning finns en kunskapslucka i relation till detta ämne, vilket i kombination med förskolans jämställdhets- och genusuppdrag samt digitaliseringsuppdrag motiverar föreliggande studie. Med stöd av dokumentär forskningsmetod genomfördes kvalitativa innehållsanalyser av fem digitala applikationer, vilka mötte upp med formulerade urvalskriterier. De digitala applikationerna innefattade totalt 14 karaktärer, vilka analyserades abduktivt med stöd av Hirdmans genussystemteori och Nikolajevas motsatsschema. Studien visar att pojk-/manskaraktärer i hög grad reproducerar genusnormer och dikotomin mellan könen samt att flick-/kvinnokaraktärer i högre grad utmanar genusnormer och denna dikotomi. Studiens slutats är att digitala applikationer som används av barn i förskolans verksamhet, genom dessa gestaltningar av genus, reproducerar och befäster den hierarki som Hirdman menar gör mannen till normbärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Harju, Alexandra. "Blyga barn i barnlitteratur : En analys ur ett genusperspektiv av två skilda tider." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72321.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to examine how the shy child is portrayed in four children's books. Vem ska trösta Knyttet? and Det osynliga barnet from the 1960s and also Snäll and Gittan och gråvargarna from the 2000s. The analysis is based on a gender perspective where the epochs are significant. The method is a children's literature analysis since it's considered appropriate in this study. The theoretical foundation in the study is gender theory, as research on gender was of great importance to the children's book during the 1960s and even today. The result of the study illustrate how the shy child is portrayed in different ways in the children's literature and is made visible through the appearance, behavior and environment around the child. The children experience a change as their characteristics range from female to male stereotypical characteristics. The shy children are perceived more or less as invisible as they are associated with loneliness, exclusion and silence. The result is discussed in connection with the norm-critical work at school.
Syftet med studien är att undersöka hur det blyga barnet gestaltas i fyra barnböcker. Vem ska trösta Knyttet? och Det osynliga barnet från 1960-talet samt Snäll och Gittan och gråvargarna från 2000-talet. Analysen utgår från ett genusperspektiv där tidsepokerna är betydande. Den metod som använts är en barnlitteraturanalys då det ansågs passande i den här undersökningen. Den teoretiska förankring som genomsyrar studien är genusteori då forskning kring genus fick stor betydelse för barnboken under 1960-talet och än idag. Studiens resultat belyser hur det blyga barnet gestaltas på olika sätt i barnlitteraturen och synliggörs genom utseende, beteende och miljö kring barnet. Samtliga barn genomgår en förändring i form av förändrade egenskaper som går från kvinnliga stereotypa egenskaper till manliga stereotypa egenskaper. De blyga barnen uppfattas mer eller mindre som osynliga då de förknippas med ensamhet, utanförskap och tystnad. Tre av de fyra barnen hämmas av tystnaden medan en belyser kontroll med sin tystnad. Text och bild samverkar för att belysa barnets inre samt yttre förändring i samband med ett identitetsskapande. Resultatet diskuteras i samband med det normkritiska arbetet i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Genusstereotyper'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles