Academic literature on the topic 'Geometri och van Hielenivåerna'

Den här studien syftade till att undersöka hur undervisning med respektive utan konkret material kan påverka vad elever i årskurs 2 kan lära sig om rektanglar, kvadrater och trianglar. För att besvara ovanstående syfte har Learning Study varit en inspirationskälla för genomförandet av den här studien. Studien har genomförts i årskurs 2 där 18 elever delades in i två grupper, elevgrupp A och elevgrupp B. I varje grupp har tre moment genomförts: förtest, lektion och eftertest. Lektionerna hade samma syfte och innehåll, med den skillnaden att konkret material endast skulle användas i en av dem. Utifrån resultatet av eftertestet visar det sig att många elever i båda grupperna har utvecklat sina kunskaper att särskilja rektanglar, kvadrater och trianglar. Men när det gäller elevernas kompetens att använda begrepp och beskriva egenskaper hos dessa figurer så visar det sig att lektionen med konkret material har gett bättre resultat. Dock är det några elever i båda grupperna som inte uppvisat någon förbättring efter lektionerna.

Matematik

Ämnesområdet för den här studien är matematik, specificerat geometri.Studien undersöker hur van Hiele's teori kan användas för att utveckla eleversförståelse inom geometri, eftersom elever tenderar att ha problem med attbenämna geometriska figurer. Studiens syfte är därför att undersöka eleverskunskapsutveckling gällande geometriska figurer utifrån van Hiele´s teori. Detsker genom den kvalitativa metoden deltagande observation. Insamlat datamaterialanalyseras genom användning av ett analysschema. Den vetenskapliga teorin somligger till grund för studien är det sociokulturella perspektiv, eftersom bådedet sociokulturella perspektivet och van Hiele’s teori belyser språketsbetydelse för inlärning. Resultatet påvisar att observationsgruppen somundervisades utifrån van Hiele gick från en ospecifik och konkret uppfattningtill att vara förtrogna med ingående geometriska figurer och deras explicitaegenskaper. Eleverna gick från att sortera informellt till abstrakt, till attbörja förstå grunden till figurers definitioner. Den andra observationsgruppenbefann sig på en abstrakt nivå under hela progressionen, behandlade fleraegenskaper samtidigt och sortering skedde fragmentariskt utifrån olika axiom.Utifrån studiens resultat blir min slutsats att, den visuella början och en stegvisprogression inte bör exkluderas i geometriundervisning.
The subject   area for this study is mathematics, specified geometry. The study examine how   van Hiele's theory can be used to develop students' geometric understanding.   Therefore, the purpose of this study was to investigate pupils' knowledge   development regarding geometric figures based on Van Hiele's theory. The   qualitative method participation observation was conducted. Collected data   was analyzed using an analysis chart. The scientific theory underlying the   study is the socio-cultural perspective since both the socio-cultural   perspective and van Hiele’s theory highlight the importance of language for   learning. The result shows that the observation group taught by Van Hiele   went from an inaccurate and concrete understanding to being familiar with   in-depth geometric figures and their explicit characteristics. They went from   sorting informally to abstract, to beginning to understand the reason for   figures definitions. Compared to the second observation group, which was at   an abstract level throughout the progression, several characteristics were   treated at the same time and sorting occurred fragmentarily based on   different axioms. Based on the results of the study, I conclude that the   visual beginning and a gradual progression should not be excluded while   teaching geometry.

Denna studie har undersökt överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3. Bakgrunden till undersökningen är att elever i årskurs 4 uppvisar låga resultat i geometri. Bakgrunden är även att lärare som fokuserar på kommunikation, samarbete och utmaningar i geometriundervisningen kan se till att elever får arbeta med annat än enskilt räknande av rutinuppgifter, något som studier efterfrågar. Utifrån detta behövs en studie som undersöker lärares geometriundervisning närmare, gärna ur flera perspektiv. I denna studie samlades data om två lärares geometriundervisning in genom observationer, intervjuer och innehållsanalyser. Dataanalysen har utgått från Van Hieles utvecklingsnivåer. Resultatet visar att lärarna föredrar en balans mellan enskilt arbete med rutinuppgifter och alternativ till detta men har ett omedvetet fokus på olika geometriska aspekter vid varje stadie som tillhör undervisningen (planering, genomförande, uppfattning). Konsekvenserna blir exempelvis att en Van Hiele-nivå som ska bearbetas enligt planering inte alls berörs i genomförandet av lektionen, samt att nivåer hoppas över. Det finns även utmaningar i att skapa balans mellan matematik och aktivitet samt en avsaknad av geometriskt innehåll i en del läroböcker. Elever i årskurs 4 kanske har låga resultat i geometri för att nivåer av geometrilärande hoppas över i undervisningen?

Matematik

Ämnesområdet för den här studien är matematik, mer specificerat mot området geometri. Syftet är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med det matematiska området geometri för att möjliggöra och utveckla elevers geometriska kunskaper. Sociokulturell teori ligger till grund för studien, eftersom social interaktion kan leda till kunskapsutveckling inom geometri. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lärare med varierande lång yrkeserfarenhet. Analys av material gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys och lärares resonemang ställs mot varandra för att urskilja likheter och skillnader i organisering av undervisning och arbetssätt. Lärares resonemang ställs också i relation till van Hiele ́s teori, för att urskilja likheter och skillnader av empiri och teori. Resultatet visade att geometriundervisning är ett återkommande område på lågstadiet och det ska därför inte ska ta upp för mycket tid. Undervisning baseras på läromedel och dess struktur följs genomgående i arbetsområdet. Genomförande av undervisning föredras att göra i mindre elevgrupper och konkret material och digitala verktyg inkluderas som stöd för elevers kunskapsutveckling gällande tvådimensionella och tredimensionella figurer. Avslutningsvis diskuteras föregående innehåll i relation till van Hiele ́s teori, sociokulturellt perspektiv och läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem.
The subject area for this study in mathematics, specified geometry. The purpose of the study is to investigate how teachers describe how they work with the mathematical field of geometry to enable and develop students' geometric skills. The underline theory is socio-cultural perspective, since social interaction can result in geometric concept understanding. The study was conducted through interviews with five teachers with varied long professional experience. Analysis of material was done through qualitative content analysis and teacher reasoning against each other in order to distinguish similarities and differences in the organization of teaching and working methods. Teachers' reasoning is also made in relation to Van Hiele's theory, in order to distinguish similarities and differences of empirical and theory. The result showed that geometry education is a recurring area at the lower stage and therefore should not take too much time. Teaching is based on teaching materials and its structure is monitored throughout the work area. Implementation of teaching is preferred to do in smaller student groups and concrete materials and digital tools are included as support for pupils' knowledge development regarding two- dimensional and three-dimensional figures'. Previous content is discussed in relation to Van Hiele's theory, socio-cultural perspective and curriculum.

Den här studien syftade till att undersöka hur undervisning med respektive utan konkret material kan påverka vad elever i årskurs 2 kan lära sig om rektanglar, kvadrater och trianglar. För att besvara ovanstående syfte har Learning Study varit en inspirationskälla för genomförandet av den här studien. Studien har genomförts i årskurs 2 där 18 elever delades in i två grupper, elevgrupp A och elevgrupp B. I varje grupp har tre moment genomförts: förtest, lektion och eftertest. Lektionerna hade samma syfte och innehåll, med den skillnaden att konkret material endast skulle användas i en av dem. Utifrån resultatet av eftertestet visar det sig att många elever i båda grupperna har utvecklat sina kunskaper att särskilja rektanglar, kvadrater och trianglar. Men när det gäller elevernas kompetens att använda begrepp och beskriva egenskaper hos dessa figurer så visar det sig att lektionen med konkret material har gett bättre resultat. Dock är det några elever i båda grupperna som inte uppvisat någon förbättring efter lektionerna.

matematik